Bilden visar den förmögne köpmannen och brukspatronen John Jennings tillsammans med sin bror och svägerska. Han var en av frihetstidens rikaste köpmän. Målning gjord av Alexander Roslin, 1769.
L

Frihetstidens Sverige 1719-1772

Genom stora delar av den svenska historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen.

Riksdagen tar makten - kungamakten minskar

Efter Karl XII:s död 30 november 1718 och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring.

I samband med att Sveriges dåvarande drottning Ulrika Eleonora hade avsagt sig kronan 1720, passade riksdagen på att minska kungamakten. Makten skulle i fortsättningen istället ligga hos rådet och riksdagen. Perioden mellan 1719 (ibland räknas från 1720) och fram till Gustav III:s maktövertagande 1772 brukar därför inom svensk historieforskning kallas för frihetstiden.

Naturvetaren Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsman genom tiderna. Här avporträtterad av Alexander Roslin, 1775.

Men friheten var bara till för ett fåtal eftersom riksdagen dominerades av adeln. Bönderna, som utgjorde merparten av Sveriges befolkning, hade fortfarande väldigt lite makt och hölls utanför alla viktiga politiska beslut.

Sverige behövdes byggas upp ekonomiskt

Krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet hade ruinerat Sverige. Landet var därför tvunget att byggas upp även finansiellt (ekonomiskt). För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera (samla ihop) och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, skickades under 1740-talet ut på upptäcktsresor inom landets gränser för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av.

I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

Vy över Stockholm, med det kungliga slottet i bakgrunden. Under frihetstiden var kungamakten mycket begränsad. Den politiska makten låg istället hos riksdagen.

Hattarna och mössorna - Sveriges första politiska partier

Under frihetstiden fick Sverige sina två första politiska partier – hattarna och mössorna. Den politiska makten skiftade mellan dessa två partier under frihetstidens gång. Mössorna förde en försiktig utrikespolitik, medan hattarna ville ha revansch mot ärkefienden Ryssland vilket ledde till ett misslyckat krig 1741-1743.

Gustaf III:s kröning i Storkyrkan 1771. Detalj från en ofullbordad målning av Carl Gustaf Pilo (1711-1793).

Det kungliga enväldet återinförs

Frihetstiden karaktäriseras av ekonomiska och vetenskapliga framsteg, men också av politisk instabilitet. Läget i riksdagen var lynnigt och korruptionen utbredd. Frihetstidens politiska kaos utmynnade så småningom i Gustav III:s statskupp 1772 som satte punkt för frihetstiden. I och med det återupprättades det kungliga enväldet så att kungen återigen bestämde det mesta själv. Den efterföljande gustavianska tiden (1772-1809) dominerades därför helt av kungar: först Gustav III och därefter hans son Gustav IV Adolf.
 

Bakgrunden till Gustav III:s statskupp

Under sitt första regeringsår försökte Gustav III att stärka kungamakten och samtidigt få de båda politiska partierna att komma överens och istället börja samarbeta under hans ledning. Mösspartiet motsatte dock all inblandning av kungen.

Gustav III ansåg vid den här tiden att Sveriges riksdag hade hamnat i samma läge som Polen där det paralyserade parlamentet drivit landet in i ett inbördeskrig. När sedan Polen delades i augusti 1772 och förlorade en stor del av sitt landområde, genomförde Gustav III en statskupp varefter rådet (dåtidens regering) fängslades och tvingades att godta den nya regeringsformen.

Gustav III:s statskupp markerar slutet på frihetstiden och början på den gustavianska tiden.

