Bild:
Inom kristendomen fungerar bönen som ett samtal mellan den troende och Gud.
L

Kristendomens grunder

Den kristna läran

De kristna kyrkorna skiljer sig åt på många sätt (se tidigare avsnitt) när det gäller organisationen, gudstjänstformen, rituella detaljer, utsmyckningar, regler och så vidare. Däremot är själva läran och tron på Jesus i stort sett densamma inom alla de kristna riktningarna.

Gemensamt i den kristna tron är bland annat trosbekännelsen som är en berömd sammanfattning av vad Bibeln säger. Trosbekännelsen läses varje söndag av präster i tusentals kyrkor runt om i världen.

Kristna tror på en treenig Gud. Med det menas att det bara finns en Gud, men som visar sig i tre olika gestalter eller väsen: Fadern, Sonen och som den heliga Anden.

Gud Fader: Den första delen av trosbekännelsen säger att vi tror på Gud som har skapat världen. Även om ingen vet hur Gud ser ut så finns hans kraft överallt. Han har en speciell mening med människorna och bryr sig om varje människa. Människorna är de viktigaste i Guds skapelse. Hon är Guds avbild.

Jesus Sonen Frälsaren: Andra delen av trosbekännelsen handlar om gudamänniskan Jesus Kristus som i Bibeln kallas för Guds son. Jesus dog på ett kors för att människorna skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död på korset tog Jesus på sig människornas alla synder och frälste (räddade/renade) oss alla från synd och evigt straff. Enligt kristendomen existerar ett liv efter döden. En dag ska han komma tillbaka, och då ska alla döda uppstå. Livet fortsätter därefter i Guds rike där alla får evigt liv.

Heliga Anden: Den tredje delen av trosbekännelsen berättar om den heliga Anden. Genom den heliga Anden är Gud närvarande överallt och hjälper oss människor. Den heliga Anden kan liknas vid luften - den syns inte men finns.

Bibeln är kristendomens heliga skrift

Att Bibeln är den viktigaste kristna boken är alla kristna eniga om. Bibeln består av Gamla testamentet och Nya testamentet.

Bild:
Bibeln är översatt till 469 språk (2012). Bibeln består av ca 1500 sidor, ca 3 miljoner bokstäver, ca 740 000 ord, 35 690 verser och 1346 kapitel.

Trosbekännelsen

Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himlens och jordens skapare.

Vi tror också på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre. vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen från de döda, uppstigen till himlen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda.

Vi tror också på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Gamla testamentets texter fanns redan på Jesus tid. Det är egentligen judendomens Bibel. När Jesus talade om skrifterna menade han den judiska Bibeln som han lärde sig läsa och älska. Gamla testamentet beskriver Bland annat de förbund (avtal) som judarna slöt med Gud i forntiden. Gamla testamentets 39 böcker handlar om skapelsen, judisk historia och religion. Därför är dessa böcker judendomens heliga skrifter.

Nya testamentets 27 böcker innehåller skrifter om Jesu liv, berättelser om hur kyrkan började samt brev från Paulus och andra. Nya testamentet är kristendomens viktigaste skrift. Det som skrivs i Nya testamentet handlar om hur Gud har räddat alla människor och gett dem möjlighet till ett evigt liv. Det har han gjort genom att sända Jesus till jorden där han med sitt liv, sin död och sin uppståndelse har besegrat döden. I Nya testamentet beskrivs Jesus som den Messias ("den utvalde") som Gamla testamentet talar om.

Inom kristen tradition anses i regel att Bibeln är Guds ord. En del tror att allt som står i Bibeln är sant, till exempel att världen skapades på sex dagar och att Gud vilade på den sjunde. Människor som tror på detta sätt brukar kallas för bokstavstroende eller fundamentalister. De flesta kristna tror inte att varje händelse nödvändigtvis är helt sann. I stället försöker de tolka det budskap som texten har.

Dopet utgör en "övergångsrit" där den döpta upptas i den kristna kyrkans gemenskap.

Syndernas förlåtelse och frälsning

Dopet: Bruket att döpa går tillbaka till Jesu tid och de första kristna. Dopet är en symbol för död (från det gamla livet) och uppståndelse (till livet med Kristus). Man brukar säga att den som döps blir upptagen i den kristna församlingen. Enligt kristen tro blir människan renad från synd genom dopet. Före dopet är barnet i det ondas våld. Genom dopet befrias barnet och kommer in under Guds beskydd.

Nattvarden: De flesta samfund firar den heliga nattvarden. I nattvarden får den troende bröd och vin av prästen. I vissa samfund får man endast bröd. Nattvarden kan tolkas på olika sätt. En del kristna menar att brödet och vinet förvandlas under mässan och blir Kristi kropp och blod. Andra ser det inte så, utan menar istället att att nattvarden hjälper den troende att minnas berättelsen om hur Jesu delade bröd och vin med sina lärjungar vid påskmåltiden.

