Bild:
Kyrkan hade stor makt under medeltiden. Bilden visar Karl den store på besök hos påve Adrian I, år 772.

Kyrkan och klostren på medeltiden

Gud låg bakom allt som hände i världen

Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

Kyrkans normer och tankesätt genomsyrade hela samhället, även lagstiftningen. För omvärlden framstod Västeuropa under medeltiden som en enhet med påven i Rom som överhuvud.

No Flash

Kyrkan hade stort inflytande över folks liv

Kyrkan och dess katolska lära hade ett enormt inflytande över medeltidens människor. Kristendomen och kyrkans syn på saker och ting formade därför deras liv och sätt att tänka. Tiden innan reformationen i Nordeuropa var kyrkan avskild från staten och fungerade som en egen organisation med påven i Rom som ledare. Påven räknades i stort sett som Guds ställföreträdare på jorden och hade oinskränkt makt över allt det andliga.

De som inte levde enligt kyrkans regler och skötte sig blev förpassade till skärselden eller helvetet.

Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler. De som inte skötte sig blev förpassade till helvetet. Kyrkan kunde också hota med bannlysning, vilket innebar att man blev utesluten ur kyrkan och därmed dömd till ett evigt liv i helvetet. Eftersom den kristna läran betonar betydelsen av att förlåta sin nästa, så fanns det också en ”bakdörr” till himlen – skärselden. I skärselden kunde de som begått mildare synder grillas tills de sonat sina gärningar varefter de kunde släppas in i paradiset.

I det medeltida samhället var det prästerna som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten. Prästernas inkomst togs från allmogen som var ålagda att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan. Kyrkan var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden och ägde mycket mark.

Kyrkan och religionen styrde människornas liv på medeltiden. Kyrkans lära gick ut på att livet på jorden endast utgjorde ett förspel till det kommande eviga livet efter döden. För att bli garanterad en plats i paradiset var man därför tvungen att leva enligt kyrkans regler.

Bra att veta...

Kyrkan: Den kristna församlingen - alla kristna på jorden.

Kyrka eller kyrkobyggnad: En byggnad avsedd för kristen gudstjänst och religiösa studier.

Medeltidens klosterväsen

Det medeltida kristna klosterväsendet var en viktig beståndsdel i den europeiska samhällsutvecklingen under perioden. Klostren utgjorde delar av ett stort kristet nätverk, där klostret hade kontakt med andra kloster i Europa. På grund av det blev de ofta inkörsportar för ny teknik, uppfinningar och arkitektur. Klostren fungerade därför inte bara som andliga vistelseorter utan var samtidigt centrum för vetenskap och lärande vilket bidrog till att sprida både gamla och nya idéer till folket.

Inom klostervärlden rådde det strikta skiljelinjer mellan könen. I de manliga klostren hade munkarna en prior eller abbot som föreståndare. Medan nunnorna i de kvinnliga klostren leddes av en abbedissa. Både munkar och nunnor ägnade sig åt ungefär samma sysslor med vissa undantag. Klosterväsendet utgjorde den enda möjligheten för kvinnor att utbilda sig i det medeltida Europa. De som levde sina liv som munkar och nunnor kom ofta från samhällets rikaste familjer.

En av de viktigaste personerna bakom utformandet av det västerländska klosterväsendet var Benedikt av Nursia. Han levde på 500-talet och lät grunda ett kloster på berget Monte Cassino i södra Italien. Benedikt utformade tre klosterlöften som alla som skulle gå i kloster var tvungna att godta. Dessa klosterlöften innebar att en klostermedlem skulle leva i fattigdom, kyskhet (inget sexuellt umgänge) och visa lydnad inför sina ledare.

Benedikts klosterregler förespråkade också att klostermedlemmarna inte bara skulle ägna sig åt bön och meditation utan också utföra praktiskt arbete. Vid sidan av arbetet på fälten och med avskrifter, skötte munkar och nunnor också ofta sjuk- och fattigvården i det medeltida samhället. Därtill bedrevs i regel undervisning och forskning vid klostren.

En from gärning för de som inte kunde eller ville gå i kloster var att skänka dem pengar, egendom eller landområden. Genom sådana gåvor blev det också lättare att komma till himlen efter döden.

Under medeltiden uppstod flera olika klosterordnar i Västeuropa. En klosterorden bestod av en sammanslutning av kloster som byggde på gemensamma ordensregler. Klostrens regler kunde skilja sig åt, men de tre klosterlöftena var något som alla klosterordnar hade gemensamt.

I samband med reformationen på 1500-talet togs många av klostrens egendomar över av staten i de länder som blivit protestantiska. Klosterväsendet avtog därför snabbt i de reformerade staterna i Nordeuropa men fortsatte att ha en viss betydelse i de katolska länderna vid Medelhavet.
 

