Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 6 juni 1523. Det blev slutet för Kalmarunionen. Bilden föreställer Gustav Vasas intåg i Stockholm 1523. Målning av Johan Gustav Sandberg (1782-1854).
L

Vasatidens Sverige 1521-1611

Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav II Adolf besteg tronen brukar inom svensk historieskrivning kallas för Vasatiden, eller för den äldre Vasatiden. Epokindelningen varierar beroende på om den efterföljande stormaktstidens båda Vasaregenter, Gustav II Adolf (kung 1611-1632) och drottning Kristina (drottning 1632-1654), räknas med eller inte. På SO-rummet har vi valt att bara inkludera Gustav Vasas och hans söners regeringsperioder i Vasatiden som därefter följs av stormaktstiden (1611-1718).

Stockholms blodbad ledde till ett svenskt uppror

Vid Stockholms blodbad 1520 lät den danske kungen Kristian II kröna sig till svensk kung. Samtidigt avrättades ett stort antal svenska adelsmän och borgare. ”Kristian Tyrann” - som han ofta kallas i äldre svensk historieskrivning - ville tvinga Sverige att vara kvar i union med Danmark.

Den unge adelsmannen Gustav Eriksson Vasa litade inte på Kristian II och hade hållit sig borta från Stockholm. Han begav sig till Dalarna och lyckades få dalkarlarna med sig i ett uppror mot Kristian. Efter att ha fått stöd från det mäktiga tyska handelsförbundet Hansan, lyckades Gustav Vasa och upprorsmännen besegra den danske unionskungen och frigöra Sverige från den danska dominansen.

Gustav Vasa tar makten

Gustav Vasa valdes därefter till ny svensk kung 1523. Genom detta bröt sig Sverige ur Kalmarunionen och blev ett eget rike. (Datumet för Gustav Vasas kröning, den 6 juni, utsågs 1983 till Sveriges nationaldag.)

För att Gustav Vasa skulle få låna pengar av Hansan hade han varit tvungen att lova det tyska handelsförbundet monopol (ensamrätt) på den svenska handeln med utlandet. Den ensamrätten upphävde han senare. Men den stora skulden till Hansan var tvungen att betalas tillbaka.

Under Vasatiden stärktes kungamakten. Stockholm fick då en allt viktigare roll som rikets huvudstad och som centrum för statsmakten. Och kungens fogdar for runt i Sverige och samlade in skatt av folket.

Gustav Vasa arbetade därför målmedvetet med att stärka den svenska kungamakten. Statens organisation gjordes mer effektiv och lättare att styra. Kungen fick ökad kontroll av landet.

Sverige reformeras

På Västerås riksdag 1527 beslutades att den svenska kyrkan skulle reformeras. Sverige anslöt sig därmed till reformationen. Den katolska kristendomen ersattes med den protestantiska – som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus Petri.

Nu var det inte längre påven i Rom som bestämde över den svenska kyrkan utan kungen. Sverige bröt därmed med påven och den katolska kyrkan. Det innebar att kyrkans alla gårdar och andra rikedomar fördes över till statens ägo. Alla kloster stängdes varefter många munkar och nunnor flydde till andra länder.

Nytt var också att prästerna fortsättningsvis skulle predika på svenska och inte på latin som tidigare. Gustav Vasa - som nu var svenska kyrkans överhuvud - kunde därför utnyttja prästernas predikningar till att sprida propaganda till folket. Kyrkan blev hädanefter en viktig del av det svenska riksbygget.

Men den viktigaste förändringen för Gustav Vasas del var att kyrkans jord och egendomar övergick i statens och kungens ägo. Detta ledde till att inte mindre än en fjärdedel av jorden i landet nu kom att ägas av staten. Läs mer om Gustav Vasa - befrielsekriget, Hansan och reformationen >

En av protestantismens viktigaste idéer var att Bibeln skulle finnas tillgänglig på folkets modersmål. Bilden föreställer några präster som visar Gustav Vasa den första Bibeln som översatts till svenska. Målning gjord av Johan Gustaf Sandberg (1782-1854).

Användbara begrepp

Reform(era): Omforma, förbättra. En förändring till ett nytt och (ofta) bättre tillstånd i samhället.

