Svensk idrott var länge helt mansdominerad. Kvinnor kunde hålla på med estetiska idrotter som konståkning, simhopp och gymnastik. Det finns många exempel på att även kvinnor ville idrotta, men de stoppades effektiv av den totalt manligt kontrollerade idrottsvärlden.
M

Idrottshistoria

Svensk idrottshistoria fram till 1900-talet

Idrottsliknande spel eller lekar har förmodligen utövats i Sverige sedan mycket länge. Arkeologer har hittat varpastenar som är tvåtusen år gamla. Under vikingatiden, från 800-talet och ett par århundraden framåt var idrottandet en del av samhället. Olika varianter av tyngdlyftning, längd- och höjdhopp, bågskytte m.m. var vanligt förekommande.

I städerna och framförallt i huvudstaden Stockholm ordnades tornerspel av skilda slag under 1500-, 1600- och 1700-hundratalen. Då var det främst kungamakten och adeln som deltog.

I första hälften av 1800-talet slog den så kallade Linggymnastiken igenom i landet. Redan tidigt var ambitionen att större delen av befolkningen skulle röra sig mer. Det var inte bara bra för hälsan och intellektet utan man fick även skickligare soldater.

Den organiserade idrotten

En viktig del av idrottens historia är när den moderna, organiserade idrotten, spred sig över världen från England. Många typiska engelska sporter blev  introducerade i andra länder, till exempel fotboll, rodd, tennis och friidrott. I slutet av 1800-talet hade den nått Sverige och nu började det bildas idrottsföreningar runt om i landet, framför allt i storstäderna.

1903 bildades Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningars Riksförbund, numera Sveriges Riksidrottsförbund (RF). Tanken var bland annat att RF skulle företräda idrotten mot staten och politiska grupperingar och därigenom hålla ihop den samlade idrotten i landet. Genom RF kunde statsanslag, som från början var mycket små, fördelas mellan olika idrotter.

Det första uppsvinget för idrottsrörelsen sker i början av 1900-talet då allt fler idrottsföreningar kom till. Det var även en bidragande orsak till att Sverige och Stockholm fick äran av att arrangera de femte moderna Olympiska Spelen 1912.

Idrottsrörelsen växer

Under mellankrigstiden växte och breddades den svenska idrottsrörelsen. Den spred sig nu även ut i landet. Snart var idrotten landets största folkrörelse. Det var nästan uteslutande män som utövade idrott. Det finns många exempel på att även kvinnor ville idrotta, men de stoppades effektiv av den totalt manligt kontrollerade idrottsvärlden. Kvinnor kunde hålla på med estetiska idrotter som konståkning, simhopp och gymnastik.

Under samma period fick idrotten sitt massmediala uppsving. Tidningar skrev allt mer och radiosändningar från idrottsevenemang lockade tusentals lyssnare. Medierna förstod värdet av att rapportera från idrottstävlingar när de fick fler läsare och fler lyssnare. Därigenom ökade också intresset för idrotten vilket gjorde att fler människor anslöt sig till idrottsföreningar.

Idrotten under andra hälften av 1900-talet

Vid slutet av andra världskriget var idrottsrörelsen en väletablerad del av det svenska samhället. Antalet idrottsföreningar och medlemmar fortsatte att öka och nya idrottsgrenar introducerades år efter år. Runt år 1970 kunde Riksidrottsförbundet registrera drygt två miljoner medlemskap och 13 500 föreningar.

Under den här perioden fick den moderna motionsidrotten ett genombrott. I takt med det förändrades också synen på idrotten som ett samhällsfenomen. Idrotten, som ursprungligen handlat mycket om ungdomsfostran, fick ett brett motions- och hälsoperspektiv som gjorde att både unga och gamla kunde idrotta utifrån sina egna förutsättningar

Idrottsrörelsen har fortsatt att växa, men inte i samma takt som tidigare. Mycket har hänt när det gäller vilka det är som idrottar. År 2012 utgjordes de aktiva till 47 procent av kvinnor, det är en kraftig ökning sedan 1900-talets mitt. Utvecklingen kan sägas skildra idrottsrörelsens helhetliga utveckling, från en utpräglat manlig ungdomsverksamhet för vissa samhällsklasser till en aktivitet för alla, oavsett ålder, kön och socioekonomiska villkor.

