Antikens Grekland
SO-rummet.se
Motiv på en vas som föreställer ett par stridande grekiska hopliter. Det var vanligt med rivalitet och krig mellan de grekiska stadsstaterna. Men när de hotades av yttre fiender, som i samband med perserkrigen, höll de vanligtvis ihop.

Antikens Grekland

Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr.

Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen (se karta
).

En gemensam grekisk kultur

Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. De grekiska stadsstaterna hade emellertid en delvis gemensam kultur som gav dem en grekisk identitet. Den grekiska kulturen bestod av olika delar. Huvudingredienserna var grekisk mytologi, litteratur, teater, arkitektur, konst, idrott och filosofi. Den viktigaste faktorn för den grekiska identiteten var det gemensamma grekiska språket. Grekerna förenades dessutom vissa dagar på året vid olika kultorter. Där dyrkade de gudarna och organiserade olika atletiska tävlingar varav de olympiska spelen är mest känt.

Grekland var politiskt splittrat

De grekiska stadsstaterna enades aldrig i en gemensam stat. Greklands besvärliga geografiska förhållanden gjorde att stadsstaterna många gånger isolerades från varandra genom naturliga barriärer som bergskedjor och hav. Dessutom förekom det ofta rivalitet och krig mellan de olika stadsstaterna. Men när grekerna hotades av yttre fiender höll de vanligtvis ihop.

Perserkrigen

Omkring 500 f.Kr gjorde några grekiska stadsstater, belägna vid Mindre Asiens västkust, uppror mot perserna. Upproret stöttades av Aten och några andra stadsstater från det grekiska fastlandet. Revolten slogs dock snabbt ned av perserna, varefter perserkungen beslöt sig för att straffa Aten och de grekiska stadsstaterna. Perserna skulle därmed utvidga sitt territorium västerut och införliva Grekland i sitt stora välde.

Praxinoa

Aten och Sparta var varandras politiska motsatser. I Aten utvecklades det för de fria medborgarna ett demokratiskt styrelseskick. Medan Sparta var en militärdiktatur där varje medborgare fostrades från barnsben till att bli militär och tjäna staten.

Kriget som följde mellan perserriket och de grekiska stadsstaterna har inom västerländsk historieforskning blivit känt som ”perserkrigen”. Efter att grekerna till slut besegrat perserna vid Marathon 490 f.Kr, Salamis 480 f.Kr och Plataiai 479 f.Kr lyckades Grekland bevara sin självständighet.

I samband med försvarskriget mot perserna på 400-talet f.Kr fick Aten en ledande ställning. Men efter flera långa inbördeskrig besegrades Aten slutligen år 404 f.Kr av sin främste rival bland de grekiska stadsstaterna, Sparta (se nedan). Under den här tiden utvecklades i Aten ett demokratiskt styrelseskick (se nedan).

Grekisk religion

Religionen hade stor betydelse för grekerna, men det fanns en mängd olika sätt att dyrka gudarna och tolka den grekiska religionen. Traditionellt fanns de olympiska gudarna som fått sitt namn eftersom man förkippade dem med berget Olympen eller Olympos där de bodde. Övergud bland dessa gudar var Zeus. Under honom fanns en rad andra gudar och gudinnor, alla med sina speciella funktioner.

Därutöver fanns olika mysteriekulter. Den kanske mest kända var oraklet i Delfi som ansågs kunna förutse framtiden.

Filosofi

I Aten utveckalades under antiken ett självständigt kritiskt och ifrågasättande tänkande. Man vågade kritisera gudarna och naturfilosoferna hade för vana att fundera över hur allt blivit till och hur tillvaron fungerade. Greklands mest kända filosofer var Sokrates, Platon och Aristoteles som var verksamma under Atens storhetstid på 400 talet f.Kr. Filosofen Aristotelses var därtill lärare åt den makedoniske prinsen Alexander som så småningom skulle bli Alexander den store.

