Svenskan Fredrika Bremer (1801-1865) var en av feminismens förgrundsgestalter under 1800-talet. Målning av Johan Gustaf Sandberg (1782-1854).
M

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i historien och problematisera betydelsen av kön i historien.

Genushistoria fokuserar på könsroller och betraktar dem som en kulturell och social konstruktion.

Eftersom kvinnor inte tillåtits ingå i historien i lika hög grad tidigare, fanns förr en tendens att behandla alla kvinnor som en grupp, en enkel kategori. Men kvinnohistoria är givetvis inte en historia om en speciell grupp, en minoritetshistoria, utan istället en historia om en majoritet. Kvinnor står dessutom heller inte för en enhet, utan är lika splittrade och vanliga som män. Bakom ordet "kvinnor" finns därmed en mängd olika erfarenheter, klasstillhörighet, ålder, familjestatus och så vidare, som skiljer kvinnors erfarenheter från varandra.


 

 

Mer text kommer snart.

 

 

Kristina lyfter upp kjolen för att värma baken mot brasan. Hennes tvetydiga könstillhörighet understryks av pipan och att hon beträder en traditionellt manlig sfär, den andliga och intellektuella. Olja på duk, Kristian Zahrtmann (1843-1917). Statens Museum for Kunst, Danmark.


 

Intressanta fakta med anknytning till genushistoria

Visste du att:

  • Birger Jarl införde lagar som var det första steget för kvinnans jämlikhet med mannen. Han bestämde att kvinnan skulle ha arvsrätt. Syster skulle ärva hälften mot broder. Han införde också lagar om hemfrid och kvinnofrid.
  • Under åren 1668-1675 anklagades 116 män och 856 kvinnor för häxeri i Sverige. Det var mindre än en procent av männen räknat på antalet kvinnor som dömdes till döden. Många av de anklagade var fattiga ensamstående kvinnor som var kända för kunskaper om läkekonst. De som anklagades för häxeri var ofta läskunniga, självständiga kvinnor som uppfattades som ett hot mot bysamhället.
  • 1856 kom författaren Fredrika Bremer ut med sin berömda roman Heartha där hon krävde att kvinnor skulle vara myndiga. Fredrika Bremer led själv av att hon inte var myndig. Som 30-årig yrkeskvinna kunde hon inte ens hyra ett eget rum eftersom hon var omyndig.
  • Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare hette Carolina Widerström (1856-1949). Hennes specialitet var kvinnosjukdomar och hon var en auktoritet på kvinnohygien med en bok i två band som kom ut i sju upplagor.
  • 1889 utnämndes Sonja Kovalevsky till professor i matematisk analys vid Stockholms högskola. Därmed blev hon den första kvinnliga professorn i Europa.
  • Författaren Ellen Key, mest känd för boken Barnets århundrade från 1900, var den första svenska kvinna som krävde rösträtt och redan 1884 ville hon införa åtta timmars arbetsdag.
  • Först 1947 kom en kvinna in i svenska regeringen. Det var nationalekonomen Karin Kock. Hon var dessutom Sveriges första kvinnliga professor i nationalekonomi.

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i historien och problematisera betydelsen av kön i historien.

Genushistoria fokuserar på könsroller och betraktar dem som en kulturell och social konstruktion.

Uppdaterad: 01 november 2015

Annons

Lärarmaterial om Kvinnohistoria och genushistoria

av:
RFSU
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett kunskapsmaterial för lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolan och gymnasieskolan.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
TV-serie från UR som lyfter fram människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid.
av:
Stockholmskällan
Målgrupp:
Gymnasiet
Det här lektionsmaterialet utgår från historiska källor kring temat "mänskliga rättigheter - rätten till sexuell och reproduktiv hälsa" och inbjuder till reflektion över vår egen tids värderingar.

