Bild:
Att vara åskådare till offentliga avrättningar var ett populärt folknöje förr i tiden.
M

Brott och straff förr

Om olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

 

 

 

 

 

Intressanta fakta om brott och straff förr

Visste du att:

  • Enligt den äldsta svenska lagen, Västgötalagen, var det ”billigt” att döda en man från ett annat landskap. En person måste böta 13 mark om han hade dräpt en svensk eller smålänning. Det kostade 9 mark att dräpa en dansk eller en norrman. Bötessumman var så låg som 4 mark om en tysk eller engelsman blev dräpt.
  • Enligt den äldre Västgötalagen betraktades det som ett så kallat nidingsdåd att mörda en person som satt och gjorde sitt behov på dass. Mördaren straffades extra hårt för ett sådant brott.
  • Om en man och en kvinna var otrogna i 1300-talets Sverige drabbades de av ett märkligt skamstraff. Kvinnan fick då bära stadens stenar på sina axlar. Det var två stenar som var sammanbundna av kedjor. På mannen band man en snara om hans penis. Därefter fick kvinnan leda mannen genom staden, allt enligt Magnus Erikssons stadslag från mitten av 1300-talet.
  • En bödel betraktades under medeltiden och länge därefter som en oberörbar person. Folk gick i omvägar för att slippa möta honom. Bödeln sågs som en pestsmittad person. Att vidröra en bödel innebar att man själv blev oren. Under 1500-talet blev en präst i Arboga slagen av en bödels son. Prästen betraktades då som oren och fick inte längre predika.
  • Under 1500- och 1600-talen rekryterades bödelsyrket oftast av personer som blivit dömda till döden, men som på detta sätt klarade livet. Det hände ibland att en del dödsdömda föredrog att avrättas framför att ta den skamliga bödelssysslan.
  • I 1500-talets Sverige fanns det vid en del kyrkor så kallade fångkistor. Fångkistan var en vanlig fyrkantig timrad byggnad, endast några timmervarv över jorden och med ett slags källarlucka eller en dörr på sidan. Där inne var en grop grävd i marken. Och i denna grop, som täcktes av en trälucka, förvarades de svåraste brottslingarna.
  • Tidelag, sexuellt umgänge mellan människa och djur, bestraffades mycket hårt under 1600- och 1700-talen. Gamla rättsprotokoll visar t.ex. att 156 svenskar avrättades mellan 1751 och 1778 efter att ha blivit dömda för tidelag. Det motsvarade en sjättedel av samtliga avrättningar under perioden.
  • Gatlopp var ett fruktat skamstraff som användes förr i tiden i Sverige. Den dömde fick springa med blottad rygg mellan två led soldater, som var och en skulle utdela ett rapp. Detta barbariska straff avskaffades 1734. Det var inte många människor som orkade med pryglingen av ett helt kompani soldater. Gamla eller orkeslösa människor brukades dras fram på en kärra mellan de spöande soldaterna.
  • Under 1700-talet blev det vanligare att bödeln använde yxa, men det ansågs finare att bli avrättad med svärd. Den dödsdömde fick betala extra om han önskade att bli avrättad med svärd.
  • Johan Fredrik Hjort var skarprättare i Stockholm från 1859 fram till sin död 1882. Han skulle komma att verkställa femton avrättningar. Den sista avrättningen genomförde han den 25 juli 1882 då han under 20 minuter hann avrätta två dödsdömda personer. Därefter övertog Johan Persson Palmgren ämbetet som han dock avsade sig efter ett år utan att ha varit aktiv. Hans efterträdare, som även blev den siste skarprättaren i landet, hette Anders Gustav Dahlman och han kom att verkställa de sex sista avrättningarna i Sverige.
  • År 1900 inträffade ett brottsfall som chockade Sverige. En nyss frigiven fånge, John Filip Nordlund, klev ombord på ångaren Carl Filip i Arboga. Efter en kort resa drabbades Nordlund av vansinne och mördade fyra av passagerarna med kniv och flera personer skadades svårt. Nordlund lyckades fly i en räddningsbåt. Han greps dock ganska snabbt på en järnvägsstation och dömdes till döden. Nordlund avrättades genom halshuggning.
  • Hurvamorden var en serie mord som begicks natten till den 22 augusti 1952 i Hurva och Kvärlöv i Skåne. Brotten begicks av fjärdingsmannen Tore Hedin. Året innan hade han mördat kvarnägaren Allan Nilsson i samband med pokerspel i Tjörnarp och därefter tänt eld på dennes hus. Hedin blev dock inte avslöjad för detta brott, delvis på grund av att han själv fick delta i utredningen av brottet. Natten till den 22 augusti 1952 mördade han ytterligare nio personer, däribland sina föräldrar och före detta fästmö. Efter dådet dränkte han sig i Bosarpasjön.
  • Den 23 augusti 1973 startade Norrmalmstorgsdramat som kom att vara i sex dagar. Rånaren Jan Erik Olsson kom in på en bank i Stockholm tog tre kvinnor och en man, alla bankmän, som gisslan. Rånaren krävde tre miljoner kronor i kontanter samt frigivning av en intern, Clark Olofsson, från Norrköpings fängelse. Regeringen gick honom till mötes men sa nej då rånaren krävde fri lejd med sin gisslan. När förhandlingarna mellan rånaren och polisen inte gav någonting, beslöt polisen att gasa ut rånaren som befann sig i bankvalvet med sin gisslan. När polisen borrade hål i taket till valvet och släppte ner gasen gav rånaren nästan genast upp. En stor del av det svenska folket kunde följa den dramatiska upplösningen direkt i TV.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Om olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett historiskt perspektiv.