Intressanta fakta om idrott

Visste du att:

  • Den 22 juli avslutades 1912 års olympiska spel i Stockholm. Under hela OS tog Sverige hem 23 guld, 24 silver och 16 brons.
  • Vasaloppet arrangeras på en sträcka mellan Sälen och Mora till åminnelse av Gustav Vasas flykt till Norge 1521. Banan mäter numera 90 km. Det var chefredaktör Anders Pers på Vestmanlands Läns Tidning som fick idén till denna enorma tävling. Dagens Nyheter skänkte en tusenlapp till utgifter. Kung Gustav V skänkte ett vandringspris.
  • Den 19 mars 1922 genomfördes det första Vasaloppet. 115 man ställde upp och skidade de 85 kilometrarna. Segraren hette den gången Ernst Alm och var från Norsjö och avverkade sträckan på 7 timmar 22 minuter och 49 sekunder. Vasaloppet har hållits varje år sedan 1922, med undantag för 1932, 1934 och 1990, då det inte fanns någon snö. Det blev internationellt första gången 1948 då tre finländska åkare deltog. Loppet är sedan 1981 även öppet för damer.
  • Vid OS i Berlin 1936 erövrade sprintern Jesse Owens fyra guldmedaljer. När Owens kom hem till USA var han redan bortglömd. Ingen erbjöd honom jobb. Han tvingades tävla mot kapplöpningshästar och vara cirkusutropare för att kunna försörja sin familj.
  • Vid OS i Stockholm 1912 användes målkameror för första gången och det var premiär för halvautomatisk tidtagning. Klockan sattes igång av starterns pistol och tiderna i mål togs manuellt. Det var här som Sverige grundlade sitt rykte som ett välorganiserat idrottsland.

 

Text: Karl Örsan, Riksidrottsmuseet
Hemsida: Riksidrottsmuseet
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Svensk idrottshistoria fram till 1900-talet

Idrottsliknande spel eller lekar har förmodligen utövats i Sverige sedan mycket länge. Arkeologer har hittat varpastenar som är tvåtusen år gamla. Under vikingatiden, från 800-talet och ett par århundraden framåt var idrottandet en del av samhället. Olika varianter av tyngdlyftning, längd- och höjdhopp, bågskytte m.m. var vanligt förekommande.

I städerna och framförallt i huvudstaden Stockholm ordnades tornerspel av skilda slag under 1500-, 1600- och 1700-hundratalen. Då var det främst kungamakten och adeln som deltog.

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Artiklar om Idrottshistoria

M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
M
Mattias Axelsson
2016-06-11
Nu börjar fotbolls-EM för herrar med flera matcher där politik spelar roll. Därför kommer här listan över fem herrmatcher där politiken spelat större roll än fotbollen.
L
Robert de Vries (red.)
2012-08-12
De olympiska spelen är idag det absolut största internationella idrottsarrangemanget och får därmed högst mediebevakning av all världens idrott. Men tävlingarna har en lång historia och...

Länkar om Idrottshistoria

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om damfotbollens historia. Kritikerna har i alla tider sett damfotboll som en dålig kopia av herrfotboll. Jonny Hjelm blickar bakåt och spår att 2013 kan bli året då kvinnors fotboll slutligen accepteras som nationalsport...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om fotbollens historia. Fotbollens första regelbok fyller 150 år i dag. Paragraferna sa inget om hur många spelare varje lag fick ha på plan, eller ens vilken form bollen skulle ha, men regelsamlingen stramade upp ett spel med blodiga rötter i medeltida uppgörelser mellan byar...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om höjdhopp. Höjdhoppet har en fascinerande historia, präglad av allt från kalla kriget till personliga tragedier och misstänkta oegentligheter. Inte minst: ett världsrekord som idag har stått sig i 20 år...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om tillfällig vänskap mellan fiender mitt under brinnande krig. Under vapenstilleståndet julen 1914 kröp tusentals soldater upp ur sina skyttegravar och möttes i ingenmansland för en spontan fotbollsmatch. I en ny bok dokumenteras den tillfälliga julfriden...

Spara som favorit
          

I det här avsnittet på Stockholmskällans hemsida berättas om OS i Stockholm 1912. Det mest påtagliga spåret av de olympiska spelen i Stockholm idag är Stadion, som byggdes som huvudarena för tävlingarna 1910-12. Inne på Stadion hölls tävlingar i till exempel kulstötning, dragkamp, spjut, gång. Andra grenar avgjordes, av naturliga skäl, på andra platser...

Spara som favorit
          

I det här programmet i Vetenskapsradion Historia berättas om olympiaden i Stockholms 1912. Den har gått till historien som Solskensolympiaden, och faktum är att juli månad 1912 var rekordvarm i Stockholm. Men allt under Stockholms-OS 1912 var inte sol och lycka...

