Hansan var ett handelsförbund som hade stort inflytande över handeln i Nordeuropa från mitten av 1300-talet till mitten av 1600-talet .
S

Ekonomisk historia

Ekonomisk historia hänger till stor del samman med handelns utveckling. Här nedan följer en kortfattad redogörelse över handelns historia med fokus västvärlden och Sverige. Bland de efterföljande länkarna hittar du material som handlar om annan ekonomisk historia i form av nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Frivilligt utbyte av varor och tjänster

Människor har handlat med varandra i alla tider, eller åtminstone i tusentals år om vi med handel menar något annat än enkel byteshandel med sina närmaste medmänniskor.

Även om handeln utvecklats mycket genom årens lopp har den alltid baserats på samma grundidé: det frivilliga bytet av varor och tjänster mellan två eller flera parter. Båda tjänar på det, annars hade det inte varit frivilligt. Det behöver inte betyda att båda tjänar lika mycket, men båda känner sig efter bytet mer nöjda än innan. Handeln har krävt tilltro mellan parterna och det har bidragit till mer civiliserade samhällen. Samhällen som varit öppna för handel har påverkats av de handelsmän som besökt dem. Härigenom har ekonomiska och vetenskapliga framsteg, men även nya kulturella impulser spritts över världen.

Samtidigt måste det påpekas att det har förekommit handel som vi idag anser som moraliskt oacceptabel. Att, som europeiska länder gjorde, lägga beslag på kolonier i andra världsdelar för att bland annat kunna importera billiga råvaror, är ett exempel. De koloniserade områdena hade inget annat val än att producera och exportera de varor Europa efterfrågade. Handel i dess egentliga mening är frivillig, men handeln har i praktiken inte alltid kunnat tydligt skiljas från sådant som kolonialism eller rena plundringståg.

Vad behövs för att bedriva handel?

För att kunna bedriva handel krävs vissa förutsättningar. En sådan är ett allmänt accepterat betalningsmedel med ett garanterat värde. De första mynten präglades i Grekland under antiken. Senare ersattes de av sedlar och i modern tid har vi elektroniska betalningsmedel.

Till betalningsmedel finns det kopplat ett behov av en finansmarknad. Handelsmännen måste kunna ta lån, ligga ute med pengar och försäkra sig mot bedrägeri och olyckor. Därför utvecklades bank- och försäkringsverksamhet i de norditalienska handelshusen på 1100- och 1200-talen. Även äganderätt och avtalsfrihet, det vill säga rätten att ingå avtal med andra, är viktigt. Dessa rättigheter kräver ett oberoende rättsväsende, något som grundades i Storbritannien och Nederländerna under 1700- och 1800-talen.

På 1700-talet började den industriella revolutionen i Storbritannien. Denna spred sig gradvis över Europa och senare utanför vår världsdel. I och med industrialiseringen så effektiviserades såväl produktionen som kommunikationerna radikalt. I fabrikerna tillverkades det fler och billigare varor än någonsin förr och transporterna blev snabbare och billigare med tåg, flyg och bilar istället för segelfartyg, häst och oxkärror. Handelns beroende av närhet till vatten minskade, vilket möjliggjorde för fler regioner att delta i handelsutbytet.

Överföringen av information snabbades upp med telefoner, radio och telegraf. Tekniken gjorde att det fanns fler varor att handla med och att det var lättare att handla med dem. Dessutom sattes en snabb ekonomisk utveckling igång, där välståndet ökade och därmed även efterfrågan på importerade varor.

Svensk handel utvecklas

Sverige påverkades av detta och i mitten av 1800-talet genomdrevs djupa förändringar på flera områden, vilket satte fart på vårt land som handelsnation. Tidigare hade handel utanför städerna varit i princip förbjuden och endast speciellt utvalda städer fick bedriva export. Det hade till och med funnits tullar vid stadsmurarna i Sverige, där bönder fick betala för att föra in sina varor. 1864 infördes fullständig näringsfrihet, vilket innebar att alla medborgare kunde driva vilkens sorts företag som helst var som helst i landet. Sveriges tullar sänktes också radikalt vid denna period. Handel såväl inom Sverige som med andra länder underlättades. Statens roll övergick från att försöka begränsa företagsamhet och handel till att uppmuntra den. Samtidigt kom den industriella revolutionen till Sverige och därmed satte drygt 100 år av svensk rekordhög ekonomisk tillväxt fart.

I Sverige grundades under dessa hundra år alla de multinationella företag som dominerar vår industri idag, bland andra Volvo, Ericsson, Electrolux, IKEA och Alfa Laval. Dessa företag satsade på stordrift för att kunna få ner kostnaderna till konkurrenskraftiga nivåer. Utan tillgång till utländska marknader hade stordriften inte varit meningsfull.

Både export och import behövs

Möjligheten att exportera var en förutsättning för framväxten av effektiva företag i ett så litet land som Sverige. På detta sätt drogs pengar in som kunde användas för nödvändig import.

