Bild:
Internationell ekonomi handlar om varuhandel mellan olika länder, men också om investeringar och transaktioner.
M

Internationell ekonomi och handel

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. År 2007 utgjorde exporten av varor drygt 25 procent av världens samlade ekonomi. För att sätta det i perspektiv kan nämnas att motsvarande andel 1950 endast var 7 procent, medan den 1992 var 15 procent. Världsekonomin är alltså dramatiskt mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr.

Ekonomins globalisering

Ordet globalisering används ofta för att beskriva en process där världens länder, företag och människor knyts ihop i ett komplext nät av kommersiella aktiviteter, handel och investeringar. I västvärlden har vi till stor del lämnat industrisamhället bakom oss och äntrat en ny tid som vi ofta kallar informationssamhället. I detta samhälle förstärks ytterligare de faktorer som redan innan drev på handeln. Internet möjliggör extremt snabba kommunikationer och transaktioner med möjligheter för såväl företag som enskilda konsumenter att skaffa information om marknaden. Även den mer traditionella varuhandeln är effektivare än förr, med hjälp av bland annat dagens stora containerfartyg.

Nya handelsmönster - ökad internationell arbetsfördelning

Tack vare de möjligheter informationstekniken skapar har helt nya handelsmönster uppstått. Produktionen fragmentiseras, det vill säga delas upp på olika platser, på ett sätt som inte gick innan. Outsourcing (eller offshoring) betyder att företag lägger ut delar av produktionen, oftast själva fabriksproduktionen, i lågkostnadsländer. Samtidigt koncentrerar sig de gamla industriländerna, som Sverige, på forskning och utveckling, design och marknadsföring. En produkt har alltså ett ”idéinnehåll” och ett fysiskt innehåll, som kan tillverkas på olika ställen. Men även den rent fysiska produktionen delas upp på olika platser. Medan en produkt tidigare färdigställdes på ett ställe kan idag produkter bestå av komponenter som producerats på många olika platser. Dessutom hamnar varorna idag ofta inte i lager utan befinner sig i ett ständigt flöde från olika underleverantörer till fabriker där de sätts ihop och sen skickas direkt till butikerna, så kallad just-in-time produktion. Detta gör det svårt att avgöra var en produkt egentligen är producerad. Det är en ny internationell arbetsfördelning som uppstått. Syftet är att effektivisera produktionen och pressa priserna.

Internationell handel skapar välstånd

Internationell handel innebär att arbetsuppgifter delas upp mellan länder så att varje land specialiserar sig på det som man är bra på. Specialiseringen gör det möjligt att få samma produktion med en mindre insats av arbete och andra resurser. Handel leder alltså till ökat välstånd och gynnar både Sverige och andra länder.

Alla länder vinner på att handla. Både det exporterande landet och det importerande tjänar på det och därför växer den ekonomiska kakan för båda. Det kan jämföras med när två personer eller två företag ingår ett avtal som är gynnsamt för båda. Men det betyder inte att båda tjänar lika mycket. Det behöver inte heller betyda att alla människor, företag eller regioner i länderna tjänar på det. Men eftersom fler tjänar än förlorar på öppen handel är det bra för samhällsekonomin.

Internationell arbetsfördelning är bra för handeln

Handeln gör att de resurser som finns blir bättre utnyttjade. Länder slipper lägga resurser på sådant som de har dåliga förutsättningar för. De kan istället ägna sig åt att producera och utveckla det de har goda förutsättningar för. Internationell handel bygger alltså på specialisering och på att länder är olika. Även om ett land skulle vara bäst på att producera allt så är det inte effektivt. Det beror på att länder har olika resurser – bland annat arbetskraft, kapital och råvaror – och att alla resurser är begränsade. Antag att Sverige skulle vara bäst i världen på att producera potatis. Samtidigt är vi kanske ännu bättre på att producera jordgubbar. Då är det bäst om vi specialiserar oss på jordgubbar, för de resurser vi lägger på potatis skulle vi lägga på jordgubbar, det vill säga vi skulle kunnat använda resurserna mer effektivt. Det är bättre att istället importera potatis. Det som vi är bäst på i förhållande till andra kallas våra komparativa fördelar. Fördelarna förändras med tiden och påverkas bland annat av den tekniska utvecklingen och av politiska beslut. Företagen i ett land specialiserar sig på de produkter de har komparativa fördelar inom.

