Stilhistoria och stilar kan liknas vid varje tids skrivstil. Kan man tyda den, kan man också förstå hur folk tänkte och levde. Målning av Giovanni Paolo Pannini (1691-1765).
M

Arkitektur- och stilhistoria

Att studera olika tiders stil, hur man byggde hus och samhällen och hur man inredde och klädde sig, säger ofta mer än kungarnas och krigens historia. Att upptäcka former omkring oss idag som är mer än tusen år gamla ger oss perspektiv, för saker lever mycket längre än människan och formen mycket längre än sakerna själva. Tusen år är ingen ålder för en form.
 
Vi kan se tidens stil i konsten och arkitekturen, men också i alla de saker vi använder varje dag: i våra redskap, i kläder och frisyrer, i bilar och mobiltelefoner, i möbler och serviser, i frisyrer och tatueringar.

Stilhistoria och stilar kan liknas vid varje tids skrivstil. Kan man tyda den, kan man också förstå hur folk tänkte och levde. Att studera stilhistoria och kulturhistoria är att lära sig konsten att se och därmed kanske också konsten att förstå. Hur vi lever och har levt speglar sig i de föremål vi har runt omkring oss.

Grekisk demokrati och antika ideal från 400-talet f.Kr har påverkat och genomsyrat Västerlandet. Grundformerna för många föremål kom ofta från ännu äldre kulturer, till exempel från gamla Egypten för 3 – 4 000 år sedan, men under antiken fick många av våra vanliga föremål sin yttre utformning som vi är vana vid än i dag. Inom arkitekturen och i stilhistorien kan man efter antiken följa hur varje senare stil genom århundradena förhållit sig till - för eller emot - de antika, s.k. klassiska idealen.

På 1900-talet förändrades världen snabbt och dramatiskt inom flera områden - politiskt, tekniskt och socialt. Kring sekelskiftet 1900 ville man befria sig från 1800-talets stilimitationer och skapa något helt nytt. Flera olika strömningar kunde urskiljas bl.a. jugendstilen och inte minst modernismen. Mycket av det som skrivs om 1900-talets arkitektur och formgivning handlar just om modernismen eller funktionalismen. Industrialismen och de tekniska möjligheterna till massproduktion var en förutsättning för modernismen. Under senare delen av 1900-talet kom en reaktion mot modernismen och i fortsättningen förhåller vi oss kanske inte till antika och klassicistiska ideal utan beskriver stilhistorien för eller emot modernismen?

När vi närmar oss vår egen tid är det alltid svårt att urskilja olika, långsiktiga stilar och kortare trender. Det är som ett berg som på avstånd ser ut att vara enhetligt, men på närmare håll visar sig bestå av en mängd små bergslandskap. Man ser många olika stilar och trender på en gång med influenser från tidigare epoker, från främmande kulturer och då och då något mer nyskapande.

Det som givit upphov till trendbrott och mer nyskapande stilar inom arkitektur och stilhistoria har ofta föregåtts av tekniska uppfinningar och nya material. Romarna använde betong redan under antiken och krigsindustrin under 1900-talet gav upphov till många nya material.

När man delar in arkitektur- och stilhistorien i epoker och ger dem olika namn, är det värt att komma ihåg att det ofta är etiketter som skapats långt senare. Man vill kunna kategorisera och beskriva tidigare skeden och ibland har det skett med ganska grova penseldrag. Stilarna har också länge levt sida vid sida och gränserna har inte alltid varit så tydliga. Vi studerar ofta varje område för sig och tror nästan att politiken hade sin egen tid, litteraturen sin, musiken sin, arkitekturen sin, stilhistorien sin osv. Men just att allt hände samtidigt och påverkade och påverkades av varandra gör att det är intressant att fläta ihop olika kulturområden.


Litteratur:
Hartvig Frisch, Europas kulturhistoria I – IV, 1963
Rudolf Broby-Johansen, Vardagskonst världskonst, 1942

Text: Eva Atle Bjarnestam, författare
Hemsida: Drängahusets design och stilhistoria

Att studera olika tiders stil, hur man byggde hus och samhällen och hur man inredde och klädde sig, säger ofta mer än kungarnas och krigens historia. Att upptäcka former omkring oss idag som är mer än tusen år gamla ger oss perspektiv, för saker lever mycket längre än människan och formen mycket längre än sakerna själva. Tusen år är ingen ålder för en form.
 
Vi kan se tidens stil i konsten och arkitekturen, men också i alla de saker vi använder varje dag: i våra redskap, i kläder och frisyrer, i bilar och mobiltelefoner, i möbler och serviser, i frisyrer och tatueringar.

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Artiklar om Arkitektur- och stilhistoria

M
Hans Thorbjörnsson
2016-04-06
Romarna har gått till historien som duktiga arkitekter och mästare inom vattenförsörjningskonsten. Många av de romerska byggnaderna, akvedukterna, fontänerna och badhusen står kvar än idag, två...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Låt oss besöka Wien under sekelskiftet 1900. Det är en stad som vi bara inte kan undvika. Wien är sekelskiftets stad - Wien under fin-de-siècle. Sekelskiftet är början på det nya - den moderna...

Länkar om Arkitektur- och stilhistoria

Sortera efter:
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om medeltidens katedralbyggen som slukade enorma resurser. Hundratusentals kyrkor byggdes i Europa under medeltiden – domkyrkor, klosterkyrkor, stadskyrkor och församlingskyrkor. Bakom varje uppförande fanns en byggnadsfond, en så kallad fabrica, som skulle finansiera arbetet...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om kakelugnens historia. 1600-talsslottet i Skokloster kom snart att kompletteras med kakelugnar – möjligen för att värma Karl XI som väntades på besök. Redan på 1700- talet krävde tjänarna på Gripsholms slott att de alla skulle få glädje av den värmande nymodigheten...

