Tåg och ångbåtar var snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Det blev nu också lättare att passa tider. Målning av Claude Monet (1840–1926).
M

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Den industriella revolutionen förvandlade Europa från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Bakom den industriella utvecklingen låg en rad tekniska innovationer som gjorts tidigare under 1700-talet såsom ångmaskinen, spinnmaskinen, den tekniska vävstolen och bättre järnframställningsprocesser. Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis från väst till öst under hela 1800-talet.

Ångmaskinen skapade geografiska förutsättningar för industrialiseringen

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge. Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades. Många industrier förlades längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.

Ångmaskinen revolutionerade kommunikationerna

En annan fördel med ångmaskinen var att den kunde monteras på vagnar och båtar. Ångmaskinen revolutionerade därmed också kommunikationerna. Tåg och ångbåtar var både snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Dessutom blev det nu möjligt att passa tider då man inte längre behövde ta lika stor hänsyn till vädrets makter.

Sågverksindustri i Norrland. Tack vare ångmaskingen kunde nu fabriker byggas lite var som helst, helt oberoende av forsar och andra energikällor som tidigare hade begränsat industriernas geografiska placering.

De nya kommunikationerna satte fart på handeln och industrin

Industrialiseringen ökade i takt med de nya transportmöjligheterna. Enorma summor satsades därför på järnvägsbyggen och sjöfart under 1800-talet. På land knöt järnvägar samman tätorter och landsbygd med varandra. Till sjöss färdades stora oceangående ångfartyg mellan länder och kontinenter. Det var också vid den här tiden som Suezkanalen och Panamakanalen grävdes ut och togs i bruk. Havskanalerna skapade nya möjligheter för världshandeln genom snabbare och billigare transportmöjligheter mellan kontinenterna.

I början av 1900-talet utvecklades transportmöjligheterna ytterligare i samband med bilismens och flygets tillkomst. Men det skulle dröja ytterligare ett tag innan de fick stor betydelse för näringslivet.

Informationssamhällets barndom

Det uppfanns också kommunikationer som varken pustade eller vräkte ut rök.

Från och med mitten av 1800-talet började telegrafin att användas och några årtionden senare togs telefonen i bruk. Genom de nya kommunikationerna förbättrades kontakten mellan regeringar, företag och folk. I och med det ökade också tempot i samhället.

Den stora inflyttningen till städerna som ägde rum under 1800-talet, innebar att folkets behov av samhällsinformation ökade. Det blev nu vanligt med dagstidningar. Detta gynnade pappersindustrin som utvecklades kraftigt under perioden.

Industrialiseringen och det förbättrade jordbruket medförde att folkmängden ökade kraftigt under 1800-talet. Bilden här ovan visar en vy över en europeisk stad vid mitten av seklet. Den vackra sommaridyllen bryts lite varstans av fabriksskorstenar som spyr ut rök.

Industrialiseringen går in i en ny fas

Under de sista decennierna av 1800-talet intensifierades industriproduktionen i västvärlden. Naturvetenskaplig forskning, tekniska framsteg, bättre kommunikationer och effektivare organisering medförde en andra industriell revolution. Nya billiga metoder för att framställa stål hade upptäckts. Stål ersatte nu järn som industrins viktigaste vara. Det billiga stålet kom till användning inom de flesta områden: till järnvägsbyggen, uppförandet av höga byggnader, konstruktion av stålfartyg, för tillverkningen av maskiner och starka verktyg o.s.v.

Armerad betong fick byggbranschen att sikta högt

Inom byggbranschen började man samtidigt använda stål i kombination med betong. Den armerade betongen var starkare och mer elastisk än vanlig betong och revolutionerade byggtekniken kring sekelskiftet 1900. Byggnaderna kunde därmed göras högre och större än tidigare. Detta utnyttjades i många av dåtidens städer, framförallt i de stora städerna i USA där skyskrapor blev på modet.

Kemisk industri

En annan bransch som utvecklades kraftigt i slutet av 1800-talet var den kemiska industrin där det bland annat tillverkades papper, gummi, färg, sprängämnen och cement.

