Bild:
Detalj från Carinanebulosan som innehåller några av de tyngsta och ljusstarkaste kända stjärnorna.
M

Religion och vetenskap

Debatten om religion är förenligt med vetenskap har pågått sedan den naturvetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Med hjälp av den vetenskapliga metoden som baseras på observationer, experiment och tester började man försöka förklara hur verkligheten är uppbyggd och fungerar. De flesta vetenskapsmännen var under denna tid troende och såg inte någon motsättning mellan sin religiösa tro och vetenskapen. Genom att undersöka den naturliga världen kan vi förstå hur Gud ordnat skapelsen, tänkte de.

Men vid flera tillfällen i historien har debatten blossat upp till följd av vetenskapliga resultat som verkar ifrågasätta religiösa uppfattningar. Den kanske mest kända och omdiskuterade frågan rör evolutionsteorin som lades fram av den brittiska biologen och forskaren Charles Darwin vid mitten av 1800-talet.

Darwins evolutionslära och religiös tro

Darwins evolutionslära eller utvecklingsteori blev omdiskuterad ur religiös synvinkel eftersom den inte förutsatte Guds medverkan på något sätt. Arter utvecklas enligt Darwin genom att vissa individer på grund av små men viktiga skillnader i olika egenskaper har större möjligheter att överleva än andra och att de därmed kan föra sina egenskaper vidare till nästa generation. Utvecklingen av arterna kunde därför förklaras utan något gudomligt ingripande. Evolutionsläran innebar alltså en helt ny syn på naturen jämfört med den tidigare uppfattningen att Gud hade skapat en fulländad natur där alla delar samverkade med varandra.

Charles Robert Darwin (1809-1882) var den brittiske biolog, zoolog, geolog, teolog och forskare som upptäckte och framlade övertygande belägg för att alla arter av liv har utvecklats över tiden från ett gemensamt ursprung genom den process som han kallade naturligt urval.

Många naturforskare hade redan innan Darwin börjat ifrågasätta att Gud hade skapat världen på det sätt som beskrevs i Bibelns skapelseberättelse. Enligt skapelseberättelsen hade Gud skapat alla levande arter på sex dagar och de var fulländade från början varför ingen utveckling av dem kan ha skett.

Men det fanns vid den här tiden så många iakttagelser i naturen som visade på att det faktiskt hade skett någon form av utveckling och detta påverkade naturligtvis Darwins forskning. Flera fynd av fossil stärkte också evolutionsläran. Många naturforskare började därför överge den bibliska skapelseberättelsen och valde en mer symbolisk tolkning av skapelseberättelsen. På så sätt blev det lättare att kombinera de vetenskapliga teorierna med den kristna tron. Den religiösa debatten kring evolutionsläran handlade därmed mer om hur denna utveckling hade gått till och vilka krafter som drev utvecklingen.

Uppfattningen att det var Gud som låg bakom evolutionsprocessen blev lösningen på den konflikt mellan evolutionsläran och den kristna tron som många upplevde och därmed kunde de troende och kyrkan acceptera Darwins teori.

Intelligent design

Några som inte kunde acceptera Darwins evolutionslära var de bibeltrogna kreationisterna som växte i antal under 1900-talet, särskilt i USA. Kreationisterna menade att Gud hade skapat människan och världen och de ansåg att evolutionsläran utgjorde ett hot mot grundläggande kristna värden i samhället. Kreationisterna genomdrev i flera delstater lagar som förbjöd undervisning om evolutionsläran i skolorna.


Bild:
Inom intelligent design används ett urverk ibland som liknelse för hur en komplex struktur förutsätter en intelligent skapare.

Värt att veta...

Debatten om relationen mellan religion och vetenskap blev aktuell i samband med att Darwin presenterade sin revolutionerande evolutionslära. Det finns många olika förhållningssätt och möjliga uppfattningar om hur relationen kan förstås.

Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men det finns också de som menar att evolutionsläran går att förena med en religiös tro.

