Bild:
Decennierna kring sekelskiftet 1900 uppfördes mängder med statyer runt om i landet som föreställde kända svenskar ur historien. Syftet var att stärka den svenska identiteten och öka lojaliteten till staten.
S

Nationalismens historia

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Idag talar man om flera olika typer av nationalism. De olika nationalismerna bygger på olika grundantaganden och kan alltså yttra sig på ganska skilda sätt i olika kulturer och tider.

Under det sena 1990-talet började dock forskare (Benedict Anderson m.fl.) att ifrågasätta de nationella gemenskaperna som verkliga företeelser och började i stället tala om ”föreställda

 gemenskaper”. Beroende på vilken föreställning man har om nationalitetens grunder och nationers funktion kommer nationalismen också att ta sig olika former. Ibland yttrar sig nationalism på ganska trevliga, harmlösa sätt som i idrottssammanhang när människor hejar på tävlande från den egna nationen. I andra sammanhang får den ödesdigra konsekvenser och leder till motsättningar mellan människor och till krig mellan länder eller folkgrupper.

Nedan beskrivs två typer av nationalism: etnonationalism och statsnationalism. Först dock några rader om nationalismens ursprung.

Nationalismens ursprung

Nationalismens ursprung är omtvistat. Flera forskare menar att nationalismen i ett historiskt perspektiv är ganska ny och att den uppstod i samband med franska revolutionen och Napoleonkrigen under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal. Andra hävdar att nationalistiska tankegångar existerade även längre tillbaka i tiden trots att själva begreppet nationalism inte fanns. Under alla omständigheter skapade det revolutionära Frankrike och Napoleonkrigen starka nationalistiska stämningar i Europa och bidrog till att nationalismen började vinna mark.

Den franska flaggan (Trikoloren) började användas under revolutionen. Flaggans tre färgfält symboliserar frihet, jämlikhet och brödraskap. Målning av Léon Cogniet (1794-1880).

Förenklat kan man säga att det yttre hot som Frankrike utgjorde skapade en nationell medvetenhet hos människor i de drabbade rikena. Nationalismen fick sedan starkt fäste först inom liberala och därefter inom konservativa kretsar.

På sikt bidrog den till att människor i vissa områden, som på den grekiska halvön, började sträva efter frihet från vad man såg som en främmande makt. På andra håll, som i Italien, kämpade man för att ena självstyrande områden till en nationalstat med argumentet att de tillhörde samma folk. Utan överdrift kan 1800- och 1900-talen ses som nationalismens århundraden.

Etnonationalism – En stat, ett folk

Det är den etniska samhörigheten som utgör grunden för nationen – så resonerar en person som är etnonationalist. Synen på vad som egentligen utgör den etniska gruppen kan emellertid skilja sig åt. Språk, historia, kultur och religion är kanske de vanligaste sammanhållande faktorerna för etniska grupper. Men det finns flera undantag även från den regeln, t.ex. på ställen där människor kan tala samma språk men ändå betrakta sig som skilda etniska grupper, eller där de har skilda religioner men ändå betraktar sig som en sammanhållen etnisk grupp.

I länder som länge haft en enhetskultur, och där eventuella minoriteter inte haft så stort inflytande, bygger ofta den nationella identiteten på föreställningar om ett gemensamt ursprung. Dragen till sin spets innebär etnonationalismen en tro på etnicitet som något ursprungligt och oföränderligt. Detta sätt att betrakta verkligheten speglar en essentialistisk eller primordial världsbild, och de människor som delar den världsbilden menar att det inte går att bli en del av den etniska gruppen om man inte fötts inom den. För en etnonationalist med en primordial syn på etnicitet skulle det alltså vara en förutsättning att ett barn har svenska föräldrar för att det ska kunna uppfostras till att bli ”en typisk svensk”.

Etnonationalismen kan utgöra den drivande kraften både för strävan efter självständighet för en viss etnisk/nationell grupp och för strävan efter enande om den etniska/nationella gruppen är spridd över flera nationer.

Bild:
17:e majfirande i Oslo. Norges nationaldag firas i stor omfattning. Firandet är präglat av traditioner, och norrmännens glädje över att vara självständiga. Målning av Christian Krohg (1852–1925).

Statsnationalism – Staten som enande faktor

Grunden för statsbildningen utgörs av en gemensam värdegrund och statsapparat. Den som har ett medborgarskap är således en viktig del av nationen, oavsett etniskt/nationellt ursprung eller religiös tillhörighet. Statens funktion i en sådan nation blir att skapa samling kring de grundläggande värderingar som nationen vilar på. Så resonerar en person som
har ett statsnationalistiskt synsätt.

