M

Norges historia

På 1000-talet lade Olav Haraldsson grunden till ett enat Norge. 1380 inleddes mer än fyra sekler av dansk-norsk union med styre från Köpenhamn. Danmark tvingades avstå Norge till Sverige 1814, och den svensk-norska unionen varade till 1905. Arbeiderpartiet inledde sitt långa regeringsinnehav 1935.

Norge var i forntiden delat i en mängd småriken, fylken, där vikingahövdingarna och sedan kungarna kämpade om större områden. Harald Hårfagre blev sannolikt herre över kusttrakterna omkring år 900 e Kr.

Men den förste som lyckades lägga grunden till ett enat Norge var Olav Haraldsson, som i början av 1000-talet tog kontroll inte bara över kustområdena utan också över det inre av Norge.

Åtskilliga norska vikingar begav sig västerut. Olav hade under ett vikingatåg mot England antagit kristendomen och blev sedan den som med hårda medel fullbordade Norges kristnande. Kungen var kyrkans överhuvud och religionen blev en viktig faktor för att knyta samman det svårtillgängliga landet. Olav blev efter sin död i slaget vid Stiklestad 1030 förklarad som Norges nationalhelgon.

Inbördesstrider rasade sedan mellan olika tronpretendenter tills Håkon Håkonsson under andra hälften av 1200-talet tog kontroll och genomdrev att den äldste äktfödde kungasonen skulle få arvsrätt till tronen. Under Håkons tid kom Island och Grönland under norskt styre, handeln blomstrade och Bergen blev en ledande handelsstad. I slutet av 1200-talet beviljades de tyska köpmännen omfattande handelsrättigheter, vilket skulle visa sig ödesdigert för Norges ekonomiska självständighet.

Dåliga tider för Norge

Senmedeltiden kännetecknades av nationell tillbakagång i Norge, ekonomiskt, politiskt och socialt. I mitten av 1300-talet förlorade Norge mellan en tredjedel och hälften av sin befolkning genom digerdöden och merparten av jordbruket lades för fäfot. Det tyska handelsförbundet Hansan fick ett allt fastare grepp om utrikeshandeln, Bergen blev en betydande hansestad och centralmakten försvagades.

År 1380 inleddes mer än fyra sekler av dansk-norsk union (som från 1397 utgjorde Kalmarunionen inklusive Sverige). Norge behöll formellt sina egna lagar, men de högre ämbetsmännen var danskar och förvaltningsspråket var danska. Landet styrdes alltmer från Köpenhamn och när Kalmarunionen upplösts blev Norge formellt en dansk provins 1536. Samtidigt genomfördes den protestantiska reformationen, den motrörelse mot katolicismen som spreds över Europa under 1500-talet.

Hansans upplösning på 1600-talet och växande norsk trävaruexport till bland annat Nederländerna och Skottland ledde till en ny ekonomisk uppgång. Sjöfartens betydelse ökade, fiskeexporten växte och kung Kristian IV uppmuntrade bergsbruket i Norge och anlade flera nya städer. I krig med Sverige förlorade Danmark Jämtland, Härjedalen och Bohuslän, men Danmarks försvagning förbättrade Norges ställning i unionen. När kungligt envälde införts i Danmark på 1660-talet lydde dock Norge direkt under den danske kungen.

Efter det stora nordiska kriget (1716–1718) inträdde en lång fredsperiod. Norsk sjöfart, fiske och handel kunde utvecklas ostört. Men när Danmark 1807 anslöt sig till det franska kontinentalsystemet (Napoleons plan för att hindra export från Storbritannien till kontinenten) inkluderades Norge i blockaden, vilket i kombination med missväxt ledde till hungersnöd.

Blockaden innebar att Norge fick ta ansvar för sitt eget styre, då förbindelserna med Danmark försvagades. Genom freden i Kiel 1814 tvingades Danmark avträda Norge till Sverige men danskarna fick behålla de tidigare norska områdena Island, Grönland och Färöarna.