Intressanta fakta om frihetstiden

Visste du att:

  • Den 29 februari 1720 abdikerade drottning Ulrika Eleonora till förmån för sin man Fredrik av Hessen. Drottningen motiverade sin abdikation med bibliska ord (hon följde Paulus ord). Hon ansåg att det var omöjligt att regera när hon hade en 12 år äldre make, som enligt aposteln Paulus, skulle styra över kvinnan.
  • År 1726 förbjöds alla enskilda religiösa sammankomster i Sverige. De som bröt mot förbudet dömdes till höga böter eller långvariga fängelsestraff. En person fick till exempel 44 års fängelse. Förbudet upphävdes först 1858.
  • Vid mitten av 1700-talet var en tredjedel av Sveriges befolkning yngre än 15 år. Idag har andelen barn under 15 år minskat till en femtedel av befolkningen.
  • Husförhör var ett slags religionsförhör som prästen utförde på sina församlingsbor. Prästen kom till de olika hemmen och förhörde alla huvudstycken i Luthers lilla katekes, som var läroboken i kyrkans och statens tro. Meningen med dessa förhör var att kontrollera att ingen försökte föra fram nya idéer som stred mot den rätta tron. Vid dessa förhör förde prästen anteckningar om vad var och en kunde och vilka som var läskunniga. Husförhören var också ett slags folkliga fester. Till dem gick man för att träffa bekanta och äta god mat.
  • Det nuvarande Sverige hade år 1750 knappt 1,8 miljoner invånare och Finland drygt 400 000.
  • 1700-talets svenska riksdagsdebatter var livliga föreställningar. Fylleri och slagsmål var vanliga företeelser. Talmannen fick ofta uppmana riksdagsmännen att de inte skulle komma onyktra till sammanträdena. Ordentligt berusade riksdagsmän arresterades för fylleri när de var inne i riksdagen.
  • År 1771 åt den svenske kungen Adolf Fredrik ihjäl sig. Kungens svaga hälsa tålde inte en supé bestående av kött med rovor, vetebullar, kaviar, hummer, böckling, öl, champagne och massor av semlor. Läs mer här >
  • 1772 hade Stockholm 70 000 invånare, över 9000 var tiggare.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför kallas perioden för frihetstiden? Vad syftar friheten på?
     
  2. Men hade vanligt folk frihet? Varför eller varför inte?
     
  3. Vad gjordes för att förbättra Sveriges ekonomi under frihetstiden? Nämn några insatser/åtgärder som utfördes.
     
  4. Nämn några fakta om frihetstidens två politiska partier.
     
  5. Hur och varför tog frihetstiden slut?
     
  6. Vad kan mer vara värt att minnas i den här texten?

Ta reda på:

  1. Varför kallades de politiska partierna för hattar och mössor?
     
  2. Vad menas med polsk riksdag?

Diskutera:

  1. Vad innebär begreppet "frihet" för dig? Vilka värden sätter du främst? Jämför med dina klasskompisar.

 

Litteratur:
Den svenska historien (Bonnier lexikon), del 9 – Hattar och mössor. Ostindiska kompaniet, Bonniers, 1994
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809,
Almqvist & Wiksell, 1996
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
Jakob Christensson (red), Frihetstiden - Signums svenska kulturhistoria 4,
Signum, 2006
 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Genom stora delar av den svenska historien, från medeltidens början fram till stormaktstidens slut, hade Sverige styrts av kungar eller drottningar. Under den senare hälften av stormaktstiden, då Karl XI och senare Karl XII styrde, hade kungamakten dessutom blivit enväldig vilket innebar att kungen själv hade kunnat fatta alla viktiga beslut. Detta ändrades under frihetstiden då makten istället hamnade i riksdagen.

Riksdagen tar makten - kungamakten minskar

Efter Karl XII:s död 30 november 1718 och det svenska stormaktsväldets sammanbrott, befann sig Sverige i kris. Landet var utfattigt efter de många och långa kostsamma krigen och var i stort behov av återhämtning. Folket ville ha förändring.

Uppdaterad: 22 oktober 2016

Annons

Artiklar om Frihetstidens Sverige

M
Sara Medberg
2015-10-21
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även...
M
Sara Medberg
2015-10-20
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men...
M
Kerstin Ackerhans
2013-09-15
Livet ombord på ostindiefararna var hårt och farligt. Många av besättningsmännen insjuknade eller dog på den långa färden. Men för Ostindiska kompaniets ägare inbringade varje lyckad resa en...
M
Kerstin Ackerhans
2013-09-13
Ostindiska kompaniets epok var en tid då Göteborg blomstrade, då te och kinesiskt porslin fanns i varje bättre hem, och då kompaniets direktörer kunde skapa förmögenheter som blev grundplåt till...
M
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige
2013-08-29
Slavhandeln hjälpte till att göra Europa rikt och även Sverige tjänade pengar, bland annat på att sälja järn som användes till slavbojor och vapen...

