Den gustavianska tiden inleddes 1772 i samband med Gustav III:s oblodiga statskupp. Vid kuppen användes vita armbindlar som kännetecken av de kungatrogna. Bilden visar Gustav III, porträtterad av Alexander Roslin (1718-1793).
M

Gustavianska tidens Sverige 1772-1809

Tiden mellan 1772-1809 brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung 1772-1792) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung 1792-1809).

Gustav III tar makten

Gustav III kom till makten 1772 genom en oblodig statskupp som satte punkt för den s.k. frihetstiden. Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet. Kungens makt hade då varit starkt begränsad för att förhindra Sverige från att kastas in i liknande oroligheter som under Karl XII:s tid vid makten (se stormaktstiden). Under frihetstiden växlade makten istället mellan de två rådande politiska partierna, hattarna och mössorna, som ofta käbblade med varandra. Genom sitt maktövertagande ansåg Gustav III att han hade räddat Sverige från inre splittring och kaos. Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle hädanefter styras med en fast hand som tiden innan frihetstiden då Sverige hade regerats av enväldiga kungar och drottningar.

Den främsta orsaken till att Gustav III kunde ta över makten var att stora delar av folket också ville ha förändring.

Gustaf III:s kröning i Storkyrkan 1771. Detalj från en ofullbordad målning av Carl Gustaf Pilo (1711-1793).

Bönderna gav sitt stöd till kungen i hopp om att få det bättre och att adelns förmåner i samhället skulle minskas. Adeln valde å andra sidan också att stödja kungen i hopp om att reducera böndernas makt i riksdagen.

Gustav III - en upplyst kung

Efter att ha fått stöd hos folket började Gustav III genomföra förändringar i riket. Han mildrade de rådande strafflagarna och avskaffade bland annat dödsstraffet för en rad olika brott. Gustav III visade också tolerans i religionsfrågor och gav judar och katoliker lov att utföra sin religion i några av Sveriges städer.

Gustav III var starkt påverkad av fransk kultur och hade det franska hovet i Versailles som förebild. Han var intresserad av språk och teater och grundade Svenska Akademien samtidigt som han startade flera teatrar i Sverige, däribland Kungliga Operan i Stockholm. Många konstnärer, diktare och författare gynnades av kungen under hans tid vid makten.

Folkligt missnöje mot Gustav III:s styre

Men allteftersom stora delar av folket förstod att Gustav III inte skulle komma att hjälpa dem med deras tidigare förhoppningar, började kritiska röster höjas mot kungamakten. Det ökade missnöjet framfördes bland annat i dåtidens tidningar, som genom den nyetablerade tryckfrihetslagen från 1766 hade rätt att skriva i stort sett vad de ville. Men när kritiken mot Gustav III växte, lät han snart ändra tryckfrihetslagen och förbjuda all kritik mot kungamakten.

"Gustav III:s besök i Konstakademien 1782 ". Del av en målning gjord av Elias Martin (1739-1818).

Användbara begrepp

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Statskupp: Olagligt maktövertagande i en stat utfört av en mindre grupp. En statskupp kan ske med användande av våld, hot om våld eller endast genom politiska medel.

Tryckfrihetslagen: En av Sveriges fyra grundlagar. Lagen om tryckfrihet är en av grunderna i moderna demokratiska samhällen.

Censur: Kontroll, förhandsgranskning och övervakning av folks åsikter. Motsats till yttrandefrihet.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.

Den nya censuren skapade stor irritation bland folket och vid mitten av 1780-talet hade Gustav III:s stjärna dalat.

För att återvinna sin popularitet och tysta all kritik, förklarade han 1788 krig mot Ryssland. I ett försök att få det hela att se ut som ett försvarskrig, hade Gustav III arrangerat så att förklädda ”ryska” trupper anföll den svenska gränsen i Finland. Realpolitikern Gustav III skulle därmed rädda Sverige mot deras gamla arvfiende Ryssland. Kriget gick dåligt, men Sverige kunde tack vare den svenska flottans seger vid Svensksund 1790 få till godtagbara fredsvillkor för Sverige.