Podcast om Kvinnohistoria och genushistoria

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

Artiklar om Kvinnohistoria och genushistoria

M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
L
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-02-27
Den kanske mest kända flickan från tiden kring andra världskriget var tyska, men hade flytt med sin familj till Holland. Hon var av judisk härkomst och hette Anne Frank. Familjen Frank höll sig...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-02-08
Del 6 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om flickorna och deras uppfostran i Nazityskland. Flickorna skulle tränas att lyda och lära sig kroppsbehärskning....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-02-07
Del 5 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas syn på familjen och kvinnans roll. I Nazityskland reducerades kvinnorna till kroppar. Först och främst...
M
Sara Medberg
2015-10-21
Bakom den moderna kvinnobildningen ligger till betydande del den förbättrade utbildningen för flickor ur de högre samhällsklasserna under 1700-talet. Denna utbildningstrend spred sig sedan även...
M
Sara Medberg
2015-10-20
Flickor hade länge under historien mycket sämre möjligheter att få utbildning än pojkar. Fram tills 1700-talet fick de ofta bara lära sig grundläggande saker som att läsa och skriva lite. Men...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
I en svensk sekelskiftestidning kan vi läsa att Stockholm fick besök av två boerkvinnor. De berättade att kvinnorna var starka pådrivare i kampen mot britterna och det budskap de hade till sina...
L
Carsten Ryytty
2014-06-25
Heliga Birgitta är den enda från Norden som påven utnämnt till helgon. Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-14
För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-10
Drottning Margareta är den enda unionsmonark man i historieböckerna skrivit uppskattande om alltsedan 1800-talet och framåt. Hon beskrivs som kvinnlig men viljestark och med förmåga att hålla...
M
Leif Löwegren
2014-01-02
Den del av Grekland som först nådde samma kulturella nivå som Mesopotamien och Egypten var Kreta. På Kreta framtonar under 2000-talet f.Kr en märklig kultur som brukar kallas för minoisk. Den...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-06
Redan under sin livstid blev Jeanne d'Arc en nationellt samlande symbol. Hennes föredöme och starka tro fick fransmännen att åter börja tro på sig själva och att mobilisera all kraft för...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-05
Krigslyckan tycks så småningom ha vänt för Jeanne d'Arc. Våren 1430 tillfångatas hon av burgunderna och överlämnas till engelsmännen. Engelsmännen vill till varje pris få Jeanne dömd som...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-04
Staden Orléans är belägrad av engelsmännen. Ryktet om Jeanne d'Arc har nått dit långt i förväg och förväntan är stor. Alla är ute för att möta henne och för att få röra vid henne, när hon...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-03
Jeanne d'Arc föds i januari 1412 i en liten by i nordöstra Frankrike. Hennes hem är enkelt men ändå tämligen välbärgat. Modern är känd som en mycket from kvinna. Jeanne har också tre bröder...

Sidor

Länkar om Kvinnohistoria och genushistoria

Sortera efter:
          

Genomgång (18:37 min) som handlar om kvinnor i historien och när kvinnor fick rösträtt.  Fokus ligger på Storbritannien och Sverige.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Expressen om Hitlers förhållande med Eva Braun. Ryssarna är nästan där. Granaterna regnar över rosenträdgården utanför Rikskansliet. Himlen är röd av eld och svart av sot och kanonerna spyr död och förintelse. I den underjordiska bunkern hörs inte krigslarmet. Eva Braun höjer sitt glas med sekt och mannen hon just gift sig med skålar i tokajer. Hans namn är Adolf Hitler. Ett kort ögonblick av lycka. Det varar inte länge. Eva Braun hade oturen att bli kär i ett monster...

Spara som favorit
          

Genomgång (4:36 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om 1700-talskändisen Mary Wollstonecraft, den kanske första kända feministen.

Spara som favorit
          

Genomgång (2:32 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Marie Curie.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:59 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Jeanne d'Arc. 

Spara som favorit
          

Genomgång (4:34 min) där SO-läraren Hedvig Francke berättar om feminismen och dess framväxt.

Spara som favorit
          

Artikel skriven av Sofia Kling, fil.dr i historia. Texten ingår i RFSU:s skolmaterial "Samhällskroppen". Under perioden 1880-1940 minskade barnafödandet i Sverige med över 50 procent, från i genomsnitt 4,5 barn per kvinna till i genomsnitt 1,8 barn per kvinna, en nivå som barnafödandet i stort sett har legat på sedan dess...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Riksarkivets webbplats där du hittar fakta och förstahandskällor om kvinnlig rösträtt. Kampen för den kvinnliga rösträtten i Sverige har en lång och intressant bakgrundshistoria som det ibland kan vara klokt att påminna sig om när vi idag tycker att rösträtten verkar självklar...

Spara som favorit
          

I tidningen Offensiv, som drivs av Rättvisepartiet Socialisterna kan du läsa om upptakten till den ryska revolutionen ur ett genusperspektiv. ”Ned med kriget. Ned med höga priser, ned med hungern. Bröd åt arbetarna”. Så ljöd textilarbetarnas talkörer på revolutionens första dag, den 23 februari (den 8 mars enligt den västerländska kalendern). Tiotusentals arbetare, främst kvinnor, lade ner arbetet i Petrogradförorten Viborg för att det var den internationella kvinnodagen och för att måttet var rågat av hungersnöd och den död och förödelse som kriget skapade...