SO-rummet.se
Alexander den store (till vänster) i strid mot den persiska kungen Dareios III (till höger på vagnen) under slaget vid Issos år 333 f.Kr, golvmosaik funnen i Pompeji.

Alexander den store infogar Grekland i sitt välde

På 300-talet f.Kr var Grekland försvagat och sårbart efter årtionden av inbördeskrig mellan de ledande stadsstaterna Aten och Sparta. Stadstaterna underkuvades då av kung Filip II av Makedonien, ett rike i norra utkanten av den grekiska världen. Han avled snart efter invasionen och efterträddes av sin son Alexander. Denne skapade genom erövringar i Främre Orienten ett av av de största imperier som världen dittills skådat (se karta). I den västerländska historieskrivningen har han därför blivit känd som Alexander den store.

Den grekiska kulturen sprids

Efter Alexander den stores död 323 f.Kr splittrades hans väldiga rike. Den grekiska kulturen hade då hunnit spridas över stora delar av Främre Orienten där den blandades med asiatiska influenser. Den grekiska kulturen fick därmed en ny form som kallas hellenism.

Den grekiska kulturen har varit av stor betydelse för det västerländska kulturarvet, inte minst genom romarna som övertog en stor del av den grekiska kulturen i dess hellenistiska form.

Arvet från antikens Grekland

Den antika kulturen har lämnat många spår efter sig. Den har format våra estetiska ideal, lyft fram och diskuterat frågor som rör politik och samhällsliv och lagt grunden till det vetenskapliga tänkandet. Vårt samhälle präglas därför än idag av grekernas kulturella arv. Här följer några exempel på beståndsdelar i den grekiska kulturen som bidragit till att forma vår västerländska kultur:

- Demokrati
- Vetenskap
- Filosofi
- Konst
- Teater
- Litteratur
- Vårt alfabet har sina rötter i det grekiska.
- Byggnadskonst
- Idrott



Fakta om Atens demokrati

Den atenska demokratin var något unikt för sin tid och byggde på medborgarnas direkta deltagande. Denna form av demokrati kallas idag för direktdemokrati.

Direktdemokrati = de involverade närvarar på plats och fattar beslut tillsammans.

Atens direktdemokrati var ändå en ganska exklusiv styrelseform eftersom bara en mindre del av Atens befolkning räknades som medborgare. Men för att vara medborgare krävdes å andra sidan att man aktiverade sig i stadens angelägenheter. Några förutsättningar som möjliggjorde detta var att det atenska samhället grundade sig på slavekonomi, att de deltagande fick ekonomisk ersättning och att hemmet styrdes av kvinnorna. Kvinnor och slavar var helt uteslutna från medborgarskap.

Modellen med direktstyre byggde på tre institutioner där medborgarna skulle delta: folkförsamlingen som var den lagstiftande makten, regeringen som styrde staten och domstolen som upprätthöll ordningen.

Grundprinciperna var att det skulle råda politisk jämlikhet och att alla skulle vara med. Viktigt var att man som medborgare skulle ha makt över andra samtidigt som man själv kunde bli styrd.

Direktdemokratin var ett styrelsesätt som endast lämpade sig för stadsstater eftersom de hade ett begränsat invånarantal och ganska små geografiska ytor. Detta var nödvändiga förutsättningar för att kunna samla medborgarna så att de kunde närvara regelbundet i folkförsamlingen.

Senare under antiken när stora riken började växa fram - som under den hellenistiska tiden och i romarriket - hade systemet med direktdemokrati redan förlorat sitt bruksvärde. Makten kom hädanefter att i första hand innehas av adel eller kungar. Detta ledde till att de demokratiska idéerna så småningom föll i glömska under väldigt lång tid (läs mer om Demokratins historia).