Frälsning: Ordet frälsning betyder räddning. En kristen person anser att Jesus är frälsaren som Gud sände till världen. Enligt kristen tro finns ingen annan väg till frälsning än genom Jesus. I Bibeln säger Jesus om sig själv: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig."
Läs mer om kristna ritualer >
 

Viktiga begrepp

Treenigheten: Gud visar sig på tre olika sätt - som fadern, Sonen och den heliga Anden. Fadern skapar världen. Jesus är Guds son. Anden är den kraft som Gud sänder för att hjälpa människor.

Fundamentalism: Ett slags återgående till en religions eller ideologis grundläggande och äldsta lära. En fundamentalist tar avstånd från alla idéer och företeelser som uppfattas som ett hot mot den ursprungliga läran. Man vill därför inte ha något att göra med kompromisser som riskerar att förändra/reformera den ursprungliga läran, t.ex. kompromisser förorsakade av moderna religiösa, etiska, vetenskapliga och politiska idéer.

Trosbekännelse: En trosbekännelse är en kort sammanfattning av en religions lära och tro. Den innehåller i regel också ett löfte där bekännaren lovar att leva enligt denna tro. Många religioner har en trosbekännelse. Genom att godkänna och avlägga trosbekännelsen bekänner den troende sin tro offentligt.

Samfund/trossamfund: En organiserad sammanslutning av personer med gemensam världsuppfattning och tro.

Dopet: Kristendomens viktigaste ritual. Genom att döpas renas man från synd och upptas i den kristna församlingen under Guds beskydd.

Frälsning: Ordet frälsning betyder räddning. Inom kristendomen går vägen till frälsning genom tron på Jesus.

Uppgifter och frågor

  1. Vad handlar den första delen om trosbekännelsen om?
     
  2. Nämn några fakta om den heliga Anden.
     
  3. Vad handlar Gamla testamentet om?
     
  4. Vad handlar Nya testamentet om?
     
  5. Hur kan man tolka Bibeln på olika sätt?
     
  6. Vad är dopet en symbol för?
     
  7. Hur kan man tolka nattvarden på olika sätt?
     
  8. Vad innebär begreppet "frälsning"?

Obs! I introduktionstexten om kristendomen finns mer fakta och frågor. Och i menyn uppe till vänster hittar du andra avsnitt som belyser kristendomen ur olika perspektiv.

 

Litteratur:
Niels C. Nielsen, Religions of the World, St. Martins Press, 1993
Christer Hedin, Kristendom : lära, fromhetsliv och historia, Dialogos Förlag, 2011
Tarald Rasmussen och Einar Thomassen, Kristendomen - En historisk introduktion,  Artos Norma Bokförlag, 2007
Görel Byström m.fl., Gudastyrd vardag – världsreligionerna i människors dagliga liv, Utbildningsförlaget Brevskolan, 1998
 

Text: Carsten Ryytty, författare och tidigare SO-lärare

 

Den kristna läran

De kristna kyrkorna skiljer sig åt på många sätt (se tidigare avsnitt) när det gäller organisationen, gudstjänstformen, rituella detaljer, utsmyckningar, regler och så vidare. Däremot är själva läran och tron på Jesus i stort sett densamma inom alla de kristna riktningarna.

Gemensamt i den kristna tron är bland annat trosbekännelsen som är en berömd sammanfattning av vad Bibeln säger. Trosbekännelsen läses varje söndag av präster i tusentals kyrkor runt om i världen.

Kristna tror på en treenig Gud. Med det menas att det bara finns en Gud, men som visar sig i tre olika gestalter eller väsen: Fadern, Sonen och som den heliga Anden.

Uppdaterad: 23 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Kristendomens grunder

av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med den här uppgiften är att tydligt visa i vilka länder i världen som kristendomen och islam är dominerande religioner, samt under vilka levnadsförhållanden människor lever i länder där religionen är dominerande i samhället.

Podcast om Kristendomens grunder

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-30

Mattias, Julia och Mattias pratar om centralgestalterna i de två största världsreligionerna - Muhammed och Jesus. Vilka likheter och skillnader finns?

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-23

Dan före dan tar sig Julia, Mattias och Kristoffer an en av orsakerna till julfirandet - Jesus födelse. När föddes han? Var föddes han? Hur föddes han? Och hur kan vi överhuvudtaget veta något om det?
 

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-02

Julia, Kristoffer och Mattias diskuterar de fem världsreligionernas gudsuppfattning. Hur ser man på Gud inom de monoteistiska religionerna: judendomen, kristendomen och islam? Vilken gudsuppfattning råder inom hinduismen? Och tror man på gudar överhuvudtaget inom buddhismen?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-21

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an alla helgons dag, halloween och alla själars dag. Varför firas dessa i början av november? Hur firar vi halloween och allhelgona i Sverige?

Artiklar om Kristendomens grunder

L
Carsten Ryytty
2016-10-08
Vår tideräkning börjar med Jesu födelse. Det är för oss år 1. Men numera anser de flesta forskare att Jesus var född några år före vår tideräknings början. Man vet att Jesus föddes mot slutet av...
M
Mattias Axelsson
2016-04-21
Jesus är en av historiens mest kända personer och ändå finns det en hel rad missuppfattningar om honom. Den här listan handlar främst om den historiske Jesus, alltså inte den religiösa gestalt...
L
Carsten Ryytty
2016-02-07
Matreglerna varierar inom de fem världsreligionerna. Kristendomen och buddhismen saknar i stort sett matregler. Flest bestämmelser gällande matvanor finns inom judendomen och islam...