Fogde: En kunglig ämbetsman som bl.a. hade som uppgift att driva in skatt inom ett visst område åt kungen. Kungamakten hade flera fogdar som ansvarade för olika delar av landet.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara både fysisk (ett torg, affär etc) eller t.ex. virtuell (som en aktiemarknad eller Tradera.se).

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Legoknektar: Yrkessoldater som kunde hyras in tillfälligt eller under längre tid mot betalning.

Kungamakten och rikets finanser stärks

Men Gustav Vasa behövde ännu mer pengar för att betala skulden till Hansan. Därför tvingade han svenska kyrkor och kloster att lämna ifrån sig kyrksilver och kyrkklockor.

Gustav Vasa stärkte kungamakten ytterligare genom ett effektivare skattesystem. Fogdarna krävde in skatter från folket i landets olika delar. De fick redovisa till kungen som granskade beloppen noggrant tillsammans med sina skrivare.

Med de ökade inkomsterna byggde Gustav Vasa upp en stark armé och uppförde många borgar och slott runt om i riket. Han insåg också att det var viktigt att skapa en egen svensk krigsindustri och en slagkraftig krigsflotta. Till det behövdes både järn och koppar. Av järnet kunde man tillverka redskap och vapen av stål. Koppar behövdes för att framställa brons som kunde gjutas till kanoner (brons är en legering av tenn och koppar). Under Gustav Vasas tid vid makten satsades därför stora resurser på att förbättra landets gruvdrift. Bergsbruket blev därmed näst efter jordbruket Sveriges viktigaste näring.

Kopparfyndigheterna i Bergslagen (stort område i Mellansverige) var extra viktiga för Sverige som vid mitten av 1500-talet i praktiken hade europeiskt monopol (ensamrätt) på export av koppar som samtidigt blev en alltmera efterfrågad metall ute i Europa. Koppar användes bland annat som takplåt, mynt, köksredskap, men efterfrågades också inom vapenindustrin som behövde koppar vid tillverkning av bronskanoner. Järn, trävaror och tjära var andra viktiga svenska exportvaror.

Det var under den här tiden som Sverige började formas till en nationalstat. Statens finanser blev mer åren allt bättre, bland annat på grund av ökad handel och export till utlandet, men också genom ett effektivt skattesystem och genom att det mesta av kyrkans egendom övergick till staten.

Gustav Vasa (1497-1560), kung av Sverige. Målning gjord av David Frumerie (1641-1677).

Bönderna gör uppror mot Gustav Vasa

Gustav Vasas ökade kontroll av Sverige resulterade i att ett missnöje bredde ut sig bland delar av bondebefolkningen. De svenska bönderna levde nu i ett land där fogdar och tjänstemän ingrep i deras liv och krävde redovisning av skörd och andra tillgångar som användes som underlag för att öka skattetrycket. Dessutom hade kyrkorna tömts på sina vackra dyrbara ägodelar samtigt som prästerna hade börjat predika Luthers lära. Människornas liv hade förändrats.

Många av bönderna som tidigare gett sitt stöd till Gustav Vasa vände sig nu mot honom. Under Gustav Vasas tid på tronen inträffade därför flera stora bondeuppror. Det största leddes av Nils Dacke, en bonde i Småland. Upproret kunde slås ner först efter att Gustav Vasa tagit hjälp av tyska legoknektar. Ledarna avrättades och kungens knektar härjade i bygderna.

Gustav Vasa var mycket hård mot sina motståndare och slog ner alla uppror med järnhand. Läs mer om Gustav Vasa - bondeupproren och riksbygget >

Sverige blir ett arvrike

Som kronan på verket lät Gustav Vasa slutligen göra kungatiteln ärftlig inom sin släkt. Vid Gustav Vasas död 1560 hade Sverige blivit ett stabilt arvrike med en stark statsmakt.

Gustav Vasa följdes på tronen av sina söner Erik XIV, Johan III och Karl IX. En kort period regerade Johans son Sigismund som också var kung i Polen. Gustav Vasa med söner, döttrar och barnbarn har därför satt en stark prägel på Sveriges 1500-talshistoria. Av den orsaken kallas tidsperioden ofta för Vasatiden.

