M
Kategori

Svenskan Fredrika Bremer (1801-1865) var en av feminismens förgrundsgestalter under 1800-talet. Målning av Johan Gustaf Sandberg (1782-1854).

Kvinnohistoria och genushistoria

I det här avsnittet ska vi först reda ut skillnaden mellan begreppen kvinnohistoria och genushistoria. Sedan ska vi titta närmare på hur kvinnans ställning i samhället har sett ut under olika historiska epoker samt hur maktställningen mellan män och kvinnor har skiftat.

Merparten av den historieforskning som bedrevs fram till andra halvan av 1900-talet tog aldrig någon större hänsyn till kvinnornas roll i historien. I de fall kvinnor förekom i historieböckerna var det i regel kvinnor som definierades utifrån sin maskulina sida, exempelvis drottning Kristina (1626-1689), vars sexuella läggning ofta ifrågasattes samtidigt som man pekade på att hon uppfostrades som en pojke (se t.ex. bild längre ner). Historieskrivningen fokuserade istället på männens historia med kungar, fältherrar och krig i fokus. Kvinnorna sågs som männens bihang och de vanliga kvinnorna lyste med sin frånvaro. I mitten av 1900-talet började dock saker och ting hända.

I det här avsnittet ska vi först reda ut skillnaden mellan begreppen kvinnohistoria och genushistoria. Sedan ska vi titta närmare på hur kvinnans ställning i samhället har sett ut under olika historiska epoker samt hur maktställningen mellan män och kvinnor har skiftat.

Merparten av den historieforskning som bedrevs fram till andra halvan av 1900-talet tog aldrig någon större hänsyn till kvinnornas roll i historien. I de fall kvinnor förekom i historieböckerna var det i regel kvinnor som definierades utifrån sin maskulina sida, exempelvis drottning Kristina (1626-1689), vars sexuella läggning ofta ifrågasattes samtidigt som man pekade på att hon uppfostrades som en pojke (se t.ex. bild längre ner). Historieskrivningen fokuserade istället på männens historia med kungar, fältherrar och krig i fokus. Kvinnorna sågs som männens bihang och de vanliga kvinnorna lyste med sin frånvaro. I mitten av 1900-talet började dock saker och ting hända.

ANNONS

ANNONS

Under 1960-talet skedde många förändringar i samhället. I USA kämpade medborgarrättsrörelsen för de svartas rättigheter, och kvinnorörelsen tvingade fram ökad jämställdhet mellan könen. Denna samhällsförändring påverkade även historieforskningen. Från att merparten av forskningen inriktat sig på att studera de större historiska händelserna och dess aktörer så kom nu även folkets historia att belysas, de vanliga människorna som byggt upp samhället, arbetarnas historia. Därigenom kom också kvinnorna att få ett större utrymme inom historieskrivningen. Det var så den historiska inriktningen "kvinnohistoria" kom till.

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria är givetvis inte en historia om en speciell grupp, en minoritetshistoria, utan istället en historia om en majoritet. Kvinnor står inte heller för en enhet, utan är lika splittrade och vanliga som män. Bakom ordet "kvinnor" finns därmed en mängd olika erfarenheter, klasstillhörighet, ålder, familjestatus och så vidare, som skiljer kvinnors erfarenheter från varandra.

Historiker som började ägnade sig åt kvinnohistoria fokuserade bland annat på att leta fram de kvinnor som varit bortglömda och infoga dessa i historieskrivningen. Vilka var alla dessa bortglömda kvinnor som slitit hårt, dött i barnsäng, kämpat för ökade rättigheter och som t.ex. försett fabrikerna med billig arbetskraft under industrialismen? Det kunde exempelvis handla om att belysa hur prostituerade kvinnor levt, eller vilka svårigheter barnaföderskorna genomlevde förr i tiden. 

Kristina lyfter upp kjolen för att värma baken mot brasan. Hennes tvetydiga könstillhörighet understryks av pipan och att hon beträder en traditionellt manlig sfär, den andliga och intellektuella. Olja på duk, Kristian Zahrtmann (1843-1917). Statens Museum for Kunst, Danmark.

Kvinnohistoria kom alltså till största delen att ägna sig åt frågan om hur kvinnor levt. Och det var oftast en mörk och eländig bild av det förflutna som målades upp. Kvinnohistoria blev nästan en synonym för "eländets historia". Visserligen synliggjorde den här historieforskningen hur kvinnor levt, men samtidigt saknades flera viktiga aspekter. Varför klarade sig vissa kvinnor bättre än andra? Hur skapades maktstrukturerna mellan könen i samhället? Hur växte idéer och tankar kring manligt och kvinnligt  fram? Varför var historieskrivningen så mansdominerad? Varför har kvinnor historiskt sett varit underordnade männen?

För att få en tydligare bild av det förflutna samtidigt som kvinnorna lyftes fram krävdes en ny infallsvinkel som utgick ifrån både ett kvinnligt och manligt perspektiv, det som kommit att kallas för genushistoria.

ANNONS

ANNONS

Inom ämnet genushistoria vill historikerna hitta orsakerna bakom att kvinnor har varit underordnade män genom historien och vilka mekanismer i samhället som lagt grunden till denna underordning.

