M

Frankrikes historia

Efter århundraden av strider mellan olika furstar uppstod på 1300-talet fröet till en nationalstat. Franska kungar lade efter hand nya områden under sig och en centralstyrd stat utvecklades. I början av 1700-talet var landet det mest inflytelserika i Europa. Revolutionen i slutet av århundradet följdes av Napoleons auktoritära styre och fortsatt centralisering. Under 1800-talet följde flera omvälvningar i kampen om politisk makt och organisation, samtidigt som Frankrike stärkte sin ställning som kolonialmakt. Första hälften av 1900-talet kom att präglas av de båda världskrigen.

För omkring 100 000 år sedan kom neandertalmänniskan till det område som i dag utgör Frankrike och gravar från den tiden har påträffats i Périgord (departementet Dordogne) i sydväst.

Cro Magnon, den nuvarande människan, anses ha uppenbarat sig för 35 000 år sedan, och de har lämnat sina märkligaste spår i form av sublima grottmålningar i bland annat Lascaux-grottan i Dordogne för cirka 17 000 år sedan.

För många fransmän börjar dock historien med gallerna, som var ett keltiskt folk som cirka 1000 f Kr vandrade över Rhen från det nuvarande Sydtyskland. Gallerna organiserade emellertid aldrig någon sammanhållen stat på fransk mark. Så småningom kom romarriket att sträcka ut sitt välde över Gallien. År 122 f Kr hade romarna upprättat ett härläger i det nuvarande Aix-en-Provence, vilket blev inledningen till 500 år av romersk dominans.

Efter de stora folkvandringarna och romarrikets fall var Frankrike på 400-talet delat mellan västgoter, burgunder, franker och alemanner. I början av 500-talet lades grunden till ett frankiskt storrike, men detta utvecklades aldrig till någon enhetlig statsbildning. Detta rike nådde sin höjdpunkt under den så kallade karolingska dynastin (751–987) då det sträckte sig från Pyrenéerna i söder till Nordsjön i norr. Det karolingska väldet föll samman efter Karl den stores son Ludvigs död, då riket delades mellan dennes söner. Dess västliga del kom så småningom att bli Frankrike.

År 987 valdes Hugo Capet – en furste med bas i Parisområdet – efter ett sekel av oavbrutna inbördeskrig till frankisk kung. Landet var dock uppsplittrat både politiskt och territoriellt. Mellan år 1000 och 1500 pågick ständiga strider mellan olika feodala furstar vilket långsamt ledde till att ätten Capet utvidgade sin maktbas och stärkte kungamakten. Under denna tid överbryggades klyftan mellan landets norra och södra delar. Det var också en blomstringstid både ekonomiskt och kulturellt.

På 1200-talet blev frankernas kung officiellt kung av Frankrike men det var först i början av 1300-talet som man började tala om en fransk nation. Vid denna tid tillhörde betydande delar av det som i dag är Frankrike England, bland annat området i sydväst kring Bordeaux och området i norr kring Calais. När den engelske kungen 1337 gjorde anspråk på den franska kronan utbröt det hundraåriga kriget (1337–1453) mellan länderna. Under kampen mot engelsmännen började en fransk nationalkänsla att formas.

1500-talet – religionskrig

I mitten av 1400-talet återerövrades Bordeaux och i slutet av århundradet införlivades Bretagne med Frankrike. Omkring 50 år senare återtogs de delar i norr som fram till dess hade hållits av engelsmännen. Ändå var kungarikets enhet hotad under en stor del av 1500-talet. Inte minst under religionskrigen under seklets andra hälft, då konflikterna växte mellan de protestantiska hugenotterna och katolikerna. Det rörde sig inte bara om en kamp om religionen utan än mer om vilken grupp som skulle styra landet. Religionskampen slutade med seger för katolikerna men freden, genom ediktet i Nantes 1598, skedde i form av en kompromiss som inte bara gav protestanterna rätt att utöva sin tro i vissa delar av landet. De fick även ansvar för försvaret där.

Under kardinal Richelieu, förste minister från 1624, återställdes den centrala maktens auktoritet och protestanternas militära makt krossades. Richelieu kunde sedan under det trettioåriga kriget i Europa (1618–1648) inrikta sig på Frankrikes stormaktspolitiska ambitioner. Frankrike gav sig in i kampen om Den nya världen, Amerika, genom att ockupera några öar i Västindien och fullfölja koloniseringen av Kanada.