Försöker bli självständigt

I Norge hade kraven på självständighet vuxit sig starka. En vald riksförsamling utarbetade en norsk författning på Eidsvolls bruk och utsåg den 17 maj 1814 den danske prinsen Kristian Fredrik till norsk kung. Den svenske tronföljaren Karl Johan drog dock på fälttåg in i Norge och militären slog på ett par veckor ner självständighetsförsöket.

I fredsavtalet, den så kallade konventionen i Moss, stadgades att kungen av Sverige även skulle vara Norges kung, men norrmännen fick i stor utsträckning behålla sin nya grundlag som var mer demokratisk än den svenska. Norge var mindre ståndsuppdelat än Sverige och den nya nationalförsamlingen fick bara en kammare.

Mitten av 1800-talet kännetecknades i Norge av folkrörelseaktivitet, föreningsbildande och folkupplysning som blev en viktig övning för politisk verksamhet. Krav på bredare folkstyre och kamp mot den gamla ämbetsmannaregimen förenade småbönder, yngre köpmän, hantverkare och akademiker. Dessa liberala och mestadels unionskritiska kretsar, som 1884 skulle komma att bilda partiet Venstre, krävde demokrati, parlamentarism och allmän rösträtt.

En allt hårdare maktstrid utvecklades mellan majoriteten i stortinget å ena sidan och den svenske kungen och den norska ämbetsmannaregeringen å den andra. Kungen, uppmuntrad av regeringen, ansåg sig ha veto i grundlagsfrågor och vägrade att rätta sig efter stortingets beslut om en grundlagsändring. Sedan oppositionen vunnit en övertygande seger i ett nyval kulminerade striden med regeringens avsättning genom riksrätt och kung Oscar II tvingades 1884 att släppa fram en Venstreregering ledd av Johan Sverdrup. Norge blev därmed det första landet i Norden med parlamentariskt styre. De konservativa bildade samma år partiet Høire (numera Høyre).

Allmän rösträtt

Unionens existens och det faktum att kungen var svensk hade bidragit till att radikalisera norsk politik. Venstre hade ett trumfkort i sin nationalistiska unionskritik, stödd av bland andra författaren Bjørnstjerne Bjørnson. Venstre drev fram en begynnande sociallagstiftning och kunde efter nya valframgångar genomdriva allmän rösträtt för män 1898 – kvinnor fick rösträtt 1913. Det kungavänliga Høyre tvingades ompröva sitt unionsförsvar i fruktan för att den politiska makten skulle drivas längre till vänster. Partiet anslöt sig 1904 till Venstres krav på ett eget norskt konsulatväsen samt en utrikesförvaltning, och venstrepolitikern och skeppsredaren Christian Michelsen bildade en nationell samlingsregering.

Konflikten med Sverige i konsulatfrågan ledde till regeringskris i Oslo. När kung Oscar II vägrade ingripa tog stortinget i juni 1905 tillfället i akt och förklarade att denne inte längre fungerade som norsk kung. En norsk folkomröstning gav ett överväldigande stöd för unionsupplösning och efter förhandlingar i Karlstad upplöstes unionen formellt i september 1905. Den danske prinsen Carl utsågs till norsk kung under namnet Haakon VII.

Under första världskriget höll sig Norge neutralt. Landet gick in i Nationernas Förbund (föregångare till dagens FN) 1920 och tillerkändes överhögheten över Svalbard (Spetsbergen). Under 1910- och 1920-talen styrdes Norge omväxlande av Venstre- och Høyre-regeringar. Klassmotsättningarna var skarpa och strejkerna utdragna.

Den ekonomiska krisen i slutet av 1920-talet drabbade jordbruket hårt. Bondepartiet (grundat 1921) fick därmed ökat stöd och kunde 1931 bilda sin första regering. 1935 gjorde Bondepartiet och Arbeiderpartiet (bildat 1887) upp i det så kallade kriseforliket, ett socialpolitiskt program och stöd till jordbruket. Därmed kunde Arbeiderpartiet inleda tre decennier av nästan oavbrutet regeringsinnehav. Statsminister blev före detta sågverksarbetaren Johan Nygaardsvold.