Stora länder, som USA, har inte samma behov av att importera varor som ett litet land. Efterfrågade varor och tjänster kan i högre grad produceras konkurrenskraftigt inom landets gränser. Därmed är stora länder oftast inte heller lika beroende av export som små länder. I exempelvis USA finns tillräckligt med köpkraft inom landets gränser. Men i vårt fall bygger välståndet till stor del på handeln. Detta vet såväl företagare som politiker och är även en insikt som de allra flesta svenskar delar. Därför är idén om fri handel ganska oomstridd i Sverige, till skillnad från i många andra länder. Vår väg från ett av Europas fattigaste länder till ett av världens rikaste är en väg vi inte kunnat gå utan handel.

Från 1600-talet och fram till mitten av 1800-talet rådde ett ekonomiskt system i Europa som kallades merkantilism. Det gick ut på att öka exporten så mycket som möjligt samtidigt som importen minimerades. Om politiken lyckades fylldes statskassan med guld och ädla metaller. Även om tanken att export är ”bättre” än import fortfarande är vanlig, så råder det på många sätt ett annorlunda förhållningssätt idag, då de flesta ekonomer och politiker istället stöder tanken på frihandel. Det betyder att vare sig exporten eller importen ska gynnas eller missgynnas, utan gränserna ska vara öppna åt båda hållen.

Frihandel

Efter andra världskriget när världsekonomin skulle byggas upp igen ansågs frihandeln vara ett viktigt instrument. Nya teorier om handeln hade lanserats som gick ut på att varje land skulle producera de tjänster och produkter som det var bäst på och handla med varandra. I slutet av 40-talet skapades GATT (General Agreement on Tariffs and Trade) som syftade till att minska tullnivåerna, vilket det också lyckats med.

Frihandel innebär att handeln inte ska begränsas för att skydda ett lands egen tillverkning. Reglerna för handeln ska vara klara och tydliga för alla. För dagens Sverige är arbetet i WTO därför mycket viktigt.

Text: Kommerskollegium - Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik
Hemsida: Kommerskollegium - National Board of Trade

Textmaterialet är ett utdrag från publikationen "Varför handlar vi med omvärlden?"

Ekonomisk historia hänger till stor del samman med handelns utveckling. Här nedan följer en kortfattad redogörelse över handelns historia med fokus västvärlden och Sverige. Bland de efterföljande länkarna hittar du material som handlar om annan ekonomisk historia i form av nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Frivilligt utbyte av varor och tjänster

Människor har handlat med varandra i alla tider, eller åtminstone i tusentals år om vi med handel menar något annat än enkel byteshandel med sina närmaste medmänniskor.

Uppdaterad: 23 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Ekonomisk historia

av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vilken betydelse har handel för länders utveckling? Uppslaget Frihandel beskriver handelns betydelse för tillväxt och välstånd. Vilka reformer som drivit utvecklingen historiskt och vilka faktorer som idag är viktiga för länder som deltar på den internationella marknaden.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vad är vinst? Uppslaget Vinst beskriver vinstens betydelse för att företag ska skapas och växa. Synen på vinst har varierat genom historien, från antikens blomstrande handel till Adam Smith och Karl Marx. Idag kan vinst ses som ett mått på framgång inom välfungerande företag.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur har Sverige utvecklats de senaste 150 åren? Uppslaget Tillväxt lägger fokus på hur ekonomisk tillväxt skapas och dess betydelse för ett lands utveckling.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vad beror arbetslöshet på? Uppslaget Arbetsmarknaden beskriver hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.

Podcast om Ekonomisk historia

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

Länkar om Ekonomisk historia

Sortera efter:
          

På Kungliga myntkabinettets webbplats hittar du en prisomvandlare där du kan jämföra äldre valutors värde med dagens penningvärde. Undrar du till exempel vad din morfars farmors lön motsvarar i dagens penningvärde?

Spara som favorit
          

En genomgång (20:24 min) av merkantilismens historiska bakgrund och hur den såg ut då med styrkor, svagheter och konsekvenser med dagens protektionism. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:54 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega berättar om handelns utveckling i Europa under drygt tusen år -  från romarrikets undergång till mitten av 1700-talet. Här berättas bl.a. om läget efter romarriket, städernas handel, riskfyllda resor, sjövägen till Indien, läget efter medeltiden, triangelgandeln m.m.

Spara som favorit
          

Genomgång (32:56 min) av SO-läraren Gustav Ericsson som redogör för de viktigaste nationalekonomiska teorierna på ett begripligt sätt. Här berättas om merkantilism, liberalism (inkl osynliga handen), marxism, keynesianism och monetarism.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:12 min) av SO-läraren Gustav Ericsson som pratar om ekonomiska ideologier och system. Här berörs självhushållning, marknadsekonomi, planhushållning och till viss del blandekonomi.