Genom att titta närmare på mäns och kvinnors relationer, hur normer kring vad som uppfattats som kvinnligt respektive manligt uppstått och förändrats, samt hur det har påverkat människor genom historien, skapas en mer komplett bild av det förflutna. Kvinnor är ju inte av naturen skapade till att vara underordnade män, utan det beror på de normer som uppstått och genomsyrat samhället.

Vad som uppfattas som kvinnligt respektive manligt har förändrats och skiftat, både mellan olika tidsåldrar och mellan kulturer. Det som t.ex. uppfattades som manligt respektive kvinnligt i Europa under 1700-talet, skilde sig gentemot tidigare och senare epoker. Och alla dessa uppfattningar och förväntningar (normer) har skapats av oss människor.

Om kvinnohistoria fokuserar på hur kvinnor levt, så fokuserar genushistoria på frågan varför kvinnor har levt så som de gjort.

Antiken

Antiken är en lång historisk tidsperiod som sträcker sig från ca 800 f.Kr till 500 e.Kr. Begreppet "antiken" uppstod under 1700-talet och var då främst förknippat med den grekiska och romerska konsten, exempelvis statyer från denna tidsperiod. Idag används begreppet synonymt med själva tidsperioden. Den grekiska storhetstiden var mellan ca 700 - 300 f.Kr, medan det romerska riket uppstod under 700-talet f.Kr och gick under 476 e.Kr.

Kvinnorna och männen som levde under antiken hade en låg medellivslängd, och kvinnorna levde kortare liv än männen. Skelettfynd från människor som levde i antikens Grekland och i Rom visar att männen i genomsnitt blev 40 år gamla medan kvinnornas medellivslängd endast var 35 år. Det finns flera bakomliggande orsaker till varför medellivslängden var så låg. Det fanns t.ex. ingen tillgång till avancerad kirurgi eller antibiotika. Därför kunde bland annat infektionssjukdomar som halsfluss (orsakad av streptokocker) och lunginflammation - som idag går att bota med antibiotika - innebära döden för många människor.

Kvinnornas lägre medellivslängd berodde oftast på komplikationer som uppstod i samband med graviditeter eller förlossningar. Många kvinnor dog i s.k. barnsäng, vilket innebar att modern avled under förlossningen till följd av exempelvis undernäring eller att något gått fel. Sätesbjudning (att barnet hamnat med stjärten nedåt i livmodern) var en mycket vanlig dödsorsak bland kvinnor ända in på 1800-talet. Det första kända kejsarsnittet i Sverige där både barnet och modern överlevde skedde först år 1861. I många fattiga länder runt om i världen är det tyvärr fortfarande vanligt att kvinnor dör i barnsäng. Under antiken giftes flickorna bort unga och det var inte ovanligt att de födde sitt första barn redan under de tidiga tonåren. Att föda barn vid så ung ålder var också en bidragande orsak till den höga dödligheten i barnsäng under antiken eftersom deras kroppar många gånger inte var färdigutvecklade.

ANNONS

ANNONS

Både i Grekland och romarriket användes abort som en barnbegränsningsmetod, men det var ett ingrepp som kostade många kvinnor livet. Det var heller inte ovanligt att nyfödda barn sattes ut i naturen för att dö. Denna barnbegränsningsmetod förekom även i det förkristna Norden. Det var i de flesta fall nyfödda flickor som lämnades att dö. Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal. Därigenom ansågs pojkar ha ett större värde än flickor.

Kvinnorna var till stora delar utestängda från det offentliga livet i antikens Grekland. I stadsstaten Aten föddes som bekant demokratin. Den atenska demokratin var dock mycket olik den vi har idag i Sverige med allmänna val och en riksdag som representerar folket. Demokratin i Aten omfattade endast män som var atenska medborgare. Kvinnor fick inte delta, och inte heller de män som hade sitt ursprung någon annanstans.  Därtill var Aten - liksom alla andra antika samhällen - ett slavsamhälle där slavar utförde merparten av alla tyngre sysslor. Slavarna var inte heller inräknade i demokratin.

De atenska kvinnornas främsta uppgift, oavsett social status, var att ta hand om hemmet och att föda barn. De unga flickornas utbildning skiljde sig väsentligt från den som pojkarna fick. Medan pojkarna studerade matematik, statskunskap och retorik, fick flickorna lära sig hur ett hem skulle skötas. Vanligtvis giftes flickorna bort tidigt i tonåren och förväntades därefter föda barn, helst pojkar. Männens syn på trohet inom äktenskapet var även den speciell. Medan fruarna födde barn och skötte hemmet, kunde männen t.ex. leva ut på bordeller. Detta var helt accepterat i antikens Grekland.

I antikens Rom skiljde sig kvinnornas roll i samhället mot hur det såg ut i Grekland. Även om de romerska kvinnorna saknade makt och inflytande ansågs det rätt att kvinnorna deltog i det sociala livet, vistades ute och deltog i samtalen med männen. De kvinnor som tillhörde de högre sociala skikten i Rom hade barnflickor, vanligtvis kvinnliga slavar, som tog hand om de små medan de själva ägnade sig åt annat.

