Bild:
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt och ekonomiskt.
S

Feminism

Feminismen framhåller kvinnoperspektivet och har fokus på människan som könsvarelse. Feminismen hävdar att kvinnors värde och rättigheter ska vara likställda männens. Utgångspunkten för många feminister är kampen mellan könen och kvinnoförtrycket.

Många feminister anser därför att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.

Vi påtvingas tidigt våra könsroller

Tidigt skolas vi människor i att tänka, handla och fungera i roller. Människan har från början få biologiska behov, utan formas av den miljö som hon lever i. Som en tänkare sa: "Människan är den galge som vi hänger olika roller på." Med det menas att vi människor föds in i en kultur och mycket snart tvingas vi in i olika roller, som för kvinnor t.ex. rollen som mor, älskarinna, hushållerska och maka.

Kvinnor förväntas därför leva i dessa roller i umgänget med andra. Feminister anser att det råder ett förtryck i dessa könsroller. Det är ett herre-slavförhållande. Mannen är det första könet medan kvinnan är det andra könet. Med det menas att det är mannen som bestämmer hur kvinnan ska vara och att kvinnan ska underordna sig mannen.

Några relevanta begrepp

Ideologi: Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras. De viktigaste idéerna i ett politiskt system.

Feminism: En rörelse och ideologi som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt och ekonomiskt.

Genus: Kön, med tonvikt på sociala och kulturella skillnader mellan män och kvinnor snarare än biologiska.

Könsroll: De sociala och kulturella skillnaderna mellan könen, exempelvis skillnader i beteende, normer, resurser, värderingar och status. Könsrollen omfattar också föreställningar om hur relationen mellan könen bör vara.

Patriarkat: Mansstyrt samhälle, fadersvälde, mansvälde

Matriarkat: Kvinnostyrt samhälle, kvinnostyre, kvinnovälde

En av centralgestalterna inom feminismen, Simone de Beauvoir (1908-1986), skrev en bok under 1940-talet med titeln Det andra könet. Hon menade att kvinnan i historien har varit underordnad mannen. Ibland har kvinnan tvingats in i denna roll, ibland har hon själv valt att anpassa sig till den rollen.

Lång väg kvar till ett jämställt samhälle

Feminismen anser att kvinnokampen för jämställdhet har kommit en bit på väg i den västerländska kulturen, men inte i stora delar av den övriga världen. Där finns mycket att göra, men även här i vår kultur finns mycket kvar av ojämställdhet, enligt feminister. På ytan verkar relationen mellan man och kvinna tämligen jämställd, men ofta visar sig förtryckande könsroller så snart ett par skaffar barn.

  • Vem är hemma med barnen?
  • Vem lagar maten?
  • Vem städar?
  • Vem går upp på natten och tröstar barnet?
  • Vem är det som är ute och arbetar och gör yrkeskarriär?
  • Vem är det som har den högsta lönen?

Feminister anser att svaren på frågorna tydliggör det dolda förtryck som kvinnor är utsatta för.

Kvinnokampen bidrar även till att mannen befrias från förtryckande könsroller som hämmar honom. Många män lider av konkurrensen och prestationstänkandet i den manliga världen och skulle vilja öppna sig för ett rikare känsloliv istället för att ha kravet på sig att inte visa känslor.

Det finns hopp om att ändra dessa förtryckande könsroller. Simone de Beauvoir skrev "Man föds inte till kvinna - man blir det."

Feminismens grundidé

Det är inte lätt att definiera begreppet "feminism". Mycket allmänt skulle man kunna säga att feminismen är ett kritiskt perspektiv som syftar till att påvisa och förändra de maktstrukturer som är knutna till kön.

Feminismens grundläggande idéer utgår alltså från en uppfattning om att makten i samhället är orättvist fördelad mellan män och kvinnor. Tanken om att makten är orättvist fördelad i samhället och att könstillhörighet inte ska påverka en individs möjligheter, är i stort sett det enda som förenar alla feminister. För när man frågar hur en rättvisare fördelning ska uppnås går åsikterna isär. Det gör de också när man diskuterar vilket slutmålet är, d.v.s. hur en rättvis fördelning mellan män och kvinnor ser ut.

