Bild:
De flesta av medeltidens människor bodde i byar på landsbygden där de livnärde sig på jordbruk. "Hemvändande jägare", målning av Pieter Bruegel d.ä. från 1565.

Livet på landet och i staden under medeltiden

Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten (staten) var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och sysslade med jordbruk. Men det fanns också andra sociala skikt i det medeltida feodalsamhället.

Medeltidens samhällsklasser

I det feodala samhället fanns inte mycket pengar. Människor levde mest på det de själva producerade och bytte varor med varandra.

Det var främst bristen på pengar i samhället som låg bakom medeltidens feodala styrelsesätt där folket delades in i olika sociala stånd (se viktiga begrepp).

Samhället var under medeltiden och fram till slutet av 1700-talet indelat i en hierarkisk (efter rang) social ordning där kungahuset bildade toppen av samhällspyramiden. Närmast därefter kom adeln som normalt inte utgjorde mer än några promille av ländernas befolkning men ändå ägde merparten av all mark. Adelsmän fick landområden av kungen mot att de ställde upp med riddare i hären eller på annat sätt tjänade honom. De blev därigenom hans vasaller och fick svära en trohetsed (se feodalismen).

Adeln var dessutom befriade från att betala skatt till kronan och kunde i regel själva driva in skatt från folk som var bosatta i deras landområden. Jordbruket var därför ofta organiserat i stora gods med en borg eller ett slott i centrum. Där huserade en adelsman som var herre över godset och egendomarna. En del av jorden brukade han i egen regi, resten var utarrenderad (uthyrd) till bönder i byarna runtomkring. Bönderna var dessutom ofta tvungna att göra dagsverken (arbetspass) och överlämna en del av sin skörd till sin herre.

Adelns borgar fungerade lika mycket som försvarsanläggningar som administrativa centrum för alla gårdar och jord som låg inom dess ägor. Det var av de inkomster som adeln fick från sina ägor som de kunde bygga sina borgar. Desto fler arrendebönder (de som hyrde mark) som bodde på adelns ägor, desto större blev adelns inkomster.

Adeln hade även juridiska rättigheter att avgöra alla rättstvister på sina gods. På många ställen i Europa, främst i Central- och Östeuropa, var bönderna livegna och fick inte flytta från sin jord. Deras liv styrdes då helt av adeln som ägde marken som bönderna bodde på och livnärde sig av.

Bönder som utför sitt dagsverke på ett adelsgods.

Under adeln i hierarkin befann sig prästerna som ansvarade för att befolkningen vårdade och stärkte sin kristna tro och respekt inför överhögheten. Prästernas inkomst togs från allmogen som var ålagda att betala en tiondel av sin inkomst i skatt till kyrkan. Kyrkan var därför en mäktig maktfaktor i hela Europa under medeltiden och ägde mycket mark. 

Kyrkan gav också en religiös motivering till det rådande samhällssystemet och hävdade bestämt att det var Guds mening att vissa människor skulle be och andra strida för allas räkning, medan allmogen - det stora flertalet (bönder, hantverkare m.fl.) hade till uppgift att arbeta.

Under prästerna kom sedan borgarna som främst bestod av köpmän och hantverkare som levde i städerna. Längst ned i den sociala skalan var bönderna som under medeltiden utgjorde cirka nio tiondelar av den europeiska befolkningen. Bönderna i norra Europa hade det vanligtvis bättre än bönderna i övriga Europa som ofta var livegna och i stort sett ägdes av adeln.

Utveckling av hantverk och handel

I början av medeltiden bodde alla på sin gårdar på landet och tillverkade allt de behövde själva. Naturahushållning - betalning i form av varor istället för pengar, t.ex. byte av varor - var då det vanliga sättet att handla på.

Vid slutet av medeltiden bedrevs det handel med både när och fjärran. En stor del av handeln förlades till städerna som växte. Skickliga hantverkare hade utvecklat och förfinat tillverkningen av de flesta varor. Nu blev det också vanligt med pengar. De som hade pengar kunde köpa det mesta.