Nya energikällor

Stenkol var industrins viktigaste energikälla fram till långt in på 1900-talet. Men vid slutet av 1800-talet fick olja och elektricitet större betydelse vid sidan av kolet. Olja utvanns redan vid mitten av 1800-talet och användes till att börja med för framställning av fotogen till belysning. Det var först vid bilismens genombrott i början av 1900-talet som oljan blev mer eftertraktad.

Stad med elektrisk belysning i slutet av 1800-talet.

Elektriciteten lyste upp samhället

Under andra halvan av 1800-talet gjordes också några viktiga tekniska landvinningar inom det elektromagnetiska forskningsfältet. Till att börja med uppfanns den elektriska generatorn som gjorde det möjligt att framställa elektricitet i stora mängder. Det dröjde därefter inte länge förrän glödlampan uppfanns och revolutionerade belysningstekniken. Elektricitet användes snart också som drivkraft till motorer. Men det dröjde till slutet av 1800-talet, efter att man löst problemet med att transportera elektricitet över långa avstånd, som industrin började använda elektricitet i större mängder.

Vetenskapsmännen och uppfinnarna var tidens hjältar

En utbredd framstegsoptimism präglade västvärlden under 1800-talet. Folk satte sin tilltro till naturvetenskapen, som i kombination med ny teknik skulle förbättra människans levnadsvillkor. Inom den vetenskapliga forskningen uppkom under slutet av 1800-talet nya ämnesområden, och till de gamla anlades nya perspektiv. Charles Darwin vidgade perspektivet bakåt och framåt i historien med sin banbrytande teori om arternas ursprung, Sigmund Freud och psykoanalysen fokuserade på den enskilda människans inre, Albert Einstein riktade blickarna mot både det minsta och det största – atomen och rymden. Vetenskapsmännen och uppfinnarna var tidens hjältar.
 

Användbara begrepp

Kommunikationer: Olika sätt att transportera varor och människor alternativt information från punkt A till punkt B. Tåg och bussar är exempel på transportkommunikationer, medan post, telegraf och tidningar utgör exempel på kommunikationer som sprider information.

Industrialisering/Industrialism: Ett samhälles omvandling från jordbrukssamhälle till industrisamhälle. Industrialisering eller industrialism för med sig en mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Industri: Framställning av produkter genom att råvaror förädlas.

Industriell tillverkning: Mekaniserad tillverkning med långt gående arbetsfördelning där arbetsprocessen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Fabrik: En industriell anläggning där det i mängd och av ett flertal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.

Råvaror: Varor som utvunnits ur naturen men inte behandlats/förädlats. Exempel på råvaror är skog, malm, ull och olja.

Produktion: Tillverkning (producera = tillverka)

Näringsliv: Samlingsnamn för de olika näringar (företag och andra vinstdrivande verksamheter) som finns inom ett geografiskt område.

Intressanta fakta om några av periodens forskare, uppfinnare och upptäckare

Visste du att:

