M

Nederländernas historia

Området för dagens Nederländerna har under tidernas lopp erövrats av en rad olika folk. I mitten av 1500-talet fick kalvinister ett stort inflytande och inledde under bland andra Wilhelm av Oranien ett 80 år långt uppror mot det katolska Spanien. I Westfaliska freden 1648 erkände Spanien Nederländernas självständighet. Landet utvecklades till en handels- och sjöfartsnation med kolonier i Sydostasien, Västindien och Afrika. Under de två världskrigen förklarade sig Nederländerna neutralt men ockuperades av Nazityskland 1940.

Under mellanstenåldern levde jägarfolk i det område som i dag utgör Nederländerna. Åkerbruk infördes österifrån omkring 4000 f Kr. Strax före vår tideräknings början erövrade romarna större delen av området. Endast delar av de frisiska områdena i nordväst stod emot romarna. Det folk som då bodde i Nederländerna kallades bataver. De trängdes på 200-talet e Kr undan av franker och saxare. Följande århundrade gjorde kristendomen sitt intåg när Sankt Servatius etablerade ett biskopsdöme i staden Maastricht.

Det nederländska området blev efter romarrikets sönderfall en del av ett frankiskt storrike som vid sin höjdpunkt under Karl den Store (Charlemagne) och hans söner sträckte sig från Pyrenéerna i söder till Nordsjön i norr. Frankerna kuvade också friserna år 734. Då detta välde delades 843 kom Nederländerna att ingå i riket Lotharingia, som även omfattade den nuvarande franska regionen Lorraine.

På 900-talet övergick området till Östfrankiska riket, kärnland i tysk-romerska riket som upprättades 962. Men varken tyskar, franker eller romare kunde i praktiken styra de avlägsna nederländska provinserna, som hade en självständig ställning under ledning av lokala adelsmän.

Under medeltiden stärkte grevskapet Holland i mellersta Nederländerna sin ställning på bekostnad av det tidigare dominerande Utrecht. Efter en kort men kulturellt och ekonomiskt betydelsefull period på 1400-talet som en del av hertigdömet Burgund tillföll Nederländerna den tysk-romerska kejsarätten Habsburg. 1556 kom Nederländerna under den spanske kungen Filip II och den spanska grenen av huset Habsburg.

Genom sitt geografiska läge och sin textilindustri, baserad på ull från England, blev Nederländerna ett handelscentrum som hade kontakter både med den tyska handelsorganisationen Hansan i norr och med italienska handelsstäder i söder. De rika provinserna beskattades hårt av de habsburgska härskarna.

Efter reformationen i Tyskland och Schweiz hade den kalvinistiska kyrkan vunnit många anhängare i Nederländerna, särskilt bland borgerskapet i städerna. En rad katolska kyrkor plundrades av fanatiska kalvinister, så kallade bildstormare. Plundringarna ledde till en häftig motreaktion från det katolska Spanien. Kung Filip II av Spanien försökte krossa den självständiga nederländska adeln. 1568 inleddes en revolt mot de spanska härskarna och 1579 utropade sju nederländska provinser en självständig union, Förenade Nederländerna. Under adelsmannen Vilhelm av Oranien och hans son Moritz fördes en självständighetskamp mot Spanien som kom att pågå i stort sett oavbrutet i 80 år.

Formellt var Nederländerna en republik, ledd av ett parlament, generalstaterna, som bestod av representanter för de sju provinserna och de stora städerna. Borgarna i städerna hade stort inflytande i parlamentet. Ätten Oranien behöll dock en stor del av makten genom ett i praktiken ärftligt ståthållarskap, en position som liknade en kungs. I början av 1600-talet rådde, trots kriget mot spanjorerna, en öppen maktkamp mellan Moritz av Oranien och Jan van Oldenbarnevelt som företrädde den rika provinsen Holland. Maktkampen slutade med att Oldenbarnevelt avrättades 1619.

Vid Westfaliska freden i Münster 1648 erkände Spanien Nederländernas självständighet. Det ursprungliga landet hade då delats mellan en övervägande katolsk och spansktrogen del i söder (nuvarande Belgien) och en huvudsakligen protestantisk del i norr.

De nederländska provinserna upplevde ett kraftigt ekonomiskt uppsving under självständighetskriget. Landet behärskade stora delar av den europeiska handeln men även den nya handeln med kolonier i framför allt Afrika och Asien. Nederländerna skaffade sig besittningar i Afrika, Sydöstasien och Västindien. Enorma rikedomar samlades i städerna och kulturen blomstrade. Denna period av ekonomiskt välmående brukar betecknas som Nederländernas ”guldålder”. När ståthållaren Vilhelm II dog 1650 utan någon vuxen efterträdare övertog borgerskapet makten fram till 1672 då sonen Vilhelm III utsågs till ståthållare.

Nederländernas välstånd var beroende av frihandel och öppna vatten. Landet ville därför se en jämvikt mellan de stater som behärskade viktiga vattenvägar. Man stödde omväxlande Sverige och Danmark i krigen i Östersjöområdet. Med England fördes flera krig om herraväldet över haven. Den konflikten löstes dock när Vilhelm III av Oranien, som var gift med den engelske kungens dotter, 1688 besteg den engelska tronen. Han regerade över båda länderna fram till sin död 1702. Under perioden kom tyngdpunkten i både handel och politik att förskjutas mot London. För Nederländerna inleddes en tillbakagång som skulle bestå under hela 1700-talet.