En senare variant av kreationismen i USA benämns intelligent design (ID). ID anser att evolutionsläran inte kan förklara komplexiteten hos allt liv på jorden. Det kan endast förklaras utifrån en genomtänkt skapande "intelligent designer". Ett komplicerat organ, till exempel ögat med flera samverkande delar, kan inte ha formats genom en gradvis utvecklingsprocess, enligt ID. Det måste ha skapats av en designer.

Genom att undvika att kalla designern för Gud, och istället framställa sin teori som ett vetenskapligt alternativ till evolutionsläran, försöker ID-anhängarna få in sin teori i skolans biologiundervisning som ett alternativ till evolutionsläran. ID är en teori om livets uppkomst, evolutionsläran en annan teori, så varför ska skolan enbart undervisa om den ena teorin frågar de.

ID-rörelsen kritiseras hårt från forskarsamhället som menar att deras resonemang och kritik mot evolutionsläran saknar vetenskaplig grund. Kreationister och särskilt ID-anhängare kritiseras för att anta att teorier är detsamma som gissningar och antaganden, vilket är en grundläggande missuppfattning. Vetenskapliga teorier är snarare en produkt efter en lång och mödosam process och består av fakta, naturlagar, slutledningar och grundligt testade antaganden. Den vetenskapliga metoden medför att vetenskapliga teorier är välgrundade och uppfyller de krav på vetenskaplighet som finns till skillnad från lösa antaganden och gissningar som ett mer vardagligt användande av ordet ”teori” kan innebära.

Antagandet om en intelligent designer kan inte vara en del av en vetenskaplig förklaring, enligt vetenskapen, eftersom övernaturliga krafter inte går att vetenskapligt undersöka. Det finns därför ingen vetenskaplig grund för ID som kan motivera att den uppfattningen bör inga i biologiundervisningen, menar forskarna. ID ses snarare som en religiös uppfattning som hör hemma inom religionsundervisningen istället.


En forskare som mycket aktivt har argumenterat mot kreationismen och ID-rörelsen är den välkände evolutionsbiologen och Richard Dawkins. Han hävdar att Darwins evolutionslära möjliggjort att man kan vara "en intellektuellt tillfredsställd ateist" och han ser inte bara ID och kreationister utan religion över huvud taget som en skadlig kraft i samhället som bör bekämpas. Det finns alltså för Dawkins och flera andra så kallade ”nyateister” en verklig konflikt mellan vetenskap och religion.

Men behöver det verkligen vara en konflikt? Om vetenskap endast är en metod för att nå säkrare kunskap och om vetenskapen inte kan motbevisa alla religiösa antaganden, eftersom en del av dem inte går att undersöka vetenskapligt, borde det väl vara möjligt som troende att tro både på vetenskapen och en religion? Finns det något sätt att se på relationen mellan vetenskap och religion som innebär att de inte hamnar i konflikt med varandra?

Olika områden eller samspel?

En uppfattning som bland annat evolutionsbiologen Stephen Jay Gould argumenterar för är att se på religion och vetenskap som två skilda kunskapsområden. Vetenskapens uppgift är att studera och förklara naturen, medan religion handlar om frågor som rör mening, värderingar och moral.

Vetenskap och religion bör inte blandas samman men kan komplettera varandra. Evolutionsläran och olika religiösa uppfattningar ska alltså hållas isär eftersom vetenskapen inte ger svar på religiösa frågor.

Bild:
En vanlig uppfattning bland troende forskare är att se världen som Guds skapelse samtidigt som man respekterar den vetenskapliga metoden och evolutionsläran.

Men är det verkligen så enkelt att göra en så tydlig uppdelning? Inom vissa områden närmar sig frågorna varandra förr eller senare. En annan uppfattning är därför att vidhålla att det inte finns någon konflikt mellan vetenskap och religion, utan istället framhålla att evolutionsläran kan ingå i religionen. En vanlig uppfattning bland troende forskare är att se världen som Guds skapelse samtidigt som man respekterar den vetenskapliga metoden och evolutionsläran.

Det innebär att man accepterar vetenskapliga förklaringar utan att se Gud som orsak till varje förändring. Man tolkar istället den evolutionsbiologiska kunskapen i ett religiöst sammanhang där man t.ex. kan uppfatta Gud som yttersta orsak men där Gud inte ingriper i den naturliga utvecklingen. Det är en uppfattning som delas av flera kristna kyrkor och som många forskare med en kristen tro omfattar.