Kvinnorna i Rom var underställda sina män som även var deras förmyndare (maken övertog förmyndarskapet över kvinnan från hennes far efter giftermålet). Äktenskap kunde upplösas (det var inte ovanligt) men det var alltid mannen som fick vårdnaden om de gemensamma barnen. Intressant är att den romerska statsmakten ställde höga krav på att män och kvinnor gifte sig med varandra. Valde man att inte gifta sig kunde det exempelvis innebära att man förlorade vissa rättigheter.

Medeltiden och fram till 1700-talet

Medeltiden är den historiska epok som i västeuropeisk historieskrivning sträcker sig från antikens slut ca 500 e.Kr till 1500-talet. I Norden räknas medeltiden istället från 1050-talet fram till 1500-talet, beroende på att medeltidens inledning förknippas med kristendomen och kyrkans inträde i samhället, vilket skedde senare i Norden än på kontinenten. I takt med att kyrkan stärkte sitt grepp om det västerländska samhället förändrades även kvinnans roll och förhållandet mellan könen.

ANNONS

ANNONS

Kyrkans folk såg sexualiteten mellan man och kvinna som en stark kraft som behövde tyglas och kontrolleras. Satan lockade människorna i fördärvet och utomäktenskapligt sex - det vill säga sex mellan två ogifta personer (eller där den ena parten var gift) - var en stor synd. Sex skulle endast ske inom äktenskapet med syfte att skaffa barn, inte för njutningens skull.

Ur kyrkans perspektiv ansågs det renare och mer fromt om man valde att avstå sex och istället vigde sitt liv åt Jesus och Jungfru Maria. Därför kom den orörda kvinnan, och även mannen, att lyftas fram som ett föredöme genom alla klosterordnar som växte fram. Klostrens munkar och nunnor levde i celibat (sexuell avhållsamhet) och asketism (fattigdom) innanför klostrens murar och ägnade sina liv åt bön och kristen teologi. I många fall valde dessa män och kvinnor denna livsbana själva, men det förekom ofta tvång. Det kunde t.ex. röra sig om familjer som inte hade råd att gifta bort en dotter på grund av att de då måste betala hemgift (den ekonomiska gåva som brudens familj skulle skänka till brudgummens familj i samband med giftermålet). En utväg var istället att sätta dottern i ett kloster.
 
Äktenskapet mellan kvinna och man betraktades som den enda tillåtna och accepterade samlivsformen. I många fall var de par som ingick äktenskap mycket unga jämfört med vad den lagliga äktenskapsåldern är i dagens samhälle. Enligt kyrkan var samtycke från kvinnan viktigt för att äktenskapet skulle räknas som äkta. Eftersom det var tillåtet att ingå äktenskap från 14 år för pojkar och 12 år för flickor så var detta säkerligen i de flesta fall en familjeangelägenhet och inte ett fritt val. Adelsfamiljerna, liksom förmögna borgare och bönder, gifte i regel bort sina barn vid tidig ålder och varken de inblandade flickorna eller pojkarna hade mycket att säga till om.

Det ingångna äktenskapet bekräftades genom samlag. Därför var impotens hos mannen ett skäl för kvinnan att upplösa äktenskapet.

Eftersom äktenskap var den enda accepterade samlevnadsformen så fick det stora konsekvenser för alla de barn som föddes utanför ett äktenskap. Det innebar bland annat att mamman fick leva med stor skam och utanförskap, och barnet fick inte ärva efter fadern, inte ens i de fall där fadern erkände faderskap. Precis som under antiken var det vanligt att kvinnor avled i barnsäng, liksom att barn dog av sjukdomar vid låg ålder.

Kvinnans ställning i det medeltida samhället berodde också på vilken samhällsklass hon tillhörde. Merparten av alla medeltidens människor var bönder, och i flera områden - framför allt i Central- och Östeuropa - var bönderna livegna. De livegna bönderna tillhörde den adelsman som ägde marken och kunde ibland leva under slavliknande förhållanden. I Sverige (liksom på många andra platser i Europa) förekom ingen livegenskap. De flesta svenska bönderna var dock fattiga.

Oavsett samhällsställning så var alla ogifta och gifta kvinnor omyndiga och fick inte föra sin egen talan i rätten. De fick inte heller sköta sin egen egendom. Då kvinnan gifte sig övertog mannen målsmanskapet, som tidigare tillhört kvinnans far. Det var endast om maken dog som kvinnan (änkan) likställdes med mannen och blev myndig.

ANNONS

ANNONS

Att påstå att kvinnor under medeltiden inte kunde besitta stor makt är dock fel. Det fanns såklart många inflytelserika kvinnor, som i några fall till och med blev regenter och styrde över stora riken. Ett exempel är drottning Margareta (Margareta Valdemarsdotter 1353-1412) som var gift med den svensk-norske kungen Håkan Magnusson (1340-1380). Efter makens död styrde Margareta först Norge och sedan Danmark i sin omyndige son Olofs namn. Senare skulle Margareta komma att styra över både Norge, Danmark och Sverige genom upprättandet av Kalmarunionen 1397. Men det stora flertalet kvinnor under medeltiden saknade makt och inflytande

Under slutet av medeltiden, närmare bestämt 1484, utfärdade påven Innocentius VIII den så kallade Häxbullan, vilket innebar att kyrkan och samhället skulle ta ett rejält krafttag mot trolldom och häxeri. Redan under 1400-talet brändes kvinnor på bål runt om i Europa för påstådd trolldom och att de skulle vara häxor, men det dröjde fram till 1600-talet innan de stora häxprocesserna drog igång. Det finns inga exakta siffror på hur många oskyldiga kvinnor (och till viss del män) som dömdes till döden för häxeri under den här tiden, men många historiker menar att det kan röra sig om upp till 30 000 kvinnor. I Sverige avrättades över 300 personer för häxeri i slutet av 1600-talet. Orsakerna bakom häxprocesserna är också svåra att tolka och det finns egentligen inga bra förklaringar till varför så många oskyldiga kvinnor pekades ut som häxor och dödades.