Allt flera människor fick det bättre. Nya yrkesgrupper växte fram. Europas befolkning lärde sig mer, blev skickligare och kunnigare.

Medeltidens städer

Under medeltiden växte mängder med städer upp och blev centrum för handel och förvaltning. Många hade stora katedraler som rests till Guds ära och universitet där de översta samhällsskikten (adel och präster) kunde skaffa sig utbildning. Samtidigt utvecklades också ett rättssystem med lagar och domstolar i samhället.

De europeiska städerna var ganska små, men var å andra sidan desto fler. Städerna befolkades av borgare som till största delen bestod av hantverkare och handelsmän.

Runt hela Europa växte det under medeltiden fram städer, varav många hade stora katedraler och universitet.

Det finns ett tydligt samband mellan städer och borgar (befästningar) i det medeltida Europa. Även om de flesta borgarna var belägna på landsbyggden så kom de större borgarna att ligga i anslutning till olika städer, särskilt de befästningar som anlades av kungamakten. Ibland växte en stad fram i skuggan av borgen och ibland uppfördes en borg i en viktig stad. Men ofta ägde etableringen av staden och borgen rum ungefär samtidigt.

Borgen och staden kompletterade varandra. En stor borg behövde en hel del arbetskraft eftersom den krävde mycket förnödenheter och underhåll. Detta stimulerade givetvis stadens ekonomi.

Både städer och borgar fungerade som viktiga stödjepunkter för kungamakten. Städerna gav kungamakten kontroll över handeln, medan de olika borgarna fungerade som en ett centrum för administration, militär och försvar. Det var t.ex. viktigt att ha en permanent väpnad styrka vid en handelsplats - dels för att hålla ordning men också som försvar mot yttre fiender. Då det fanns stora rikedomar i städerna hamnade de ofta i brännpunkten i tider av krig.

Eftersom medeltidens samhälle baserades på jordbruk, var handeln och livet i städerna beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket.

Under senare delen av medeltiden började städerna växa i större omfattning än tidigare. Därmed ökade också städernas betydelse för handeln som koncentrerades inom deras stadsmurar.

Kristendomen dominerade folks liv

Medeltidens människor i Europa var nästan uteslutande kristna och hade vanligtvis en gemensam syn på hur man skulle leva och vad som var viktigt i livet. Den dominerande föreställningen var att Gud hade skapat världen och låg bakom allt som skedde på jorden. Gud verkade för allt det goda och djävulen för allt det onda. Om man hade syndat vände man sig till kyrkan för att få botgöring.

Tillvaron var ofta en kamp för överlevnad

Det medeltida samhället baserades på jordbruk. I Europa var nio tiondelar av befolkningen bönder.

Under medeltiden var man och hustru mer beroende av varandra än vad som är vanligt i dagens samhälle. En stor del av deras tid gick åt till gemensamt arbete för att bättre kunna försörja familjen, framförallt om de var bönder, vilket nästan alla var.

Människorna på landet påverkades ytterst lite av vad som hände utanför byn eller i landskapet. Folk levde oftast hela livet på samma plats som de föddes och reste sällan eller aldrig längre än några mil bort. Kungarnas och furstarnas beslut och åtgärder berörde dem sällan.

För de flesta av medeltidens människor bestod livet av hårt arbete och fattigdom. Döden var en naturlig del av tillvaron och gjorde sig ständigt påmind genom sjukdomar, svält och krig. Människorna kunde emellertid finna stöd och hopp genom kristendomen som gav löfte om ett bättre liv efter döden.

Om sjukdomar visste man inte annat än att de kunde drabba vem som helst oavsett om man var rik eller fattig. Vissa människor hade dock kunskaper om hur man kunde bota eller lindra sjukdomar med örter och mediciner. Många satte sin tilltro till Gud eller ett särskilt helgon för att bli hjälpt och frisk igen.