En del kritiker menar att det egentligen bara finns ett sätt som religion kan vara ”förenlig” med vetenskap - om religiösa föreställningar inte gör anspråk på vetenskaplig sanning och endast omfattar en gudsbild där Gud aldrig ingriper i världen, aldrig gör mirakel och aldrig hör bön. En sådan religiös uppfattning skulle kunna undvika en konfrontation med vetenskapen, menar de. Men en sådan religion skulle de flesta troende förmodligen ha svårt att acceptera då den mister en hel del av den funktion som en gudstro omfattar.

Vetenskapen som religion

En del forskare framhåller att det är skillnad mellan religion och vetenskap eftersom det inom vetenskapen är möjligt att ompröva teorier och ändra uppfattning, vilket man t.ex. gjorde när Darwins evolutionslära accepterades. Inom religioner finns auktoriteter och absoluta sanningar som man inte får ifrågasätta oavsett vad vetenskapen visar stöd för, menar dessa forskare.

Men kritik har även framförts mot en del forskare för att de omfattar en slags övertro på vetenskapen som en slags absolut sanning. En sådan uppfattning kallas scientism och innebär att all kunskap bör grundas på vetenskap och att man endast bör tro eller hålla för sant sådant som bekräftats vetenskapligt. Ett väldigt starkt krav med tanke på att de flesta, även forskare, omfattar en hel del övertygelser som inte bekräftats vetenskapligt, t.ex. tron på vetenskapen som den bästa källan till säker kunskap. För hur skulle en uppfattning om vetenskapens sanning eller tron på vetenskapen som bästa kunskapskälla kunna bekräftas vetenskapligt? Det finns inga möjligheter att undersöka själva tron på vetenskapen med vetenskapliga metoder eftersom det är en värdering att vetenskap är en bra eller enda källan till kunskap.

Vetenskapen och uppfattningar om hur vetenskap ska bedrivas samt dess riktighet bygger alltså på värderingar precis som religioner. Värderingar och uppfattningar som scientister enligt deras egna krav på kunskap inte borde omfatta då de endast bör tro på det som är vetenskapligt bekräftat. En mer ödmjuk inställning till vetenskapen och dess möjligheter vore mer fruktbart i debatten om relationen mellan religion och vetenskap.

Konflikt eller samexistens?

Debatten om relationen mellan religion och vetenskap har pågått sedan Darwin presenterade sin revolutionerande evolutionslära och den visar att det finns flera olika förhållningssätt och möjliga uppfattningar om hur relationen kan förstås.

Än i dag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och religion står emot varandra. Men det finns också de som menar att evolutionsläran går att förena med en religiös tro. Här har vi tagit upp några olika ställningstaganden i frågan och problem som de innebär. I den ena ringhörnan återfinns de kreationister som hävdar att religionen är sann och evolutionsläran falsk och i den motsatta ringhörnan finns de scientister och nyateister som framhåller att evolutionsläran och vetenskapen är sann och alla religioner är falska samt skadliga. Däremellan återfinns majoriteten som försöker pussla ihop och omfatta både evolutionsläran och en religiös tro eller som i alla fall inte ser de som direkta motsatser.

En allt vanligare uppfattning är att konflikten egentligen inte alls står mellan vetenskap och religion utan snarare handlar om en konflikt mellan teism och ateism, alltså övertygelser om att det finns respektive att det inte finns en Gud. Konflikten består i så fall i att religiösa skrifter som Bibeln och Koranen tydligt talar om att det är Gud som skapat världen, människan och de andra djuren och vid en bokstavlig tro på skrifterna kan det vara svårt att omfatta evolutionsläran fullt ut. Men vid en mer symbolisk tolkning av skrifterna råder förmodligen ingen konflikt eftersom både teism och ateism, åtminstone i princip, är förenliga med vetenskap och evolutionsläran.
 