Atens demokrati - direktdemokrati - tilltalade inte alla. En av dess främsta kritiker var filosofen Platon (427-347 f.Kr) som levde i Aten vid den här tiden. Platon liknade den atenska demokratin vid ett skepp där alla agerade som kapten och bestämde hur och vart skeppet skulle seglas. Platon ville istället införa ett expertstyre där kompetens och meriter skulle avgöra vilka som skulle bestämma. Han menade att folket var en korkad massa som i sin ignorans och avundsjuka på varandra inte kunde se till statens bästa. När sedan den vanskötta staten hade kollapsat skulle folket istället acceptera vilket annat styrelseskick som helst för att återställa ordningen. Platon ansåg därför att steget från demokrati till tyranni var mycket litet.
 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Hugo Montgomery, Medelhavsvärldens historia till omkring 400 e.Kr, Almqvist & Wiksell, 1995

David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005
Terence Ball och Richard Dagger, Political Ideologies and the Democratic Ideal, 2004


Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog vid Medelhavsmuseet



Lätta fakta om Aten och Sparta

Visste du att:

  • Aten, som var den största stadsstaten, låg på halvön Attika. I stadsstaten Aten hade man omkring år 500 f.Kr. kommit på ett nytt sätt att styra sin stat. De kallade detta demokrati. Grekiskans demos betyder folk och kratein betyder härska. Demokrati betyder alltså att ”folket härskar”. Men det var inte alla som fick vara med och bestämma. Slavar och kvinnor var utestängda från demokratin.
  • Under Atens storhetstid på 400-talet f.Kr. hade staden omkring 315 000 invånare. 115 000 av dem var slavar, som till största delen arbetade i gruvor och stenbrott. Slavarna behandlades hyggligt. Det hände ibland att en manlig atenare gifte sig med en slavinna. Sönerna till ett sådant par kunde emellertid inte bli medborgare. Inom poliskåren arbetade ca 300 slavar. Slavarna hade inte samma skydd i lagen som de fria, våldtäkt mot slavinnor betraktades som ett lindrigt brott med endast låga böter som följd.
  • I Aten kunde man landsförvisa misshagliga politiker i tio år. En gång om året röstade man om vilka politiker som skulle utvisas. Det krävdes 6 000 röster för att kunna tvinga en politiker till landsflykt.
  • Sparta var en av de främsta grekiska stadsstaterna och låg på halvön Peloponnesos. Sparta var en krigarstat och alla fria män måste bli soldater. Den största folkgruppen icke-spartaner var heloterna. De var ett folk som spartanerna hade besegrat. Heloterna var ett slags slavar till spartanerna och de tvingades att odla jorden åt dem. Vid flera tillfällen försökte heloterna göra uppror. Ibland förklarade spartanerna krig mot heloterna för att få tillfälle att döda sådana som vågade kritisera dem.
  • Sparta var ett militärsamhälle. Redan vid sju års ålder togs pojkarna från sina mammor för att uppfostras till soldater. Under tio år utbildades de till krigare. De härdades och stärktes med kroppsövningar och krigiska idrotter. Om natten sov de på sina sköldar, precis som de skulle göra när de skulle ut och kriga. Dessutom fick de lära sig enkel matematik, läsning och skrivning.
  • Flickorna i Sparta fick samma uppfostran som pojkarna. Det var ovanligt bland de grekiska stadsstaterna under antiken. Kroppslig träning, som löpning, brottning och spjutkastning, var lika viktigt för flickorna. Meningen med flickornas träning var att de skulle föda friska och starka barn. Man ansåg också att träningen skulle göra det lättare för kvinnorna att uthärda förlossningens smärtor. Flickorna uppmuntrades tidigt att vara modiga. De tävlade tillsammans med pojkarna och alla tävlade nakna. Det var ingen skam för en pojke att bli besegrad av en flicka – jämlikheten var djupt rotad i Sparta.
  • Äktenskapen i Sparta arrangerades av familjerna och måste godkännas av staten. Kvinnorna var uteslutna från politik och krig, men de betraktades som fullgoda medborgare. Äktenskapsbrott var ett okänt begrepp i Sparta eftersom det accepterades att man hade sexuella förbindelser utanför äktenskapet och det betraktades som en välsignelse om en kvinna fick friska och starka barn med fler än en man. Männen som envisades med att förbli ogifta bestraffades. Den som hade en äldre bror som var gift och hade söner, kunde lättare slippa äktenskap.
  • Spartanerna föraktade bekvämlighet, läcker mat och mjuka kläder. Vårt uttryck ”att leva spartanskt” betyder att leva enkelt, närmast fattigt.