 

 

 

 

 

Uppdaterad: 27 oktober 2014

Annons

Lärarmaterial om Brott och straff förr

av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den här uppgiften kan utgöra ett längre tema i undervisningen kring lag och rätt där eleverna får insyn i det svenska rättssystemet, hur det är uppbyggt samt vilka lagar och straff vi har i Sverige. Detta kommer sedan att ställas i ett omvärldsperspektiv för att ge eleverna en helhetssyn på hur rättssystem, straffrätt och mänskliga rättigheter hänger ihop.
av:
Stockholms medeltidsmuseum
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad var skamligt, omoraliskt och kriminellt under medeltiden? Och hur ser vi på samma handlingar idag? Studera medeltidens rättssyn i fyra cases!

Artiklar om Brott och straff förr

M
Mattias Axelsson
2016-05-20
Många är det som genom historien dömts för olika typer av brott (en del riktiga och en del påhittade). Här kommer listan över den fem viktigaste rättegångarna i historien.
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-05
Krigslyckan tycks så småningom ha vänt för Jeanne d'Arc. Våren 1430 tillfångatas hon av burgunderna och överlämnas till engelsmännen. Engelsmännen vill till varje pris få Jeanne dömd som...
M
Johan Theodorsson
2012-09-09
År 1706 dömdes den 22 åriga Maria Johansdotter till 14 dagars fängelse på vatten och bröd vilket var maxstraffet för kvinnor och i princip lika med döden i ett Stockholmsfängelse på 1700-talet....

Länkar om Brott och straff förr

Sortera efter:
          

Genomgång (5:18 min) där SO-läraren Mikael Larsson beskriver begreppet folkmord, olika typer av folkmord och några exempel på folkmord under 1900 - talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:53 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om påföljder i det svenska rättsystemet på en grundläggande nivå. Omnämner även några brott och straff från historien.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:01 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om lagar, regler och normer. Varför vi har lagar och var de kommer ifrån?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan ta del av ett känt rättsfall från Tyskland under häxprocessernas tidevarv.  I början av 1600-talet blev Katharina Kepler anklagad för att vara häxa. Processen pågick under flera år och slog hennes liv i spillror. Till slut ingrep hennes son – den store astronomen Johannes Kepler...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om brottshistoriens kanske mest ökända rymning - flykten från fängelseön Alcatraz. Den 12 juni 1962 försvann tre fångar spårlöst från Alcatraz. Ingen känner till deras öde. Men fängelsehistoriens kanske mest ökända rymning har gjort flera avtryck i populärkulturen...

Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du får ta del av lite detektivhistoria. 1842 inrättades världens första kriminalpolis i London. Därmed uppstod detektiven, med uppgifter som inbegrep allt från att i konkurrens med pressen lösa redan begångna brott till att hålla ett vakande öga på arbetarklassen, vilket beskrivs i en ny bok...

