Bild:
De flesta av medeltidens människor bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. "Hemvändande jägare", målning av Pieter Bruegel d.ä. från 1565.

Livet på landet och i staden under medeltiden

Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten (staten) var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och sysslade med jordbruk. Men det fanns också andra sociala skikt i det medeltida feodalsamhället.

Medeltidens samhällsklasser

I det feodala samhället fanns inte mycket pengar. Människor levde mest på det de själva producerade och bytte varor med varandra.

Det var främst bristen på pengar i samhället som låg bakom medeltidens feodala styrelsesätt där folket delades in i olika sociala stånd. (Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. Efter reformationen fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.)

Bild: Maktfaktorn

Samhället var under medeltiden och fram till slutet av 1700-talet indelat i en hierarkisk social ordning där kungahuset bildade toppen av samhällspyramiden. Närmast därefter kom adeln som normalt inte utgjorde mer än några promille av ländernas befolkning men ändå ägde merparten av all mark. Adelsmän fick landområden i län av kungen mot att de ställde upp med riddare i hären eller på annat sätt tjänade honom. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed.

Adeln var dessutom befriade från att betala skatt till kronan och kunde i regel själva driva in skatt från folk som var bosatta i deras landområden. Jordbruket var därför ofta organiserat i stora gods med en borg eller ett slott i centrum. Där huserade en adelsman som var herre över godset och egendomarna. En del av jorden brukade han i egen regi, resten var utarrenderad (uthyrd) till bönder i byarna runtomkring. Bönderna var dessutom ofta tvungna att göra dagsverken (arbetspass) och överlämna en del av sin skörd till sin herre. Adeln hade även juridiska rättigheter att avgöra alla rättstvister på sina gods. På många ställen i Europa, främst i Central- och Östeuropa, var bönderna livegna och fick inte flytta från sin jord. Deras liv styrdes då helt av adeln som ägde marken som bönderna bodde på och livnärde sig av.

Bönder som utför sitt dagsverke på ett adelsgods.

Under adeln i hierarkin befann sig prästerna som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten. Prästernas inkomst togs från allmogen som var ålagda att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan. Kyrkan var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden och ägde mycket mark. 

Kyrkan gav också en religiös motivering till det rådande samhällssystemet och hävdade bestämt att det var Guds mening att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan det stora flertalet (bönder, hantverkare m.fl.) hade till uppgift att arbeta.

Under prästerna kom sedan borgarna som främst bestod av köpmän och hantverkare som levde i städerna. Längst ned i den sociala skalan var bönderna som under medeltiden utgjorde cirka nio tiondelar av den europeiska befolkningen. Bönderna i norra Europa hade det vanligtvis bättre än bönderna i övriga Europa som ofta var livegna och i stort sett ägdes av adeln.

Medeltidens städer

Under medeltiden växte mängder med städer upp och blev centrum för handel och förvaltning. Många hade stora katedraler som rests till Guds ära och universitet där de översta samhällsskikten (adel och präster) kunde skaffa sig utbildning. Samtidigt utvecklades också ett rättssystem med lagar och domstolar i samhället.

De europeiska städerna var ganska små, men var å andra sidan desto fler. Städerna befolkades av borgare som till största delen bestod av hantverkare och handelsmän.

Runt hela Europa växte det under medeltiden fram städer, varav många hade stora katedraler och universitet.

Värt att veta...

Under medeltiden var man och hustru mer beroende av varandra än vad som är vanligt i dagens samhälle. En stor del av deras tid gick åt till gemensamt arbete för att bättre kunna försörja familjen, framförallt om de var bönder, vilket nästan alla var.

Eftersom medeltidens samhälle baserades på jordbruk, var handeln och livet i städerna beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket.

Under senare delen av medeltiden började städerna växa i större omfattning än tidigare. Därmed ökade också städernas betydelse för handeln som koncentrerades inom deras stadsmurar.

Kristendomen dominerade folks liv

Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

Tillvaron var ofta en kamp för överlevnad

Det medeltida samhället baserades på jordbruk. I Europa var nio tiondelar av befolkningen bönder.

