Bild:
1300-talet var ett händelserikt och konfliktfyllt århundrade i Nordens historia. Bilden visar Valdemar Atterdags brandskattning av Visby 1361. Målning av Carl Gustaf Hellqvist (1851-1890).
M

Sverige och Norden på medeltiden 1050-1520

Inledningen på medeltiden räknas senare i Norden än i övriga Europa eftersom det tog längre tid för den kultur och de idéer som utmärker medeltiden att få fäste.

Sverige formas (ca 1050-1300)

För tusen år sedan existerade Sverige inte som ett enat land. De olika landskapen styrde sig själva efter egna lagar som bevarades i muntlig tradition. Alla fria män fick vara med på tinget där man fattade beslut i gemensamma angelägenheter. Men det var hövdingar och stormän som bestämde det mesta. Man dyrkade de gamla nordiska gudarna.

Sverige kristnades under slutet av 1000-talet. Det var främst härskarna och stormännen som först anslöt sig till den nya religionen. För dem var detta ett steg mot att införa det feodala samhällssystemet som de stiftat bekantskap med på kontinenten. I samband med kristendomens införande framträdde också kungar som erkändes både i Götaland och Svealand. Sverige fick nu sina första rikskungar.

Under 1150-talet påbörjades svenska korståg och erövringar mot Finland. De svenska erövringstågen österut fortsatte under 1200-talet och medförde att Finland gjordes till en del av Sverige som bestod i omkring 600 år (fram till 1809 då Finland förlorades till Ryssland).

Vid mitten av 1200-talet grundade Birger jarl Stockholm, som efter införlivandet av Finland hamnade i rikets mitt. Under Birger jarl och hans son Magnus Ladulås, blev styret av riket starkare. De tvingade svenskarna att betala skatt och de uppförde borgar. Även kyrkor och kloster byggdes runt om i landet. Präster, munkar, fogdar (skatteindrivare) och soldater blev till nytta när kungen skulle styra riket. Nu skapades ett sammanhållet svenskt rike. Under 1200-talet ökade också kyrkans makt och inflytande i Sverige. I Sverige anlades bland annat ett femtiotal kloster under medeltiden. Ofta var kungar och biskopar initiativtagare.

Bonde med en hjulplog. På medeltiden uppfanns många redskap inom jordbruket, till exempel hjulplogen, harv, skvalt, vind- och vattenkvarnarna.

Landsbygd och städer

Under 1100-talet började plog, harv och andra nya redskap och metoder att användas i jordbruket. Skördarna ökade, handeln kom igång, nya städer grundades.

Nästan alla av medeltidens människor i Norden var bönder. Många ägde egen mark medan andra arbetade på kungens, kyrkans eller adelns gårdar. De som inte var bönder bodde i städerna.

Under 1100-talet och 1200-talet växte många städer fram i Norden. Stockholm, Kalmar, Visby, Sigtuna, Skara, Åbo, Viborg, Bergen, Trondheim och Köpenhamn är några exempel. Medeltidens städer var i regel mycket små och befolkades av borgare som till största delen bestod av hantverkare och handelsmän.

Det finns ett tydligt samband mellan städer och borgar (befästningar) i det medeltida Norden. Även om de flesta borgarna var belägna på landsbyggden så kom de större borgarna att ligga i anslutning till olika städer, särskilt de befästningar som anlades av kungamakten. Ibland växte en stad fram i skuggan av borgen och ibland uppfördes en borg i en viktig stad. Men ofta ägde etableringen av staden och borgen rum ungefär samtidigt.

Feodalsamhället

Under medeltiden var folket indelat olika stånd (sociala samhällsklasser). Adeln och prästerna utgjorde det första och det andra ståndet och slapp betala skatt. I Europa utgjorde borgarna (hantverkare och köpmän i städerna) och bönderna tillsammans det tredje ståndet, men i Sverige fanns istället fyra stånd då borgare och bönder räknades som egna stånd, var för sig.