Historisk tillbakablick

Feminismen föddes ur upplysningstidens tanke om alla människors lika värde. Under 1800-talet fördes feministiska tankar fram inom ramen för de flesta politiska ideologiernakonservatismen undantagen.

En av liberalismens främsta förgrundsfigurer, John Stuart Mill, argumenterar i Kvinnans underordnade ställning för kvinnors jämställdhet utifrån liberala grunder. Han menar att samhällsutvecklingen hämmas av att förvägra kvinnorna lika rättigheter. Detta eftersom halva befolkningens kapacitet inte tillvaratas. Som medlem av underhuset föreslog Mill 1867 att ordet "man" skulle ersättas med ordet "person" i syfte att ge män och kvinnor lika rösträtt.

Den socialistiske tänkaren Friedrich Engels menar i Familjens, privategendomens och statens ursprung att orsaken till kvinnoförtrycket finns i den monogama familjen, som baseras på mannens välde och vars ändamål är att avla barn för att föra vidare faderns förmögenhet. Engels föreslår därför att den privata äganderätten avskaffas och att samhället tar över ansvaret för uppfostran.

Under början av 1900-talet ledde kravet på kvinnors lika rättigheter i samhället till att kvinnor fick rösträtt i flera europeiska länder (se demokratins historia).

På 1960-talet aktualiserades feminismen på nytt, framförallt inom olika vänsterrörelser. Idag hör vi ordet feminism titt som tätt i samhällsdebatten och liksom på 1800-talet kommer rösterna från såväl vänster- som högerhåll. Sedan 1990-talet har de flesta politiska partier lagt fram krav på kvinnors jämställdhet och också gjort anspråk på att kalla sig för feministiska.

En generell kritik

En punkt på vilken många feminister kritiserat andra politiska filosofer gäller hur de dragit gränsen mellan offentligt och privat. De synpunkter man då använt påminner en hel del om de som Engels förde fram. I sin kritik har feminismen vänt sig mot hur man, genom att låta äktenskapet och familjen tillhöra det privata, undviker att göra något åt förtrycket av kvinnor där det är som störst. För familjen fyller åtminstone två funktioner i bevarandet av könsrollerna. Det är familjens barnuppfostran som håller liv i de traditionella könsrollerna. Familjelivet har dessutom cementerat en orättvis fördelning av uppgifter, vilket gör det svårare för kvinnor att hävda sig utanför familjen.

Men feministernas praktiska slutsatser av de här förhållandena varierar alltså. Det finns feminister som hävdar att familjen måste göras till en del av det politiska området, medan andra helt enkelt vill avskaffa familjen som institution!

Likhetsfeminism

Den feminism, som likt Wollstonecraft anser att det är först när kvinnor ges samma rättigheter som män som de traditionella könsrollerna kan upphöra, kallas vanligen likhetsfeminism. Likhetsfeminismen menar att män och kvinnor, frånsett de rent kroppsliga skillnaderna, är lika väl rustade. Eventuella skillnader man ändå kan iaktta är ett resultat av yttre påverkan. Den yttre påverkan kan vara hur flickor och kvinnor påtvingas en handikappande kvinnoroll och orättvis särbehandling som resulterar i att de hamnar i en förtryckt situation. Den medför att kvinnor har lägre löner än män även när de utför samma arbete. Kvinnor ges därtill inte samma möjligheter att utveckla sina förmågor.

Eftersom skillnaderna inte beror på några medfödda olikheter, så kan förtrycket endast upphävas genom att kvinnor behandlas på samma sätt som män. Till likhetsfeministerna räknas (som vi sett ovan) Mill och Engels, men också Simone de Beauvoir.