Läs i Landguiden om Norges historia - fr.o.m andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

På 1000-talet lade Olav Haraldsson grunden till ett enat Norge. 1380 inleddes mer än fyra sekler av dansk-norsk union med styre från Köpenhamn. Danmark tvingades avstå Norge till Sverige 1814, och den svensk-norska unionen varade till 1905. Arbeiderpartiet inledde sitt långa regeringsinnehav 1935.

Norge var i forntiden delat i en mängd småriken, fylken, där vikingahövdingarna och sedan kungarna kämpade om större områden. Harald Hårfagre blev sannolikt herre över kusttrakterna omkring år 900 e Kr.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Norges historia

M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-23
Danmark, Norge och Finland skiljer sig något åt vad gäller judisk invandring. Snabbast att tillåta judar var Danmark. Norge däremot släppte inte in några judar i landet förrän efter 1850. Till...
M
Carsten Ryytty
2015-09-24
Den 9 april 1940 gick startskottet för operation Weserübung som var kodnamnet på den tyska anfallsplanen mot Danmark och Norge. Danskarna var illa förberedda och kapitulerade på en gång....

Länkar om Norges historia

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Expressen om Hitlers invasion av Danmark och Norge samt dess följder för Sverige. Förrädaren möter tyrannen - och de bestämmer Norges onda öde. Vidkun Quisling möter Adolf Hitler i nazisternas rikskansli i Berlin den 14 december 1939. Attacken kommer den 9 april året efter. I Danmark ­marscherar Hitlers soldater utan att möta motstånd. Vi kunde ha blivit führerns nästa offer. Tre gånger under andra världskriget sätter führern trupper i beredskap för invasion av Sverige. Priset vi får betala för att slippa krigets fasor är tyska soldater på våra järnvägar och andra eftergifter...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Expressen om en av andra världskrigets mest kända commandoräder. Fysiksnillet Albert Einstein är den som slår larm: "Hitler håller på att bygga en fasanfull bomb som kan förinta en hel stad." Winston Churchill och USA-presidenten Franklin D Roosevelt tar var sin bit av problemet. Britterna ska stoppa führerns atomtester. Amerikanerna ska bygga en egen bomb. Kapplöpningen om atombomben börjar. Tio modiga män vågar livet. Deras uppdrag är att spränga nazisternas bäst bevarade hemlighet...

Spara som favorit
          

Tidningen Expressens omfattande temasida om andra världskriget. Här hittar du bland annat gamla artiklar och reportage från tidningen som berör olika händelser i kriget. Du kan också lyssna på podcast och se filmklipp från kriget.

Spara som favorit
          

Artikel i SvD där du kan läsa om Hitlers invastion av Norge under andra världskriget. Inom loppet av ett dygn intog tyska styrkor hela Norge. Den 9 april 1940 inleddes Operation Weserübung, en invasion som gått till militärhistorien genom sin effektivitet och som ännu präglar vårt grannland...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om hur det gick till när kungariket Norge grundades. Hur gammalt är egentligen kungariket Norge? Grundades det av Harald Hårfagre? Av Olav Tryggvason? Eller först på 1000-talet?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om unionen mellan Sverige och Norge. ”Syttende mai” firas till minnet av att den norska grundlagen antogs 17/5 1814, samma år som Norge lösgjordes från Danmark och tvingades in i union med Sverige. Händelserna kan fortfarande riva upp känslor...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen Populär Historia där Lars Ericson Wolke berättar om slaget vid Trangen i Solör, Norge, den 25 april 1808 då ett stort antal svenskar miste livet. Åren 1808–09 utkämpade Sverige det ödesdigra kriget mot Ryssland, som ledde till att den östra riksdelen, Finland, övergick i rysk ägo. Men i skuggan av detta pågick också, som så ofta i Sveriges äldre historia, ett parallellt krig mot det dansk-norska riket..

Spara som favorit
          

En kort film (3:33 min) för låg- och mellanstadiet om Bohus fästning i Kungälv. En film i serien "Historiens skuggor". Filmen är producerad av Västarvet - natur och kulturarv i Västsverige.