I slutet av 1400-talet började en svensk ståndsrikssdag formas där de fyra stånden hade egna representanter.

Under medeltiden växte mängder med städer upp i Norden och blev centrum för handel och förvaltning. Detalj från en målning gjord av Carl Gustaf Hellqvist (1851-1890).

Kungarna reste runt

De medeltida regenterna levde ofta ett kringresande liv och vistades omväxlande på olika borgar runt om i riket.

Den svenska Erikskrönikan berättar t.ex. om hur kungen och stormännen reste runt mellan borgarna i Kalmar, Stockholm, Nyköping, Lödöse och Visingsö.

Nordens bönder och borgare betalade skatt till kronan (kungen/staten) och finansierade på så sätt kungamaktens alla utgifter. Skattetrycket ökade därför i orostider i samband med krigskostnader. Men bönderna hade mer frihet i Sverige och Norden än nere på kontinenten. Någon livegenskap (se viktiga begrepp) förekom inte här.

Precis som i andra feodala länder fanns det i Norden adelssläkter som hade stora jordegendomar. Adeln behövde inte betala någon skatt till kronan. De skulle istället hjälpa till att försvara landet om det blev krig genom att ställa upp med bepansrade ryttare och soldater i kungens armé (se feodalismen). Kyrkan och klostren var också befriade från att betala skatt.

Politisk instabilitet och digerdöd (1300-talet)

1300-talet var ett politiskt instabilt århundrade i Sveriges historia. I början av seklet var det främst kung Birger och hans bröder Erik och Valdemar som slogs om makten. Vid Nyköpings gästabud år 1317, tillfångatog Birger sina bröder som lämnades att svälta ihjäl i en fängelsehåla. Kung Birger blev strax därefter själv avsatt, varefter Eriks son, Magnus, valdes till svensk kung. Under kung Magnus Erikssons tid fick Sverige sin första lagsamling som kom att gälla i hela landet. De gamla landskapslagarna ersattes därmed av en ny rikstäckande lag som gällde i alla landskapen. I samband med Magnus Erikssons landslag avskaffades också träldomen i Sverige.

Under resten av 1300-talet kämpade kungarna, bland andra Magnus Eriksson (1316-1374), med adeln om makt och pengar.

År 1349 förde ett engelskt fartyg digerdöden till staden Bergen i Norge. Därifrån spreds den snabbt över hela Norden. Digerdöden var en katastrof för dåtidens människor. Man tror att ungefär en tredjedel av Nordens befolkning dog av sjukdomen. På många ställen fanns inga människor kvar där pesten hade dragit fram.

Det var också under 1300-talet som den märkliga kvinnan Birgitta Birgersdotter skapade en nunneorden och inrättade ett kloster i Vadstena. Hon blev senare förklarad som helgon.

I slutet av 1300-talet gjordes ett försök att stabilisera de politiska förhållandena då de nordiska länderna gick samman och bildade en union - den s.k. Kalmarunionen.

Kalmarunionen (1397-1523)

Kalmarunionen var en union mellan Sverige (inkl. Finland) och Danmark (inkl. Norge) som upprättades vid ett nordiskt "toppmöte" i Kalmar 1397. Men föreningen av de nordiska länderna hade egentligen redan skett 1389 efter att drottning Margareta I av Danmark hade erövrat Sverige.

Unionen bildades framförallt för att skapa politisk stabilitet i och mellan de nordiska länderna. Grundtanken var att gamla tvister och konflikter skulle glömmas och att det hädanefter skulle råda fred mellan länderna. Stormännen i de nordiska länderna ansåg dessutom att de måste gå samman för att hävda sig mot Hansan och det växande tyska inflytandet i Norden. Hansan dominerade vid den här tiden handeln över Östersjön och hade därför väldigt stor politisk makt. Hansaköpmännen fanns i Lübeck och andra nordtyska städer. En del flyttade till Visby, Stockholm och Kalmar.