Både export och import behövs

För företagen är meningen med export att öka försäljningen. En produkt blir billigare per enhet om företag har en stor marknad för sina produkter och kan producera stora mängder. Det kan företagen lättare få om de har kunder även utanför landets gränser. För samhället däremot är meningen med export att betala för importen. Exporten är nödvändig men inget mål i sig. Om vi exporterar utan att importera är det som att arbeta utan att använda sig av sin lön. Sverige behöver importera för att kunna producera och exportera. En stor del av det som tillverkas i Sverige innehåller importerade insatsvaror (som komponenter, halvfabrikat) och tjänster (som IT-stöd och logistik). Bilindustrin, som köper in komponenter från många olika fabriker i olika länder, är ett tydligt exempel på en bransch som är beroende av import för att kunna exportera.

Effektivare produktion

Den internationella handeln leder till att ny teknik, kunskap och nya idéer sprids. När företagen lyckas använda sig av detta nya i verksamheten blir de mer effektiva. Det betyder att företagen förbrukar mindre resurser för en viss produktionsnivå. De insparade resurserna kan då användas i annan verksamhet och det bidrar till att ekonomin växer. Konkurrensen från utlandet leder till att ekonomin förändras. Förändringen pågår hela tiden. Lönsamma företag och branscher kan växa medan olönsamma företag läggs ner. När de lönsamma delarna av ekonomin växer och de olönsamma krymper blir produktionen mer effektiv. Det bidrar till ökat välstånd och till nya, ofta mer välbetalda, jobb. En av fördelarna med att vara öppen för import är därför just att det bidrar till mer effektiv produktion.

Billigare och bättre produkter

Import är ett sätt att få tag på varor och tjänster. Utbudet av varor och tjänster växer. Då konkurrensen ökar så ökar också kvalitén medan priserna sjunker. På så sätt bidrar import till lägre inflation. Därmed kan vi, med samma resurser, konsumera mer, bättre och billigare än vad som hade varit fallet utan internationell handel. Handelns bidrag till välståndet är därför tydligt. Handel är inte tillräckligt men det är nödvändigt för välstånd och välfärd, i Sverige såväl som i andra länder.

Några snabba fakta om internationell ekonomi och handel

  1. Världsekonomin har nästan tredubblats sedan 1990. Världshandeln har emellertid vuxit snabbare än världsekonomin; den globala exporten har femdubblats.
     
  2. EU:s inre marknad består av cirka 500 miljoner konsumenter, och omkring 20 miljoner företag.
     
  3. EU är den största aktören i världshandeln med varor och tjänster.
     
  4. Världens tre största varuexportländer är Kina, Tyskland och USA. De tre största varuimportländerna är USA, Kina och Tyskland.
     
  5. Utvecklingsländernas andel av världs-handeln med varor är drygt 30%. (Med utvecklingsländer avses ”icke höginkomstländer” enligt Världsbankens definition, för närvarande 144 av 213 länder på Världsbankens lista. Observera att bl.a. Kina ingår i denna grupp.)
     
  6. Handelsavtalet GATT trädde i kraft 1948. WTO grundades 1995 och övertog GATT:s roll. Tjänsteavtalet GATS slöts 1995.
     
  7. Sedan GATT började gälla har genomsnittstullen för industrivaror i industri-länder sjunkit från 40 % till några få procent.
     
  8. Totalt har WTO i dagsläget 153 medlemmar som täcker omkring 95% av världs-handeln. Alla stora länder är medlemmar i WTO.

 

Viktiga begrepp

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Förädla: Att bearbeta en råvara så att det blir något finare, mer avancerat och användbart av den.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Urbanisering: När folk flyttar från landet till städer och ökar deras befolkningsmängd.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter och maskiner.