Lätta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Det antika Greklands storhetstid kan sägas börja redan under 700-talet f.Kr och varade fram till 300-talet f.Kr.

Greklands geografiska läge vid Medelhavet kom att spela en viktig roll för handeln och spridandet av idéer i området. Grekerna koloniserade dessutom stora områden runt Medelhavet vilket bidrog till att sprida den grekiska kulturen (se karta
).

En gemensam grekisk kultur

Under antiken var Grekland politiskt splittrat och bestod av en mängd stadsstater vilka fungerade som självstyrande småriken. De grekiska

15 februari 2014

ANNONS

Artiklar om Antikens Grekland

Leif Löwegren
2014-01-03
På 1400-talet f. Kr erövrades Kreta av ett folk från det grekiska fastlandet. Inkräktarna tillhörde den mykenska kulturen. Mykenarna är de första vi vet som talade grekiska och deras kultur...
Leif Löwegren
2014-01-02
Den del av Grekland som först nådde samma kulturella nivå som Mesopotamien och Egypten var Kreta. På Kreta framtonar under 2000-talet f.Kr en märklig kultur som brukar kallas för minoisk. Den...
Robert de Vries (red.)
2012-08-12
De olympiska spelen är idag det absolut största internationella idrottsarrangemanget och får därmed högst mediebevakning av all världens idrott. Men tävlingarna har en lång historia och...

Webbsidor om Antikens Grekland (60 st)

Sortera efter:
          
Okänd
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om ett av antikens sju underverk - kolossen på Rhodos.

Berömda byggnadsverk | Antikens Grekland
          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om den minoiska civilisationen. Hur gick bronsålderscivilisationen på det minoiska Kreta under? Stämmer det att en jordbävning krossade kulturen och att myten om Atlantis uppstod som en följd av katastrofen?

          
Popularitet (1 vote)

Artikel av Kent Eklind där du ges en alternativ bild av några av de händelser som sägs utgöra grunden för Europas historia. Hur antikens grekiska bosättningar spreds runt Svarta havet, Medelhavet och Egeiska havet beskrev Homeros i Iliaden. Det har vi alla kunnat inhämta på olika sätt. Mindre uppmärksammade är de folkvandringar som medförde en persisk dynastibildning, Akemeniderna. Där lades grunden för ett avgörande organisatoriskt framsteg - en centraliserad maktsfär...

          
Popularitet (4 votes)

Prezi-baserad föreläsning (25:01 min) där SO-läraren Patrik föreläser om antikens Grekland och dess politiska historia.

          
Popularitet (5 votes)

Prezi-baserad föreläsning (19:44 min) där SO-läraren Patrik föreläser om grekiskt liv under antiken. Här berättas kortfattat om vetenskap, demokrati, idrott, religion, filosofi, drama, män och kvinnor.

          
Popularitet (5 votes)

Läxhjälpsfilm (13:32 min) där det berättas om antikens Grekland ur olika perspektiv.

          
Popularitet (3 votes)

Föreläsning (14:32 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om viktiga begrepp, skeenden, händelser och personer med koppling till antikens Grekland. Filmen fungerar för både högstadiet och gymnasiet.

          
Popularitet (5 votes)

Pedagogisk genomgång (12:17 min) där gymnasieläraren Björn Westerström berättar om krigarstaten Sparta. Filmen riktar sig till gymnasiet.