Spara som favorit
          

Företagsamheten.se handlar om människor, företag, uppfinningar och produkter som har bidragit till Sveriges ekonomiska utveckling från 1500-talet till nutid. Här finns massor av fotografier, teckningar, filmer, ljud, statistik och tabeller som ger ytterligare information. På webbsidan finns också en pedagogisk interaktiv tidslinje som sträcker sig från 1500-talet till år 2000. Bakom webbplatsen står Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

100 års ekonomisk historia på fem minuter, med Johan Norberg som ciceron. Ur Ekonomifaktas föreläsning "Det har blivit bättre". Filmen (4:50 min) är producerad av Svenskt Näringsliv. Passa på att boka en gratis föreläsning till din klass
Här kan du annars ladda ner Ekonomifaktas material "Det har blivit bättre" samt ett tillhörande bildspel
 

Spara som favorit
          

Genomgång (10:19 min) av gymnasieläraren Eva Lindahl som berättar om produktionsfaktorer oxh kapitalism. Fokus ligger här på merkantilismen eller handelskapitalism, som det också kallas.

Spara som favorit
          

Föreläsning (11:34 min) där läraren Gustav Wigren går igenom vad merkantilism innebär.

Spara som favorit
          

Föreläsning (13:16 min) där läraren Mattias Denkert fortsätter berätta om ekonomiska teorier. Här behandlas Laissez faire, keynesianism och monetarism.

Spara som favorit
          

Föreläsning (11:22 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den tidigmoderna tiden ur ett ekonomiskt perspektiv. Fokus ligger på de geografiska upptäckterna och kapitalismens uppkomst. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Vill du veta hur mycket 5 000 kronor från 1906 motsvarar i dagens penningvärde eller hur mycket 10 000 kronor 1990 motsvarade 1940? På den här sidan finns en inflationssnurra där du kan räkna både framåt och bakåt i tiden, inom valt tidsintervall. Ekonomifakta.se ägs av Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

Essä på Peter Englunds hemsida där du bl.a. kan läsa om tulpanmanin i Nederländerna på 1630-talet som kan betraktas som historiens första finansbubbla.

Spara som favorit
          

Faktatext på Uppsala universitets webbsida där du kan läsa kortfattat om 1700-talets ekonomiska lära. Idag lever vi i en tid då frihandel har blivit en viktig del av den internationella ekonomin. Under 1700-talet uppfattade man vägen till ekonomiskt välstånd på ett helt annat sätt. Den ekonomiska doktrin som då var rådande kallas merkantilismen. Från medeltidens slut t.o.m. 1800-talet var merkantilismen den helt dominerande ekonomiska läran i Europa...

Spara som favorit
          

Lärarportalen är en del av Företagsamheten.se och riktar sig till dig som arbetar i skolan och vill lyfta ämnet entreprenörskap i din undervisning. Sedan hösten 2011 finns entreprenörskap med i den nya läroplanen LGR11. Bakom Lärarportalen och Företagsamheten.se står Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om skatteväsendet i Sverige genom tiderna. I historisk tid har det funnits två typer av svenska grundskatter, skatt på jord: räntan och tiondet. Räntan hade sitt ursprung i de urgamla skatter som avlöst krigstjänstskyldigheten. Tiondet till kyrkan och fattigvården infördes efter europeiskt mönster på 1100-talet...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia som handlar om 1500-, 1600- och 1700-talens handelspolitiska lära - merkantilismen. Merkantilism är en samlande beteckning på ekonomiska idéer vars gemensamma drag är att välstånd bygger på ackumulation av ekonomiska tillgångar. Detta sker främst genom att upprätthålla ett överskott i utlandshandeln...

Spara som favorit
          

På Kungliga Myntkabinettets hemsida får du hjälp med att räkna ut penningvärdet från 1873-2010. Att räkna ut vad en viss summa skulle vara värd ett annat år är jättebra om du t.ex. håller på med en uppsats eller ett skolarbete och vill göra intressanta jämförelser mellan historien och nuet.

Spara som favorit
          

Avsnitt i pdf-format (12 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om 1500- och 1600-talets bondeklasser. Här berättas om skatter och ränta, jordägande, frälsebönder och skattebönder, dagsverken, m.m. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt (fr.o.m. kap 19) som handlar om livet på landet i Sverige under perioden 1500-1700-talet. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Artikel på bloggen "Med öga för historia" där Claes Carlsson-Klauzner berättar om ostindiefararna och deras strapatsrika resor under 1700-talets senare del. För en ostindiefarare som hade kommit hem väntade glada dagar för de sjömän som klarat sig. Porslin, te, siden, kryddor och innestående löner skulle göra dem alla till välbärgade män. Och på kajen väntade varma återseenden...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Ekonomi och handel i Europa och världen på medeltiden (500-1500).

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Historia om pengar och andra betalningsmedel samt bank-, finans- och börsväsendets historia.

Grundläggande och övergripande fakta om ekonomi och handel. Fokus ligger på samhällsekonomi.

Här hittar du material som handlar om svensk samhällsekonomi och handel.

Om världsekonomi och handel mellan länder. Internationell ekonomi handlar om varuhandel mellan olika länder, men också om investeringar och...