Intressanta fakta om kyrkans medeltida kvinnosyn

Visste du att:

  • Vid kyrkomötet i Nicaea år 325 fastslog prästerskapet att kvinnan har en själ. Vid kyrkomötet i Macon år 585 försökte prästerna avgöra om kvinnan liksom mannen har en odödlig själ. Efter en lång överläggning enades prästerna om att även kvinnan har en odödlig själ.
  • De gamla kyrkofäderna beskrev kvinnan som liderlig, lösaktig och skrämmande. De ansåg att det var kvinnan som var upphovet till det onda i världen. För det var Eva som var orsak till syndafallet, med alla dess konsekvenser för människosläktet. Kvinnans farliga natur underströks av påven Gregorius VII (d. 1085), som tvingade prästerna till celibat.
  • Kvinnans hår betraktades länge som något syndigt och omoraliskt. Under medeltiden förbjöd kyrkan kvinnor att beträda en kyrka med bart huvud.
  • Thomas av Aquino (d. 1274), medeltidens högst lärde teolog, ansåg att det bara fanns en godtagbar samlagsställning. Det var den med kvinnan under och mannen ovanpå. Enligt Aquino återspeglade det ordningen i naturen. Mannen var en högre och kvinnan en lägre stående individ.
  • I Gamla testamentet finns sammanlagt 1315 manliga personnamn och endast 111 kvinnonamn. Medan männen beskrivs i positiva ordalag, skildras kvinnorna ofta negativt.
  • Under 1400-talet var det populärt bland kvinnorna i Frankrike att låta underkjolen skymta fram under dräkten. Prästerna kallade dessa dräkter där underkjolen skymtade fram för ”helvetesfönster”.

Uppgifter och frågor

  1. Vad hade nästan hela Europas befolkning gemensamt under medeltiden?
     
  2. På vilka sätt hade påven och kyrkan stor makt? Jämför också gärna med kyrkan idag.
     
  3. Ge exempel på plikter och sysslor som munkar och nunnor ägnade sig åt under medeltiden.
     
  4. Kyrkan med sina kloster blev mycket rika under medeltiden. Hur kunde de bli det?
     
  5. Kyrkan skilde gärna på män och kvinnor i det mesta. Nämn några av kyrkans idéer som visar detta.
     

Obs! I avsnittet om korstågen finns mer fakta och frågor som handlar om kyrkan under medeltiden.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Knut Helle, Bra Böckers världshistoria, del 5 – Nomadfolk och högkulturer, Bokförlaget Bra Böcker, 198
4
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 3 – Kyrka och riddarliv, Bonniers, 1994
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer, Wahlström & Widstrand, 1995
Ronny Ambjörnsson, Europas idéhistoria - Medeltiden, Tankens pilgrimer, Natur och Kultur, 2010


Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Gud låg bakom allt som hände i världen

Påven och kyrkan hade en mycket stark ställning i Europa under medeltiden. Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

Uppdaterad: 24 augusti 2015

Annons

Artiklar om Kyrkan och klostren på medeltiden

Per G Andreen
2015-08-12
Här följer en kortfattad kronologisk överblick över judarnas historia i Europa under medeltiden från 600-talet fram till den kristna erövringen av Spanien i slutet av 1400-talet...
Per Höjeberg
2014-10-01
Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt...
Carsten Ryytty
2014-06-25
Heliga Birgitta är den enda från Norden som påven utnämnt till helgon. Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober...
Carsten Ryytty
2014-02-14
Förföljelser av judar har pågått i flera tusen år ända sedan romarrikets dagar. Men det var först under medeltiden, i samband med den kristna kyrkans dominans i Europa som förföljelserna av...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-05
Krigslyckan tycks så småningom ha vänt för Jeanne d'Arc. Våren 1430 tillfångatas hon av burgunderna och överlämnas till engelsmännen. Engelsmännen vill till varje pris få Jeanne dömd som...
Pia Gadd
2013-05-01
Den 28 februari 2013 avgick påven Benedictus XVI och det blev väldigt uppmärksammat. Det är lätt att förstå. Av alla de 265 erkända påvarna under kyrkans två årtusenden hade bara fem av hans...

Länkar om Kyrkan och klostren på medeltiden

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Kari Lawe berättar om celibatet inom kyrkan ur ett historiskt perspektiv. I århundraden kämpade kyrkans ledning för att få biskopar, präster och diakoner att leva i sexuell avhållsamhet – utan att lyckas något vidare. Nu öppnar påven Franciskus I för att avskaffa det celibat som till slut blev norm för prästerskapet i större delen av den katolska världen...