Det långa artonhundratalet (1776-1914)

Kvinnornas ställning i det europeiska samhället var till stor del oförändrad från medeltiden fram till lång in på 1700-talet. Det samma gällde samhällets uppbyggnad och sammansättning: feodalsamhällets fyra stånd lydde under en kung, städerna var små och ganska få och en stor majoritet av befolkningen levde på landsbygden som bönder. Men under slutet av 1700-talet ägde några viktiga historiska händelser (eller snarare skeenden) rum som med tiden fick stora konsekvenser för kvinnornas ställning i samhället.

Det var framför allt tre omvälvande revolutioner som kom att förändra kvinnornas rättigheter och ställning i samhället: den amerikanska revolutionen (1776-1783), den franska revolutionen (1789-1799) och den industriella revolutionen (ca 1760-1830).

De politiska revolutionerna

I USA:s självständighetsförklaring från 4 juli 1776 står det bland annat att alla människor har skapats lika med okränkbara rättigheter. Det måste dock framhållas att dessa revolutionerande ord varken omfattade den svarta befolkningen, ursprungsbefolkningen eller kvinnorna. Men självständighetsförklaringens ord om frihet och lika rättigheter för "alla" sådde ett frö till framtida förändringar vilka skulle vara betydelsefulla, inte bara för kvinnorna utan även för andra förbisedda grupper i samhället.

ANNONS

ANNONS

Den franska revolutionen innebar ytterligare ett steg mot att kvinnornas rättigheter och ställning i samhället förbättrades. Till skillnad mot den amerikanska revolutionen så hade kvinnorna under den franska revolutionen en mer aktiv roll. I augusti 1789 antog den franska nationalförsamlingen ”Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter” (franska: Déclaration des droits de l'homme et du citoyen), enligt vilken det bestämdes att alla medborgare har samma rättigheter.

Den franske kungen Ludvig XVI (1754-1793) vägrade först att skriva under deklarationen, men i oktober 1789 hände något som fick honom att ändra sig och skriva under dokumentet. Då tågade närmare 6 000 människor, främst fattiga och utsvultna kvinnor, från Paris ut till slottet i Versailles där kungen och drottningen hade sitt residens. Efter att hundratals människor trängt in i delar av slottet gav kungen upp. Folket försågs med bröd och mat från de kungliga förråden och kungaparet tvingades sedan återvända till Paris där de sattes i husarrest i Tuileriepalatset, beläget där konstmuseet Louvren finns idag. Detta var en av de viktigaste händelserna under hela den franska revolutionen, och det var kvinnorna som var den pådrivande kraften.

”Deklarationen om människans och medborgarnas rättigheter” räknas som en milstolpe på vägen mot mänskliga rättigheter, men gällande kvinnornas rättigheter var dessa inget som deklarationen tog upp eftersom den var skriven utifrån ett manligt perspektiv och avsåg de franska männen. Därför författade Marie Gouze (1748-1793), under pseudonymen Olympe de Gouges, ”Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter”, i vilken hon till stora delar skrev om ”Deklarationen om människans och medborgarnas rättigheter”, så att den också omfattade de franska kvinnorna. Hennes deklaration fick dock inget stort genomslag och hon avrättades 1793 med giljotin under det s.k. skräckväldet (period under franska revolutionen som varade mellan 1793-1794 då närmare 17 000 människor avrättades).

Även om inte kvinnorna var inräknade i ”Deklarationen om människans och medborgarnas rättigheter” så kom den franska revolutionen att medföra positiva förändringar för kvinnornas rättigheter. I september 1792 tillkom den så kallade "Tillståndslagen om skilsmässa" i Frankrike (Loi autorisant le divorce en France). Enligt den nya lagen hade alla gifta medborgare i Frankrike rätt att ta ut skilsmässa och lagen var lika för båda könen. Detta var en revolutionerade lag som gällde fram till 1804 då Napoleon Bonaparte (1769-1821) gjorde det svårare för både män och kvinnor att skilja sig. Från 1816 till 1884 var det till och med förbjudet enligt fransk lag att skiljas.

Industriella revolutionen - från landsbygd till stad

Den industriella revolutionen (ca 1760-1830), som först startade inom den brittiska textilbranschen, gav upphov till ett helt nytt samhälle. De nya uppfinningar som kom under 1700-talet och som revolutionerade jordbruket gjorde att många bönder blev överflödiga. Samtidigt skapade ångmaskinen helt nya möjligheter att tillverka varor på ett snabbare sätt. Därmed såg industrisamhället dagens ljus. De nya industrier som växte fram - oftast i städer eller dess närhet - krävde mycket arbetskraft varför många lämnade landsbygden och flyttade till tätorterna där de nya jobben fanns.