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Norge. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Första delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket i Norden och Sverige under stenåldern och bronsåldern. Här berättas bl.a. om växterna och djuren, jordbrukets förändring, gård och by, redskap och arbete, jorbrukets människor, o.s.v. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa kortfattat om huvuddragen i den svenska utrikespolitiken mellan 1809-1866. Här berättas också om skandinavismen som var en nationalistisk rörelse som först uppstod i Danmark omkring 1840.  Skandinavisterna ville tona ner den traditionella fiendskapen mellan Danmark och Sverige och istället framhålla den nodiska kulturella gemenskapen.

Spara som favorit
          

TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som här berättar om fästningar och städer under Karl XI:s krig. Ska Bohus fästning falla för de norska trupperna och kommer Kristianstad att intas av svenskarna? Per Dahlberg låter tillverka en replik på en granat från slaget vid Landskrona 1677 och levererar svaret på vad som händer när den sprängs...

Spara som favorit
          

På Nätverket Armfeldts karoliners hemsida kan du uppleva historien om Armfeldts karoliner och den ödesdigra marschen över fjällen vintern 1718-1719. Här berättas också kortfattat om det stora nordiska kriget 1700-1720 och om Karl XII:s försök att erövra Norge i slutet av kriget. Webbsidan är rikt illustrerad och innehåller en pedagogisk film om stora nordiska kriget med fokus på Armfeldts karoliner.

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Svolder som var ett sjöslag som utkämpades i september 999 eller 1000 i västra Östersjön mellan Olav Tryggvason av Norge och en allians av hans fiender. Slagets bakgrund var enandet av staten Norge, långvariga danska försök att få kontroll över landet, och spridandet av kristendomen i Skandinavien. Slaget är en mytomspunnen och central händelse i nordens vikingatida historia...

Spara som favorit
          

På Terra Scaniaes trevliga webbsida kan du läsa om Sankt Olof som var Nordens första helgon. I Skandinavien finns det omkring 400 Sankt Olofkyrkor. Bland annat finns en Sankt Olof källa och Sankt Olof kyrka i sydöstra Skåne. Men vem var Sankt Olof?

Spara som favorit
          

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om den kända vikingadrabbningen vid Svolder omkring år 1000. Har slaget verkligen ägt rum? Och om det ägde rum – varför? Den mest kända historien om slaget vid Svolder, eller snarare Svold, bygger på Snorre Sturlassons historieverk Heimskringla, som skrevs mer än 200 år efter händelserna...

Spara som favorit
          

Artikel (5 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om hur forntidens nordbor levde sina liv, bodde och begravdes. Vi följer i våra förfäders spår. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Inlägg i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om en av Sveriges mest bortglömda väpnade konflikter - Kalmarkriget (1611-1613). Den främsta officiella orsaken till kriget var att Sverige och Danmark grälade om rätten att beskatta samerna i Lappmarken, men egentligen var detta snarast en förevändning för den unge danske monarken Kristian IV att försöka flytta fram gränserna för sitt revir och stärka Danmarks ställning...

Spara som favorit
          

Artikel på SMB:s webbsida där du kan läsa om den tyska invasionen av Norge som startade den nionde april 1940. Datumet för invasionen kommer alltid att leva i vanära i nordisk historia. Under djupaste fred gick Tredje riket till anfall mot Danmark och Norge. Det blev överraskningens alla helveten för dem som intet ont anade...

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om tyskarnas invasion av Danmark och Norge 1941. Det militära målet med invasionen var att ta kontroll över de norska hamnarna innan Storbritannien kunde göra det och därmed förhindra en sjöblockad och säkra järnmalmstransporterna från Kiruna via Narvik. Danmark ansågs av general von Falkenhorst som nödvändigt att säkra som en transportväg...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Nordens bronsålder (1800-500 f.Kr) omfattar tiden då bronsredskap användes i Norden.

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa sjöfärder för att plundra, driva...

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Geografi med fokus på Norge. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Norges geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Norge. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) omfattar tiden då järnredskap började användas i Norden.

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.