Men livet under medeltiden innehöll givetvis, liksom för oss idag, massor av glädjeämnen. Till dessa hörde bland annat alla fester och andra tillställningar (skördefester, marknader, bröllop etc) som ordnades med jämna mellanrum runt om på landsbygden och i städerna.

Matvanor under medeltiden

Under medeltiden var den mat folk åt i regel förknippad med deras plats i den sociala hierarkin (rangordningen) i samhället.

Vanligt folk åt till vardags en grov kost baserad på mjölk, mjöl, grönsaker och fisk. Maten kunde under en vanlig dag bestå av gröt och bröd till frukost och kålsoppa eller rotfruktsgryta med bröd och salt sill till middag. Till det drack man vatten, hembryggt öl eller mjöd. När det var fest kompletterades menyn med kött.

Inom adeln utgjorde maten ett sätt att visa upp status och makt - att man hade råd att leva ståndsmässigt och följa trender från utlandet. Det som främst skilde adelns matvanor från det vanliga folkets var att de åt mer kött och gärna använde exotiska kryddor. Även dryckesvanorna avslöjade folks sociala ställning i samhället. På adelns gårdar och borgar serverades t.ex. olika slags importerade drycker som vin eller tyskt öl.
 

Viktiga begrepp

Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick agera som länsherrar. Dessa länsherrar kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna vasaller. Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller länsherren). Under medeltidens gång blev länen ärftliga. Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism. Läs mer om feodalismen >

Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I Sverige och i större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I början av 1500-talet, under Gustav Vasas tid, fick Sverige fyra stånd då borgare och bönder fortsättningsvis kom att representeras var för sig i riksdagen.

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Allmogen: Bönder och borgare. Ett annat ord för "det arbetande folket" - med undantag för adeln och prästerna.

Hade du velat leva i Sverige under 1400-talet?

Det fanns mycket att känna skräck för i Sverige under medeltiden, helvetet till exempel. Målningar i kyrkans tak visade hur syndarna brinner i den eviga elden. Djävulen med horn och svans ser förnöjd på. Man vågade inte kalla honom vid namn, för då kom han. Man sa Hin (den) Onde i stället, eller bara Hin.

Kyrkans uppgift var att visa människorna vägen till himlen. Men kyrkan skyddade också. Klockorna skrämde bort troll och demoner. De heliga relikerna – ben och annat som tillhört helgonen – hade undergörande kraft. Lunds domkyrka hade flest reliker i Norden. Där fanns Jungfru Marias särk (kvinnolinne). Den hjälpte kvinnor som skulle föda. Danska drottningen lånade den. Förlossningar motsågs med fruktan. Inte sällan ledde de till döden.

Helgonen kunde göra underverk. En treårig gosse kom under ett hölass. Två hjul gick över honom. Gråtande bar fadern in det livlösa barnet. Då kom han att tänka på Sankte Erik i Uppsala. Han bad med övertygelse och gav löften. Och se, gossen blev helbrägdad (återställd, frisk) till alla lemmar och levde sedan länge. Fadern har själv vittnat om detta.

Sankte Erik var möjligen kung under en kort tid på 1100-talet. Han blev ihjälslagen i eller utanför kyrkan i Uppsala. Eriksätten framställde honom som mycket religiöst och moraliskt högtstående.

De spetälska var många. De hade bulor på kropp och ansikte och de stank. För dem inrättade kyrkan hospital, dit de fördes med tvång. Tjugo sådana fanns i Sverige. Där hölls de sjuka isolerade tills de dog. En matordning finns bevarad. De fick fläsk, rökt oxkött, sill, torkad torsk och gädda i fastan, bröd av korn och vetebröd, söt och sur mjölk att dricka.