Missnöjet mot den enväldige kungen fanns emellertid kvar. En sammansvärjning började nu ta form hos en grupp adelsmän som förberedde ett attentat. Skottet föll till sist vid en maskeradbal på Operan i Stockholm den 16 mars 1792, varefter Gustav III avled några veckor senare.

Gustav IV Adolf ärver makten

Gustav III efterträddes av sin son Gustav IV Adolf som genomförde en rad reformer. Bland annat utvecklades jordbruket genom införandet av skiftesrörelsen som innebar att mindre jordplättar slogs ihop till större. Den nya kungen såg också till att näringslivet moderniserades. Men det som skulle visa sig vara av störst betydelse för Sveriges närliggande framtid var Gustav IV Adolfs utrikespolitik. Kungen demonstrerade tidigt en franskfientlig hållning eftersom han föraktade den franska revolutionen med dess idéer som spreds i Europa genom Napoleon och hans segerrika arméer. Sverige anslöt sig därför till Napoleons fiender som leddes av Storbritannien. Gustav IV Adolfs beslut att motarbeta Frankrike skulle få katastrofala följder för Sverige.

Gustav IV Adolfs utrikespolitik drar in Sverige i Napoleonkrigen

Efter att Ryssland slutit fred med Frankrike 1807 dominerade Napoleon den europeiska kontinenten. Men på haven runt omkring var det Storbritannien som bestämde. Napoleon hade tidigare inlett en kontinental handelsblockad mot Storbritannien i ett försök att få det fientligt sinnade öriket till förhandlingsbordet. Men det fanns luckor i systemet, däribland Sverige som vägrade att bryta sina viktiga handelsförbindelser med Storbritannien. Napoleon och den ryske tsaren Alexander I, som nu var Frankrikes nya allierade, kom därför överens om att Ryssland skulle göra upp med det bångstyriga Sverige på egen hand.

Gustav IV Adolf avskydde Napoleon och stod orubbligt fast vid sin personligt färgade antinapoleonska politik.

Sverige förlorar Finland

I februari 1808 gick de ryska trupperna till storskaligt angrepp mot Finland som utgjorde Sveriges östra rikshalva. Sverige var vid tiden för angreppet illa rustat för krig men lyckades ändå hålla ut i ett och ett halvt år. Men i september 1809 hade Sverige fått nog och kapitulerade efter att ryska trupper ockuperat stora delar av den norrländska kusten och därigenom hotade Stockholm. Gustav IV Adolf, som var ansvarig för eländet, hade ett halvår dessförinnan avsatts genom en statskupp och utvisats från Sverige. Men då var allt redan förlorat.

Den efterföljande freduppgörelsen blev den hårdaste i Sveriges historia. Sverige blev tvunget att avträda hela Finland till Rysssland vilket innebar att en tredjedel av rikets landareal och en fjärdedel av befolkningen gick förlorad.
 

Svensk handel med Kina

Under åren 1731-1806 anlöptes Kanton av något hundratal svenska fartyg från Svenska Ostindiska Kompaniet. Här lastades te i blyfordrade lådor (för att klara fukten under färden till Göteborg). Dessutom fraktades stora mängder porslin och packar med sidan. Arrak (ostindiskt brännvin) togs alltid med – för att hemma i Sverige omvandlas till punsch. Ur Kantons förrådshus hämtades ingefära och kanel, kalangarot, kinarot (till mediciner) och kinesiska rabarber. Tunnor med risgryn och sagogryn. Rottingkäppar blev till eleganta spatserkäppar för promenerande svenskar (spanska rör). Stolsitsar av flätad rotting uppskattades mycket i Sverige – som en del av kineseriet. I mindre mängder förde besättningarna hem lackerade skrin, målade tapeter och spegelglas, pärlemor och solfjädrar.

Européernas ankarplats hette Vampo och låg cirka en och en halv mil från själva Kanton. Varje ankommande fartyg hälsades med salut av övriga europeiska fartyg, kanske 8-9 till antalet. Även om de olika ländernas ostindiska kompanier försökte slå ut varandra hemma i Europa, så samarbetade de oftast mycket bra i Kanton. Under den tid av året som dessa fartyg låg utanför Kanton strömmade folk från hela provinsen in till staden och där hölls en mycket livlig marknad.