Margareta (1353-1412) drottning av Danmark, Norge och Sverige. Okänd konstnär.

Kalmarunionen fungerade bra under dess första tid då Danmarks drottning, Margareta I, höll i rodret.

Drottning Margareta följdes som regent av sin tyske släkting Erik av Pommern som hade som mål att minska Hansans makt över handeln i Norden.

En bit in på 1400-talet hade djupa sprickor uppstått i Kalmarunionen. Adeln i Sverige reagerade mot Erik av Pommerns och andra efterföljande unionsregenters försök att göra sig enväldiga (få all makt). Bönderna klagade i sin tur på de höga skatterna. Medan järn- och gruvarbetarna i Bergslagen, som exporterade järn och hade intresse av att ha goda handelsförbindelser med Hansan, var arga över att Hansan hela tiden motarbetades av Kalmarunionens regenter. Brytning av järn och koppar i Bergslagen (Mellansverige) och exporten till Europa var viktigt för Sverige .

Unionstiden blev därför en konfliktfylld epok i Nordens historia. Flera stora svenska uppror och inbördeskrig ägde rum under perioden.

På 1430-talet gjorde bergsmannen Engelbrekt uppror mot den danske unionskungen. Engelbrektsupproret höll på att lyckas, men ebbade ut efter att Engelbrekt mördats. Adeln kunde då ta över makten i Sverige.

Under slutet av århundradet styrdes Sverige av riksföreståndare som Sten Sture den äldre och hans efterträdare Sten Sture den yngre. Båda dessa riksföreståndarna kämpade för att frigöra Sverige från Kalmarunionen och skapa en svensk nationalstat.

Alla dessa stridigheter tärde hårt på det nordiska samarbetet. Inom den svenska adeln rådde delade meningar om hur Sverige skulle styras. Många ville att Sverige skulle bli självständigt, medan andra stödde den danske unionskungen.

I början av 1500-talet hade läget blivit kritiskt. Danskarna försökte desperat hålla samman unionen. När sedan den dåvarande danska unionskungen, Kristian II, intog Stockholm år 1520, lät han avrätta över 80 av sina hetsigaste motståndare bland den svenska högadeln och Stockholms borgerskap. Men massavrättningarna fick istället motsatt effekt och utnyttjades i propagandasyfte av unionsmotståndarna. Händelsen kallas inom svensk historieskrivning för Stockholms blodbad och blev den sista spiken i kistan för den redan döende Kalmarunionen.

Medeltidens slut - Gustav Vasa griper makten

Efter de blodiga händelserna i Stockholm tog den svenske adelsmannen Gustav Vasa över ledningen för motståndet mot danskarna. Han fick stöd av både bönder och adel i Sverige och använde Dalarna som sin maktbas. Efter något år av strider och belägringar lyckades till slut Gustav Vasa och hans bondearmé besegra danskarna. Strax därefter, år 1523 fick Kalmarunionen ett abrupt slut då Gustav Vasa lät kröna sig till kung över Sverige.

I vår nordiska historieskrivning markerar Kalmarunionens fall även slutet för den nordiska medeltiden. I samband med Gustav Vasas maktövertagande inleddes i Sverige istället en ny epok som inom svensk historieskrivning brukar kallas för Vasatiden.
 