Under sin långa regeringstid fram till 1560 byggde Gustav Vasa - trots motstånd från både bönder och adelsmän - upp en stark statsmakt. Många anser att Gustav Vasa var en tyrann. Andra ser honom som en god landsfader. Han skapade ett fast sammanhållet Sverige med ett effektivt styre.
 

Ett glesbefolkat land

Under 1500-talet var Sverige ett stort men glest befolkat land med knappt en miljon invånare. Nästan alla människor bodde på landsbygden och levde av jordbruk. Bönderna uppgick till 95 procent av rikets befolkning medan borgare räknade enbart tre procent. De övriga två procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln. Den största staden var Stockholm som vid mitten av 1500-talet hade omkring 6000 invånare.

Intressanta fakta om 1500-talets Sverige

Visste du att:

  • Under 1500-talet kunde det vara farligt att kritisera en myndighetsperson i Sverige. Den som gjorde det kunde riskera att slita spö, få tungan avskuren samt att förvisas ur staden.
  • Straffen för olika förseelser var mycket hårda i 1500-talets Sverige. En eldvakt som somnade under sin tjänst dömdes till döden av en domstol i Stockholm. Domstolen ville dock på något sätt hedra eldvakten för hans långa tjänst. Därför avrättades han med svärd. Detta ansågs finare än hängning.
  • Erik XIV var förtjust i den engelska drottningen Elizabeth I. Han lät måla ett stiligt porträtt av sig själv och skickade sin lillebror Johan för att fria. Elizabeth tyckte visserligen att Erik var fin i sin röda sammetsdräkt, men något giftermål blev det inte.
  • Karin Månsdotter, som var gift med Erik XIV, var populär bland bönderna. Efter att Erik dog 1577 fick Karin av nya kungen Johan III en kungsgård i Finland. Hon var högt respekterad av bönderna. På 1590-talet utbröt ett bondeuppror i Finland och de plundrade de stora gårdarna som tillhörde överklassen, men Karins kungsgård lämnades ifred.


Regentlängd och tidsaxel över Vasatiden

Gustav Vasa 1523-1560 (men tog makten 1521)

Reformationen i Sverige (startar 1527) 
Dalaupproren var tre uppror som bönderna i Dalarna gjorde mot Gustav Vasa mellan 1524-1533.
Dackefejden var ett bondeuppror mot Gustav Vasa åren 1542-1543, under ledning av den småländska bonden Nils Dacke, en bonde från Småland.
Stora ryska kriget var ett krig som fördes mellan Sverige och Ryssland under åren 1554-1557. Kriget berodde på tvister om gränsdragningen mellan de båda länderna i Karelen.


Erik XIV 1560-1568 (son till Gustav Vasa)
Nordiska sjuårskriget kallas det krig mellan Sverige å ena sidan, samt Danmark, Lübeck och Polen å andra sidan, som fördes 1563-1570.  Anledningen till kriget låg ytterst i Danmarks missnöje över den så kallade Kalmarunionens upplösning. Detta missnöje hade också visat sig flera gånger tidigare under Gustav Vasas regering.


Johan III 1568-1592 (son till Gustav Vasa)
25-årskriget mot Ryssland var ett krig som fördes mellan Ryssland och Sverige, samt Sveriges (från 1578 till 1582) allierade Polen under åren 1570-1595. Kriget startades av Ryssland som försökte erövra Sveriges besittningar i Estland. Kriget avslutades med en svensk seger i och med freden i Teusina 1595.


Sigismund 1592-1600 (son till Johan III)
Svensk-polska unionen  var en union mellan de båda rikena Sverige och Polen-Litauen från 1592 till 1599 med Sigismund som kung. Den upplöstes som ett resultat av hertig Karls (Karl IX:s) avsättningskrig mot Sigismund.
Avsättningskriget mot Sigismund var ett svenskt inbördeskrig 1598-1600 mellan den polsk-svenske kungen, Sigismund, och hans riksföreståndare i Sverige, hertig Karl. Kriget resulterade i att hertig Karl, sedermera kung Karl IX, erövrade den svenska tronen från Sigismund. Detta medförde i sin tur att Svensk-polska unionen upplöstes.