Intressanta fakta om gustavianska tidens Sverige

Visste du att:

  • Carl Michael Bellman (1740-1795) har blivit något av en svensk nationalskald. Bellmans mest kända verk är Fredmans epistlar som handlar om urmakaren Fredman som supit bort sin verksamhet. Det är en person som har många drag gemensamt med Bellman själv. Bellmans sista år var bedrövliga. Han kunde inte betala sina skulder och hamnade i fängelse. Strax efter detta dog han. Då var han en trött och besviken man.
  • 1778 ville Gustav III att ”fint folk” i Sverige skulle bära en dräkt som han personligen hade ritat och som kom att kallas Svenska dräkten. Idén med denna ”uniform” för herrskapsfolk var att kungen ville att Sverige skulle spara pengar. Svenska dräkten skulle förhindra att man använde alltför extravaganta kläder.  Kungen nådde aldrig sitt mål. Dräkten visade sig snarare bli dyr än billig och försvann inom kort.
  • Teaterkungen Gustav III var tolv år när han författade en rad teaterpjäser på franska. Bland annat skrev han en tragedi om ett kungamord. Man kan tycka att det är rätt typiskt eftersom han sköts när han var på teater och dog kort därefter.
  • Den 16 mars 1792 mördades Gustav III på en maskeradbal av ett skott i veka livet. Skottet visade sig bestå av två större kulor, omkring 6 millimeter stora, tre hagel och det översta av en järnnubb samt förladdningen. I dag med vår medicinska kunskap hade kungen överlevt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad kännetecknade frihetstiden och hur förändrades det politiska läget i Sverige när Gustav III tog makten?
     
  2. Hur och varför tog Gustav III makten?
     
  3. Gustav III benämns ofta som en upplyst kung. Varför tror du? Kan du även hitta exempel som pekar på motsatsen? I avsnittet om upplysningen hittar du mer fakta om upplysningsidéerna.
     
  4. Varför växte folkets missnöje mot kungen med åren?
     
  5. Vad gjorde Gustav III för att öka sin popularitet 1788?
     
  6. Berätta om Gustav III:s död.
     
  7. Gustav IV Adolf (Gustav III:s son) genomförde en rad reformer, men han bar också huvudansvaret för Sveriges förlust av landsdelen Finland. Förklara varför.
     
  8. Resonera kring varför Gustav IV Adolf inte gillade den franska revolutionen.
     
  9. Varför anföll Ryssland Sverige 1808?

Frågor om Ostindiska kompaniet (nedre faktarutan)

  1. Vilka av varorna från Kina tror du var särskilt värdefulla och eftertraktade i Sverige?
     
  2. Vilken var Ostindiska kompaniets hamn i Kina och vilken stad var hemmahamn i Sverige? (I den senare finns kompaniets lagerbyggnad och kontor fortfarande kvar vid Norra Hamngatan.)
     
  3. Under vilken tidsperiod pågick kompaniets Kinahandel och hur omfattande var den?

Ta reda på:

  1. Vad är Svenska Akademien och vad har den för uppgifter?
     
  2. Berätta kortfattat om det s.k. finska kriget och hur det slutade. I avsnittet om när Sverige förlorade Finland hittar du mer fakta.

Diskutera:

  1. Varför kan Gustav III ha blivit så intresserad av Frankrike?
     
  2. Vad gjorde Gustav III för något som var bra för landet och svenskarna? Vad var dåligt? Kan man säga att Gustav III var en bra kung?
     
  3. Hur tror du Sveriges fortsatta historia hade sett ut i grova drag om Finland hade fortsatt tillhöra Sverige?

 

Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 10 – Gustav III, en upplyst envåldshärskare, Bonniers, 1993
Bra Böckers Lexikon 2000, band 10, Bokförlaget Bra Böcker, 1996

Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006


Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
Faktarutan om Ostindiska kompaniet är skrivet av Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare.
 

Läs mer om

Kartor

Högupplöst karta över Norden och Europa 1792

Tiden mellan 1772-1809 brukar inom svensk historia kallas den gustavianska tiden efter Sveriges dåvarande två regenter: Gustav III (kung 1772-1792) och hans son och efterträdare Gustav IV Adolf (kung 1792-1809).