Spara som favorit
          

Artikel på Aftonbladets hemsida där Herman Lindqvist berättar om hur det gick till när Gustav III:s mördare - Jacob Johan Anckarström - avrättades. Den 27 april år 1792 skulle stockholmarna aldrig glömma. Redan tidigt på morgonen hade en stor folkmassa samlats längs Götgatan. Kungamördaren Jacob Joahn Anckarström skulle föras till sin avrättning. Avrättningar var alltid folknöjen och nu, för första gången, skulle en kungamördare avrättas, vilket drog särskilt stora folkskaror. Dessutom var det vackert väder...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du får ta del av ett skrämmande vittnesprotokoll från häxprocessernas Sverige. Tvärs över en åker i byn Utnäs är Botniabanan planerad att gå. Men just där låg Blåkulla, enligt vittnesprotokollen från häxprocesserna år 1674–1675. Per-Arne Bodin har läst dokumenten från processerna där tre av hans släktingar stod anklagade.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Thorsten Sandberg om brottsplatsfotograferingens tidigaste historia. Detaljrika bilder från brottsplatser är i dag en självklar del av polisens utredningar. Men så har det inte alltid varit. Den systematiska användningen av polisfotografering startade i Sverige på 1920-talet. Tekniken hämtades från Tyskland...

Spara som favorit
          

På Fotevikens museums hemsida finns några faktahäften i pdf-format som behandlar vikingatiden ur olika perspektiv. Häftena har titlarna: Vikingatida mynt, Vikingatida mått & vikt, Lag och rätt på vikingatiden, Vikingatida handel samt  De första danska och skånska städerna.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (6:00 min) för högstadiet där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar om olika typer av straff och synen på straff förr och idag.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om synen på dödsstraff förr och idag. I tusentals år har dödsstraff varit en självklarhet i alla kända samhällen. Men sedan bara några decennier är det i stället ett undantag. Vad var det egentligen som hände?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om det ökanda Norrmalmstorgsdramat 1973. Ett misslyckat bankrån i Stockholm utvecklades till ett sex dagar långt gisslandrama som engagerade hela landet. Till och med statsminister Olof Palme drogs in i förhandlingarna.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om ett av 1600-talets värsta brott - otrohet. Det aldrig har varit så lätt för svenska män och kvinnor att bli dömda till döden som just under 1600-talet, och detta på grund av sexuella snedsprång. Utomäktenskaplig sexualitet betraktades som så farlig för samhället att den totalförbjöds år 1608 och belades med dödsstraff...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om äldre tiders skamstraff. I Sverige förekom skamstraff vid påle under medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet. Ännu under 1800-talets första hälft hände det att folk dömdes till att stå vid pålen...

Taggar:
Spara som favorit
          

Programledaren Ahmed Berhan dras med in i en spännande resa tillbaka i tiden. I tio olika avsnitt (ca 14 min per avsnitt) träffar Ahmed arkeologen Johanna Bergqvist som ger honom nya infallsvinklar om medeltiden. Och han får snart veta att medeltiden är så mycket mer än bara mörker, pest och halshuggning. Frågor som mode, mat, yrken, tro, brottslighet, hygien och kärlek tas upp och Ahmed stöter på en vardag som på många sätt påminner om vår egen tid...

Spara som favorit
          

På UR:s hemsida kan du se en föreläsning (60 min) där historieprofessorn Arne Jarrick och Maria Wallenberg Bondesson, forskare i historia, har studerat hur människans förhållande till lagar och brott har förändrats över tid, men inte ur ett juridiskt perspektiv utan ur ett kulturellt och mänskligt perspektiv.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om medeltidens häxprocesser. Anklagelserna förekom både i bondesamhället och i samhällseliten och kunde drabba såväl män som kvinnor...

Spara som favorit
          

P1:s program Släktband (24 min) handlar här om tidelagsbrott, dvs mänskligt könsumgänge med djur. Tidelag är ett brott som i alla tider väckt avsky och som långt in i modern tid lett till hårda straff. Så långt tillbaka som till medeltiden, och förmodligen också dessförinnan, var tidelag belagt med dödsstraff. Näst efter grova stölder var tidelag den vanligaste brottsrubriceringen bland målen i Svea Hovrätt under 1700- talets mitt...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om häxprocesser och vad som hände häxorna när de konfronterades med inkvisitionen och senare häxdomstolar. Här berättas om häxprocesser under medeltiden och nya tiden (1600- och 1600-talen). Historikerna räknar med att att ca 100 000 häxprocesser ägde rum i Europa, och att hälften av de anklagade, ca 50 000 människor, brändes på bål. Men förföljelsernas intensitet varierade starkt från land till land...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges häxprocesser 1668-1676 då hundratals...

Pirater och kapare på de sju haven under den nya tiden (1500-1776).

Ska grova brottslingar få en chans att bättra sig? Kan dödsstraff avskräcka och förhindra brott? Har vi rätt att döda i rättvisans namn?

Ska prostitution betraktas som ett yrke och legaliseras? Kan prostitution betraktas som ett frivilligt val?

Lag och rätt - om juridik, kriminalitet och rättsväsende i Sverige och internationellt.