  • År 1796 infekterade Edward Jenner avsiktligt sin son med kokoppor för att, när han tillfrisknat, utsätta honom för smittkoppor. Sonen fick inte smittkoppor, eftersom den lindrigare sjukdomen gjort honom immun. Vaccinet var därmed upptäckt.
  • De första tändstickorna dök upp i Paris 1805, men det blev fiasko. De innehöll så stora mängder fosfor att det nästan inte behövdes någon friktion alls för att tända dem. De kunde antändas bara genom att man öppnade asken de förvarades i. År 1836 startades den första tändsticksfabriken i Sverige och tolv år senare uppfann en av delägarna, Edvin Gustaf Pasch, säkerhetständstickan. Poängen med den var att den måste strykas mot ett särskilt plån för att ta eld
  • År 1839 konstruerade den skotske smeden Kirkpatric Macmillan den första cykeln, som då kallades velociped. Han orsakade också den första cykelolyckan då han under en kapplöpning körde över ett barn och fick böta fem shilling. När den första cykeln presenterades i Paris skrev en tidning att ”till någon verklig nytta kommer denna maskin aldrig att bli”.
  • Charles Darwin (1809-1882), den moderna utvecklingslärans upphovsman, publicerade sina teorier i verket Om arternas uppkomst år 1859. Darwins utvecklingslära accepterades ganska snabbt. Men på vissa håll motarbetades hans teorier. Så sent som 1925 utkämpades den berömda ”aprättegången” i Tennessee, USA. Där åtalades en lärare för att ha lärt ut Darwins utvecklingslära.
  • Den svenske uppfinnaren John Ericsson (1803-1889) är mest känd för sitt krigsfartyg Monitor som han byggde för nordstaternas räkning under det amerikanska inbördeskriget. Efter hans död fördes hans kista under stora hedersbetygelser på ett amerikanskt örlogsfartyg till Sverige. Ericsson begravdes i Filipstad.
  • Amerikanen Samuel Morse uppfann den enkeltrådiga elektriska telegrafen och han dog vid 81 års ålder 1872 med fingret på den telegrafnyckel som han hade installerat i sitt hus.
  • År 1878 fick civilingenjör Gustaf de Laval patent på sin separator (gräddskummare), som med hjälp av centrifugalkraftens hjälp skilde grädde från mjölk. Den maskinen är en förutsättning för att man ska kunna driva mejerier i stor skala.
  • Teknikens flitigaste uppfinnare är amerikanen Thomas Edison, som sammanlagt fick 1053 olika patent.
  • Svensken Salomon August Andrée blev berömd för att han misslyckades att nå Nordpolen med luftballong 1897. Det slutade i katastrof, ballongen kraschade på Vitön nordöst om Spetsbergen. Efter 33 år fann norrmännen expeditionsmedlemmarnas döda kroppar. Dödsorsaken är okänd, men enligt vissa läkare omkom de av trikinförgiftning som de fick när de åt rått isbjörnskött.
  • Skiftnyckeln uppfanns 1892 av svensken Johan Petter (JP) Johansson. Skiftnyckel, den ställbara skruvnyckeln, kunde användas till olika stora muttrar. På så sätt kunde en mekaniker klara sig med bara två-tre olika stora skiftnycklar.
  • När Alfred Nobel dog 1896 ägde han en stor förmögenhet. Eftersom han var emot arvsrätten, testamenterade han allt till en stiftelse som varje år skulle belöna dem som hade gjort mänskligheten den största nyttan. Hans familj blev mycket upprörd. Vissa tidningar var emot det, även kung Oscar II var kritisk till att prisen inte enbart delades ut till svenskar. Men man måste verkställa testamentet och de första Nobelprisen delades ut den 10 december 1901. Nobel bestämde i sitt testamente att fredspriset skulle delas ut i Norge. När han avled, var Sverige och Norge i union.