Text: Pernilla Nordström, läromedelsförfattare samt gymnasielärare i filosofi, historia och religionskunskap

Debatten om religion är förenligt med vetenskap har pågått sedan den naturvetenskapliga revolutionen på 1600-talet. Med hjälp av den vetenskapliga metoden som baseras på observationer, experiment och tester började man försöka förklara hur verkligheten är uppbyggd och fungerar. De flesta vetenskapsmännen var under denna tid troende och såg inte någon motsättning mellan sin religiösa tro och vetenskapen. Genom att undersöka den naturliga världen kan vi förstå hur Gud ordnat skapelsen, tänkte de.

Uppdaterad: 01 juni 2016

Annons

Podcast om Religion och vetenskap

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-21

Julia, Mattias och Kristoffer reder ut vad religion är och vad vetenskap är samt hur relationen dem emellan ser ut.

Artiklar om Religion och vetenskap

M
Hans Thorbjörnsson
2014-01-29
Speciell för USA är den starka kreationiströrelse som växte fram på 1920-talet. Kristna grupper såg evolutionsteorin som en del av den ökande sekulariseringen i samhället, och som ett hot mot...

Länkar om Religion och vetenskap

Sortera efter:
          

Pedagogisk genomgång (13:24 min) av gymnasieläraren Anders Larsson som resonerar kring religion och vetenskap (tro och vetande) - går det att kombinera? Filmen riktar sig till kursen religion 1 på gymnasiet.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (8:32 min) för högstadiet där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om religion och vetenskap och förhållandet däremellan från renässansen fram till idag.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD som anknyter till debatten om livets uppkomst. Vi sätter vår tillit till vetenskapens bild av världen, trots att den inte kan förklara till exempel hur liv och medvetande kunde uppstå ur intet. Filosofen Thomas Nagels nya bok utmanar vetenskapen på ett intressant sätt, men erbjuder ingen riktigt trovärdig motbild...

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om kreationism, dvs uppfattningen att världen och allt levande helt eller delvis har kommit till genom gudomligt ingripande eller på övernaturlig väg. Det finns inom kreationismen ett brett spektrum av uppfattningar både om vad eller vem/vilka som orsakat universums existens och hur detta kan ha gått till... Mer material hittar du i det här inlägget på sajten Evolutionsteori.se.

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om intelligent design, dvs uppfattningen att livet på jorden är alltför komplext för att ha kunnat uppstå och utvecklas uteslutande genom slumpmässiga variationer och naturligt urval som biologins evolutionsteori menar... Se även den här artikeln på Fri-tanke-smedjas hemsida.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning där du kan ta del av några teorier kring universums och livets uppkomst. Den vanligaste vetenskapliga förklaringen till universums uppkomst är teorin om the Big Bang. Big Bang är namnet på en gigantisk “smäll“ som enligt teorin skall ha ägt rum för ungefär 15 miljarder år sedan...

Spara som favorit
          

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning kan du läsa om synen på jordens skapelse och utveckling ur ett religiöst och vetenskapligt perspektiv. Materialet är anpassat för elever på högstadiet och gymnasiet.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där du kan sätta dig in i den ständigt pågående debatten om konflikten mellan religion och vetenskap.

Taggar:
Spara som favorit
          

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning kan du läsa om Betlehemstärnan. Frågan om vad Betlehemstjärnan egentligen var för slags himlafenomen har många astronomer ägnat sig åt att försöka besvara. Huvudsakligen har tre teorier diskuterats...

Taggar:
Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider hjälpt människan att tolka,...

Judendomen är en monoteistisk religion som ligger som grund för både kristendomen och islam. Enligt judendomen är israeliterna Guds utvalda folk...

Kristendomen är världens största religion och utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet, andra delen i Bibeln.

Islam är en monoteistisk religion som grundades av profeten Muhammed på 600-talet e.Kr. Islam är idag utbredd över hela världen och räknas som...

New Age är en strömning av idéer med inslag av teosofi, ekosofi och astrologi som förespråkar en holistisk världsbild med tonvikt på människans...

Livsfrågor är de stora frågorna som vi alla ställer oss under livets gång. Livsfrågor handlar om meningen med livet och hur vi ska leva vårt liv...

Det västerländska samhällets avkristning och religion och religiositet ur ett kritiskt perspektiv.