Särartsfeminism

Mer radikala feminister menar att det inte räcker med att kvinnor ska behandlas på samma sätt som män. Särartsfeminister ser orsaken till förtrycket som något betydligt mer grundläggande än att det bara skulle vara en fråga om yttre påverkan. De menar att begrepp som frihet, rättighet och rättvisa har skapats utifrån en manlig erfarenhet. Så även om män och kvinnor behandlades lika utifrån dessa begrepp, så skulle kvinnan kvarstå i en förtryckt position eftersom det är männen som definierat begreppen. Begreppen måste därför ifrågasättas samtidigt som andra mer kvinnliga värden, t.ex. känsla och intuition ska uppvärderas.

Särartsfeminismen menar därför att vi inte ska eftersträva en situation där kvinnor och män behandlas lika. Vad vi istället ska göra är att erkänna könsskillnaderna och tilldela den kvinnliga särarten ett lika högt värde som getts den manliga.

Bland de feministiska filosoferna kan Sandra Harding, Sara Ruddick och Nel Nodding ses som representanter för särartsfeminismen.

Queerteorin

Under senare tid har en ny form av feminism vuxit fram som utgår ifrån Simone Bevaours tanke att man föds inte till man eller kvinna, utan att man istället blir det. Kön är enligt dessa feministiska tänkare bara en social konstruktion. En radikal form av detta tänkande är den så kallade querrteorin som bl.a. framförs av Judith Butler.

Butler hävdar att även våra biologiska kön är konstruerade. Enkelt förklarat argumenterar Butler för att vara född med en penis eller slida egentligen har lika stor betydelse som att vara född som blondin eller brunett. Det är enligt Butler samhället/kulturen som lagt på en rad egenskaper som skall gälla för "kvinnor" eller "män".

Med Butlers terminologi är könet performativt, det är något som likt en föreställning (eng: performance) skapas genom att det iscensätts av oss alla i vårt vardagliga handlande och våra liv i stort. En svensk representant för querreteorin är Tina Rosenberg.

Uppgifter och frågor

  1. Varför är könsroller inte bra enligt många feminister?
     
  2. Vilka tankar lyfte Simone de Beauvoir fram i sin bok Det andra könet?
     
  3. Varför är det fortfarande lång väg kvar till ett jämställt samhälle?
     
  4. Hur uppkom feminismen?
     
  5. Varför är "familjen" så omdebatterad inom feminismen?
     
  6. Vad innebär likhetsfeminism?
     
  7. Förklara begreppet särartsfeminism.
     
  8. Vad går queerteorin ut på?
     
  9. Sammanfatta feminismens grundlägande idéer i några meningar.


Litteratur:
Carl E Oliverstam m.fl., Om livsfrågor, religion och etik, Studentlitteratur, 2001
Jane Freedman, Feminism - en introduktion, Liber, 2003
Hanna Östholm m.fl., Feminismens idéer, Studentlitteratur, 2006
Ulf Persson, Filosofi, frågor och argument, Sanoma Utbildning, 2003
 

Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums Gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Feminismen framhåller kvinnoperspektivet och har fokus på människan som könsvarelse. Feminismen hävdar att kvinnors värde och rättigheter ska vara likställda männens. Utgångspunkten för många feminister är kampen mellan könen och kvinnoförtrycket.

Många feminister anser därför att vi lever i ett patriarkat där mannen är överordnad kvinnan. Feminister arbetar för att detta ska förändras så att kvinnorna får samma politiska, sociala, juridiska och ekonomiska möjligheter som männen.

Vi påtvingas tidigt våra könsroller

Uppdaterad: 23 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Feminism

av:
RFSU
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett kunskapsmaterial för lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolan och gymnasieskolan.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
TV-serie från UR som lyfter fram människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid.
av:
Forum för levande historia och RFSL Ungdom
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Konkreta övningar och diskussionsunderlag med fokus på normer kring kön, sexualitet och etnicitet.

