Bild:
M

Sydafrikas historia

Urbefolkningarna khoikhoi och san har bott i Sydafrika i tusentals år, men idag utgör de endast en folkspillra i Kalahariöknen. De trängdes efter hand undan av bantutalande folk, som blev förfäder till dagens svarta sydafrikaner.

Bantufolken var jordbrukare och använde metallredskap. Historiker och arkeologer tvistar om när de började komma till Sydafrika, under det första århundradet efter Kristus eller rent av tusen år senare.

År 1488 rundade portugisiska skepp Godahoppsudden, och Europa fick kännedom om Sydafrikas existens. I slutet av 1500-talet gjorde nederländare och engelsmän strandhugg på den sydafrikanska kusten, men först i och med nederländaren Jan van Riebeecks landstigning 1652 i Table Bay, där Kapstaden ligger idag, började den vita koloniseringen.

Riebeecks avsikt var inte att grunda en koloni. För det holländska ostindiska kompaniets räkning skulle han anlägga en handelsstation, där fartyg på väg mot Indien kunde proviantera med bland annat kött, grönsaker och mjölkprodukter. Men de lokala invånarna ville inte släppa ifrån sig sina djur, eftersom en khoikhois status byggde på boskapsinnehav. Därför fick nederländare som var anställda i kompaniet bli lantbrukare i Sydafrika för att leverera livsmedel till fartygen.

På grund av khoikhois motstånd mot att arbeta på de vita nybyggarnas gårdar importerades slavar, av vilka många var malajer. Till gårdarna sökte sig dock allt fler boskapslösa khoi­khoi. Blandäktenskap mellan slavar och khoikhoi gav upphov till den folkgrupp som i dagens Sydafrika kallas färgade. Efter hand förbjöds sexuella förbindelser över rasgränserna.

År 1795 intogs Kapkolonin av Storbritannien som dock tvingades lämna tillbaka området till Nederländerna enligt fördraget i Amiens 1803. Tre år senare återtog britterna kontrollen. Kolonin expanderade utefter östkusten under ständiga strider med xhosa- och zulufolken. De nederländska invandrarnas ättlingar, boerna eller afrikanderna, tröttnade dock på det brittiska väldet. En del lämnade Kapprovinsen och begav sig i nordöstlig riktning. De som gav sig av ansåg sig tillhöra ett utvalt folk med ett uppdrag att civilisera det svarta Afrika. De utkämpade många strider med zuluerna, samtidigt som de markerade sitt oberoende i förhållande till engelsmännen. Vandringen norrut kallas ”Groot Trek” och har fått en legendarisk roll i afrikandernas historieskrivning.

I början på 1850-talet upprättade boerna två republiker, Oranjefristaten och Transvaal, i centrala Sydafrika. Det skedde med britternas samtycke, men när diamanter och guld några decennier senare hittades i afrikandernas områden ville britterna kontrollera hela Sydafrika.

Konflikten mellan britter och afrikander utlöste det så kallade boerkriget 1899, som drabbade civila boer hårt. Brittiska soldater brände ned 30000 av boernas gårdar. Kvinnor och barn samlades i koncentrationsläger, där över 25000 boer avled i sjukdomar. Till slut slöts ett fredsavtal i staden Vereeniging 1902 och boernas två republiker förlorade sin självständighet.

Britter och boer utformade gemensamt en författning för den Sydafrikanska unionen. Den trädde i kraft 1910. Unionen omfattade boerrepublikerna Oranjefristaten och Transvaal samt de brittiska kolonierna Kapprovinsen och Natal.

Krigsförlusten orsakade djup och långvarig bitterhet hos boerna, och den sociala och ekonomiska utvecklingen vidgade efter hand klyftan mellan de båda folken. Från början fanns dock ett gemensamt intresse hos de jordbrukande boerna och de brittiska gruvägarna att utnyttja den billiga svarta arbetskraften och tillskansa sig mark. År 1913 antogs en jordlag som gav 87 procent av Sydafrika till de vita och 13 procent till de svarta, som var i överväldigande majoritet.

Unionsförfattningen gav inte de svarta några medborgerliga och politiska rättigheter. Enda undantaget var i Kapprovinsen, där svarta och färgade enligt praxis fick rösträtt till det nationella parlamentet. Men bara vita kandidater kunde väljas.

Diskrimineringen väckte starka reaktioner bland svarta ledare. 1912 bildade de en organisation, som senare fick namnet Afrikanska nationalkongressen (ANC), och som kom att kämpa för svartas politiska rättigheter.

Industrialiseringen av Sydafrika finansierades med inkomster från de brittiskägda gruvorna och britterna kom att dominera näringslivet. Samtidigt rationaliserades de vitas jordbruk och många fattiga vita bönder övergav odlingen och sökte sig till städerna och gruvorna. Därmed uppstod en vit arbetarklass av afrikander. Till skillnad från de svarta arbetarna hade de vita gruv- och industriarbetarna rätt att organisera sig fackligt. Facket såg till att de vita gynnades på arbetsmarknaden.

Under 1920-talet tog industrialiseringen fart och behovet av arbetskraft ökade. De vita var dock inte tillräckligt många för att kunna fylla alla luckor, och näringslivet ville rekrytera svarta även till mer kvalificerade arbeten. Det ledde till protester från de vita arbetarna.