ANNONS

ANNONS

Det var i samband med detta som arbetarklassen uppstod. Arbetarklassen innefattade bland annat alla lönearbetande män och kvinnor inom industrin. Många kvinnor fick arbeten i tillverkningsindustrin, främst inom textilindustrin som växte kraftigt från slutet av 1700-talet och framåt. Kvinnors löner var dock betydligt lägre än männens. Det vara därför mycket svårt och fattigt att leva som ensam kvinna i det tidiga industrisamhället. Även många gifta kvinnor tog arbeten inom industrin, trots att normen fortfarande var att kvinnans plats var i hemmet. Till detta var de oftast tvungna då industriarbetarnas löner var så låga att det blev nödvändigt för alla vuxna (ibland även barn) i familjen att ta anställning för att klara hushållets ekonomi.

Samtidigt som den industriella revolutionen förändrade samhället uppstod under 1800-talet helt nya yrken som kvinnor kunde försörja sig på. I flera länder i Europa infördes under 1800-talet lagstadgad folkskola för barnen (i Sverige 1842) och det var vanligt att många kvinnor fick jobb som lärare. Även inom sjukvården anställdes kvinnor som sjuksköterskor. Och längre fram under 1800-talet då telegraferna och telefonerna tagits i bruk fick kvinnor arbeten som telegrafbiträden och växeltelefonister.

De högre utbildningarna var stängda för kvinnor långt in på 1800-talet. I Sverige var det inte förrän 1871 som den första kvinnan, Betty Pettersson (1838-1885) fick börja studera på universitet och det var först efter att hon fått dispens av kungen! Två år senare (1873) öppnades de svenska universiteten för kvinnliga studenter.

Samtidigt som allt fler kvinnor kom in på arbetsmarknaden under 1800-talet så var den politiska makten stängd för kvinnor. Kring mitten av 1800-talet började kraven öka på kvinnligt inflytande över politiken. I den engelska staden Manchester bildades under 1860-talet en förening för kvinnlig rösträtt, och denna förening följdes snart av fler föreningar i andra städer. De kallade sig för Suffragetter (översatt från latinets "suffragium" som betyder "röst vid val"), en rörelse som skulle växa sig allt starkare under ledning av Sylvia Pankhurst (1882-1960). Det fanns ingen liknade kvinnlig rösträttsrörelse i Sverige vid den här tiden, även om det var många kvinnor som högljutt krävde att kvinnor också skulle få rösta vid allmänna val. Fredrika Bremer-förbundet, grundat 1884, hade kvinnlig rösträtt som en del av sitt budskap, men de höll en mer låg profil än suffragetterna i England som till och med kunde använda våldsamma metoder för att få igenom sina krav.

Den kvinnliga rösträtten skulle dock dröja i Storbritannien till 1918 (för kvinnor över 30 år) och 1928 (för kvinnor fyllda 21 år). I Sverige röstade första kammaren igenom allmän rösträtt för kvinnor i december 1918 och 1921 genomfördes det första valet där kvinnorna var röstberättigade.

1900-talet

Under 1900-talet skedde flera viktiga förändringar som stärkte kvinnornas ställning i samhället. Täta graviditeter hade tidigare varit ett stort hinder för kvinnor att komma in på arbetsmarknaden, men det hade också utgjort en hälsofara då många kvinnor dog i barnsäng. Under 1900-talet förbättrades sjukvården radikalt och risken att dö i barnsäng minimerades. Men det var fortfarande svårt för kvinnor att planera sina liv eftersom alla former av preventivmedel var förbjudna, samma gällde för abort.

ANNONS

ANNONS

Olika preventivmetoder, det vill säga metoder att undvika oönskade graviditeter, var kända redan under antiken. Det samma gällde metoder för att ta bort foster. I svenska rättegångsprotokoll kan man utläsa att aborter var vanligt förekommande redan under 1600-talet, trots att straffen var mycket hårda. Fram till 1864 utdömdes dödsstraff för abort, eller fosterfördrivning som det då kallades. I början av 1900-talet födde de flesta svenska kvinnor många barn och det fanns en utbredd fattigdom i samhället. Det förekom preventivmedel t.ex. kondom, men enligt svensk lag var det fram till 1938 förbjudet att sälja och förmedla alla former av preventivmedel. Elise Ottesen-Jensen (1886-1973) var en pådrivande kraft i Sverige för att få preventivmedel lagliga, och 1933 grundande hon organisationen RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning).

Kondomen är inte så bra som preventivmedel ur kvinnlig synvinkel eftersom användandet av den kräver mannens godkännande. Men under 1960-talet marknadsfördes det revolutionerande p-pillret. Det var det första preventivmedel som kvinnorna själva kunde styra över. P-pillret blev lagligt i Sverige 1964 och kom att utgöra något av en sexuell revolution för alla kvinnor. Nu kunde var och en bestämma själv över sin kropp. Abort var däremot förbjudet att genomföra i Sverige fram till 1974.