Viktiga begrepp

Feodalism: För att kunna styra ett rike delade kungen/drottningen upp det i mindre områden. Dessa kallades län. Härskaren hade makten över alla länen men delade ut maktbefogenheter till olika vasaller som fick agera som länsherrar. Dessa länsherrar kunde i sin tur fördela mindre områden till sina egna vasaller. Vasallerna var tvungna att svära en ed där de lovade att troget tjäna sin herre (kungen och/eller länsherren). Under medeltidens gång blev länen ärftliga. Det var så adelsklassen föddes. Ordet feodalism kommer från det latinska ordet feudum, som betyder län eller lån. Systemet med vasaller som hjälper härskaren kallas därför feodalism. Läs mer om feodalismen >

Vasall: En storman, vanligen med en adelstitel, som var en viktig del av feodalsystemet (se ovan). En vasall lyder under en herre, t.ex. en kung. Vasallen kunde för egen vinning samla in skatt och tributer inom sitt län, men ansvarade i gengäld för att skydda sin herre militärt. Genom att ställa upp för sin herre i krig så fick alltså vasallerna vissa privilegier. Ett vanligt privilegium var att adeln (liksom prästerskapet) var frälse, d.v.s. befriade (frälsta) från att betala skatt till kungamakten.

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Socialt stånd: Ett socialt stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter. De olika stånden företräddes av utvalda representanter i dåtidens riksdagsmöten. I större delen av Europa bestod ständerna under medeltiden av adelsståndet, prästeståndet samt borgar- och bondeståndet. I Sverige fanns under slutet av medeltiden fyra stånd då även borgare och bönder representeras var för sig i riksdagen.

Livegen: Livegenskap syftar på en form av slaveri som främst används för att beteckna vissa bönders ofrihet i förhållande till jordägarna i delar av Europa i medeltidens och nya tidens feodalsamhälle.

Hade du velat leva under 1400-talet?

Det fanns mycket att känna skräck för under medeltiden i Sverige, helvetet till exempel. Målningar i kyrkans tak visade hur syndarna brinner i den eviga elden. Djävulen med horn och svans ser förnöjd på. Man vågade inte kalla honom vid namn, för då kom han. Man sa Hin (den) Onde i stället, eller bara Hin.

Kyrkans uppgift var att visa människorna vägen till himlen. Men kyrkan skyddade också. Klockorna skrämde bort troll och demoner. De heliga relikerna – ben och annat som tillhört helgonen – hade undergörande kraft. Lunds domkyrka hade flest reliker i Norden. Där fanns Jungfru Marias särk (kvinnolinne). Den hjälpte kvinnor som skulle föda. Danska drottningen lånade den. Förlossningar motsågs med fruktan. Inte sällan ledde de till döden.

Helgonen kunde göra underverk. En treårig gosse kom under ett hölass. Två hjul gick över honom. Gråtande bar fadern in det livlösa barnet. Då kom han att tänka på Sankte Erik i Uppsala. Han bad med övertygelse och gav löften. Och se, gossen blev helbrägdad (återställd, frisk) till alla lemmar och levde sedan länge. Fadern har själv vittnat om detta.

Sankte Erik var möjligen kung under en kort tid på 1100-talet. Han blev ihjälslagen i eller utanför kyrkan i Uppsala. Eriksätten framställde honom som mycket religiöst och moraliskt högtstående.

De spetälska var många. De hade bulor på kropp och ansikte och de stank. För dem inrättade kyrkan hospital, dit de fördes med tvång. Tjugo sådana fanns i Sverige. Där hölls de sjuka isolerade tills de dog. En matordning finns bevarad. De fick fläsk, rökt oxkött, sill, torkad torsk och gädda i fastan, bröd av korn och vetebröd, söt och sur mjölk att dricka.

Vanligt folk åt ofta gröt, välling och soppor. Rågbröd förekom mycket. Tunnbröd av korn tålde att lagras i åratal – viktig eftersom skörden kunde slå fel så där vart tredje år. Rovor och kål, bär, vildäpplen och andra vilda växter gav tilltugg. Köttet och fisken betydde mycket och åts nästan alltid saltad eller torkad. Kokning var vanligare än stekning. På slättbygderna förekom höns och ägg. Sommarens överskott på mjölk sparades i form av surmjölk, ost eller saltat smör. All den salta maten krävde drycker – stora mängder öl, för de fattiga vatten eller avkok på bär och vilda äpplen.