Vanligt folk åt ofta gröt, välling och soppor. Rågbröd förekom mycket. Tunnbröd av korn tålde att lagras i åratal – viktig eftersom skörden kunde slå fel så där vart tredje år. Rovor och kål, bär, vildäpplen och andra vilda växter gav tilltugg. Köttet och fisken betydde mycket och åts nästan alltid saltad eller torkad. Kokning var vanligare än stekning. På slättbygderna förekom höns och ägg. Sommarens överskott på mjölk sparades i form av surmjölk, ost eller saltat smör. All den salta maten krävde drycker – stora mängder öl, för de fattiga vatten eller avkok på bär och vilda äpplen.

Det var kvinnorna som lagade maten, som skötte hemmet, som uppfostrade barnen, som sydde kläderna. Säkert skötte de också djuren och deltog i arbetet på åkrarna. I folkets vardagsliv stod de därmed i centrum, fast de inte kallades till riksmöten, inte yttrade sig vid tingen och inte deltog i krigstågen.

Skogar, ängar, lite åker, stora ödemarker och stigar att färdas på. Det var Sverige under medeltiden. Barn föste djuren till bete i skogen. Där fanns också björn och varg.

I byn tydde sig de små gårdarna till varandra. Gårdarna var grå med torvtak. De bildade en fyrkant runt gårdstunet, som en liten fästning. Inne rådde dunkel. Elden på härden och talgljus spred ljus. Bäddarna var korta, man sov nästan sittande, hö eller halm att ligga på och en skinnfäll att krypa under. I den fanns lopporna som spred spetälskan.

Vidskepelsen var stor. Gastarna ropade i skymningen. En häxa kunde sitta på en grind som gnisslade. När kon endast gav en liten mängd mjölk trodde man att en gumma med trollhare tjuvmjölkat den. Blev hon fast, kunde hon stenas. Så står det i Dalalagen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Medeltidens samhällsklasser brukar delas in i tre stånd: adel, präster samt borgare och bönder. Berätta kortfattat om de olika samhällsklasserna, men skilj gärna på borgare och bönder i din beskrivning (de företräddes gemensamt i riksdagen, men hade olika funktioner i samhället).
     
  2. Nämn fakta som du vill lära dig om medeltidens städer.
     
  3. På vilket sätt påverkade kristendomen folks liv under medeltiden?
     
  4. Varför tror du att människor under medeltiden ofta fick kämpa hårt för att överleva? Jämför gärna med hur vi har det idag.
     
  5. Vilka bekvämligheter etc skulle du sakna mest om du tvingades göra en tidsresa tillbaka till en medeltida by eller stad? Och finns det något du tror att du skulle uppskatta när du väl kom dit?

Ta reda på:

  1. Vad innebar naturahushållning?
     
  2. Varifrån kommer ordet "borgare"?
     
  3. Vilka olika typer av hantverkare fanns det? Skriv upp alla hantverksyrken du kan komma på.
     
  4. Var brukar en stad vara placerad? Använd gärna någon av kartorna här nedan eller en historisk atlas.
     
  5. Under medeltiden hade vi tre stånd i Sverige. Men hur många stånd fanns det i Sverige efter reformationen (i början på 1500-talet)?

Diskutera:

  1. När jordbruket blev bättre och det blev mer mat över så ökade handeln. Hur kan det komma sig?
     
  2. Varför bodde bönder i byar?
     
  3. Varför byggdes städer?
     
  4. Lek med tanken - om du skulle dela in dagens samhälle i tre stånd (samhällsklasser) som bland annat fick skicka representanter till riksdagen, hur skulle det kunna se ut då?

Nästan alla människor som levde på medeltiden var bönder. Det var ett jordbrukssamhälle där den politiska centralmakten (staten) var svag. I Europa bodde omkring nio tiondelar av befolkningen på landsbygden och sysslade med jordbruk. Men det fanns också andra sociala skikt i det medeltida feodalsamhället.

Medeltidens samhällsklasser

I det feodala samhället fanns inte mycket pengar. Människor levde mest på det de själva producerade och bytte varor med varandra.