Spara som favorit
          

I UR:s programserie Underverk i världen kan du i 10 korta avsnitt stifta bekantskap med några av världens mest fascinerande byggnader, monument och konstverk.

Spara som favorit
          

Avsnitt från UR:s radioprogram Bildningsbyrån - historia (29 min) som handlar om de svenska städernas tillväxt och framväxt under andra halvan av 1800-talet. Den moderna staden, med breda gator, monumentala byggnader, stora skyltfönster och bättre bostadsförhållanden för de fattiga, tar form under det sena 1800-talet. Vi följer med arkitekturhistorikern Eva Eriksson på stadsvandring. Med utgångspunkt i Stockholm...

Spara som favorit
          

På Skolplus trevliga webbsida hittar du en lättöverskådlig interaktiv tidslinje som visar konst från renässansen fram till idag. Här kan du bland annat läsa om några av de mest kända svenska och utländska konstnärerna. Skolplus drivs av MG MediaGrafix som bl.a. utvecklar digitala resurser, övningar och lektioner för grundskolan.

Spara som favorit
          

På Khan Academys hemsida hittar du hundratals korta lektioner i form av videoklipp som handlar om konsthistoriens epoker, stilarter, konstnärer och konst. Khan Academy är en amerikansk ideell organisation med syftet att lära ut kunskap gratis med hjälp av pedagogiska videoklipp. Allt material är på engelska.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Carolina Söderholm berättar kortfattat om renässansens mode, litteratur, konst och arkitektur. Klädmodet springer inte sällan ur den politiska och ekonomiska maktens källa. Så även under renässansen, då Italien var ledande modenation. Det var också nu som modet i nutida bemärkelse såg dagens ljus. Utvecklingen hängde samman med att kyrkans makt avtog...

Spara som favorit
          

Wikipedias portalsida om arkitekturhistoria. Här hittar du massor med artiklar som kan relateras till arkitektur och stilarter, från forntiden och framåt genom historiens epoker.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om murens roll som skenbar konfliktlösare förr och idag. Här berättas kortfattat om kinesiska muren och några andra kända murar ur historien. Det är 20 år sedan Berlinmuren föll. Trots att alla murar till slut har fallit, byggs det nya runt om i världen i dag...

Spara som favorit
          

Essä i Tidningen Kulturen där du kan läsa lite svensk samhällsplaneringshistoria från stormaktstiden fram till 1900-talet. Planeringen av nya stadsdelar och bostadsområden under efterkrigstiden har rötter i stormaktstidens anläggande av bruksorter...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om statens bostadspolitik och svenskarnas boende under 1900-talet. Drömbostäder är nu inget nytt intresse. Tvärtom. Den som flyttade åtminstone en gång om året eller hyrde rum eller till och med bara en sängplats, vilket har varit vanligt i våra städer långt in på 1900-talet, drömde alldeles säkert om ett bättre boende...

Spara som favorit
          

Artikel i SvD där du kan läsa om de färggranna kyrkfönstrens historia. Det var byggnadskonst i kombination med religiös längtan och en uppfinning från Persien som gav upphov till de gotiska katedralernas färgskimrande glasfönster. Man sökte en byggnadsstil av gudomlig räckvidd...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om fransmannen Gustave Eiffel (1832-1923) och hans berömda skapelser. Spektakulära hus, broar, Frihetsgudinnan och slutligen Eiffeltornet. Gustave Eiffels konstruktioner var för samtiden trolleri med järn. Han blev Frankrikes rikaste man – men problemen med Panamakanalen knäckte honom. Eiffeltornet blev hans sista skapelse...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där du kan läsa om stadsplanering i Chicago i slutet av 1800-talet då skyskrapor började bli på modet.

Spara som favorit
          
På Vetamix webbsida kan du se en pedagogisk film (8:28 min) där du kan lära dig hur man bygger en stad så att den fungerar bra för så många som möjligt. Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om trädgårdar i ett historiskt perspektiv. Trädgården har fascinerat och väckt människors behag under årtusenden. Den har använts för att hylla både levande och döda – och med storslagna trädgårdar har kejsare och kungar visat prov på sin makt. Trädgårdens formgivning och ideal har emellertid växlat under olika epoker...

Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om brobyggandets historia. Broar är något mycket symbolladdat och av stor betydelse i de flesta samhällen. Förr var det ofta en stark stat som stod bakom arbetet med broar och bland andra romarna var hängivna brobyggare, med många slavar till sin hjälp...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om stilbildningar och arkitektur med fokus på 1800-talet. Inom arkitekturen var den viktorianska eran framför allt stilblandningarnas epok. För arkitekten blev den egna historien den främsta inspirationskällan och varje byggnad skulle helst te sig som en gestaltning av ett moraliskt värde...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om hovarkitekten Nicodemus Tessin d y (1654-1728) och uppförandet av det nya kungliga slottet i Stockholm. Stockholms slott var först och främst resultatet av en mans storslagna visioner. Arkitekten och karriäristen Nicodemus Tessin den yngre hämtade sin inspiration från Italien och övade sig inför slottsbygget med att rita triumfbågar...

Spara som favorit
          

På Drängahusets webbsida om design- och stilhistoria finns massor av faktasidor om olika historiska epoker där du kan läsa om dess tidstypiska kulturella, vetenskapliga och politiska företeelser.

Spara som favorit

Sidor