Gustav III tar makten

Gustav III kom till makten 1772 genom en oblodig statskupp som satte punkt för den s.k. frihetstiden. Under frihetstiden hade Sverige styrts av riksdagen och rådet. Kungens makt hade då varit starkt begränsad för att förhindra Sverige från att kastas in i liknande oroligheter som under Karl XII:s tid vid makten (se stormaktstiden). Under frihetstiden växlade makten istället mellan de två rådande politiska partierna, hattarna och mössorna, som ofta käbblade med varandra. Genom sitt maktövertagande ansåg Gustav III att han hade räddat Sverige från inre splittring och kaos. Riksdagens makt skulle nu minskas och landet skulle hädanefter styras med en fast hand som tiden innan frihetstiden då Sverige hade regerats av enväldiga kungar och drottningar.

Uppdaterad: 06 november 2016

Annons

Artiklar om Gustavianska tidens Sverige

M
Sara Medberg
2015-10-21
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även...
M
Sara Medberg
2015-10-20
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men...
L
Hans Thorbjörnsson
2014-05-13
Sverige har under perioder varit inblandat i den grymma slavhandeln över Atlanten. Kring mitten av 1600-talet bildades det Svenska Afrikakompaniet som köpte slavar i Afrika för att sedan sälja...
M
Kerstin Ackerhans
2013-09-15
Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en...
M
Kerstin Ackerhans
2013-09-13
Ostindiska kompaniets epok var en tid då Göteborg blomstrade, då te och kinesiskt porslin fanns i varje bättre hem, och då kompaniets direktörer kunde skapa förmögenheter som blev grundplåt till...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-08-29
Slavhandeln hjälpte till att göra Europa rikt och även Sverige tjänade pengar, bland annat på att sälja järn som användes till slavbojor och vapen...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-08-22
Under 1700-talet gjorde även Sverige upprepade försök att skaffa sig en koloni. Till slut, 1784, lyckades den svenske kungen Gustav III köpa den lilla ön Saint Barthélemy från Frankrike. Redan...

Länkar om Gustavianska tidens Sverige

Sortera efter:
          

Genomgång (10:38 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar om Sverige under slutet av 1700-talet och Gustav III och hans liv.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (18:53 min) där läraren Mattias Södergren berättar om den politiska utvecklingen i Sverige under frihetstiden - hattar och mössor - samt under Gustav III:s tid. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om svenskt slaveri och den svenska kolonin Saint Barthélemy. Sveriges ekonomiska politik under 1700-talet styrdes i stort av merkantilistiska idéer. Det ingick i programmet under Gustav III:s tid att utrikeshandeln skulle främjas. Att förädla importerade råvaror ansågs gynnsamt. I Göteborg växte t.ex. under frihetstiden de första manufakturerna fram. Samtliga dessa förädlade importerade råvaror som socker, tobak och bomull...

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om mynt och pengar i 1700-talets Sverige. Kilotunga kopparplåter och kopparmynt som är silvermynt, 1700-talets penninghistoria är både spännande och komplicerad...

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (44:07 min) beskrivs upplysningens tid som sträcker sig över perioden 1718–1809, vilket motsvarar frihetstiden och gustavianska tiden. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Dokumentär (46 min) i SVT:s Öppet arkiv av Olle Häger och Hans Villius med bilder från Gustav III:s och Bellmans dagar. Programmet sändes som en inledning till serien 'Sammansvärjningen' och ger en historisk bakgrund till de dramatiska händelserna i Stockholm vintern 1792 då Gustav III mördades. Björn Skifs ger sin alldeles speciella tolkning av Carl Michael Bellman.

Spara som favorit
          

Historiepolisen (program från UR, 9:05 min) har anhållit en person som utger sig för att vara Carl Michael Bellman. Det finns starka misstankar om att den anhållne har stulit Carl Michael Bellmans identitet. I förhöret berättar han hur han blev en känd skald och om sin flykt till Norge undan kronofogden. Han tvingas också förklara allt han vet om Bellmanhistorier. Frågan är om den anhållne ljuger eller talar sanning?