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Valuta: Den sorts betalningsmedel (pengar) som används i ett eller flera länder.

Konsumtionsvanor: Var man handlar och vilka varor man köper.

Inrikeshandel: Handel som äger rum inom ett lands gränser.

Utrikeshandel: Handel med länder utanför det egna landets gränser.

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Kommersiell verksamhet är en sysselsättning som omsätter pengar och vars avsikt är att ge intäkter (vinst).

Union: En slags sammanslutning, t.ex. av länder.

Europeiska unionen (EU): 28 länder i Europa som samarbetar i olika frågor som berör handel, ekonomi, fri rörlighet samt säkerhet.

Euro: Den gemensamma valutan i 19 av EU:s länder.

De fyra friheterna inom EU: Ett ständigt pågående arbete för att det ska råda fri rörlighet mellan länderna inom unionen gällande: människor, varor, tjänster och pengar.
1. Människor kan fritt resa, flytta, bo och arbeta inom EU.
2. Varor - fri handel, inga tullar inom EU.
3. Tjänster - fri konkurrens inom EU, alla får sälja tjänster var som helst.
4. Pengar ska kunna överföras mellan och sparas i vilka länder man vill inom EU.

Uppgifter och frågor

  1. Vad är det som gör att man sysslar mer med jordbruk i vissa delar av världen, och t.ex. industri i andra delar? Kom med förslag...

Fler frågor kommer snart...

 

Text: Kommerskollegium - Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik
Hemsida: Kommerskollegium - National Board of Trade 
Textmaterialet är utdrag från publikationerna: Internationell handel och Nyckeltal för utrikeshandel

Under tiden efter andra världskriget har världshandeln växt kraftigt och fortare än ekonomin i stort. År 2007 utgjorde exporten av varor drygt 25 procent av världens samlade ekonomi. För att sätta det i perspektiv kan nämnas att motsvarande andel 1950 endast var 7 procent, medan den 1992 var 15 procent. Världsekonomin är alltså dramatiskt mycket mer beroende av handel idag än för bara några årtionden sen. Men handeln är inte bara större utan ser också på många sätt helt annorlunda ut än förr.

Uppdaterad: 08 september 2015

Annons

Lärarmaterial om Internationell ekonomi och handel

av:
Naturskyddsföreningen
Målgrupp:
Högstadiet
T-shirtar växer inte på träd. Men hur blir de till? Vi följer tröjans väg från bomullsplanta till avfall och gör livscykelanalyser.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vilken betydelse har handel för länders utveckling? Uppslaget Frihandel beskriver handelns betydelse för tillväxt och välstånd. Vilka reformer som drivit utvecklingen historiskt och vilka faktorer som idag är viktiga för länder som deltar på den internationella marknaden.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur fungerar upphovsrätten i en digital värld? Uppslaget Immaterialrätt beskriver hur man skyddar en ny produkt, innovation eller idé innan lansering på marknaden.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vilka möjligheter och utmaningar för migrationen med sig? Uppslaget Migration och Integration beskriver hur migrationen till Sverige ser ut, vilka regler som gäller för personer som söker sig till Sverige, och hur integrationen i samhället fungerar.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur påverkas miljön av ekonomisk tillväxt? I Uppslaget Miljö ligger fokus på näringslivets miljöpåverkan och relationen mellan miljö och tillväxt.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vad beror arbetslöshet på? Uppslaget Arbetsmarknaden beskriver hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Materialet innehåller också grundinformation om EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Kommerskollegium har här tagit fram 20 pedagogiska bilder med lärartexter för användning i undervisning på gymnasienivå. Bilderna är tänkta att fungera som ett manuellt bildspel.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Skriften är en snabb överblick över hur världshandelsorganisationen WTO fungerar och avtalen som reglerar världens handel.
av:
Swedfund
Målgrupp:
Gymnasiet
Den afrikanska kontinenten rymmer idag världens snabbast växande ekonomier och vi ser nu möjlighet att framgångsrikt bekämpa den extrema fattigdomen. Bilden som framträder är ett Afrika som väcker hopp men där det självklart även finns rejäla utmaningar. Syftet med läromedlet Det Nya Afrika är att utmana den traditionella bilden som många i skolan har om Afrika.
av:
SOS Barnbyar och BRIS
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Att det finns barn som lever i fattigdom i andra länder är något få ifrågasätter, men hur är det här i Sverige? I detta webbaserade skolmaterial som främst riktar sig till högstadiet kan du och dina elever undersöka begreppet fattigdom, dess orsaker och dess konsekvenser i olika delar av världen.
av:
Factlab skola
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Syftet med uppgiften är att ge eleverna kunskap om den svenska arbetsmarknaden samt vilka lagar och regler som gäller på arbetsmarknaden. Även jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden står i fokus.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Vad menas med positiv och negativ globalisering? Syftet med uppgiften är att ge eleverna insyn i hur världshandeln och globaliseringen hänger ihop.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet
Den här lektionen går ut på att belägga ett antagande om att det finns ett samband mellan BNP, utbildningsnivå och förväntad livslängd. Lektionen ska mynna ut i att eleverna blir bekanta med begreppet HDI som är en sammanvägning av dessa tre värden.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Andra delen i en lektionsserie i två delar där vi ska titta på olika framsteg som ägt rum och som har jämnat ut klyftorna i världen. Huvudsyftet med den här uppgiften är att problematisera indelningen av världen i fattiga och rika länder.