    Nobelprisen delas varje år ut på Alfred Nobels dödsdag den 10 december.
  • Alfred Nobel, dynamitens fader, fick på äldre dagar dåligt samvete för vad hans sprängämnen ställde till i krig. Men han var övertygad om att vapnen till slut skulle bli så skrämmande att ingen vågade börja krig.  Nobels testamente chockade omgivningen. Avkastningen av hans enorma förmögenhet på 33 miljoner skulle fördelas årligen till dem som gjort de största insatserna inom fysikens, medicinens och litteraturens områden. 1901 delades de första nobelprisen ut.
  • Marie Curie (1867-1934) var den första människa som dog av radioaktiv strålning. Curie upptäckte de radioaktiva ämnena radium och polonium 1898, vilket belönades med Nobelpriset 1903. På grund av att hon var kvinna vägrades hon inträde i franska vetenskapsakademien, trots att hon hade tilldelats Nobelpriset två gånger.
  • Sven Wingquist anses som det moderna kullagrets uppfinnare. 1907 uppfann han det sfäriska kullagret och han grundade företaget SKF (Svenska kullagerfabriken) i Göteborg. Han var mycket mån om sina anställda. Redan 1913 införde han semester med full lön och han införde även olycksfallsförsäkring för sina anställda långt innan man lagstiftade om något sådant.
  • Sven Hedin är Sveriges mest berömda upptäcktsresande genom tiderna. Han tillbringade sammanlagt 18 år på resande fot i Asien. Han började i Persien i väst och den sista resan slutade i Peking i öst 50 år senare. Under dessa år i Asien kartlade han betydande områden i Pamir, Takla Makan och Tibet. Hans mest dramatiska färd blev den så kallade dödsmarschen genom den kinesiska Takla Makanöknen 1895. Efter 18 dagars marsch kom karavanen in i en sandstorm. Snart dog nästan alla djur. Till sist hade man ingenting annat att dricka än den sista kamelens urin. Två av medarbetarna avled. Efter att ha vandrat sex dagar i öknen räddades Sven Hedin och hans kamrater genom att de hittade en flod.
  • Amerikanen Robert Peary är känd för att han var den förste som nådde Nordpolen. Expeditionen bestod av Peary och hans betjänt Henson och dessutom de fyra eskimåerna Ootah, Ooqueah, Egigwah och Seegloo. Den 6 april 1909 var de framme vid Nordpolen. På en igloo som de byggde hissades den amerikanska flaggan. Men egentligen kom inte Peary först till Nordpolen. När Peary kom fram hade hans betjänt Henson och Ootah redan varit på plats i 45 minuter.
  • Den norske polarforskaren Amundsen vann kapplöpningen till Sydpolen 1911 för att han använde 52 hundar som dragdjur. Engelsmannen Scott kom fram 35 dagar senare eftersom hans sibiriska hästar inte klarade av den svåra kylan.
  • Från år 1860 och 50 år framåt genomförde svenska forskare fler än 25 polarexpeditioner. Det var betydligt fler än länder som Tyskland, USA och Storbritannien gjorde under samma tid.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ångmaskinen gjorde det möjligt att påverka var industrierna skulle ligga (deras geografiska läge). Förklara varför det var viktigt.
     
  2. På vilka sätt påverkade ångmaskinen kommunikationerna?
     
  3. Hur och varför påverkade de nya kommunikationerna handelns utveckling?
     
  4. Vi lever idag i ett högteknologiskt informationssamhälle, men hur spreds information under 1800-talet?
     
  5. Varför ökade tidningsläsandet i slutet av 1800-talet?
     
  6. I slutet av 1800-talet gick industrialliseringen in i en ny fas som ledde till många nya uppfinningar och att en rad olika områden/branscher utvecklades. Berätta om detta.

Ta reda på:

  1. Nämn fem viktiga uppfinningar som gjordes under 1800-talet.
     
  2. Beskriv vad Charles Darwin kom fram till i sin forskning.
     
  3. Vilken uppfinning lade grunden för Nobelpriset?

Diskutera:

  1. Jämför 1800-talets teknik och kommunikationer med dagens. Försök hitta så många likheter och skillnader som möjligt. Gör gärna en lista med två spalter.
     
  2. Många av 1800-talets tekniska framsteg - såsom järnväg, propellern, elektricitet, telefonen o.s.v. - har haft stor enorm för 1900-talets tekniska utveckling. Men vilka är vår egen tids viktigaste uppfinningar och tekniska landvinningar som framtidens teknik kommer att bygga vidare på? Diskutera.
     

Obs! I avsnitten om industriella revolutionen, ekonomi och handel samt om livet på landet och i staden hittar du mer fakta och frågor som berör temat. Missa heller inte att läsa avsnitten om sjöfart och sjökrigföring samt om krig och försvar som tar upp de tekniska landvinningarna som gjordes under perioden  inom sjöfart och krigföring.

 

Litteratur:
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natur och Kultur, 1995
Lars Bergquist, Kommunikation – från budbärare till Internet, Natur och Kultur, 1999
Bergström m.fl., Alla tiders historia, Gleerups, 1995
Merike Fridholm m.fl.,
Industrialismens rötter - om förutsättningarna för den industriella revolutionen i Sverige, Norstedts, 2005
 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

Den industriella revolutionen förvandlade Europa från ett jordbrukssamhälle till ett industrisamhälle. Bakom den industriella utvecklingen låg en rad tekniska innovationer som gjorts tidigare under 1700-talet såsom ångmaskinen, spinnmaskinen, den tekniska vävstolen och bättre järnframställningsprocesser. Industrialiseringen av Europa var en process som spreds gradvis från väst till öst under hela 1800-talet.