För de flesta av medeltidens människor bestod livet av hårt arbete och fattigdom. Döden var en naturlig del av tillvaron och gjorde sig ständigt påmind genom sjukdomar, svält och krig. Människorna kunde emellertid finna stöd och hopp genom kristendomen som gav löfte om ett bättre liv efter döden.

Om sjukdomar visste man inte annat än att de kunde drabba vem som helst oavsett om man var rik eller fattig. Vissa människor hade dock kunskaper om hur man kunde bota eller lindra sjukdomar med örter och mediciner. Många satte sin tilltro till Gud eller ett särskilt helgon för att bli hjälpt och frisk igen.

Men levet under medeltiden innehöll givetvis, liksom för oss idag, massor av glädjeämnen. Till dessa hörde bland annat alla fester och andra tillställningar (skördeffester, marknader, bröllop etc) som ordnades med jämna mellanrum runt om på landsbygden och i städerna.

Uppgifter och frågor

  1. Medeltidens samhällsklasser brukar delas in i tre stånd: adel, präster samt borgare och bönder. Berätta kortfattat om de olika samhällsklasserna, men skilj gärna på borgare och bönder i din beskrivning (de företräddes gemensamt i riksdagen, men hade olika funktioner i samhället).
     
  2. Nämn fakta som du vill lära dig om medeltidens städer.
     
  3. På vilket sätt påverkade kristendomen folks liv under medeltiden?
     
  4. Varför tror du att människor under medeltiden ofta fick kämpa hårt för att överleva? Jämför gärna med hur vi har det idag.
     
  5. Vilka bekvämligheter etc skulle du sakna mest om du tvingades göra en tidsresa tillbaka till en medeltida by eller stad? Och finns det något du tror att du skulle uppskatta när du väl kom dit?
     

Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten (staten) var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och sysslade med jordbruk. Men det fanns också andra sociala skikt i det medeltida feodalsamhället.

Medeltidens samhällsklasser

I det feodala samhället fanns inte mycket pengar. Människor levde mest på det de själva producerade och bytte varor med varandra.

Uppdaterad: 01 februari 2015

Annons

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden på medeltiden

Stockholms medeltidsmuseum
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad var skamligt, omoraliskt och kriminellt under medeltiden? Och hur ser vi på samma handlingar idag? Studera medeltidens rättssyn i fyra cases!

Länkar om Livet på landet och i staden på medeltiden

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om klimatet under medeltiden. Klimatet i större delen av världen var förhållandevis varmt år 950 till 1250, och temperaturerna på norra halvklotet kulminerade runt år 1000. Samtidigt drabbades stora delar av jorden av svår torka. Vad kan den nya naturvetenskapliga klimathistoriska forskningen berätta om den medeltida värmeperioden – och vilken historisk betydelse fick den?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Richard Tellström berättar om hur slakt gick till i det gamla bondesamhället. Vem utförde slakten på gårdarna förr? Var det pigor, husbonden eller någon kringresande? Och hur ofta slaktade man?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison svarar på frågan om det förekom häxförföljelser i medeltidens Europa. Här berättas också om bakgrunden till häxprocesserna som ägde rum i Europa under 1500-talet och 1600-talet.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om bröllop på medeltiden. Hur firade man bröllop på medeltiden? Var det en sträng kyrklig ritual, eller snarare en uppsluppen folklig fest?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om läskunnighet i de ”mörka tidsåldrarna".

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om ett sällskap mycket självständiga kvinnor i medeltidens Europa. I 1200-talets Europa uppstod på flera håll så kallade begin-gemenskaper där kvinnor levde självständigt och kunde ha aktiva roller i samhället. På senare år har intresset för beginernas principer och boendeformer – med moderna förtecken – tagit ny fart...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om några ljuskällor på medeltiden. Hade man ljus på medeltiden? Stearin var väl knappast uppfunnet då? Hur vanligt var det med vaxljus?