Sidor

Podcast om Internationell ekonomi och handel

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-08-31

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Brexit - folkomröstningen som ägde rum i Storbritannien i juni 2016 om att lämna den Europeiska Unionen. Vilka konsekvenser kan Brexit få för Storbritannien och EU?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-30

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an begreppet samhällsekonomi och förklarar vad tillväxt, inflation, arbetslöshet och konjunktur är för något.

Artiklar om Internationell ekonomi och handel

M
EU-upplysningen
2014-03-02
EU är unik som internationell organisation. Det samarbete som sex länder inledde på 1950-talet har vuxit till att idag (mars 2014) omfatta 28 länder. Från början handlade det om att gemensamt...
S
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02
För att få makt och inflytande räcker det ofta inte att verka i ett enskilt land. Därför bildas det allt fler internationella organisationer. Internationell politik handlar framför allt om...

Länkar om Internationell ekonomi och handel

Sortera efter:
          

Pedagogisk genomgång (10:22 min) där du kan lära dig mer om internationell ekonomi och handel. Varför handlar vi med andra länder? Vad är WTO? Vilka är de negativa effekterna av global handel?

Spara som favorit
          

Genomgång (12:07 min) där SO-läraren Mikael Larsson ger en översiktlig genomgång om världsdelarnas naturresurser och produktion. Asien, Afrika, Nordamerika, Sydamerika och Oceanien berörs.

Spara som favorit
          

En genomgång (20:24 min) av merkantilismens historiska bakgrund och hur den såg ut då med styrkor, svagheter och konsekvenser med dagens protektionism. Filmen är gjord av samhällskunskapsläraren Janne Mitterer.

Spara som favorit
          

Genomgång (21:06 min) där SO-läraren Martin Södertörn ger en sammanfattning av vad EU är och fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:41 min) av SO-läraren Petra Stark som berättar om handel och handelsmönster. Varför handlar vi med varandra? 

Spara som favorit
          

Presentation (5:01 min) om hur den globala arbetsmarknaden kan påverka Sverige och vad som gäller vid arbete utomlands. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

Presentation (8:43 min) om begreppen HDI och BNP. Presentationen går igenom hur man kan mäta välfärd och fattigdom. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson. Obs! Ljudet är lågt inspelat på denna redovisning så du måste höja själv.

Spara som favorit
          

En kortfilm (10:12 min) från Fair Trade Center om arbetssituationen för textilarbetarna som syr våra kläder. Vilket ansvar har företagen och vad kan du som konsument göra?