Statsnationalismen kan kännas igen i länder som exempelvis USA eller Kanada, som har en historia av omfattande invandring och därmed en befolkning med många olika nationella och etniska bakgrunder. Den har också ett fäste i andra länder som av andra anledningar är mångkulturella till sin karaktär. Ofta utgör då själva mångfalden en viktig grund för den nationella identiteten. Sådana stater vill ofta stärka och lyfta fram den kulturella särarten hos landets olika grupper.

Nationalismer i konflikt

Olika former av nationalism kan stå i direkt konflikt med varandra både inom landsgränserna och i förhållande till andra länder. För människor som betraktar sig som en etnisk grupp eller av en särskild nationalitet kan statsnationalismen utgöra ett hot mot deras gemenskap och självbestämmande. Utifrån ett statsnationalistiskt perspektiv är det i stället etnonationalismen som utgör ett hot eftersom sådana krafter skulle kunna splittra den gemenskap som samlats under en nation. Många konflikter och krig runt om i världen kan förstås just utifrån denna konflikt mellan olika sätt att se på nationen och dess sammansättning.

Läs om: Teorier om nationalism - dess ursprung och funktion >


Text: Forum för levande historia
Hemsida: Forum för levande historia

Textmaterialet är ett utdrag från avsnittet Historiebruk och nationalism som ingår i Forum för levande historias pedagogiska gymnasiematerial Den livsfarliga historienDen livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning.

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Nationalism är ett tankesystem som bygger på idén om en särskild gemenskap inom nationens gränser. Idag talar man om flera olika typer av nationalism. De olika nationalismerna bygger på olika grundantaganden och kan alltså yttra sig på ganska skilda sätt i olika kulturer och tider.

Under det sena 1990-talet började dock forskare (Benedict Anderson m.fl.) att ifrågasätta de nationella gemenskaperna som verkliga företeelser och började i stället tala om ”föreställda

Uppdaterad: 23 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Nationalismens historia

av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Gymnasiet
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.

Podcast om Nationalismens historia

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-06-01

Julia, Mattias och Kristoffer ger sig på att förklara varför och hur vi firar Sveriges nationaldag?

Artiklar om Nationalismens historia

S
Per Höjeberg
2015-09-10
1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-09-04
Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi människor kanske skapat nationalismen? Kan man tänka...
M
Per Höjeberg
2015-09-02
Att det finns en nationell identitet är självklart i dagens värld, men har det alltid varit så och kan man skapa identitet på annat sätt? Kan religion, klass eller ståndstillhörighet, yrke,...
S
Per Höjeberg
2015-02-15
Frankrikes nationaldag firas den 14 juli till minnet av stormningen och intagandet av Bastiljen, en gammal medeltida borg. Händelsen ägde rum den 14 juli 1789 och anses vara den viktigaste...
S
Per Höjeberg
2014-10-01
Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Nationalismen utmynnade vid 1900-talets början i första världskriget. Det var under de varma sommardagarna i augusti 1914 som det dittills största kriget någonsin bröt ut. Detta krig kom i...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-16
I Öst- och Centraleuropa uppstod under 1800-talet myter om historiska motsättningar mellan germaner och slaver. Tysknationella (pangermanska) och panslaviska rörelser vann jordmån...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-31
Under den Tredje republiken efter Pariskommunen (1871), växte ett radikalt mellanskikt upp i Frankrike. Detta mellanskikt var nationalistiskt men befann sig samtidigt på vänsterkanten...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Italien var vid 1800-talets mitt uppdelat på ett antal stater. Italienarna hade emellertid i stort sett samma språk, samma religion, kultur och historia. De italienska staterna strävade liksom...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Tyskland bestod av ett antal större och mindre stater. De två största var Preussen och Österrike. Dessa två stater konkurrerade om att vara den ledande makten bland de tyska staterna....
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Runt om i de tyska staterna äger sammanstötningar mellan militär och demonstranter rum. När revolutionärerna segrat beslöt man sig för att samlas i Frankfurt och diskutera Tysklands enande. Men...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Vi befinner oss i Tyskland på 1800-talet. Skalder, konstnärer och studenter ville pånyttföda den tyska folkandan och frihetskärleken. Man drömde om ett förenat Tyskland...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-06-10
Naturromantik är en av de företeelser som man tidigare förknippade med nationalism. Det var på 1800-talet nationalismen fick sin egentliga utformning. Under detta århundrade bröt industrialismen...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-30
Den svenska nationalismen spreds på olika sätt under 1800-talet och början av 1900-talet: genom skolan, genom tidningar, böcker, genom att berätta om nationella "hjältar", genom att...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
1809 var ett avgörande år i Sveriges historia. Ute i Europa rasade napoleonkrigen. Kriget och revolutionerna hade omformat Europas karta ordentligt. Revolutionens ideal och Napoleons krig och...