För att kvinnor skulle kunna arbeta på samma villkor som männen krävdes det också att det fanns en utbyggd barnomsorg där barnen kunde vistas tillfälligt medan föräldrarna arbetade. De första förskolorna - som är någorlunda jämförbara med dagens förskolor - tillkom i Sverige under 1940-talet. Normen var dock att kvinnorna inte skulle arbeta, utan vara hemma och ta hand om barnen. Det var först under 1960-talet som barnomsorgen utvecklades och kunde tillgodose ett större antal människors behov av barnpassning. Under de följande decennierna effektiviserades barnomsorgen ytterligare till den vi har idag. Utan en välfungerande barnomsorg hade kvinnornas ställning i samhället inte kunnat förbättras särskilt mycket.

Sverige är idag ett av världens mest jämställda länder och numera prioriterar även de flesta pappor att vara hemma med barnen, många är dessutom föräldralediga lika länge eller längre än mammorna.

Trots att Sverige är jämställt så finns det alltjämt flera viktiga områden att förbättra. Generellt har kvinnor inom många branscher fortfarande lägre lön än männen, men löneklyftan minskar. Enligt 2008 års diskrimineringslag får inte människor behandlas sämre eller särbehandlas på grund av kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, religiös trosuppfattning, etnisk tillhörighet eller ålder.

LÄS MER: Kvinnan som huvudperson

LÄS MER: Kvinnors liv under medeltiden

LÄS MER: Kvinnlig rösträtt i Sverige - hur gick det till?

LÄS MER: Kvinnor och män i arbetslivet

LÄS MER: Feminism

LÄS MER: Genus och genusperspektiv

LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

LÄS MER: Cykelns och cyklingens historia

ANNONS

ANNONS

Intressanta fakta med anknytning till genushistoria

Visste du att:

  • Birger jarl införde lagar som var det första steget för kvinnans jämlikhet med mannen. Han bestämde att kvinnan skulle ha arvsrätt. Syster skulle ärva hälften mot broder. Han införde också lagar om hemfrid och kvinnofrid.
     
  • Under åren 1668-1675 anklagades 116 män och 856 kvinnor för häxeri i Sverige. Det var mindre än en procent av männen räknat på antalet kvinnor som dömdes till döden. Många av de anklagade var fattiga ensamstående kvinnor som var kända för kunskaper om läkekonst. De som anklagades för häxeri var ofta läskunniga, självständiga kvinnor som uppfattades som ett hot mot bysamhället.
     
  • 1856 kom författaren Fredrika Bremer ut med sin berömda roman Heartha där hon krävde att kvinnor skulle vara myndiga. Fredrika Bremer led själv av att hon inte var myndig. Som 30-årig yrkeskvinna kunde hon inte ens hyra ett eget rum eftersom hon var omyndig.
     
  • Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare hette Carolina Widerström (1856-1949). Hennes specialitet var kvinnosjukdomar och hon var en auktoritet på kvinnohygien med en bok i två band som kom ut i sju upplagor.
     
  • 1889 utnämndes Sonja Kovalevsky till professor i matematisk analys vid Stockholms högskola. Därmed blev hon den första kvinnliga professorn i Europa.
     
  • Författaren Ellen Key, mest känd för boken Barnets århundrade från 1900, var den första svenska kvinna som krävde rösträtt och redan 1884 ville hon införa åtta timmars arbetsdag.
     
  • Först 1947 kom en kvinna in i svenska regeringen. Det var nationalekonomen Karin Kock. Hon var dessutom Sveriges första kvinnliga professor i nationalekonomi.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad är det för skillnad mellan genushistoria och kvinnohistoria?
     
  2. Hur levde kvinnorna i antikens Grekland jämfört med i antikens Rom?
     
  3. Vilken var en av de vanligaste dödsorsakerna bland kvinnor under antiken?
     
  4. Vilken utbildning fick flickorna i det antika Grekland och hur skilde sig denna utbildning mot den som pojkarna fick?
     
  5. Hur såg kyrkans män på sexualiteten mellan man och kvinna under medeltiden?
     
  6. Vilken var den enda accepterade samlevnadsformen för människor under medeltiden?
     
  7. Vem var den mäktigaste kvinnan i Norden under medeltiden?
     
  8. Vad innebar påvens häxbulla?
     
  9. Vad innebar den amerikanska revolutionen för kvinnornas rättigheter?
     
  10. Vilken blev den viktigaste följden av kvinnomarschen till Versailles i oktober 1789?
     
  11. Vad författade Marie Gouze?
     
  12. Hur påverkades kvinnornas ställning i samhället av den industriella revolutionen?
     
  13. När blev det tillåtet för svenska kvinnor att studera vid universitet?
     
  14. Hur påverkade legaliseringen av preventivmedel kvinnornas situation i Sverige?
     
  15. När blev preventivmedel lagliga i Sverige?

Ta reda på:

  1. Kolla igenom en modern lärobok i historia och gör en uppskattning av hur stor andel av de människor som omnämns med namn som är kvinnor. Diskutera era iakttagelser.
     
  2. Ta reda på vilket land i världen som var först med kvinnlig rösträtt. Diskutera varför ni tror att just detta land var först. Ta sedan reda på vilket land i världen som var det senaste där kvinnor fick rösträtt. Diskutera varför ni tror att det dröjde så länge innan kvinnorna fick rösträtt i detta land.