1700-talet – Europas stormakt

När Ludvig XIV, ”solkungen”, avled 1715 var han ledare för Europas mäktigaste stat. Statens auktoritet var starkare än någonsin. Hovlivet i Versailles och fransk kultur var mönsterbildande i hela Europa.

Men mot slutet av 1700-talet befann sig Frankrike i en samhällelig kris. Kungliga utsvävningar och kostsamma krig hade framkallat en stor ekonomisk kris. Samhällssystemet gynnade en liten privilegierad elit, samtidigt som bönderna saknade politiska rättigheter och var livegna, det vill säga de tvingades att arbeta för en godsherre och hade inte rätt att flytta. Även den växande borgar- och medelklassen var utestängd från all politisk makt. Men handelns och industrins framväxt höll på att radikalt stöpa om samhället. I detta klimat spirade nya värderingar om individens möjligheter. Det gamla samhällets ideal, där en kung som Guds representant på jorden regerade med oinskränkt makt, hade underminerats. Redan på 1600-talet hade filosofen René Descartes pekat på möjligheten att med vetenskapen behärska naturen. Dessa tankar fördes vidare av 1700-talets upplysningsfilosofer. Tänkare som Denis Diderot, François de Voltaire och Jean-Jacques Rousseau ville på alla områden ersätta despotism och tron på en gudomlig makt med tron på det mänskliga förnuftets obegränsade möjligheter, där politisk och ekonomisk frihet bara kunde stimulera framstegen.

1789 – revolution

En snabb folkökning under 1700-talets andra hälft gjorde att den föråldrade samhällsstrukturen bågnade. Trots att centralmakten hade stärkts och landet moderniserats under 1600-talet var den nationella enheten långt ifrån självklar. Inom landet fanns mängder av inre tullgränser och skilda vikt- och måttsystem. Förvirring och oordning kännetecknade administrationen. Detta banade väg för franska revolutionen, det samlade namnet för händelserna 1789–1799 då landets sociala, politiska, juridiska och religiösa struktur förändrades på ett omvälvande sätt. Revolutionens ideal om frihet, jämlikhet och broderskap skulle för lång tid påverka politiken inte bara i Frankrike utan i hela världen.

Den ekonomiska krisen utlöste revolten. Aristokratins motstånd mot ett förslag om att adel och präster skulle beskattas samt mot att ge nya samhällsskikt ökat inflytande omintetgjorde alla försök att hitta en kompromiss. Den 14 juli 1789 stormades Bastiljen, en fästning i Paris som användes som fängelse. Denna händelse har blivit en symbol för det folkliga upproret mot kungamakten. Bönder och borgare bildade tillsammans med prästerskapet en ny konstituerande församling som avskaffade livegenskapen och aristokratins privilegier.

Den 26 augusti 1789 utfärdades förklaringen om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, där allas likhet inför lagen, en regering som representerar medborgarna, yttrandefrihet och privat äganderätt slogs fast. Kung Ludvig XVI fanns fortfarande kvar som maktfaktor men försöken att finna en kompromiss mellan kungamakten och den nya nationalförsamlingen visade sig omöjliga. Efterhand gick revolutionärerna allt hårdare fram. 1792 avskaffades monarkin och i januari 1793 avrättades kung¬en. Denna första republik visade sig vara fylld av inre motsättningar och för svag för att överleva. Det var skräckväldets år med stor oro i landet, då även många av revolutionens mest framträdande gestalter avrättades. Nya finansiella och sociala kriser samt krig följde under de närmaste åren och gav näring åt en längtan efter stabilitet och en stark regering.

1799 – Napoleon Bonaparte

I det läget kom generalen Napoleon Bonapartes statskupp 1799. Hans omedelbara mål var att upprätta statens auktoritet i ett land i sönderfall. 1804 utropade han sig till kejsare. Napoleons 15-åriga regeringstid (1799–1814) präglades av en inre reformaktivitet där den centralism som ännu kännetecknar Frankrike förstärktes. Han omorganiserade finanser, administration och rättssystem och skapade en central byråkrati. Napoleons utrikespolitiska ambitioner resulterade i ett europeiskt storkrig som också skulle bli hans fall.

Efter stora framgångar inledningsvis visade det sig att Napoleon gapat över för mycket. 1814 tågade trupper från en koalition av europeiska makter in i Paris. Napoleon avsattes och ersattes med Ludvig XVIII, bror till den kung som avrättats 1793. Ett år senare var Napoleon tillbaka vid makten, men efter ”de hundra dagarna” slutade det hela med ett förödande nederlag för Napoleon 1815, i slaget mot britterna vid Waterloo söder om Bryssel.