Spara som favorit
          

En kortfilm (7:56 min) av Fair Trade Center om hur kemikalier som används i skotillverkning påverkar miljön och de som arbetar i produktionen. Den svenska skohandeln omsatte över 9 000 miljoner kronor under 2012. Majoriteten av alla skor som säljs i Sverige är importerade skor som har passerat många länder under produktionen. Skorna kanske designas i Italien, materialen kan komma från Brasilien eller Indien och detaljer såsom skosnören kan komma från flera olika länder. Cirka 20 % av alla skor som importeras till Sverige har satts ihop i Kina.

Spara som favorit
          

På Kommerskollegiums hemsida hittar du ett innehållsrikt och lärorikt faktahäfte i pdf-format (24 sid) som handlar om världshandeln och handelns funktion i samhället förr och idag. Material riktar sig i första hand till högstadiet och gymnasiet. Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik.

Spara som favorit
          

Att det finns barn som lever i fattigdom i andra länder är något få ifrågasätter, men hur är det här i Sverige? I detta webbaserade skolmaterial som främst riktar sig till högstadiet kan du och dina elever undersöka begreppet fattigdom, dess orsaker och dess konsekvenser i olika delar av världen.

Spara som favorit
          

SVT:s kunskapsbaserade program samlade på ett och samma ställe. På SVT Skola samlas alla de program som lärare kan ha användning för i undervisningen. I utbudet finns alltifrån Kobra och Babel till dokumentärer, naturfilmer och samhällsprogram.
 

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (15:28 min) av SO-läraren David Geiser som berättar om ekonomiska konjunkturer, BNP och HDI. I denna presentation tas följande delar upp:

  • Vad menar när man pratar om lågkonjunktur och högkonjunktur?
  • Hur mäter man ekonomi? Vi tar en närmare titt på två sätt - BNP och HDI.
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om turismens globala betydelse. Turism är på väg att bli världens största industri och är en källa till välfärd i många länder. Men det leder också till miljöförstöring och utplåning av lokala marknader...

Spara som favorit
          

Länderna inom EU är mycket olika, inte minst i storlek och BNP. I factlab kan du enkelt se skillnaderna mellan alla länderna. Störst är Tyskland med över 81 milj invånare och en BNP per capita på 41 000 US$. Minst är Malta med 411 000 invånare och 20 000 US$.

Spara som favorit
          

factlab är ett unikt pedagogiskt verktyg med vars hjälp du som lärare eller elev kan presentera mängder med avancerad samhällsfakta på ett enkelt och lättåskådligt sätt. I factlab kan du själv laborera med fakta. Det är enkelt att göra jämförelser som visar samband och skillnader, till exempel globalt mellan länder, eller nationellt mellan kommuner, counties eller motsvarande. Man kan sedan följa utvecklingen över tidsperioder och presentera resultatet som jämförande tabeller, diagram eller få det visat på kartor. Se även factlab skola här på SO-rummet där du hittar färdiga lektionsmaterial till factlab.

Spara som favorit
          

Föreläsning (13:41 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om samhällsekonomins grunder. Fokus ligger på BNP. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          
Bild:

Föreläsning (7:57 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om utrikeshandel, arbetsfördelning mellan länder, export, import och handelsteori. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om Kinas aktivitet i Afrika. Det senaste decenniet har Kina blivit alltmer aktivt i Afrika. Det handlar om lån, bistånd och inte minst kinesisk invandring. Kinas dominerande roll i världen växer – vissa talar om landet  som den nya Världsbanken...

Spara som favorit
          

Avsnitt (14 min) från UR:s programserie Banderoll som här handlar om ekonomikrisen. Vad är egentligen en ekonomisk kris? Och varför uppstår den? Här görs ett försök att förklara och sätta begreppet i ett sammanhang.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Historia om pengar och andra betalningsmedel samt bank-, finans- och börsväsendets historia.

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Med globalisering menas att moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur...

Grundläggande och övergripande fakta om ekonomi och handel. Fokus ligger på samhällsekonomi.

Privatekonomin rymmer många delar som är viktiga att känna till när man får ansvar för sin egen ekonomi.