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Gustav III (1746-1792) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Fakta om Jacob Johan Anckarström (1762-1792) och mordet på Gustav III. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Karl IX (1755-1810) och hans tid. Här berättas bl.a. om hans förhållande med den franska drottningen Marie Antoinette och hur han försökte hjälpa det franska kungaparet att fly från revolutionens Paris. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Artikel på Aftonbladets hemsida där Herman Lindqvist berättar om hur det gick till när Gustav III:s mördare - Jacob Johan Anckarström - avrättades. Den 27 april år 1792 skulle stockholmarna aldrig glömma. Redan tidigt på morgonen hade en stor folkmassa samlats längs Götgatan. Kungamördaren Jacob Joahn Anckarström skulle föras till sin avrättning. Avrättningar var alltid folknöjen och nu, för första gången, skulle en kungamördare avrättas, vilket drog särskilt stora folkskaror. Dessutom var det vackert väder...

Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (9:17 min) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om huvudlinjerna i Sveriges historia under perioden 1500-1800. Anpassad för gymnasiekursen Historia 1.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen DN där du kan läsa om slavhandeln som bedrevs i den svenska kolonin på ön S:t Barthélemy. Även om den svenska slavhandeln var liten i jämförelse med andra kolonialmakter är det viktigt att minnas de som föll offer för den rasistiska politiken, skriver Karl Dalén. År 1821 går en ”liten svart pojke utan hatt” förbi den svenska guvernörsfamiljen på kolonin S:t Barthélemy...

Spara som favorit
          

Tredje delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om den agrara revolutionen d.v.s. 1700-talets svenska jordbrukssamhälle och de stora förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om landsbygden, bönderna, de fattiga, adeln, arbetsliv, husdjuren, städerna, Sveriges befolkning, nyodling, nya redskap, potatisen och brännvinet, transportrevolutionen, bygemenskapen, storskiftet, jordbrukets mekanisering, produktion och levnadsstandard, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Gustav IV Adolf och hans livsöde. Gustav IV Adolf är en av de mest bortglömda regenterna i svensk historia men inte desto mindre intressant. Det förödande och misslyckade kriget mot Ryssland 1808–09 medförde att Sverige förlorade Finland, och i förlängningen bidrog det också till kungens fall och slutet på den gustavianska eran...

Spara som favorit
          

Föreningen Interaktiv historia har på sin hemsida lagt upp ett egenutvecklat rollspel (pdf-format, 168 sid) som ger dig möjligheten att leva dig in i händelserna och konsekvenserna av val begångna under kriget 1809 mellan Sverige och Ryssland. Detta är ett väldigt omfattande spel med mycket bakomliggande material och beskrivningar av den historiska miljön som också går att använda till mycket annat.

Spara som favorit
          

Vetenskapsradion Historia om den svenska slavkolonin St Barthélemy i Västindien. Historikern Dick Harrison berättar om öns roll för den svenska slavhandeln i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program ur Vetenskapsradion Historia (17 min) som handlar om Jacob Johan Anckarström. Här berättas om hans liv, och givetvis om konspirationen och mordet på Gustav III. Programledare är Tobias Svanelid.

Spara som favorit
          

På regeringens webbsida finns ett rikt illustrerat ”lektionsmaterial” i pdf-format (32 sid) om Regeringskansliets historia. Regeringskansliets historia är en del av Sveriges utveckling till en modern demokrati, från kungligt envälde till parlamentarism. Här berättas om svensk politik och svensk statsmakt från tidig medeltid till nutid. Varje historisk epok presenteras enskilt.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om teaterkungen Gustav III:s dramatiska krig mot Ryssland 1788-1790. Det är uppenbart att Gustav III aktivt sökte ett krig. Varför? En viktig del av förklaringen är den jakt på ära som utmärker Gustav III:s person och regering. Han hade från barndomen fått höra att han var ”den tredje gustav” som skulle följa i Gustav Vasas och Gustav II Adolfs spår och bereda väg för en ny tid av svensk storhet...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Det finska kriget 1808-1809 utkämpades mellan Sverige och Ryssland och slutade med att Sverige fick avträda den finska rikshalvan till Ryssland....

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...