Diskutera:

  1. Vilka olika anledningar kan ni komma på till varför kvinnor har varit så bortglömda i historieskrivningen.
     
  2. Fundera först enskilt på om du kan räkna upp namnet på tio stycken kända historiska kvinnor som är födda före år 1950. Skriv ner namnen. Gör sedan samma sak fast med män. Jämför sedan i grupp era namn. Vilka slutsatser kan ni dra av denna övning?
     


Litteratur:
Agneta Nyholm Winqvist, Där mörker möter ljus - en resa i kvinnohistoria, Agneta Nyholm Winqvists utbildningsverksamhet AB, 2016
Anna Furuvik, På väg mot lika villkor? Svensk genushistoria under 150 år, Gleerups utbildning AB, 20
Ann-Sofie Ohlander, Ulla-Britt Strömberg, Tusen svenska kvinnoår: svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid, Studentlitteratur AB, 2018
Jens Rydström, David Tjeder, Kvinnor, män och alla andra: en svensk genushistoria, Studentlitteratur AB, 2009
Yvonne Hirdman m.fl., Kvinnohistoria: Om kvinnors villkor från Antiken till våra dagar, Sveriges utbildningsradios förlag AB, 1999
 

FÖRFATTARE

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

 

Sidan uppdaterad: 12 mars 2024
Ursprungligen publicerad: 14 oktober 2010

ANNONS

ANNONS

Lärarmaterial om Kvinnohistoria och genushistoria

Möt källorna - historia i original

av: Riksarkivet
Högstadiet, Gymnasiet

"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.

+ Läs mer

Samhällskroppen - om samhälle, kön och sexualitet

av: RFSU
Högstadiet, Gymnasiet

Ett kunskapsmaterial för lärare i samhällsorienterande ämnen i grundskolan och gymnasieskolan.

+ Läs mer

Jämställdhet i arbetslivet

av: Arena Skolinformation
Gymnasiet

På lika villkor - Jämställdhet genom livet tar ett helhetsgrepp kring området jämställdhet, med fokus på arbetslivet. För att få förståelse för villkoren i arbetslivet måste strukturer på samhällsnivå synas så väl som val på det personliga planet. Med detta nya undervisningsmaterial hoppas Arena Skolinformation att elever ska göra medvetna val i sitt kommande arbetsliv.

+ Läs mer

Podden P3 Historia

av: Sveriges Radio (SR)
Högstadiet, Gymnasiet

Poddar från Sveriges Radio kan användas på en rad olika sätt i undervisningen och med det här skolmaterialet kan du som pedagog på ett enkelt och spännande sätt börja inkludera poddar i din undervisning.

+ Läs mer

Rätt till sexuell och reproduktiv hälsa - en mänsklig rättighetshistoria

av: Stockholmskällan
Gymnasiet

Det här lektionsmaterialet utgår från historiska källor kring temat "mänskliga rättigheter - rätten till sexuell och reproduktiv hälsa" och inbjuder till reflektion över vår egen tids värderingar.

+ Läs mer

Studera en historisk källa om en politisk aktör

av: Stockholmskällan
Gymnasiet

Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.

+ Läs mer

Artiklar om Kvinnohistoria och genushistoria

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

av: Jan-Olof Fallström
2023-11-15

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

S
Kvinnohistoria

Kvinnan som huvudperson

av: Ann-Sofie Ohlander och Ulla-Britt Strömberg
2023-08-26

Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus...

+ Läs mer

M

Bröllop förr och idag

av: Jane Fredlund
2023-07-03

Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?

+ Läs mer

M

Vikingatidens kvinnor

av: Jan-Olof Fallström
2023-06-30

Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att kvinnor kunde vara både hantverkare och landägare. När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status...

+ Läs mer

M

Arbetet förr med att karda ull och spinna lin

av: Jane Fredlund
2023-06-13

Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta lite närmare på de nötta gamla redskapen för ull- och linberedning, redskap som förr var en viktig del av kvinnornas vardag och som berättar om det ständiga slitet med att skaffa kläder och textilier för gårdens behov...

+ Läs mer

M

Kvinnor i antikens Grekland och Rom

av: Jan-Olof Fallström
2023-06-10

Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal. Därigenom ansågs pojkar ha ett större värde än flickor. Kvinnorna var till stora delar utestängda från det offentliga livet i antikens Grekland. De atenska kvinnornas främsta uppgift, oavsett social status, var att ta hand om hemmet och att föda barn. Vanligtvis giftes flickorna bort tidigt i tonåren och förväntades därefter föda barn, helst pojkar. I antikens Rom skiljde sig kvinnornas roll i samhället mot hur det såg ut i Grekland. Även om de romerska kvinnorna saknade makt och inflytande ansågs det rätt att kvinnorna deltog i det sociala livet, vistades ute och deltog i samtalen med männen. Men kvinnorna i Rom var liksom de grekiska kvinnorna underställda sina män som även var deras förmyndare...

+ Läs mer

Podcast om Kvinnohistoria och genushistoria

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Läs mer

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Läs mer

Länkar om Kvinnohistoria och genushistoria

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Relaterade ämneskategorier

Hi

Historieteori

Om historieämnets vetenskapliga och källkritiska bakgrund och de metoder som används för att framställa och betrakta...

Hi

Historia om mode, utseende och hygien

Kläder hänger samman med mode och utseende. I det här avsnittet om modehistoria och hygienhistoria berörs bland annat...