Sidor

Länkar om Nationalismens historia

Sortera efter:
          

Genomgång (16:09 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs bakgrunden till Palestinakonflikten i form av sionismen - judisk nationalism. En stor del av filmen handlar om judeförföljelser genom historien.

Spara som favorit
          

Genomgång (24:41 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om nationalismen under 1700- och 1800-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:28 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om det långa 1800-talets huvuddrag och bakgrunden till första världskriget. Här berättas om Wienkongressen, nationalism, Tysklands enande, Italiens enande, Habsburgska väldet (Österrike-Ungern),  kolonialism och imperialism, brittiska imperiet, trippelententen och trippelalliansen, idustriell och teknisk utveckling o.s.v. 

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du får lära dig mer om migration. Historien rymmer många exempel på hur människor i stora skaror tvingats fly när krig och förföljelse har hotat. Men ofta glömmer vi bort dessa folkförflyttningar och vad de inneburit. När dagens flyktingsituation ska hanteras finns all anledning att blicka bakåt, menar professor Dick Harrison.

Spara som favorit
          

Nytt material från Forum för levande historia som handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Materialet tar också upp hur man går vidare efter en djup konflikt. Den livsfarliga historien är ett pedagogiskt material för gymnasielärare. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:36 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om 1800-talets nationalism. Här berörs bl.a. Tysklands enande, Italiens enande, Osmanska rikets sönderfall och skandinavismen.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (7:08 min) där begreppet nationalism förklaras och utreds. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (13:22 min) av SO-läraren David Geiser berättar kortfattat om nationalismens historia. Vart kommer svenska flaggan ifrån? När började människor att känna en kärlek för sitt egna land? Vad fick detta för konsekvenser? Hur ser nationalismen ut idag? Dessa frågor får du svar på i denna presentation.

Spara som favorit
          

Föreläsning (10:19 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar kortfattat om vad som utmärker nationalism och om dess framväxt och historia. Filmen fokuserar på nationalism under 1800-talet och början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:44 min) där gymnasieläraren Mattias Stadler berättar om hur tanken om nationen uppstod och bredde ut sig under 1800-talet i kölvattnet av franska revolutionen.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa kortfattat om nationalismens historia. Den mest inflytelserika politiska tankeströmningen under 1800-talet var nationalismen. Den kom att bli den statsbärande ideologin i de europeiska staterna, och spreds över hela världen under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa kortfattat om svensk nationalism i slutet av 1800-talet och den svensk-norska unionens upplösning. Den svenska nationalismen liknade andra europeiska länders nationalism. Vissa perioder och personer i Sveriges historia lyftes fram för att betona svenskarnas frihet, självständighet och styrka...

Spara som favorit
          

På Joakim Wendells hemsida Historia 2 kan du läsa om nationalismen på Balkan under 1800-talet. Nationalismen blev här en splittrande kraft som bidrog till att lösa upp det Osmanska riket och få det Österrikiska väldet i gungning. Händelserna skulle senare leda fram till skottet i Sarajevo och första världskriget.

Spara som favorit
          

På Joakim Wendells hemsida Historia 2 kan du läsa om hur det gick till när Tyskland enades och blev en stormakt under 1800-talet.

Spara som favorit
          

På Globalis webbsida kan du lära dig skillnaden mellan ett land, en stat och en nation. Här kan du läsa om länder, både ur ett historiskt och nutida perspektiv.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där ges några exempel ur historien om vad som sker när ett imperium bryts ner och förvandlas till nya stater. Historien visar vilka väldiga svårigheter som ligger i de nya nationella projekten...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om frimärkenas propagandavärde. Frimärken är långt ifrån bara ett kvitto på betalt porto. Motiven har inte sällan spridit propaganda och säger mycket om ett lands självbild...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om 1800-talets nationalistiska historiemåleri. Att bilder påverkade folket var man medveten om, speciellt som 1800-talets människor fortfarande levde i en relativt bildfattig värld. Målningarna var storslagna – ofta också till formatet...

Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där det resoneras kring det svenska nationaldagsfirandet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om där du kan läsa om läroböckernas bilder och deas fostrande syfte i Sverige, decennierna kring sekelskiftet 1900. Läroböckernas bilder har format generationers uppfattningar av det förflutna. Under 1800-talet var dessa illustrationer tänkta att väcka och upprätthålla känslan av ett gemensamt nationellt arv...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.

Historia om svenska traditioner, högtider och symboler. Här berättas om våra viktigaste seder.

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora drag.

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi...

Relaterade taggar