1830 och 1848 – nya revolutioner

Efter Napoleons fall återinfördes monarkin och den period som kallas restaurationen inleddes. Men det handlade inte om en återgång till de förhållanden som rått före 1789. Kungens makt var visserligen stor men parlamentet kunde utöva viss kontroll. Personlig frihet och likhet inför lagen garanterades även om till exempel rösträtten var begränsad till män med en viss förmögenhet. De sociala och politiska spänningarna ökade för att kulminera när det 1830 såg ut som om kungamakten var beredd att omintetgöra revolutionens landvinningar. Än en gång avgjordes en politisk kris på Paris gator genom julirevolutionen 1830. Den nye kungen tvingades lova att han skulle följa en mer liberal författning. Det politiska lugn som uppnåddes skedde till priset av förtryck av dem som hyste mer radikala idéer. Till sist hade regimen helt förlorat sin legitimitet vilket utmynnade i revolutionen 1848 som bland annat ledde till upprättandet av en ny republikansk författning, ”den andra republiken”, och – för första gången i historien – rösträtt för alla män.

Det var under denna tid idén om en republik vann fotfäste bland fransmännen. Ändå slutade det hela med en blodig statskupp 1852 där Napoleons brorson Louis Napoleon tog makten och utropade sig själv till kejsare med namnet Napoleon III. Under hans tid vid makten genomfördes en generös sociallagstiftning och en betydande utbildningsreform. Att kejsardömet föll berodde på att Frankrike 1870 provocerade fram ett krig mot Preussen. Frankrike led ett svårt nederlag och förlorade Alsace-Lorraine. Kejsardömet ersattes med den ”tredje republiken”. Fram till sekelskiftet genomfördes en ekonomisk, finansiell och militär omorganisation.

Utbyggnaden av kolonialväldet i Asien och Afrika, som inletts under 1830-talet, fortsatte och Frankrike försökte bryta sin utrikespolitiska isolering genom allianser med Storbritannien och Ryssland. Samtidigt var Frankrike splittrat politiskt mellan monarkister, bonapartister och anhängare av republiken. Så småningom befästes en konservativ republik och kyrkans och kungaanhängarnas intressen trängdes tillbaka.

1914-1918 – revansch på Tyskland

I början av 1900-talet tillspetsades det internationella läget och speciellt spända var relationerna mellan Frankrike och Tyskland. Första världskriget (1914–1918) startade på Balkan, men de allianser som knutits mellan bland annat Frankrike och Ryssland ledde snart till att nästan hela Europa drogs in i kriget. Tyskarna besegrades och Frankrike hade därmed fått revansch för nederlaget 1870 och även återfått Alsace och Lorraine. Men priset var högt; 1,3 miljoner stupade. Återuppbyggnaden gick dock relativt fort. Redan 1924 hade industriproduktionen uppnått förkrigsnivån. Men ekonomiskt var Frankrike ännu svagt. En stor och ineffektiv jordbrukssektor hade överlevt. Industrin dominerades av småföretag som ofta var ålderdomligt utrustade. Frankrike var också ett samhälle med stora sociala klyftor.

1919-1945 - mellankrigstiden och andra världskriget

1930-talets ekonomiska depression slog hårt med snabbt växande arbetslöshet. Samma årtionde gick vänstern, socialister och kommunister, framåt i flera val. 1936 kom Folkfrontsregeringen, en koalition mellan socialister och ett borgerligt vänsterparti med stöd av kommunisterna, till makten efter att ha utlovat sociala reformer. Lönehöjningar, 40-timmarsvecka och två veckors semester genomfördes men redan efter två år föll regeringen på inre splittring och motstånd från konservativt håll.

Europa gick mot ett nytt krig. I Frankrike mindes man första världskrigets förödelse. Regeringen försökte blidka nazisterna genom eftergifter. Många såg också Sovjetunionen som ett större hot än Nazityskland. Stora summor hade satsats på försvaret under 1930-talet men när det tyska angreppet kom den 10 maj 1940 visade det sig att de franska trupperna var dåligt tränade, att militärledningen var obeslutsam, att de taktiska riktlinjerna var felaktiga och att flygvapnet var illa utrustat.

