Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna. Målning av Pieter Bruegel d.ä. (ca 1527-1569).
M

Livet på landet och i staden 1500-1776

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som en ny världsbild började spridas bland folket. Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden. Men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

En ny tid med nya idéer

Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.

Mycket av det gamla dröjde sig kvar i samhället

En stor del av medeltidens gamla samhällssystem var ännu i bruk. Även om kyrkans makt hade minskat något, så var religionen alltjämt en viktig del av livet. I kyrkorna predikade prästerna för folket om hur de skulle leva sina liv och uppföra sig inför kungen och Gud. Och i städerna var hantverkarna nu som förr indelade i skrån och köpmännen i gillen. Adeln hade fortfarande stor makt och bestämde över folk samtidigt som bönderna var tämligen maktlösa.

Perioden ca 1430-1850, särskilt 1600-talet som var det kallaste seklet, kallas ibland för "lilla istiden" då klimatet var betydligt kallare än idag. Att det var rejälare vintrar då syns bl.a. på många flamländska konstnärers landskapsmotiv från den här tiden. "Vinterlandskap med skridskoåkare", målning av Pieter Bruegel d.y. (1564-1638), Nationalmuseum.

Användbara begrepp...

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Arrendera: Ett arrende är när t.ex. en godsägare tillåter någon att använda jord mot ersättning i form av penningar, natura eller dagsverk.

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adel, präster samt borgare och bönder. Efter reformationen fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.

Samhällspyramidens bas och topp

I Sverige ägdes vid den här tiden en stor del av jorden av självägande bönder. Men i större delen av övriga Europa var merparten av bönderna livegna eller så arrenderade de jord från staten eller adeln. Adeln innehade mycket mark varav merparten ägdes av ett fåtal släkter som var ofantligt rika. Adeln var därför, i likhet de övriga samhällsskikten, ingen enhetlig grupp.

Krig, umbäranden och död

Under tidsperioden fördes många och långa krig i Europa. Överlag innebar krigen att många män i arbetsför ålder gick förlorade. Krigen ökade också ländernas behov av ekonomiska resurser vilket drabbade befolkningen hårt.

Döden var ständigt närvarande i människornas tillvaro och en naturlig del av livet. Omkring hälften av alla födda dog innan de fyllt 20 år och endast ett fåtal levde tills de blev riktigt gamla.

Städerna växte i takt med att handeln ökade

Under 1500-talet arbetade fortfarande nästan hela Europas befolkning inom jordbruket. Men allteftersom befolkningen ökade flyttade fler in till städerna där de kunde få arbete. I de stora handelsstäderna samlades rikedomar från när och fjärran.

Vardagsliv på landsbygden

Bondefamiljens vardag bestod till största delen av att bruka jorden. Men jordbrukets årstidsbundna variationer gav även tid till andra sysslor, som att skapa redskap, väva tyg och underhålla byggnader. Det var också vanligt att skaffa tillskott till det som jordbruket gav genom skogsarbete, hemslöjd och annat.

Kvinnorna ansvarade i regel för hushållet och skötte om barn och djur. Men dåtidens lagar satte ramar för kvinnornas liv. En ogift kvinna var vanligtvis underkastad sin fars auktoritet och som gift var hon beroende av sin make. Änkor kunde emellertid uppnå betydande självständighet i samhället om de bara hade tillräckliga ekonomiska resurser.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Samhället utvecklades under nya tiden. Nämn en eller flera förändringar som visar det.
     
  2. Men mycket i samhället var sig likt, som det hade varit på medeltiden. Ge exempel på det.
     
  3. Livet var inte alltid lätt förr i tiden. Vad nämns i texten som tyder på det.

Ta reda på:

  1. Vilka var de tre stånden (fyra i Sverige)? Berätta kortfattat om dem.

Diskutera:

  1. Finns det något i livet på den här tiden som du skulle ha tyckt om, tror du?
     
  2. Vad tror du att vanliga föräldrar oroade sig för på 1600-talet?

 

Litteratur:
Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809,
Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Åke Nilsson m.fl, 1600-talets ansikte, Krapperup, 1994

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Från och med 1500-talet till slutet av 1700-talet genomgick det europeiska samhället stora förändringar. De stora upptäckterna som ägde rum i början av perioden satte fart på Europas ekonomi och handel samtidigt som en ny världsbild började spridas bland folket. Nästan hela Europas befolkning bestod nu liksom tidigare av bönder som levde på landsbygden. Men städerna blev allt fler och större allteftersom tiden gick. Vid tidsperiodens slut hade dessutom den industriella revolutionen kommit igång.