Afrikanderna var ett kyrksamt folk och när den holländska reformerta kyrkan utvecklade en rasåtskillnadsteologi fick det långtgående följder i samhället. Nationalistpartiet, afrikandernas parti, segrade i valet 1948, med krav på konsekvent tillämpad rasåtskillnad – apartheid.

Läs i Landguiden om Sydafrikas moderna historia från 1948 och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Urbefolkningarna khoikhoi och san har bott i Sydafrika i tusentals år, men idag utgör de endast en folkspillra i Kalahariöknen. De trängdes efter hand undan av bantutalande folk, som blev förfäder till dagens svarta sydafrikaner.

Bantufolken var jordbrukare och använde metallredskap. Historiker och arkeologer tvistar om när de började komma till Sydafrika, under det första århundradet efter Kristus eller rent av tusen år senare.

Uppdaterad: 30 november 2015

Annons

Artiklar om Sydafrikas historia

S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Både britter och boer gick in i kriget med tillförsikt. Boerna visste, att det skulle dröja veckor för engelsmännen att få över trupper till Sydafrika. Till dess var de i numerärt underläge och...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
Rudolf Kjellén (1864-1922), professor i statskunskap i Göteborg och senare Uppsala, var en av den svenska nationalismens förgrundsgestalter i början av 1900-talet. Den unge Kjellén hade länge...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
När dina föräldrar och farföräldrar växte upp, talade man mycket om Sydafrika. Men det var ett annorlunda Sydafrika mot idag. Sedan flera århundraden stod europeiska kulturer mot afrikanska...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-27
Den brittiska nationalismen tog sig uttryck i uppbyggandet av det brittiska imperiet. Som exempel på hur man i Sverige för hundra år sedan upplevde den brittiska imperialismen i världen har vi...

Länkar om Sydafrikas historia

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison ger en historisk bakgrund om apartheidsystemets uppgång och fall.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om zulukriget 1879. Vid Isandhlwana i Sydafrika inträffade 1879 det ofattbara – en brittisk armé närmast förintades av afrikaner. Men i längden tog britternas moderna vapen ut sin rätt och zuluerna förlorade både kriget och sitt land...

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Sydafrika. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om några svenskar som deltog i boerkriget. I sin kamp för självständighet fick boerna stöd av socialdemokrater och liberaler, som båda uppfattade den brittiska imperialismen som en kränkning av nationalitetsprincipen. Boernas hårdnackade sturighet sågs som ett föredöme även i bondekonservativa kretsar och lockade till jämförelser i svensk historia. De kallades ”Afrikas dalkarlar”...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Annika F Langa berättar lite om boerkrigets bakgrund och följder.

Spara som favorit
          

Artikel på SMB:s webbsida där Ulf Helgesson berättar om boerkriget. 1800-talet slutade med en konflikt som skulle förebåda mycket i vår samtid. Storbritannien försökte knyta de sydafrikanska staterna till sitt imperium. De vita invånarna, boerna, svarade med krig. Strider som snart gick över till att föras med hjälp gerillakrigföring och brittisk tvångsförflyttning av civila till koncentrationsläger...

Spara som favorit
          

Artikel på Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks hemsida där Henrik Bergström berättar om boerkriget och de brittiska koncentrationslägren som skulle få boerna att ge upp. Den senare delen av Boerkriget kom att se födelsen av koncentrationslägret som en brittisk strategi för att knäcka boernas gerillakrig. J. Henrik Bergström har tittat närmare på det begrepp som kom att få en ännu fruktansvärdare innebörd några årtionden senare...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du får en överblick över Sydafrikas historia från forntiden till vår tid. Under apartheidtiden brukade berättelsen om Sydafrika börja år 1652 när det holländska ostindiska kompaniet anlade en ”rastplats” för sina skepp vid foten av Taffelberget i Kapstaden. I dag går historien betydligt längre tillbaka i tiden...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Anders Fager berättar om boerkrigen i slutet av 1800-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan fördjupa dig i Sydafrikas brokiga politiska historia.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Kapstadens historia. En gång trodde man att bukten var det jordiska paradiset och det dramatiska landskapet förtrollar även i våra dagar. Men bakom härligheten ligger en mörk historia och en politik som placerade turistmålet Sydafrika på svarta listan...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

På Globalis webbsida kan du läsa kortfattat om Sydafrika ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i Sydafrikas historia. Sydafrikas historia börjar när khoisanfolken bosatte sig där. När bantufolken bredde ut sig över Afrika kunde de inte etablera sitt jordbrukssamhälle i det subtropiska området. När de vita anlände hade de lätt att kolonisera landet, jämfört med övriga Afrika...

Spara som favorit
          

Regeringskansliets faktasidor om Afrika. Här redogörs kortfattat för de afrikanska ländernas historia, samhälle och Sveriges förbindelser med dem.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om det andra boerkriget som utkämpades i Sydafrika mellan boer och den brittiska kolonialmakten.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du hittar fakta om zulukriget. Kriget ägde rum år 1879 mellan den brittiska kolonialmakten i Sydafrika och zulufolket. Striderna inleddes av britterna för att kväsa hotet mot kronkolonin i Natal. Ett av de mest kända slagen stod vid Rorke's Drift den 22-23 januari. Kriget slutade med brittisk seger och zulustatens underkastelse och sedermera upphörande 1897...

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Fördjupa dig i Sydafrikas geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Sydafrika. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med...

Relaterade taggar