Ångmaskinen skapade geografiska förutsättningar för industrialiseringen

Ångmaskinen som energikälla fick enorm betydelse för industrialiseringen. Eftersom ångmaskiner kunde placeras var som helst behövde industrin inte längre ta hänsyn till energikällans geografiska läge. Tidigare hade industrin för det mesta drivits av vattenhjul vid forsar som dessutom ofta frös till is under vinterhalvåret. Med de effektiva ångmaskinerna behövde man inte längre ta hänsyn till vattenströmmar eller årstider. Industrin kunde nu placeras i närheten av råvaror och naturtillgångar eller vid städer där det fanns stor efterfrågan på det som producerades. Många industrier förlades längs med vattendrag och kuster där det fanns goda transportmöjligheter.

Uppdaterad: 25 augusti 2016

Annons

Lärarmaterial om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur har Sverige utvecklats de senaste 150 åren? Uppslaget Tillväxt lägger fokus på hur ekonomisk tillväxt skapas och dess betydelse för ett lands utveckling.
av:
Film- & TV-branschens Samarbetskommitté
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett skolmaterial för högstadiet och gymnasiet om upphovsrätten och om möjligheten att leva på sitt skapande.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
TV-serie från UR som lyfter fram människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
TV-serie från UR i sex delar som tar oss med genom olika epoker för att ta reda på hur människors vardag har sett ut genom tiderna. Hur luktade man på medeltiden? Hur var det att vara kär under vikingatiden? Och innan det fanns några klockor - hur kom man i tid då?

Artiklar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

L
Berndt Tallerud
2016-11-06
En operation i början av 1800-talet var ett skräckfyllt vågspel. Ett vanligt ingrepp var amputation av en arm eller ett ben. När operatören gjorde sitt jobb, gällde det att ha några starka...
M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-06-01
Charles Darwin är en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän. Hans teorier om "det naturliga urvalet", framlagda vid mitten av 1800-talet, kom att förändra hela världsbilden...
L
Carsten Ryytty
2016-06-01
Eiffeltornet i Paris är en av de mest kända och besökta byggnaderna i världen. Det 324 meter höga utsiktstornet har blivit en symbol för Frankrike...
L
Carsten Ryytty
2016-04-03
Suezkanalen är en av världens viktigaste vattenvägar. Kanalen, som går från Port Said vid Medelhavet till Port Tewfik vid Röda havet, är 171 kilometer lång, 14 meter djup och ca 120 meter bred...
L
Carsten Ryytty
2016-04-03
1881 började fransmännen bygga Panamakanalen mellan Stilla havet och Atlanten. Men det misslyckades på grund av klimatet och arbetet avbröts. 20 000 människor omkom vid detta arbete. Först 1914...
L
Carl Johan Markstedt
2014-12-04
Alfred Nobel (1833-1896) är känd över hela världen som uppfinnaren av dynamiten och skaparen av Nobelpriset. Men han var även en affärsman som i en rad länder byggde upp företag kring sina...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-01
Det var inte bara i Sverige som uppfinnare och vetenskapsmän framhävdes som nationella hjältar under 1800-talets senare del och början av 1900-talet. I den här artikeln berättas om George...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-05-01
Under 1800-talets senare del lyfter man i Sverige fram ett stort antal "hjältar" inom industri och vetenskap. Deras betydelse för Sveriges rykte i världen framhävs. Ofta betonar man...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-03-27
En ny "modern" nationalism blev under 1800-talets senare hälft oerhört stark och tydlig. Det var just under denna tid som också industrialismen satte fart i Europa och i Sverige. Vissa...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-03-16
Med ångfartyg ökade farten och sänktes kostnaderna. En resa från Amsterdam till Java tog på 1850-talet mellan tre och fyra månader. 1900 var restiden en månad. Under tidigt 1800-tal seglade...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-01-29
Speciell för USA är den starka kreationiströrelse som växte fram på 1920-talet. Kristna grupper såg evolutionsteorin som en del av den ökande sekulariseringen i samhället, och som ett hot mot...

Länkar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914

Sortera efter:
          

Genomgång (12:20 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Charles Darwin (1809-1882).