Länkar om Feminism

Sortera efter:
          

Genomgång (4:36 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om 1700-talskändisen Mary Wollstonecraft, den kanske första kända feministen.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:34 min) där SO-läraren Hedvig Francke berättar om feminismen och dess framväxt.

Spara som favorit
          

Artikel skriven av Fanny Ambjörnsson, docent i genusvetenskap vid Stockholms universitet.Texten ingår i RFSU:s skolmaterial "Samhällskroppen". ”Finns det någon allmän uppfattning om vad ’queer’ innebär? Är queer något som vissa människor är, men andra inte? Kan vem som helst kalla sig queer? Är homo- och bisexuella alltid queer per definition? Och vad är ett queerperspektiv?”...

Spara som favorit
          

Introduktion (17:51 min) till feminismen. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.

Spara som favorit
          

Genomgång där samhällskunskapsläraren Gustav Ericson berättar om olika politiska ideologier och deras uppbyggnad och funktion.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (11:17 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om feminismens skapare Mary Wollstonecraft (1759-1797) och hennes idéer. Presentationen ger en god bild av kvinnors ställning och möjligheter i 1700- och 1800-talets industrisamhälle.

Spara som favorit
          

SKR:s hemsida där du kan läsa om feminism och jämställdhet i Sverige och världen. Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) samlar omkring 100 kvinnojourer, tjejjourer och andra föreningar som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet.

Spara som favorit
          

Unga Feminister är Feministiskt Initiativs ungdomsförbund. Här kan du läsa kortfattat om deras syn på feminism.

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om feminism ur olika perspektiv. Feminism är en politisk rörelse för kvinnors fulla ekonomiska, sociala och politiska likställighet med mannen...

Spara som favorit
          

Kort faktaartikel på Terra Scaniaes webbsida där du kan läsa om den svenska feminsten och författaren Ellen Key (1849-1926). Hon stred för yttrandefrihet, individens rätt och kvinnlig rösträtt. Ellen Keys inflytande som författare och föreläsare var omfattande. Välformulerat kritiserade hon borgerlighetens moral, tidens kvinnosyn och skolans likriktande tendenser...

Spara som favorit
          

På Fredrika Bremer Förbundets hemsida finns givetvis fakta om den berömda författaren Fredrika Bremer. Under fliken "Historik" kan du dessutom läsa om Förbundets historia som varit starkt engagerade i genusdebatten och kämpat politiskt för kvinnliga rättigheter i det svenska samhället sedan slutet av 1800-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om författaren Fredrika Bremer (1801-1865) som ofta anses vara kvinnorörelsens främsta pionjär. Hon blev världsberömd redan under sin livstid och hennes böcker såldes över hela Europa...
 

Spara som favorit
          

I tidningen Fokus hittar du en artikelsamling med aktuella och äldre reportage om jämställdhet och feminism. Fokus är en tidning som varje vecka sammanfattar, fördjupar sig i och förklarar veckans viktigaste händelser. Fokus är en politiskt oberoende tidskrift, utan kopplingar till något parti eller organisation.

Spara som favorit
          

Kvinnohistoriska samlingarna vid Göteborgs universitetsbiblioteks webbutsällning om kärlek, makt och systerskap – 30 år av kvinnokamp. Webbsidan handlar i första hand om svensk kvinnorörelse med tonvikt på 1970-talet.

Spara som favorit
          

På webbsidan Folkrörelser.nu kan du läsa om kvinnorörelser och deras historia. Här finns artiklar som handlar om 1800-talets kvinnorörelser, det tidiga 1900-talets arbetarkvinnorörelser, Kinas kvinnorörelse, och det sena 1900-talets feminism.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Kvinnohistoria handlar bl.a. om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden. Genushistoria fokuserar på könsroller och betraktar dem som...

Här hittar du material om identitet, könsroller, fördomar och normer som kan relateras till temat genus och jämställdhet.

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...

De svenska riksdagspartiernas historia och deras aktuella partipolitik.