Hi

Historia om relationer, kärlek och sex

Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...

Hi

Demokratins historia

Historia om demokratins utveckling och kampen för rösträtt. Demokrati betyder att det är folket som styr. Den moderna...

Sh

Feminism

Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...

Sh

Sexualitet, könsroller och jämställdhet

Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och...

Relaterade taggar

Hi
Porträtt

Kleopatra

Kleopatra (69-30 f.Kr) var en egyptisk drottning som är känd för sina romanser med några av sin...

Hi
Jeanne d'Arc

Berömda kvinnor

Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...

Hi
Drottning

Drottningar

Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...

Hi
Adel under 1600-talet

Adel och aristokrati

Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...

Hi
Borgare i olika tider.

Borgare

Från början var begreppet borgare (från tyskans bürger; borginnevånare) synonymt med att vara...

Hi
bönder med hölass

Bönder

Benämningen bonde har använts (och används fortfarande) på olika sätt och vi ska här på ett...

Re
Birgitta

Heliga Birgitta

Heliga Birgitta (ca 1303-1373) blev berömd för sin fromhet redan under sin livstid. Hon grundade en...

Hi
Jeanne d'Arc

Jeanne d'Arc

Jeanne d'Arc (1412-1431) var en starkt religiös fransk bonddotter som bidrog till att vända den...

Hi
Kristina

Drottning Kristina

Kristina (1626-1689) var dotter till kung Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg....

Hi
Porträtt

Marie Antoinette

Marie Antoinette (1755-1793) föddes i Österrike och kom som 14-årig prinsessa till Versailles i...

Sh
symbol

Sexuella läggningar

Sexuell läggning handlar om vad de personer som du blir kär i eller tänder på har för kön. Exempel...

Hi
rosor

Mors dag

Mors dag firas sista söndagen i maj och är en högtid då barn firar sina mödrar. Mors dags-...

Hi
foto

Fredrika Bremer

Fredrika Bremer (1801-1865) var en svensk författare och pionjär inom den svenska kvinnorörelsen....

Hi
Porträtt

Elisabet I

Elisabet eller Elizabeth I Tudor (1533-1603), var drottning av England under andra halvan av 1500-...

Hi
Porträtt

Margareta I av Danmark

Margareta I (1353-1412) var dansk, norsk och svensk (1389-1412) drottning och låg bakom bildandet...

Hi
Ellen Key

Ellen Key

Författarinnan, pedagogen, kvinnosakskämpen och visionären Ellen Key (1849-1926) är kanske mest...

Hi
Porträtt

Marie Curie

Marie Curie är en av världens mest kända vetenskapspersoner. Hon är den enda kvinnan som har fått...

Hi
Porträtt

Maria Stuart

Maria Stuart (1542-1587) var drottning i Skottland mellan åren 1542-1567. När Maria blev drottning...

Re
Symboler

Religion och homosexualitet

Även om en stor del av världens befolkning definierar sig själva som heterosexuella har det alltid...

Sh
Neutral genussymbol

Genus och genusperspektiv

Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...

Hi
Anne Frank 1940

Anne Frank

Anne Frank föddes den 12 juni 1929 i Frankfurt am Main i Weimarrepublikens Tyskland. Anne var...

Hi
Porträtt

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna

Kristina Nilsdotter Gyllenstierna (död 1559) var maka till riksföreståndaren Sten Sture d.y. från...

Hi
Sigill

Ingeborg

Ingeborg (1301-ca 1360), hertiginna av Sverige. Ingeborg var dotter till Håkon V av Norge och...

Hi
Porträtt

Hedvig Eleonora

Hedvig Eleonora (1636-1715) var drottning i Sverige genom giftermål med Karl X Gustav och dotter...

Hi
Agneta Horn

Agneta Horn

Agneta Horn (1629-1672) var en adelsdam och begåvad memoarförfattare vars skildring av...

Hi
Ebba Brahe

Ebba Brahe

Ebba Brahe (1596-1674) var syster till Per Brahe d.y. och grevinna samt hovdam hos änkedrottning...

Hi
Porträtt

Karin Månsdotter

Karin Månsdotter (1550-1612) var drottning gift med Erik XIV. Hennes märkliga livsöde har länge...

Hi
Porträtt

Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf (1858-1940) är en av Sveriges mest folkkära och utomlands mest välkända författare....

Hi
Kvinnlig bonde

Kvinnorna under stormaktstidens krig

Under de många krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet befann sig en stor del av den...

Hi
Förstoringsglas

Historiesyn

All historia är vinklad Man brukar skilja mellan historia och det förflutna. Det förflutna...

Hi
Porträtt

Rosa Luxemburg

Rosa Luxemburg (1871-1919) föddes i Polen, ett land som då var uppdelat mellan Ryssland, Österrike...

Hi
Kata i talarstolen

Kata Dalström

Kata (Katarina) Dalström (1858-1923) är den socialistiska rörelsens mest kända kvinnliga agitator....

Hi
Hildegard

Hildegard av Bingen

Den som läst H. P. Lovecrafts böcker funderar kanske om ett tentakelförsett monster håller på att...

Hi
Skolklass

Flickskolor

Flickskolor var på privat initiativ grundade skolor utanför det allmänna undervisningsväsendet....