Karl IX 1599-1611 (son till Gustav Vasa)
Andra polska kriget pågick 1600-1629, och var en del av maktkampen kring den svenska kronan mellan den svensk-polske kungen, Sigismund, och den svenske kungen Karl IX, samt senare även hans son Gustav II Adolf. Kriget räknas som en fristående fortsättning på stridigheterna efter avsättningskriget mot Sigismund, då Sigismund förlorade kontrollen över Sverige till hertig Karl.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kallas epoken 1521-1611 för Vasatiden?
     
  2. Gustav Vasa gjorde statsmakten starkare. Hur?
     
  3. Vad menas med reformera (läs gärna mer om detta i avsnittet om reformationen).
     
  4. Varför lät Gustav Vasa reformera kyrkan i Sverige och göra landet protestantiskt?
     
  5. Hur (på vilka sätt) stärkte Gustav Vasa statens finanser?
     
  6. Varför gjorde folket uppror mot Gustav Vasa?

Ta reda på:

  1. Nämn några andra regenter som var samtida med Gustav Vasa och hans söner. Vilka styrde t.ex. i England under 1500-talet?

Diskutera:

  1. Hur uppfattar du Gustav Vasa?
     
  2. Gustav Vasa gjorde så att kungatiteln blev ärftlig inom sin släkt. Hur tycker du att det märks i Sveriges efterföljande historia?
     
  3. Jämför livet på vikingatiden med hur folk hade under Vasatiden. Vad är likt och vad är olikt?

 

Litteratur:
Den svenska historien (Bonnier Lexikon), del 4 – Gustav Vasa. Riket reformeras, Bonniers, 1994
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964

Claes-Göran Isacson, Vägen till stormakt - Vasaättens krig, Nordstedts, 2006


Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

 

Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav II Adolf besteg tronen brukar inom svensk historieskrivning kallas för Vasatiden, eller för den äldre Vasatiden. Epokindelningen varierar beroende på om den efterföljande stormaktstidens båda Vasaregenter, Gustav II Adolf (kung 1611-1632) och drottning Kristina (drottning 1632-1654), räknas med eller inte. På SO-rummet har vi valt att bara inkludera Gustav Vasas och hans söners regeringsperioder i Vasatiden som därefter följs av stormaktstiden (1611-1718).

Stockholms blodbad ledde till ett svenskt uppror

Vid Stockholms blodbad 1520 lät den danske kungen Kristian II kröna sig till svensk kung. Samtidigt avrättades ett stort antal svenska adelsmän och borgare. ”Kristian Tyrann” - som han ofta kallas i äldre svensk historieskrivning - ville tvinga Sverige att vara kvar i union med Danmark.

Uppdaterad: 22 oktober 2016

Annons

Podcast om Vasatidens Sverige

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-13

Julia, Mattias och Kristoffer berättar om händelserna bakom reformationen och vilka följderna blev. Varför ville Martin Luther förändra kyrkan? Varför gillade många kungar och furstar Martin Luthers nya idéer om kyrkans roll?

Artiklar om Vasatidens Sverige

L
Hans Thorbjörnsson
2016-03-08
Sverige skulle tvingas tillbaka i unionen med Danmark. Och det såg bra ut för den danske kungen Kristian II. År 1520 lyckades han inta Stockholm och lät där kröna sig till svensk kung. Hans...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-03-08
Såväl fina herrar som bönder var missnöjda med kungens allt större makt och hans hårda styre. Uppror bröt ut i Västergötland och Östergötland. De slogs ner och ledarna flydde eller avrättades....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
Vid tiden för Gustav Eriksson Vasas äventyr i Dalarna behärskades Sverige av unionskungen Kristian II:s styrkor. Gustav hade beslutat sig för att söka stöd i Dalarna för motstånd mot det danska...
S
Torbjörn Nilsson
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-03
I början av november 1520 blev Kristian II krönt och hyllad som Sveriges och Danmarks kung, vilket också medförde att han blev Kalmarunionens regent. Kröningen följdes av stora festligheter. Det...
M
Bo Eriksson
2012-10-01
Det är nu 400 år sedan som Karin Månsdotter (1550-1612) - Sveriges kanske mest kända piga genom tiderna - avled. Hon föddes i en enkel familj men var vid sin död änkedrottning av Sverige. Läs...

Länkar om Vasatidens Sverige

Sortera efter:
          

Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om Gustav Vasa.