Spara som favorit
          
Bild:

Här kan du titta på Elisabet Bergs lättförståeliga pedagogiska bildspel (9 min) om livet i Sverige under medeltiden. Materialet presenteras av Teacher on Demand.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Birgitta Olsson berättar om människors kroppshygien i äldre tider. Stämmer det t.ex. att folk under tidigare århundraden enbart badade en gång per år, till jul? Varför heter i så fall lördagen som den gör, efter den dag man ”lögade sig”?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om medeltidens Paris. Medeltidens Paris var den kristna världens största stad – här levde och verkade hundratusentals människor. Handeln och kulturen blomstrade och universitetet lockade till sig lärda från hela Europa…

Spara som favorit
          

Programledaren Ahmed Berhan dras med in i en spännande resa tillbaka i tiden. I tio olika avsnitt (ca 14 min per avsnitt) träffar Ahmed arkeologen Johanna Bergqvist som ger honom nya infallsvinklar om medeltiden. Och han får snart veta att medeltiden är så mycket mer än bara mörker, pest och halshuggning. Frågor som mode, mat, yrken, tro, brottslighet, hygien och kärlek tas upp och Ahmed stöter på en vardag som på många sätt påminner om vår egen tid...

Spara som favorit
          

Skånes, Danmark och Sveriges historia har i hög grad återspeglats i Borgeby. Följ den dramatiserade dokumentärfilmen om Harald Blåtands vikingatida ringborg från slutet av 900-talet; borgen som ägdes av Lunds ärkebiskopar; handel och kommlunikation i Öresund och Löddeköpinge/Borgeby; Kalmarunionen och kungarnas maktkamp som drabbar Skåne; den danska reformationen 1536 och det efterföljande adelsriket; Jörgen Kock och Hans Spiegel på Borgeby under 1500-talet; svenskarnas övertagande av Skåne genom Roskildefreden; det blodia skånska kriget 1675-1679, livet på slottet och i byarna under 1700-talet; bondeupploppet; familjen Norlind och kultureliten i Borgeby i början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

Avsnitt i pdf-format (18 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om agrarkrisens följder och det förändrade levnadssättet bland människor i Sverige under senmedeltiden. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbruket under medeltiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Andra delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket under medeltiden. Här berättas om odlingsexpansionen, gården, åkerbruk, boskapsskötsel, samhällsomvandlingen, digerdöden, agrarkrisen, förändrat levnadssätt, böndernas ställning, skatter, bondeuppror, Europas befolkning, byarna, klostrens roll, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om en judeförföljelse i samband med digerdödens härjningar i Europa 1348-1349. Ett tidigt centrum för de antisemitiska utbrotten var Solothurn i nuvarande Schweiz. Alla judar på orten brändes efter rykten om att de skulle ha förgiftat brunnar och vattendrag...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om hur en gudstjänst kunde gå till i Sverige under medeltiden. Det medeltida svenska gudstjänstlivet kretsade kring mässan, som i regel firades varje morgon, inte bara på helgdagar. Förutom på helgdagarna deltog endast en mindre del av församlingen i firandet. Det var inte ovanligt att prästen och klockaren själva var de enda besökarna på vardagar...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om medeltidens häxprocesser. Anklagelserna förekom både i bondesamhället och i samhällseliten och kunde drabba såväl män som kvinnor...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om kyrkans tionde. Vad innebar egentligen den gamla kyrkliga skatt som brukar kallas tionde? När infördes den? Vad betalades (pengar eller naturaprodukter)? Vad användes inkomsterna till?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om det svenska frälsets uppkomst (frälset var adelns föregångare). Termen frälse är en sammansättning av orden ”fri” och ”hals”, det vill säga ”med fri hals”. Ursprungligen syftade begreppet sannolikt på bondens frihet i relation till trälens ofrihet, men under äldre medeltid övergick det till att syfta på de fria människor som åtnjöt särskilda förmåner...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i den katolska kulturtidningen Signum där du kan läsa om häxprocesser och vad som hände häxorna när de konfronterades med inkvisitionen och senare häxdomstolar. Här berättas om häxprocesser under medeltiden och nya tiden (1600- och 1600-talen). Historikerna räknar med att att ca 100 000 häxprocesser ägde rum i Europa, och att hälften av de anklagade, ca 50 000 människor, brändes på bål. Men förföljelsernas intensitet varierade starkt från land till land...

Spara som favorit

Sidor

Annons

No Flash

Relaterade ämneskategorier

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden, Johanniterorden och Tyska...

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen människornas liv.

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas befolkning.

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Historia om olika städer i Sverige från medeltiden och framåt.

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.