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia tas du med till Nazityskland och vinter-OS 1936. Sommarspelen 1936 var betydligt mer omfattande än vinterspelen tidigare samma år (4 069 respektive 756 deltagare). Ändå var tävlingarna i Garmisch-Partenkirchen viktiga som ett test på hur den tyska regimen klarade av att sköta arrangemangen...

Spara som favorit
          

Visste du att det var nazisterna som gjorde den olympiska facklan till en OS-symbol i samband med OS 1936? I det här programmet ur Historiska klubben (ca 20 min) berättas det om de olympiska symbolernas historia. Hur blev de olympiska symbolerna så starka att de används vid politiska manifestationer? Hur har de använts genom historien? Hur tänkte man när den olympiska elden blev symbol? Programmet är från 2008.

Spara som favorit
          

Det var i Grekland som utvecklingen av den fria tävlingsformen som var öppen för alla fria greker gjordes. Detta var något unikt historiskt sett. Få kulturer har varit så öppna med idrottstävlandet som under grekernas storhetstid. I den här artikeln i Tidningen Kulturen kan du läsa mer om idrott och tävlingar i antikens Grekland.

Spara som favorit
          

Inom den moderna tävlingsidrotten har resultat och rekord alltid haft en central plats. Men så har det inte alltid varit. Under t.ex. antiken var det idrottaren och antalet segrar som var mest intressant. I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om synen på idrottsprestationer och rekord genom historien.

Kategorier:
Spara som favorit
          

I tidningen Populär Historia kan du läsa om skolgymnastikens utveckling och synen på fysisk fostran i skolan från mitten av 1800-talet och framåt. Se även den här kortare artikeln om linggymnastik.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Jan Rydén berättar om surfingens historia. Surfingens äldsta historia är inte helt klarlagd, men konsten att surfa ska ha uppstått någon gång mellan 1500 f Kr och 400 e Kr, hos polynesierna som var ett sjöfarande och upptäcktsresande folkslag...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i nättidningen Alba där Kristian Gerner resonerar kring de olympiska spelens många riter. De olympiska spelen gjorde idrotten internationell. När de moderna olympiska spelen inleddes med spelen i Atén år 1896 var anknytningen till antiken uppenbar. Det faktum att det var olympiska spel medförde att tävlingarna fick inslag av riter, riter som ytterst var religiösa i den mening som de gamla grekerna och romarna lade i ordet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den första kvinnan som åkte Vasaloppet. Margit Nordin körde helt officiellt tillsammans med ”gubbarna”. Men vilket rabalder som hennes deltagande förde med sig! Många manliga konkurrenter ville ha bort kvinnan från skidspåret i Vasaloppet. Tidningarnas sportredaktörer var av samma uppfattning...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Jonas Cederquist berättar om maratonloppets historia. I de antika krigshärarna var budbärare till fots en vanlig företeelse. De löpande budbärarna kallades daglöpare och var förbjudna att använda hästar. Orsaken var att en budbärare till fots var svårare att upptäcka. Han kunde dessutom ta sig fram genom oländig terräng...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om basebollens historia i USA. Ett säkert vårtecken i USA är att basebollsäsongen börjar. Där kallas sporten ”det nationella tidsfördrivet”, medan den i Sverige är nästan okänd...

Spara som favorit
          

I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om de olympiska spelens historia. De moderna olympiska spelen startade i Aten 1896 och arrangeras vart fjärde år. Sverige har deltagit i samtliga spel, utom i St. Louis 1904. Här berättas om många av dessa olympiader bl.a. om invigningen av OS i Berlin 1936. Du kan också lyssna på ett avsnitt om de olympiska spelen i antikens Grekland.

Spara som favorit
          

I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om Sveriges deltagande i VM i fotbolls genom tiderna. Här kan du lyssna på radioinslag ur Sveriges 10 fotbolls-VM – med hela finalreferatet från VM 1958.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om Europamästerskapet i friidrott och dess historia – och även lite politik. Det första friidrotts-EM ägde rumi Turin 1934. Här presenterar SR Minnen arkivinslag från tio av mästerskapen. Du kan lyssna på svenska guldlopp och -hopp, idrottsmän och -kvinnor, men också politiska diskussioner.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

I SR Minnens arkiv hittar du en temasida om sporthistoria där du kan ta del klassiska svenska vinteridrottshändelser.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Fritidsintressen och semestervanor i ett historiskt perspektiv.

Relaterade taggar