Spara som favorit
          

Sammanfattande genomgång (7:25 min) om Vasatiden från Kalmarunionens fall och Gustav Vasas kröning, till Karl IX död. Filmen passar bra för mellanstadiet och är gjord av läraren Susanna Deleryd.

 

Spara som favorit
          

Introduktion till Vasatiden. Här ges även en sammanfattning av medeltiden. Filmen passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:52 min) om Gustav Vasas väg till makten och hans liv fram till sin död 1560. För mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:25 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om 1500-talets Sverige och Stockholms blodbad. Kung Kristian invaderar Sverige 1520...

Spara som favorit
          

Genomgång (9:24 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som fortsätter berätta om Gustav Vasa och hans tid. Gustav Vasa tar makten med hjälp av Hansan, dalkarlar och reformationen.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:38 min) för mellanstadiet av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om några av Gustav Vasas barn: Erik XIV, Johan III, Cecilia och Karl IX

Spara som favorit
          

Så byggdes Stockholm är en serie med 7 korta filmer som visar Sveriges huvudstads utveckling från senmedeltid till nutid. Filmerna är producerade av Murmestare Embetet i Stockholm i samarbete med Stockholms Stadsmuseum samt med stöd av Stockholms Stads Brandförsäkringskontor.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) för mellanstadiet där läraren Johanna Rexgård berättar om Vastidens Sverige. Här får du veta mer om hur det var att leva i 1500-talets Sverige. Här berättas även om Gustav Vasa, reformationen och Gustav Vasas söner.

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Gustav Vasa och befrielsekriget 1521-1523 när Sverige blev självständigt från Danmark. Befrielsekriget börjar på allvar när Gustav Vasa i april 1521 med sin styrka marscherar över Romfartuna mot Västerås. Vid Västerås utspelas ett slag som blir det första i en serie svenska militära framgångar mot ett Danmark som inte mäktar med att bjuda ett effektivt militärt motstånd. I oktober 1523 är de sista danskarna fördrivna från svensk jord och Sveriges fortlevnad som självständig nation är säkrad...

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa lite om Gustav Vasas tid vid makten.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (43:58 min) beskrivs perioden 1520–1611 som ibland kallas äldre vasatiden. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (5:00 min) där SO-läraren Elisabeth Hultgren berättar om reformationen med fokus på Gustav Vasas Sverige. Vad betyder egentligen ordet "reform"? För åk 4-6.

Spara som favorit
          

Kort och lättförståelig genomgång (4:44 min) där SO-läraren Elisabeth Hultgren berättar om Gustav Vasas fruar: Katarina av Sachsen-Lauenburg, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) och Katarina Stenbock. För åk 4-6.

Spara som favorit
          

Kort och lättförståelig genomgång (2:05 min) där SO-läraren Elisabeth Hultgren berättar om händelserna som ledde fram till Stockholms blodbad och Vasatiden. För åk 4-6.

Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (22:23 min) där det berättas om 1500-talet med fokus på Vasatidens Sverige och upptäcktsresor ut i världen. Här berörs bl.a. Kalmarunionen, Stockholms blodbad, Gustav Vasa, reformationen, bondeupproren, Dackefejden, Vasas söner (Erik XIV, Johan III och Karl IX), Columbus upptäckt av Amerika samt boktryckarkonsten. För åk 4-6.

Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (8:29 min) där läraren Johanna Rexgård berättar om Vasatiden. Här berörs bl.a. stora händelser, reformationen, livet på landet och i staden samt Dackeupproret.

Spara som favorit
          

Säsong 2, del 5 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i Vasatiden (58:36 min). Nationsbygge, terrorvälde och kungen av propaganda. Vasakock: Elisabeth Johansson. Övriga medverkande: Bo Eriksson, Richard Tellström m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Dokumentär (56 min) i SVT:s Öppet arkiv. Tusen år. En människa kan bli hundra. Vikingatiden är bara tio långa liv bort. Det här är en historia om de tio århundradena. En historia om människor och människors villkor i Sverige. Programmen är sammanställda av Olle Häger och Hans Villius och är en bearbetad och förkortad version av deras serie i sex delar som visats tidigare 1980.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om att vara barn under Vasatiden. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.