Spara som favorit
          

Genomgång (14:51 min) om medeltiden - äldre medeltiden. Här berättas om utvecklingen i Europa efter romarrikets fall, katolska krýrkan och påven samt om det östromerska riket (bysantinska riket). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (15:00 min) om medeltiden - äldre medeltiden. Här berättas främst om frankerna och Karl den store, riddare, präster och kyrkan. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Bildspel i pdf-format (16 sid) med kortfattad kärnfull fakta om kristendomens historia från Jesu födelse till och med reformationen på 1500-talet. Här berättas om:
† Från förföljd Jesusrörelse till romersk statsreligion
† Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst
† Splittringen av den katolska enheten: reformationen

Spara som favorit
          

Genomgång (5:03 min) av SO-läraren Christopher Sköld som på ett lättförståeligt och underhållande sätt berättar om utvalda delar av medeltidens historia: kyrkan, digerdöden, korstågen m.m.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om medeltidens katedralbyggen som slukade enorma resurser. Hundratusentals kyrkor byggdes i Europa under medeltiden – domkyrkor, klosterkyrkor, stadskyrkor och församlingskyrkor. Bakom varje uppförande fanns en byggnadsfond, en så kallad fabrica, som skulle finansiera arbetet...

Spara som favorit
          

Dokumentär (56 min) i SVT:s Öppet arkiv. Tusen år. En människa kan bli hundra. Vikingatiden är bara tio långa liv bort. Det här är en historia om de tio århundradena. En historia om människor och människors villkor i Sverige. Programmen är sammanställda av Olle Häger och Hans Villius och är en bearbetad och förkortad version av deras serie i sex delar som visats tidigare 1980.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 1 sid) om kloster, munkar och nunnor. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Historiepolisen (program från UR, 9:05 min) har anhållit en person som utger sig för att vara den heliga Birgitta. Det finns starka misstankar om att den anhållna helt enkelt har stulit den heliga Birgittas identitet. I förhöret berättar hon bland annat om sina uppenbarelser och sin kamp för att få grunda Vadstena kloster. Hon tvingas också förklara hur man blir ett helgon. Frågan är om den anhållne ljuger eller talar sanning?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om när Sverige kristnades. Hur framgångsrik var den mission som Ansgar ledde i nuvarande Sverige på 800-talet?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om hur länge vi har haft ärkebiskopar i Sverige.

Spara som favorit
          

Kort presentation (5:02 min) där gymnasieläraren Niklas Mörk berättar om två typiska medeltida filosofer och deras idéer: Augustinus och Thomas av Aquino.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (59:00 min) berättar Herman Lindqvist om den heliga Birgitta, Sveriges enda av Vatikanen erkända helgon, som levde under 1300-talet. I programmet tas vi med till platser som spelat stor roll i hennes liv, bl.a. Bohus fästning, Birgittagrottan, S:t Jakobs katedral i Santiago de Compostela, staden Arras, klostret i Alvastra, Vadstena, Rom och den heliga gravens kyrka i Jerusalem. Dessutom medeltida målningar från svensk kyrka, nunnor vid torgstånd i Rom och i kontor vid datorer samt relikskrin med Birgittas kvarlevor...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om staden Vatikanstatens historia.
I nordvästra Rom ligger Vatikanstaten med påven som högste ledare. Här finns inte enbart världens största kyrka, Peterskyrkan, utan också konst- och kulturföremål utan dess like...

Spara som favorit
          

Presentation (9:42 min) där läraren Björn Westerström berättar kortfattat om medeltidens idévärld. Fokus ligger på kristendomens filosofiska utveckling under medeltiden, främst den s.k. skolastiken.

Spara som favorit
          

Presentation (8:30 min) där läraren Björn Westerström berättar kortfattat om medeltidens idévärld. Fokus ligger på kristendomens och kyrkans roll.

Spara som favorit
          

Programledaren Ahmed Berhan dras med in i en spännande resa tillbaka i tiden. I tio olika avsnitt (ca 14 min per avsnitt) träffar Ahmed arkeologen Johanna Bergqvist som ger honom nya infallsvinklar om medeltiden. Och han får snart veta att medeltiden är så mycket mer än bara mörker, pest och halshuggning. Frågor som mode, mat, yrken, tro, brottslighet, hygien och kärlek tas upp och Ahmed stöter på en vardag som på många sätt påminner om vår egen tid...

Spara som favorit
          
Bild:

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (14:52 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar kortfattat om medeltidens idéhistoria. Här berörs framförallt den religiösa livssynen i Europa.

Spara som favorit
          

Genomgång (17:02 min) där du ges en översikt av kristendomens historia. Filmen är gjord av Malin Steger och Annelie Pettersson som tillsammans driver sajten Religionsfröknarna.se.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om hur en gudstjänst kunde gå till i Sverige under medeltiden. Det medeltida svenska gudstjänstlivet kretsade kring mässan, som i regel firades varje morgon, inte bara på helgdagar. Förutom på helgdagarna deltog endast en mindre del av församlingen i firandet. Det var inte ovanligt att prästen och klockaren själva var de enda besökarna på vardagar...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden, Johanniterorden och Tyska...

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet från muslimerna.

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Katolicismen är den största och en av de äldsta grenarna inom kristendomen. Den katolska kyrkan leds av påven som har sitt säte i Vatikanstaten i...

Inom kristen tradition är ett helgon en from människa som levt särskilt nära Gud och haft kontakt med det gudomliga och därefter blivit...

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen fäste och började tränga undan...

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.