Det var kvinnorna som lagade maten, som skötte hemmet, som uppfostrade barnen, som sydde kläderna. Säkert skötte de också djuren och deltog i arbetet på åkrarna. I folkets vardagsliv stod de därmed i centrum, fast de inte kallades till riksmöten, inte yttrade sig vid tingen och inte deltog i krigstågen.

Skogar, ängar, lite åker, stora ödemarker och stigar att färdas på. Det var Sverige under medeltiden. Barn föste djuren till bete i skogen. Där fanns också björn och varg.

I byn tydde sig de små gårdarna till varandra. Gårdarna var grå med torvtak. De bildade en fyrkant runt gårdstunet, som en liten fästning. Inne rådde dunkel. Elden på härden och talgljus spred ljus. Bäddarna var korta, man sov nästan sittande, hö eller halm att ligga på och en skinnfäll att krypa under. I den fanns lopporna som spred spetälskan.

Vidskepelsen var stor. Gastarna ropade i skymningen. En häxa kunde sitta på en grind som gnisslade. När kon endast gav en liten mängd mjölk trodde man att en gumma med trollhare tjuvmjölkat den. Blev hon fast, kunde hon stenas. Så står det i Dalalagen.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför börjar medeltiden senare i Norden än i övriga Europa?
     
  2. Redogör i några punkter hur det gick till när Sverige formades.
     
  3. Förklara hur feodalsamhället var uppbyggt i Norden.
     
  4. Nämn några viktiga händelser under 1300-talet.
     
  5. Vilka motiv låg bakom bildandet av Kalmarunionen? (Varför skapande man Kalmarunionen?)
     
  6. Varför blev 1400-talet en konfliktfylld epok i Nordens historia?
     
  7. Nämn några orsaker till att Kalmarunionen upphörde.
     
  8. Utgå från texten i den grå rutan här ovanför och beskriv vardagslivet för människorna i Norden under 1400-talet.

Ta reda på:

  1. Vad menas med begreppet union?
     
  2. Vad hände under slaget vid Brunkeberg?
     
  3. Varför pratade många tyska i de största städerna i Norden under slutet av medeltiden?

Diskutera:

  1. Varför var det krig mellan svenskar under 1400-talet?
     
  2. Hur tror du att Hansan uppfattade Kalmarunionen?
     
  3. Vilka likheter och skillnader finns mellan Kalmarunionen och dagens EU?
     
  4. Det finns många i dagens Sverige som är intresserade av medeltiden. Vad kan det bero på? Försök också hitta exempel på hur det kan komma till uttryck (hur det märks).

 

Litteratur:
Den svenska historien (Bonniers lexikon), band 3 – Kyrka och riddarliv, Bonniers, 1994
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
Lars-Olof Larsson, Kalmarunionens tid, Prisma, 2006
Jakob Christensson (red), Medeltiden - Signums svenska kulturhistoria 1, Signum, 2004
Harald Gustafsson, Nordens Historia, Studentlitteratur, 2007.
Dick Harrison, Europa i världen, Medeltiden, Liber AB, 2003.
Dick Harrison, Sveriges historia, Medeltiden, Liber AB, 2002.
 

Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Läs mer om

Kartor

Inledningen på medeltiden räknas senare i Norden än i övriga Europa eftersom det tog längre tid för den kultur och de idéer som utmärker medeltiden att få fäste.

Sverige formas (ca 1050-1300)

För tusen år sedan existerade Sverige inte som ett enat land. De olika landskapen styrde sig själva efter egna lagar som bevarades i muntlig tradition. Alla fria män fick vara med på tinget där man fattade beslut i gemensamma angelägenheter. Men det var hövdingar och stormän som bestämde det mesta. Man dyrkade de gamla nordiska gudarna.