          
Popularitet (4 votes)

Power-point-baserad föreläsning (13:33 min) där du kan lära dig en del om antikens Grekland.

          
Popularitet (12 votes)

En kortfattad genomgång (13:16) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar om antiken med fokus på Grekland och romarriket. När, var och hur? Genomgången ger en översiktlig bild av antiken som epok och några av de viktigaste händelserna. Ingår i Historia 1.

          
Popularitet (3 votes)

Webbföreläsning (5:50 min) av läraren Peter Zier som berättar kortfattat om demokratins uppkomst i antikens Grekland.

          
Popularitet (11 votes)

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (11:16 min) där läraren Anders Brogren går igenom antikens Grekland ur olika perspektiv. Här berättas om kännetecken för antikens Grekland, ekonomi och handel, politik och stadsstater, Atens befolkning, Atens demokrati, etc.

          
Popularitet (8 votes)

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (9:24 min) där läraren Anders Brogren går igenom antikens Grekland ur olika perspektiv. Här berättas om alfabetet, filosofer, sociala skillnader, perioder i antikens Grekland, Alexander den store, arvet från grekerna, etc.

          
Popularitet (6 votes)

Pedagogisk Power Point-presentation (3:47 min, utan ljud) där du ges en kortfattad men allsidig genomgång av antikens Grekland. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson.

          
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om slaveriet i antikens Aten. Aten var den folkrikaste stadsstaten i det antika Grekland, varför det är logiskt att Aten även hade den största slavbefolkningen i landet...

Slaveri | Antikens Grekland
          
Popularitet (1 vote)

Faktatext där du kan läsa kortfattat om Atens storhetstid ur ett idéhistoriskt perspektiv. Texten är är skriven av fil. dr. Ralf Wadenström och ingår i ett utbildningsmaterial för högskoleelever om "Myter och historia" där Europas mytologiska och filosofihistoriska arv behandlas ur ett idé- och begreppshistoriskt perspektiv.

Aten | Idéhistoria | Antikens Grekland | Greklands historia
          
Popularitet (23 votes)

På YouTube kan du se en pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (15 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om antikens Grekland. I filmen får du bl.a. veta hur demokratin utvecklades i Aten.

          
Popularitet (8 votes)

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (12 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar kortfattat om litteratur och idéer i antikens Grekland. Här berörs främst de grekiska gudarna och den grekiska litteraturen.

          
Popularitet (3 votes)

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 25 min) ur Vetenskapsradion Historia som bl.a. handlar om det avgörande slaget vid Thermoplye där en liten grekisk truppstyrka bestående av 300 spartaner och några tusen greker lyckades stoppa en enormt överlägsen persisk armé. Under det andra perserkriget, tio år efter slaget vid Marathon, kämpade grekerna vid Thermoplyae, Salamis och Plataea för sin frihet - en kamp som hade kunnat gå helt annorlunda, och i så fall omskapat Europas historia. Antikvetaren Allan Klynne och programledaren Tobias Svanelid guidar runt på de antika slagfälten. Programmet går att ladda ner (22 MB).

          
Popularitet (4 votes)

Radioprogram i P1 (ca 25 min) som handlar om det mytomspunna slaget vid Marathon som utkämpades för 2500 år sedan mellan det mäktiga persiska imperiet och statsstaten Aten. Vetenskapsradion Historia tar med antikvetaren Allan Klynne till platsen för att ta reda på vad som egentligen hände - och vem som faktiskt sprang det allra första Marathonloppet... Programledare är Tobias Svanelid. Programmet går att ladda ner (22 MB).

ANNONS

Relaterade korsord

I det här korsordet kan du testa dina kunskaper om antiken och lite annat klurigt. Korsordet riktar sig främst till högstadie- och gymnasieelever, men är givetvis kul för alla.

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.