Länkar om Frihetstidens Sverige

Sortera efter:
          

Genomgång (2:12 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar kortfattat om Carl von Linné.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:42 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om frihetstiden ur olika perspektiv. 

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (9:01 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om ekonomi och handel under frihetstiden. Här får du veta mer om Ostindiska kompaniet, järnbruken och merkantilismens idéer. Filmen passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (9:34 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om vetenskap i 1700-talets Sverige. Här får du lära dig mer om: upplysningstiden, Christopher Polhem, Jonas Alströmer, Anders Celsius, Eva Ekeblad och Carl von Linné. Passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (18:53 min) där läraren Mattias Södergren berättar om den politiska utvecklingen i Sverige under frihetstiden - hattar och mössor - samt under Gustav III:s tid. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Lättförståelig och utförlig genomgång (19:08 min) där läraren Mattias Södergren berättar om frihetstiden ur olika perspektiv, bl.a. om kvarlevor och källor från 1700-talet. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Så byggdes Stockholm är en serie med 7 korta filmer som visar Sveriges huvudstads utveckling från senmedeltid till nutid. Filmerna är producerade av Murmestare Embetet i Stockholm i samarbete med Stockholms Stadsmuseum samt med stöd av Stockholms Stads Brandförsäkringskontor.

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om hantverk och yrken under 1700-talet. Under 1700-talet ökade hantverkarklassen i antal och deras inflytande likaså. I Vänersborg utgjorde man 20% av befolkningen och inte mindre än 34 hantverk representerades...

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om mynt och pengar i 1700-talets Sverige. Kilotunga kopparplåter och kopparmynt som är silvermynt, 1700-talets penninghistoria är både spännande och komplicerad...

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om Ostindiska kompaniet. År 1731 bildades Svenska Ostindiska Companiet. Under de följande 80 åren skulle företaget svara för import av betydande mängder te, siden kryddor, porslin med mera från Kina och Sydostasien...

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Sveriges krig mot Ryssland 1741-1743.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (44:07 min) beskrivs upplysningens tid som sträcker sig över perioden 1718–1809, vilket motsvarar frihetstiden och gustavianska tiden. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om Ostindiska kompaniet. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 3 sid) om Carl von Linné. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Del 5 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i frihetstiden (58:39 min). Hattar och mössor, karp och mule, fylla, fajt och fula tänder. Och en väldigt sorglig soppa på skärp. Frihetstids-kock: Niklas Ekstedt. Övriga medverkande: Henrik Schyffert, Kalle Moraeus, Julia Frej m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om rädslan för en invasion från öst, som rådde i Sverige i början av frihetstiden. Nyheterna präglas av oron över Rysslands oberäknelighet och det eftersatta svenska försvaret. Stämningarna känns igen från försvarskrisen på 1730-talet, som uppvisar en mängd slående paralleller.

Kategorier:
Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (9:17 min) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om huvudlinjerna i Sveriges historia under perioden 1500-1800. Anpassad för gymnasiekursen Historia 1.

Spara som favorit
          

En kort film (3:22 min) om Jonas Alströmer och om potatisens historia i Sverige. Filmen är producerad av Västarvet - natur och kulturarv i Västsverige.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Oskar Sjöström berättar om pommerska kriget mellan Sverige och Preussen 1757-1762. Pommerska kriget var en del av det så kallade suårskriget åren 1756–1763 som var en stor europeisk konflikt som även utspelade sig i Nordamerika. En klausul i westfaliska freden tvingade svenskarna att ta till vapen mot Preussen. Rädslan att bli till åtlöje gjorde att de inte vågade låta bli...

Spara som favorit
          

Grundskoleboken är en webbplats som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa om frihetstidens Sverige ur olika perspektiv. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...