Spara som favorit
          

I tidningen Offensiv, som drivs av Rättvisepartiet Socialisterna kan du läsa om hbt-historia ur ett socialistiskt perspektiv. Under 1800-talets slut var kampen mot de lagar som förbjöd homosexualitet särskilt livlig i Tyskland. De som tog strid för hbt-personers – mäns som kvinnors – lika rättigheter var redan på den tiden socialister...

Spara som favorit
          

I Dagens Nyheters granskning om att historieböckerna i svenska skolan har glömt kvinnorna. I en av de granskade böckerna framgår det att det finns fler namngivna nazister än kvinnor i en tredjedel av boken. 31 nazister och 21 kvinnor. Böckerna som granskats är skrivna för den läroplan började gälla 2011och som hade högre krav på jämställhet i undervisningen. Att det trots det ser ut som det gör är orimligt. Det finns nämligen en hel drös kvinnor genom historien som svenska skolelever borde lära sig om. Här är 31 kvinnor de borde lära sig om i stället för random nazister...

Spara som favorit
          

Artikel i DN där läromedel i historia granskas ur ett genusperspektiv. Historieböckerna är fyllda av nazister, men kvinnorna saknas.
• DN:s granskning visar att i de vanligaste läroböckerna utgör kvinnor i snitt bara 13 procent av alla personer, och andelen minskar i kapitlen om 1900-talet.
• ”Det är horribelt”‚ säger historikern Svante Norrhem vid Lunds universitet.

Spara som favorit
          

I tidningen Offensiv, som drivs av Rättvisepartiet Socialisterna kan du läsa om arbetarkvinnors långa kamp ur ett socialistiskt perspektiv. Kvinnors arbete har setts än som ett lågavlönat komplement till mannens, än som ett hot och ökad konkurrens om jobben. Arbetsgivarna har utnyttjat kvinnor när de kunnat, och ofta i de hårdaste och farligaste jobben, medan fackföreningarna i början många gånger stängt dem ute – för att man sett kvinnor som lönedumpare, men också för att de varit allt för radikala...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Johan Deurell berättar om Marie Antoinette och några kvinnor i hennes närhet. För Frankrikes första dam var stil ett politiskt verktyg. Bakom drottningens extravaganta image stod designern Rose Bertin och konstnären Élisabeth Vigée-Le Brun. Båda gjorde osannolika karriärer i ett samhälle där de flesta yrkesvägar var stängda för kvinnor...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Johannes Heuman berättar om Joséphine de Beauharnais. Hon var kejsarinnan som vann folkets hjärtan genom sin charm och elegans. Napoleon Bonapartes livslånga kärlek stod i händelsernas centrum när Europas karta ritades om.

Spara som favorit
          

Dokumentär (51 min) i SVT:s Öppet arkiv, om franska revolutionens kvinnor, om suffragetter och svenska rösträttskvinnor, om Alva Myrdals kollektivhus och om 60-talets rödstrumpor. Om kvinnors kamp för jämlikhet, för lika lön och inte minst kampen för fred.

Spara som favorit
          

Kort genomgång om demokratins framväxt i Sverige (4:37 min). Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Och hur har det varit och är det idag med jämlikheten mellan män och kvinnor i samhället? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Historiepolisen (program från UR, 9:05 min) har anhållit en person som utger sig för att vara drottning Kristina. Det finns starka misstankar om att den anhållna helt enkelt har stulit drottning Kristinas identitet. I förhöret berättar hon om hur hon avsade sig tronen som Sveriges drottning och konverterade till katolicismen. Hon tvingas också förklara allt hon vet om filosofi och filosofen Descartes. Frågan är om den anhållne ljuger eller talar sanning?

Spara som favorit
          

Historiepolisen (program från UR, 9:05 min) har anhållit en person som utger sig för att vara den heliga Birgitta. Det finns starka misstankar om att den anhållna helt enkelt har stulit den heliga Birgittas identitet. I förhöret berättar hon bland annat om sina uppenbarelser och sin kamp för att få grunda Vadstena kloster. Hon tvingas också förklara hur man blir ett helgon. Frågan är om den anhållne ljuger eller talar sanning?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om drottning Elisabet I av England. Den engelska drottningen Elisabet I har gått till historien som Jungfrudrottningen, the Virgin Queen. Huruvida hon var jungfru eller inte må de lärde tvista om i evighet, men det står helt klart att hon inte gifte sig. Varför inte?

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Modehistoria och hygienhistoria. Klädstilar, skönhetsideal och renlighet genom historien.

Här hittar du material om identitet, könsroller, fördomar och normer som kan relateras till temat genus och jämställdhet.

Relationer, romantik, kärlek, äktenskap, skilsmässor, erotik och sexualitet genom historien.

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt.

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt och ekonomiskt.