Sverige kristnades under slutet av 1000-talet. Det var främst härskarna och stormännen som först anslöt sig till den nya religionen. För dem var detta ett steg mot att införa det feodala samhällssystemet som de stiftat bekantskap med på kontinenten. I samband med kristendomens införande framträdde också kungar som erkändes både i Götaland och Svealand. Sverige fick nu sina första rikskungar.

Uppdaterad: 22 november 2016

Annons

Podcast om Sverige och Norden på medeltiden

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

Artiklar om Sverige och Norden på medeltiden

M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-24
Den tredje och sista delen i artikelserien om Sveriges medeltid. Här kan du läsa om drottning Margareta och bildandet av Kalmarunionen, kampen mot Hansan om handeln i Norden, järnframställning i...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-21
Den andra delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. Under slutet av vikingatiden och början av Sveriges medeltid kom kristna missionärer från Tyskland och England för att sprida sin tro....
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-21
Den första delen i en artikelserie om Sveriges medeltid. I svensk historia anses medeltiden omfatta perioden från ca år 1000 till 1500. Det var under den här tiden som Sverige växte fram som ett...
L
Carsten Ryytty
2014-06-25
Heliga Birgitta är den enda från Norden som påven utnämnt till helgon. Till minne av det firar vi i Sverige än i dag Birgittas namnsdag den 7 oktober...
S
Torbjörn Nilsson
2014-02-08
En resa i Gustav Vasas fotspår, eller skidspår, från hans s.k. äventyr i Dalarna 1520-1521 blir också en resa i fantasin. Uppviglingsresan varade bara ett par månader men gav upphov till ett...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
I januari 1520 bröt Kristian II:s utländska legosoldater in i Västergötland. Sten Sture mötte den danska hären på Åsundens is utanför Ulricehamn där han blev dödligt sårad och hans bondehär gick...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
Kristian II av Danmark hade stora planer för Norden. I Danmark ville han skydda bönderna och allmogen från stormännens övergrepp. Tyska Hansans handelsövervälde skulle brytas. Sverige skulle...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-08
År 1471 utkämpades slaget vid Brunkeberg mellan anhängare och motståndare till Kalmarunionen. Makten över Sverige stod på spel. Sten Sture vann slaget och kom att använda segern i sin...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I början av 1430-talet pyrde oron hos den svenska allmogen. Även de svenska stormännen kände sin makt hotad av den danske unionskungen Erik och hans utländska fogdar. Missnöjet blev snart så...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I 1800-talets historieskrivning beskrivs Engelbrekt som en nationalhjälte. Engelbrektupproret vände sig förmodligen inte mot Kalmarunionen som sådan, utan hade sin spets riktad mot fogdeväldet....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-10
Drottning Margareta är den enda unionsmonark man i historieböckerna skrivit uppskattande om alltsedan 1800-talet och framåt. Hon beskrivs som kvinnlig men viljestark och med förmåga att hålla...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-03
I början av november 1520 blev Kristian II krönt och hyllad som Sveriges och Danmarks kung, vilket också medförde att han blev Kalmarunionens regent. Kröningen följdes av stora festligheter. Det...
M
Bo Eriksson
2013-02-07
År 1317 inträffade en blodig händelse som skrivit in sig i historieböckerna som Nyköpings gästabud. Det dramatiska gästabudet innebar slutet på en lång och bitter maktkamp som pågått i många år...
M
Bo Eriksson
2012-11-14
För 600 år sedan, den 28 oktober 1412, gick en av Nordens mest kända drottningar ur tiden. Drottning Margareta, som hon är känd i Sverige, var kvinnan bakom den så kallade Kalmarunionen –...

Länkar om Sverige och Norden på medeltiden

Sortera efter:
          

Genomgång (15:00 min) där SO-läraren Anders Larsson ger dig en kortfattad men bred introduktion till medeltiden i Norden med fokus på Sverige.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:04 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om de fyra stånden - tre egentligen eftersom borgare och bönder utgjorde ett gemensat stånd fram tills 1500-talet (red. anmärkning).