Uppdaterad: 02 april 2016

Annons

Lärarmaterial om Livet på landet och i staden på medeltiden

av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
TV-serie från UR i sex delar som tar oss med genom olika epoker för att ta reda på hur människors vardag har sett ut genom tiderna. Hur luktade man på medeltiden? Hur var det att vara kär under vikingatiden? Och innan det fanns några klockor - hur kom man i tid då?
av:
Stockholms medeltidsmuseum
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad var skamligt, omoraliskt och kriminellt under medeltiden? Och hur ser vi på samma handlingar idag? Studera medeltidens rättssyn i fyra cases!

Artiklar om Livet på landet och i staden på medeltiden

av:
Per Höjeberg
2015-09-22
Redan då romarriket fortfarande existerade kom de första judarna till Västeuropa. Åren efter romarrikets fall på 400-talet bodde alla européer på landsbygden och det fanns ingen handel att tala...

Länkar om Livet på landet och i staden på medeltiden

Sortera efter:
          

I det här avsnittet (44:05 min) beskrivs perioden 1100–1350, det vill säga äldre medeltiden och högmedeltiden fram till digerdöden. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:00 min) om medeltiden - äldre medeltiden. Här berättas främst om medeltidens samhällsklasser, jordbrukets utveckling och feodalismen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:58 min) om medeltiden - högmedeltiden. Här berättas främst om städerna, korstågen och handeln. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om klimatet under medeltiden. Klimatet i större delen av världen var förhållandevis varmt år 950 till 1250, och temperaturerna på norra halvklotet kulminerade runt år 1000. Samtidigt drabbades stora delar av jorden av svår torka. Vad kan den nya naturvetenskapliga klimathistoriska forskningen berätta om den medeltida värmeperioden – och vilken historisk betydelse fick den?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Richard Tellström berättar om hur slakt gick till i det gamla bondesamhället. Vem utförde slakten på gårdarna förr? Var det pigor, husbonden eller någon kringresande? Och hur ofta slaktade man?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison svarar på frågan om det förekom häxförföljelser i medeltidens Europa. Här berättas också om bakgrunden till häxprocesserna som ägde rum i Europa under 1500-talet och 1600-talet.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om bröllop på medeltiden. Hur firade man bröllop på medeltiden? Var det en sträng kyrklig ritual, eller snarare en uppsluppen folklig fest?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om läskunnighet i de ”mörka tidsåldrarna".

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om ett sällskap mycket självständiga kvinnor i medeltidens Europa. I 1200-talets Europa uppstod på flera håll så kallade begin-gemenskaper där kvinnor levde självständigt och kunde ha aktiva roller i samhället. På senare år har intresset för beginernas principer och boendeformer – med moderna förtecken – tagit ny fart...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om några ljuskällor på medeltiden. Hade man ljus på medeltiden? Stearin var väl knappast uppfunnet då? Hur vanligt var det med vaxljus?