En ny tid med nya idéer

Under 1500-talet hade folkets mentalitet börjat förändras. Nya idéer hade uppstått som bland annat satte människan i fokus och ifrågasatte kyrkans makt. I samband med det stärktes kungamakten runt om i Europa. Många av Europas länder fick därmed ett starkare styre och utvecklades efterhand till nationer. Även kungamaktens kontroll över folket ökade vilket bland annat gjorde rättsväsendet starkare än tidigare.

Uppdaterad: 31 augusti 2016

Annons

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden 1500-1776

av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
TV-serie från UR i sex delar som tar oss med genom olika epoker för att ta reda på hur människors vardag har sett ut genom tiderna. Hur luktade man på medeltiden? Hur var det att vara kär under vikingatiden? Och innan det fanns några klockor - hur kom man i tid då?

Artiklar om Livet på landet och i staden 1500-1776

L
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Genom sitt förbund med Frankrike i samband med det trettioåriga kriget kom Sverige att dras in i storpolitiken. För adeln började nu en gyllene tid. Från adeln kom officerare, diplomater och de...
M
Sara Medberg
2015-10-21
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även...
M
Sara Medberg
2015-10-20
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men...
S
John Chrispinsson
2015-09-05
Stockholm låg mitt i det svenska stormaktsväldet. På hundra år hade huvudstaden vuxit från 10 000 invånare i början av 1600-talet, till 60 000 i början av 1700-talet. Postkurirer avlöpte till...
M
John Chrispinsson
2015-02-07
Den 7 maj 1697 totalförstördes det gamla slottet Tre Kronor i Stockholm i en eldsvåda. Men hur kunde elden sprida sig så snabbt? Varför hade släckningsarbetet inte fungerat? Vilka bar ansvaret?
L
Carsten Ryytty
2014-02-19
Utanför Paris finns slottet Versailles. När Ludvig XIV (även kallad ”Solkungen”) byggde slottet på 1600-talet fanns det över tusen rum i det enorma slottskomplexet, men bara en toalett...
M
Johan Theodorsson
2012-09-09
År 1706 dömdes den 22 åriga Maria Johansdotter till 14 dagars fängelse på vatten och bröd vilket var maxstraffet för kvinnor och i princip lika med döden i ett Stockholmsfängelse på 1700-talet....

Länkar om Livet på landet och i staden 1500-1776

Sortera efter:
          

Lättförståelig och utförlig genomgång (19:08 min) där läraren Mattias Södergren berättar om frihetstiden ur olika perspektiv, bl.a. om kvarlevor och källor från 1700-talet. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) för mellanstadiet där läraren Johanna Rexgård berättar om Vastidens Sverige. Här får du veta mer om hur det var att leva i 1500-talets Sverige. Här berättas även om Gustav Vasa, reformationen och Gustav Vasas söner.

Spara som favorit
          

Förenklad genomgång (12:10 min) för mellanstadiet där läraren Johanna Rexgård berättar stormaktstidens första del. Här tas bl.a. upp hur det var att leva i Sverige under 1600-talet. Här får du också veta mer om järnhantering gruvor (bl.a. Falu koppargruva), Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och drottning Kristina.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:47 min) för mellanstadiet där läraren Johanna Rexgård berättar om kungarna Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Här får du också veta lite om hur det var att vara barn under den här tiden.

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om hantverk och yrken under 1700-talet. Under 1700-talet ökade hantverkarklassen i antal och deras inflytande likaså. I Vänersborg utgjorde man 20% av befolkningen och inte mindre än 34 hantverk representerades...

Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (8:29 min) där läraren Johanna Rexgård berättar om Vasatiden. Här berörs bl.a. stora händelser, reformationen, livet på landet och i staden samt Dackeupproret.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Tomas Blom berättar om symbolladdade kungliga begravningar förr. När Sverige blev ett arvrike på 1500-talet fick de kungliga begravningarna en ny karaktär. Med pompa och ståt fördes den döde till sista vilan, en symbolladdad ceremoni som skulle säkra tronföljarens makt...

Spara som favorit
          

Säsong 2, del 5 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i Vasatiden (58:36 min). Nationsbygge, terrorvälde och kungen av propaganda. Vasakock: Elisabeth Johansson. Övriga medverkande: Bo Eriksson, Richard Tellström m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:45 min) där SO-läraren Hans Wågbrant berättar kortfattat om de fyra stånden och Sveriges befolkning på 1600-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Magnus Västerbro berättar om den sista pestepidemin i Sverige. Katastrofen slog till mot huvudstaden hösten 1710. Efter ett halvårs inferno hade närmare 40 procent av Stockholms befolkning dött. Vad som kan ha varit den värsta händelsen i Sveriges historia är också en av de minst kända...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Richard Tellström berättar om hur slakt gick till i det gamla bondesamhället. Vem utförde slakten på gårdarna förr? Var det pigor, husbonden eller någon kringresande? Och hur ofta slaktade man?

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om att vara barn under Vasatiden. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Del 5 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i frihetstiden (58:39 min). Hattar och mössor, karp och mule, fylla, fajt och fula tänder. Och en väldigt sorglig soppa på skärp. Frihetstids-kock: Niklas Ekstedt. Övriga medverkande: Henrik Schyffert, Kalle Moraeus, Julia Frej m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Del 1 av 6: Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i stormaktstiden (58:44 min). Det blir öl till frukost, tupphuvud till lunch och en häxbränning lagom till mellanmålet. Stormaktskock: Magnus Nilsson. Övriga medverkande: Alex Schulman, Fredrik Lindström, Björn Gustafsson m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Genomgång (1:56 min) gjord av Sweden Academy som berättar kortfattat om livet i det krigströtta stormaktstidens Sverige. Filmen riktar sig till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om finnarna som kom till Sverige under 1500- och 1600-talet. Lockade av skattelättnader och på flykt från nödår, krig och farsoter kom tusentals finnar till Sverige på 1500- och 1600-talen för att förvandla skog till jordbruksbygd. Sveriges största språkliga minoritet har egen inofficiell flagga och en egen dag...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om adliga begravningsseder under stormaktstiden.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om kakelugnens historia. 1600-talsslottet i Skokloster kom snart att kompletteras med kakelugnar – möjligen för att värma Karl XI som väntades på besök. Redan på 1700- talet krävde tjänarna på Gripsholms slott att de alla skulle få glädje av den värmande nymodigheten...

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med tid. Hur höll man reda på tiden innan man hade klocka? Vem uppfann klockan? Och vad är egentligen tid? Ann och Henrik färdas till järnålderns bondesamhälle för att ta reda på hur man kom i tid utan klocka. De reser till medeltidens städer för att spekulera i hur de första klockorna introducerades, och fortsätter till 1800-talets industrisamhälle för att undersöka hur det kom sig att tid blev pengar. Varför har man sett på tiden så olika?
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med kärlek. Hur var det förr, fick man leva ihop med den man var kär i? Eller har man haft olika syn på kärleken under olika tider i historien? Ann och Henrik färdas till 1600-talets bondesamhälle där Henrik får prova hur det känns att bli bortgift mot sin vilja. De gör också nedslag i antikens Grekland där Ann inte alls trivs utan försvinner till vikingatiden. De provar också på medeltidens heroiska kärlek där man fick se men inte röra. Vi följer också familjens utveckling från bondesamhälle fram till industrisamhälle och som vanligt dyker historikern Greger upp och ger en del svar...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav...

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges häxprocesser 1668-1676 då hundratals...

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Historia om olika städer i Sverige från medeltiden och framåt.