Spara som favorit
          

Genomgång (9:02 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om drottning Margareta av Danmark - Kalmarunionens grundare.

Spara som favorit
          

Beskrivning (11:19 min) av hur Norden blir ett rike - Kalmarunionen. Här berörs bland annat drottning Margareta, Engelbrektsupproret, Sturarna, Stockholms blodbad och Gustav Vasa. Filmen passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Så byggdes Stockholm är en serie med 7 korta filmer som visar Sveriges huvudstads utveckling från senmedeltid till nutid. Filmerna är producerade av Murmestare Embetet i Stockholm i samarbete med Stockholms Stadsmuseum samt med stöd av Stockholms Stads Brandförsäkringskontor.

Spara som favorit
          

Genomgång (3:34 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om Birger jarl.

Spara som favorit
          

Kortfattad genomgång (2:14 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om Heliga Birgitta.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:43 min) av SO-läraren Göran Strömberg som berättar om drottning Margareta och grundandet av Kalmarunionen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om pengarnas tidiga historia i Norden under slutet av vikingatiden och början av den nordiska medeltiden.

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där Dick Harrison berättar om de svenska böndernas militära betydelse under medeltiden. En berättelse om hur allmogen grep initiativet med enkla vapen. En tid då krigen, upproren och revolterna låg runt hörnet och där varje härad kunde vara sig själv nog...

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Karl Knutsson Bonde. Ett brinnande kors på blå botten. Det var han som skapade den svenska flaggan. Han slogs med Engelbrekt, den store upprorsmakaren som ledde de svenska och finska bönderna i uppror mot fogdeväldet. Han bekämpade den katolska kyrkan, adelns självsvåld och strävade efter ett svenskt östersjöimperium. Om Gustav Vasa var den svenska nationalstatens fader, så var Karl Knutsson Bonde dess farfar...

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (44:11 min) beskrivs perioden 1430–1520 med fokus på resten av Kalmarunionen, från Engelbrektsupproret till Stockholms blodbad. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (43:59 min) behandlas perioden 1350–1430, vilket innefattar tiden från digerdöden till början av Kalmarunionen, strax innan Engelbrektsupprorets utbrott. . Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (44:05 min) beskrivs perioden 1100–1350, det vill säga äldre medeltiden och högmedeltiden fram till digerdöden. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Kort och lättförståelig genomgång (2:05 min) där SO-läraren Elisabeth Hultgren berättar om händelserna som ledde fram till Stockholms blodbad och Vasatiden. För åk 4-6.

Spara som favorit
          

Enkel och kortfattad sammanfattning (7:09 min) där mellanstadieläraren Eva Kleveholt berättar om Nordens medeltid. 

Spara som favorit
          

Föreläsning (15:00 min) där gymnasieläraren Anders Larsson ger en introduktion till i Nordens medeltid, mest Sverige.

Spara som favorit
          

Dokumentär (56 min) i SVT:s Öppet arkiv. Tusen år. En människa kan bli hundra. Vikingatiden är bara tio långa liv bort. Det här är en historia om de tio århundradena. En historia om människor och människors villkor i Sverige. Programmen är sammanställda av Olle Häger och Hans Villius och är en bearbetad och förkortad version av deras serie i sex delar som visats tidigare 1980.

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Engelbrekt Engelbrektsson och Engelbrektsupproret. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Vikingatiden (800-1050) var en period i Nordens historia då nordbor, ofta kallade vikingar, begav sig ut på långa sjöfärder för att plundra, driva...

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Feodalismen var ett medeltida system av skyldigheter och rättigheter mellan samhällets medlemmar.

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen människornas liv.

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).

Digerdöden (ca 1350) var en medeltida pandemi av böldpest och lungpest som dödade omkring en tredjedel av Europas befolkning.

Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav...

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen fäste och började tränga undan...