Sammanbrottet inför Hitlers pansarstyrkor var snabbt och brutalt. På fem veckor förlorade fransmännen 92 000 man och tyskarna tog 1,8 miljoner krigsfångar. 1940–1944 var norra och västra Frankrike ockuperat av tyska trupper. Resten av landet samt kolonierna i Asien och Afrika styrdes av en regim med säte i staden Vichy i landets centrala delar. Vichyregimen samarbetade med nazisterna. Från juni 1940 ledde generalen Charles de Gaulle en motståndsrörelse, först från London och sedan, efter de allierades landstigning i Nordafrika hösten 1942, från Alger. Så småningom började motståndsrörelsen agera på fransk mark. de Gaulle lyckades vid krigsslutet inte bara kontrollera motståndsrörelsen, där en betydande del var kommunistisk, utan även få Frankrike inkluderat bland krigets segrarmakter.

Läs i Landguiden om Frankrikes historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Efter århundraden av strider mellan olika furstar uppstod på 1300-talet fröet till en nationalstat. Franska kungar lade efter hand nya områden under sig och en centralstyrd stat utvecklades. I början av 1700-talet var landet det mest inflytelserika i Europa. Revolutionen i slutet av århundradet följdes av Napoleons auktoritära styre och fortsatt centralisering. Under 1800-talet följde flera omvälvningar i kampen om politisk makt och organisation, samtidigt som Frankrike stärkte sin ställning som kolonialmakt. Första hälften av 1900-talet kom att präglas av de båda världskrigen.

Uppdaterad: 01 oktober 2015

Annons

Podcast om Frankrikes historia

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.

Artiklar om Frankrikes historia

M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-11-27
På 1930-talet var Frankrike ett tolerant och internationellt land. 1940 besegrades Frankrike av Nazityskland. Tre femtedelar av landet ockuperades av Tyskland. Vichy blev huvudstad i det icke-...
L
Carsten Ryytty
2016-06-01
Eiffeltornet i Paris är en av de mest kända och besökta byggnaderna i världen. Det 324 meter höga utsiktstornet har blivit en symbol för Frankrike...
M
Mattias Axelsson
2016-05-06
De flesta historiska personer känner vi till vilka de är. Men så finns det en liten grupp individer som nästan alla känner till, men vars identitet är okänd.
M
Mattias Axelsson
2016-03-11
En politisk revolution är en händelse eller serie av händelser som förändrar ett samhälle i grunden. Ofta får de politiska revolutionerna betydelse inte bara i sin samtid, utan de ger avtryck...
M
Carsten Ryytty
2015-07-24
Trots att de allierade hade förklarat krig mot Tyskland efter Hitlers invasion av Polen 1939 var det lugnt på gränsen mellan Frankrike och Tyskland under lång tid. Men den 10 maj 1940 anföll...
S
Per Höjeberg
2015-02-15
Frankrikes nationaldag firas den 14 juli till minnet av stormningen och intagandet av Bastiljen, en gammal medeltida borg. Händelsen ägde rum den 14 juli 1789 och anses vara den viktigaste...
S
Carl-Henrik Larsson
2014-09-26
I maj 1789 lät den franske kungen Ludvig XVI samla de tre stånden i Versailles utanför Paris. Frankrike hade drabbats av svår missväxt, och dessutom krävde borgarna ökad politisk makt. Men få...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-31
Vi förflyttar oss nu till 1950-talets Frankrike och till dess besittning Algeriet. Algeriet var franskt område sedan 1830. Här levde en miljon fransmän samt nio miljoner araber och berber. En...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-31
I mellankrigstidens Frankrike existerade starka politiska och kulturella krafter såväl på höger- som vänsterkanten. Och under andra världskriget delades landet i två delar. Större delen av...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-31
Under den Tredje republiken efter Pariskommunen (1871), växte ett radikalt mellanskikt upp i Frankrike. Detta mellanskikt var nationalistiskt men befann sig samtidigt på vänsterkanten...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-31
Arbetarmassorna i Paris var förbittrade över kapitulationen för tyskarna 1871. De var också påverkade av alla de revolutionära idéer som hetsade mot borgarklassen. När de franska trupperna efter...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-31
Under det andra kejsardömets tid enades både Italien och Tyskland till stater. Frankrike hade tidigare haft ett stort inflytande i såväl Italien som Tyskland, då dessa regioner ännu inte var...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-29
Ludvig Filip - "kung Päron" styr Frankrike. Han hade kommit till makten genom revolutionen 1830 och han störtas vid revolutionen 1848. Ludvig Filip vill inte utmana de övriga...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-29
Fransmännen var trötta på krig. De hade krigat nästan oavbrutet alltsedan den stora revolutionen 1789. De hade krigat i Spanien, Tyskland, Österrike, ja de hade varit ända framme i Moskva....
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-11
Franska revolutionen har blivit ett känsloladdat begrepp, en nationalistisk symbol med ett galleri av mytomspunna gestalter och händelser. Man kan kanske påstå att vårt moderna, västerländska...