Spara som favorit
          

Genomgång (3:33 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Louis Pasteur (1822-1895).

Spara som favorit
          

Genomgång (2:32 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Marie Curie.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:12 min) där SO-läraren Hedvig Francke berättar kortfattat om Alfred Nobel.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:18 min) där SO-läraren Mikael Larsson ger en sammanfattning om de bakomliggande orsakerna till den industriella revolutionen.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:04 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om Sveriges industrialisering. Här presenteras de olika industriernas framväxt. I presentationen omnämns även arbetarnas villkor och svenskarnas utvandring till Amerika under 1800 - talet. Se gärna den allmänna presentationen om industriella revolutionen innan denna för att få förförståelse.

Spara som favorit
          

Denna presentation (9:56 min) av SO-läraren Mikael Larsson nämner flera konsekvenser av den industriella revolutionen och förklarar några av dem lite utförligare.

Spara som favorit
          

På Företagskällan har Centrum för Näringslivshistoria samlat texter, bilder och filmer om det svenska näringslivets historia. Materialet berör flera olika ämnen och passar för undervisning på gymnasiet och grundskolans senare år.

Spara som favorit
          

Genomgång (21:55 min) där SO-läraren Mats Lindberg berättar om arbete och dess vilkor genom historien och idag. Här berörs även relevanta begrepp såsom indusitriallisering, arbetsgivare, arbetstagare, arbetsmarknad, arbetsmiljö, strejk, lockout, kollektivavtal, fackföreningar, a-kassa, etc.

Spara som favorit
          

Genomgång (19:41 min) där SO-läraren Mats Lindberg berättar om händelser och företeelser som ledde fram till första världskriget. Här berörs främst: industrialiseringen, kolonialism/imperialism, nationalism och allianser.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (43:59 min) beskrivs perioden 1809–1900, vilket innefattar Sveriges industrialisering. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:18 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om den tekniska utvecklingen under 1800-talet. Här berörs ny byggnadsteknik, nya energikällor, transportrevolutionen, masskommunikation och befolkningsutveckling. För åk 7-9.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om den industriella revolutionens orsaker. Här berättas om jordbrukets utveckling och dess positiva följder. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om den industriella revolutionens orsaker. Här berättas bl.a. om teknik, olika energikällor och framförallt mekanisk energi som möjliggjorde den industriella revolutionen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:21 min) om den industriella revolutionen. Här berättas bl.a. om fabrikernas uppkomst, tider skulle passas, lönearbete med dess följder, ökad produktion och konsumtionssamhällets uppkomst. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (14:56 min) om den industriella revolutionen. Här berättas bl.a. om transporter, varför industrialliseringen började i Storbritannien samt om den andra industriella revolutionen (under senare delen av 1800-talet). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Genomgång (4:54 min) av SO-läraren Christopher Sköld som berättar kortfattat om båda industriella revolutionerna mellan 1750-1910.

Spara som favorit
          

SO-läraren Perry B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om industriella revolutionen. Mot slutet av 1700-talet inträffade en stor förändring i England. Människor började tillverka varor med hjälp av maskiner i stället för att bara använda verktyg och handkraft. Den här förändringen brukar kallas den industriella revolutionen...

Spara som favorit
          

Dokumentär (55 min) i SVT:s Öppet arkiv. Tusen år. En människa kan bli hundra. Det här är en historia om de tio århundradena. En historia om människor och människors villkor i Sverige. Programmen är sammanställda av Olle Häger och Hans Villius och är en bearbetad och förkortad version av deras serie i sex delar som visats tidigare 1980.

Spara som favorit
          

En dramadokumentär (35 min) i SVT:s Öppet arkiv om Alfred Nobel av Olle Häger och Hans Villius. Det har gått hundra år sedan det första nobelpriset delades ut. Historien om mannen bakom priset, dynamitens uppfinnare, är inte bara berättelsen om stora pengar, framgångsrika patent och fabriker i många länder. Det är också historien om en ensam människa, om hans kringflackande liv och hans hjälplösa kärleksaffär med en blomsterflicka från Wien. Alfred Nobel spelas av av

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga...

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.