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med tid. Hur höll man reda på tiden innan man hade klocka? Vem uppfann klockan? Och vad är egentligen tid? Ann och Henrik färdas till järnålderns bondesamhälle för att ta reda på hur man kom i tid utan klocka. De reser till medeltidens städer för att spekulera i hur de första klockorna introducerades, och fortsätter till 1800-talets industrisamhälle för att undersöka hur det kom sig att tid blev pengar. Varför har man sett på tiden så olika?
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med kärlek. Hur var det förr, fick man leva ihop med den man var kär i? Eller har man haft olika syn på kärleken under olika tider i historien? Ann och Henrik färdas till 1600-talets bondesamhälle där Henrik får prova hur det känns att bli bortgift mot sin vilja. De gör också nedslag i antikens Grekland där Ann inte alls trivs utan försvinner till vikingatiden. De provar också på medeltidens heroiska kärlek där man fick se men inte röra. Vi följer också familjens utveckling från bondesamhälle fram till industrisamhälle och som vanligt dyker historikern Greger upp och ger en del svar...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med smuts och hygien. Hur gjorde man för att tvätta sig förr? Hur illa luktade det egentligen, och när upptäckte man bakterierna? Ann och Henrik färdas till en medeltida stad för att se om det faktiskt var så där smutsigt som man tänker sig. De besöker också ett badhus innan de färdas vidare till Ludvig XIV:s hov där smutsen doldes under puder och peruker. På 1800-talet träffar de Florence Nightingale och tar reda på hur det där med hygien växte fram...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över hur man skickade meddelanden till varandra förr i tiden. Hade Facebook fungerat på medeltiden? Och varför började man plötsligt skicka massor av brev på 1800-talet? Ann och Henrik färdas till stenåldern för att testa grottmålningar och till Mesopotamien där kilskriften uppfanns. När Gustav II Adolf dog 1632 tog det sex veckor för budet om hans död att nå Stockholm. Vad höll den budbäraren på med egentligen? Henrik och Ann undersöker också hur postväsendet växte fram och testar 1800-talets uppfinningar...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:38 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över kläder och mode. Hur blev kläder mer än bara något man har på sig för att slippa frysa? Har man alltid fått ha på sig vad man vill? Och varför har kvinnor ofta haft så opraktiska kläder? Henrik och Ann beger sig till stenåldern och uppfinner nålen. Var det nu det första modet uppstod? De reser sig vidare till medeltiden men har inte riktigt koll på lagarna som reglerade vad man fick ha på sig. Vid den franske kung Ludvig XIV:s hov betydde kläderna allt för hur man bedömdes. Ann och Henrik provar klänningar, smink och klackskor, och får också se hur klädindustrin växer fram på 1800-talet...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över det där med smuts och hygien. Hur gjorde man för att tvätta sig förr? Hur illa luktade det egentligen, och när upptäckte man bakterierna? Ann och Henrik färdas till en medeltida stad för att se om det faktiskt var så där smutsigt som man tänker sig. De besöker också ett badhus innan de färdas vidare till Ludvig XIV:s hov där smutsen doldes under puder och peruker. På 1800-talet träffar de Florence Nightingale och tar reda på hur det där med hygien växte fram...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Birgitta Olsson berättar om människors kroppshygien i äldre tider. Stämmer det t.ex. att folk under tidigare århundraden enbart badade en gång per år, till jul? Varför heter i så fall lördagen som den gör, efter den dag man ”lögade sig”?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om medeltidens Paris. Medeltidens Paris var den kristna världens största stad – här levde och verkade hundratusentals människor. Handeln och kulturen blomstrade och universitetet lockade till sig lärda från hela Europa…

Spara som favorit
          

Programledaren Ahmed Berhan dras med in i en spännande resa tillbaka i tiden. I tio olika avsnitt (ca 14 min per avsnitt) träffar Ahmed arkeologen Johanna Bergqvist som ger honom nya infallsvinklar om medeltiden. Och han får snart veta att medeltiden är så mycket mer än bara mörker, pest och halshuggning. Frågor som mode, mat, yrken, tro, brottslighet, hygien och kärlek tas upp och Ahmed stöter på en vardag som på många sätt påminner om vår egen tid...

Spara som favorit
          

Skånes, Danmark och Sveriges historia har i hög grad återspeglats i Borgeby. Följ den dramatiserade dokumentärfilmen om Harald Blåtands vikingatida ringborg från slutet av 900-talet; borgen som ägdes av Lunds ärkebiskopar; handel och kommlunikation i Öresund och Löddeköpinge/Borgeby; Kalmarunionen och kungarnas maktkamp som drabbar Skåne; den danska reformationen 1536 och det efterföljande adelsriket; Jörgen Kock och Hans Spiegel på Borgeby under 1500-talet; svenskarnas övertagande av Skåne genom Roskildefreden; det blodia skånska kriget 1675-1679, livet på slottet och i byarna under 1700-talet; bondeupploppet; familjen Norlind och kultureliten i Borgeby i början av 1900-talet.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden, Johanniterorden och Tyska...

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen människornas liv.

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas befolkning.

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Historia om olika städer i Sverige från medeltiden och framåt.

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.