Sidor

Länkar om Frankrikes historia

Sortera efter:
          

Genomgång (14:09 min) av läraren Tobias Kjellström som berättar om av revolutionsåret 1789 i Frankrike.

Spara som favorit
          

Genomgång (28:36 min) där SO-läraren Cecilia Düringer går igenom franska revolutionen. Här berättas om orsaker, händelser och följder.

Spara som favorit
          

Artikel (5 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där Carl-Henrik Larsson berättar om Charles de Gaulle, som blev en symbol för Det fria Frankrike under andra världskriget. General Charles de Gaulle lämnade Frankrike efter den tyska invasionen 1940, och begav sig till London varifrån han ledde motståndet mot den nazistiska ockupationsmakten. Mer än någon annan fransk militär och politiker kom de Gaulle att symbolisera Det fria Frankrike. Som president 1959–69 stärkte de Gaulle Frankrikes roll som stormakt.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Julius Caesars fälttåg i Gallien. I Asterixalbumen görs stort nummer av att Julius Caesar erövrade Gallien, och ingen som turistar i Västeuropa lär undkomma hänvisningar till den långvariga romerska ockupationen. Men varför?

Spara som favorit
          

Kortare prezipresentation (5:49 min) om de grundläggande orsakerna till franska revolutionen. Genomgången presenteras av Valstakanalen som drivs av en SO-lärare. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:51 min) kring ett urval av de viktigaste händelserna under franska revolutionen. Genomgången presenteras av Valstakanalen som drivs av en SO-lärare. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

SO-läraren Perry B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om franska revolutionen. Mot slutet av 1700-talet växte missnöjet i Frankrike. Det var främst det tredje ståndet som protesterade mot adelns privilegier. 1789 befann sig den franska staten i en ekonomisk kris. Frankrike hade krigat mot England när Frankrike hjälpte de nordamerikanska kolonierna att bli fria...

Spara som favorit
          

Genomgång om den franska revolutionen (8:15 min). Vad är egentligen en revolution? Vilka orsaker låg bakom den franska revolutionen? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:42 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om 1800-talets stora revolutioner och stora reformer. Men vad är en revolution och vad är skillnaden mot en reform? Har de något samband? Här berättas främst om revolutionerna 1830 och 1848.

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:40 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om franska revolutionen och Napoleontiden, 1789-1815. Här behandlas orsaker, förlopp och följder.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Slaget vid Leipzig 1813. Det varade i fyra dagar och var en av de blodigaste och mest betydelsefulla drabbningarna i världshistorien.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (17:47 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om den franska revolutionens orsaker och händelseförlopp.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (17:31 min) av SO-läraren David Geiser som fortsätter berätta om den franska revolutionen. Här berörs händelseförloppet, Napoleontiden, revolutionens och Napoleonkrigens följder.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Solkungen. Vad är sant och vad är falskt om denne fransmännens mest berömde monark?

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om Napoleon Bonaparte som person. Den andra och avslutande delen av Philip Dwyers mastodontbiografi över Napoleon behandlar åren vid makten. Hans opportunism och brist på visioner innebar en ledartyp som visade sig vara den rätta...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om Karl den store. Han lärde sig läsa och skriva som vuxen, ändå har han mer än någon annan påverkat Europas språk och utbildningsväsende genom att återuppliva latinet. Idag är det 1200 år sedan Karl den store dog...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där Herman Lindqvist berättar om Ludvig XIV. Han satt på den franska tronen från 1643 till 1715, under en tid då Frankrike var den ledande makten i Europa – både politiskt och kulturellt. Men under Ludvig XIV:s sista år drabbades hans land av flera motgångar, och själv blev den enväldige kungen allt sjukare...

Spara som favorit
          

Presentation (9:24 min) av gymnasieläraren Thomas Björkander som berättar om orsakerna till den franska revolutionen. Här berörs även händelseförloppet.

Spara som favorit
          

Presentation (9:29 min) av gymnasieläraren Thomas Björkander som berättar om den franska revolutionens efterdyningar och den följande Napoleontiden.

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (8:16 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om orsakerna till den franska revolutionen.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Alla trodde på ett kort krig, men kriget blev ett världskrig som varade i över fyra år (1914-1918) och kostade fler än 10 miljoner människor livet...

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Geografi med fokus på Frankrike. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Frankrikes geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Frankrike. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med...