Länkar om Kristendomens grunder

Sortera efter:
          

Femte avsnittet (27:10 min) av Världens religioner - kristendom, med Christer Hedin, religionshistoriker.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (20:26 min) för högstadiet gjord av läraren Jakob Björkengren som berättar om kristendomens högtider, ritualer och levnadsregler. Filmen tar upp sakrament, jul, påsk, pingst och mycket mer.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:32 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om centrala tankegångar inom kristendomen t.ex. synen på Gud,  Jesus och treeenigheten.

Spara som favorit
          

En jämförelse (15:00 min) av judendom, kristendom och islam - gällande gudsuppfattning, människosyn, vägen till frälsning etc.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:33 min) där SO-läraren Stefan Holmström kortfattat redogör för en rad viktiga begrepp som man bör kunna när man läser om kristendomen.

Spara som favorit
          

I podcasten "Det ska gudarna veta" kan du lyssna på ett avsnitt (65 min) om gudar. Den här gången tar sig Julia, Mattias och Kristoffer an gudavärlden. De tio häftigaste gudarna listas och det blir lite grekiskt, lite Norden, en del Indien och lite annat från resten av världen. Dessutom pratar vi orimligt mycket om snoppar i det här avsnittet. Här berättas om: Anubis (egyptisk), Ganesha (hinduism), Nike (grekisk), Poseidon (grekisk), Tor (nordisk), Afrodite/Venus (grekisk/romersk), Jahve/Gud/Allah (judendom/kristendom/islam), Ahura Mazda (zoroastrism), Zeus (grekisk) och Shiva (hinduism). Podcasten görs av: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia).

Spara som favorit
          

I podcasten "Det ska gudarna veta" kan du lyssna på ett avsnitt (57 min) om kristendomen. Denna veckan pratar vi om kristendomen, när kristendom blev en egen religion, viktiga personer, ritualer, myter och historier. Historiskt rör vi oss i hisnande fart från ett par år efter vår tideräkning fram till omkring år 1054. Varför år 1054? Lyssna på podden får du se. Podcasten görs av tre religionslärare från Göteborg: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia).

Spara som favorit
          

I detta avsnitt (52:20 min) fortsätter vi prata kristendom, från stora schizmen 1054 och framåt. Allt ifrån filioque till modern kristendom. Podcasten görs av: Julia Matsson (lärare i samhällskunskap och historia), Kristoffer Larsson (lärare i samhällskunskap och religionskunskap) och Mattias Axelsson (lärare i samhällskunskap, religionskunskap och historia).

Spara som favorit
          

Fröken på Solbacken berättar om (13:22 min) kristendomens syn på Gud. Fokus förklaras bl.a. treenigheten.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (21:00 min) där läraren Mattias Södergren berättar om religion i allmänhet, men framförallt om judendomen, kristendomen och islam ur olika perspektiv. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (14:30 min) där läraren Mattias Södergren berättar om kristendomen ur olika perspektiv. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Lätt genomgång (13:58 min) där läraren Mattias Södergren jämför judendomen, kristendomen och islam.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:04 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om kristendomens grunder ur olika perspektiv - både historiskt och nutida. Vad gjorde och gör de kristna? Hur trodde och tror man? Hur uppfattade och uppfattar sig de kristna?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (4:01 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om hur man ser på döden i de fem stora världsreligionerna.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (12:16 min) där läraren Mattias Axelsson berättar kort om människosynen inom judendomen, kristendomen och islam.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (13:56 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson ger en översiktlig genomgång av gudsbild i judendom, kristendom, islam och buddhism.

Spara som favorit
          

Genomgång (24:11 min) där SO-läraren Mats Lindberg berättar om judendom, kristendom och slam utifrån föreläsningsunderlaget "Abrahams barn".

Spara som favorit
          

Genomgång (9:35 min) där SO-läraren My Ekander berättar om synen på Gud inom de tre monoteistiska världsreligionerna: judendomen, kristendomen och islam.

Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (15:35 min) för mellanstadiet om judendomen, kristendomen och islam. Här berättas om religionernas likheter och skillnader, symboler, heliga platser, matregler, ceremonier, skrifter, högtider och så vidare.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:34 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega berättar om kristendomen. Här berörs tron, traditioner/gemenskap, läran, förgreningar (olika riktningar) och heliga skrifter.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet, andra delen i Bibeln.

Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har sitt säte i Vatikanstaten i...

Den ortodoxa kyrkan består av flera nationella kyrkor i öst som har sina ursprung i den tidiga kyrkan från östra medelhavsområdet och det...

Protestantismen grundar sig på de tolkningar av kristendomen och de protester mot kyrkan som utformades under reformationen på 1500-talet. Kyrkan...

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Bibeln är kristendomens heliga skrift och består av två huvuddelar, gamla och nya testamentet.

Dop, konfirmation, nattvard, bröllop och begravning är några av kristendomens heligaste och viktigaste ritualer.