När franska revolutionsarméer i slutet av seklet marscherade in i Nederländerna kunde dess svaga armé inte bjuda motstånd. Den gamla unionen ersattes av en enhetsstat under namnet Bataviska republiken. 1806 utropade den franske kejsaren Napoleon sin bror Ludvig (Louis) till kung av Holland. När Ludvig fyra år senare tvingades abdikera inlemmades landet i det franska kejsardömet. Efter Napoleons fall utropades 1814 Kungariket Nederländerna med Vilhelm I, son till en tidigare ståthållare, som kung. I riket ingick även Belgien och Luxemburg.

Religiösa motsättningar och belgarnas missnöje med att styras från Amsterdam och Haag ledde 1830 till uppror. Belgarna lyckades omedelbart upprätta ett eget styre, men först nio år senare erkändes Belgiens självständighet av Nederländerna. Luxemburg fick sin självständighet 1890.

Under 1800-talet industrialiserades Nederländerna. Ekonomin förbättrades och frihandel återinfördes. Författningen demokratiserades och regeringen blev ansvarig inför parlamentet. Samtidigt befästes kolonialväldet i Sydöstasien. Slaveriet avskaffades i kolonierna.

När de politiska partierna började växa fram under 1800-talet kom både det politiska livet och samhället i stort att delas in i skilda så kallade pelare. Dessa förenade människor av samma trosriktning eller politiska åskådning. Till huvudgrupperna hörde katoliker, kalvinister, liberaler och socialister. De skilda grupperna bildade inte bara egna politiska partier utan även egna skolor, fackföreningar, affärsorganisationer, ungdomsklubbar, tidningar etc. Inget av de politiska partierna lyckades vinna egen majoritet, och tvingades därmed till kompromisser.

Under 1800-talet och första halvan av 1900-talet strävade Nederländerna efter att genom neutralitet hålla sig utanför internationella konflikter. Landet lyckades också undvika att dras in i första världskriget, trots att Belgien ockuperades. Efter kriget genomfördes en rad demokratiska reformer. Män fick allmän rösträtt 1917 och kvinnor 1919.

Vid andra världskrigets inledning förklarade sig Nederländerna neutralt. I maj 1940 gick dock Nazityskland till angrepp mot Nederländerna utan krigsförklaring. Det nederländska motståndet var besegrat efter en knapp vecka. Drottning Vilhelmina och regeringen flydde till London. När Japan gick in i kriget 1941 intogs också de nederländska områdena i Sydostasien, däribland Indonesien. I Nederländerna bildades en motståndsrörelse som omfattade allt från konservativa grupper till kommunister. Större delen av landets judiska befolkning utplånades i tyska koncentrationsläger. Efter fem års ockupation befriades Nederländerna i maj 1945.

Efter Japans kapitulation i augusti samma år utropade Indonesien sin självständighet men de allierade valde att återlämna området till Nederländerna. Detta ledde till strider mellan indonesiska nationalister å ena sidan och nederländare, britter och japaner å den andra. Britterna och japanerna drog sig tillbaka 1946 men Nederländerna fortsatte kriget.

Läs i Landguiden om Nederländernas historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Området för dagens Nederländerna har under tidernas lopp erövrats av en rad olika folk. I mitten av 1500-talet fick kalvinister ett stort inflytande och inledde under bland andra Wilhelm av Oranien ett 80 år långt uppror mot det katolska Spanien. I Westfaliska freden 1648 erkände Spanien Nederländernas självständighet. Landet utvecklades till en handels- och sjöfartsnation med kolonier i Sydostasien, Västindien och Afrika. Under de två världskrigen förklarade sig Nederländerna neutralt men ockuperades av Nazityskland 1940.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Nederländernas historia

S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-14
När dina föräldrar och farföräldrar växte upp, talade man mycket om Sydafrika. Men det var ett annorlunda Sydafrika mot idag. Sedan flera århundraden stod europeiska kulturer mot afrikanska...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
Nederländerna tillhörde under 1500-talet det spanska världsväldet. Förutom Spanien omfattade det spanska imperiet Portugal, delar av Italien och hela dagens Latinamerika samt alltså även...

Länkar om Nederländernas historia

Sortera efter:
          

Första delen (14:06 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om nederländsk kolonialism. Här berättas om den holländska kolonialismen i ostasien från 1600-talet till 1800. Fokus ligger på Indonesien.

Spara som favorit
          

Andra delen (18:30 min) av läraren Tobias Kjellströms föreläsning om nederländsk kolonialism. Här berättas om den holländska kolonialismen i Indonesien (Nederländska Ostindien) från 1800-talet fram till självständigheten 1949.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Amsterdam förr och idag.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Nederländernas nationella frihetskamp mot Spanien. Varför gjorde holländare, zeeländare, med flera, uppror mot det spanska väldet på 1500-talet och skapade de fria Nederländerna? Berodde det på reformationen eller på något annat?

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Nederländerna. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om spanska tronföljdskriget. Krigets orsak är att söka i stormakternas planer på att dela det stora men svaga spanska väldet mellan sig, planer som hade rivits upp när den siste spanske habsburgaren, Karl II, testamenterade hela imperiet till det franska kungahuset Bourbon...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om den tyska ockupationen av Nederländerna under andra världskriget. Den 10 maj 1940 inleddes det tyska anfallet mot Frankrike – via det neutrala Nederländerna. Detta var början på en fem år lång ockupation fylld av terror och förtryck... Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

På Anne Franks webbguide får du, som namnet antyder, veta allt om Anne Frank och hennes tragiska öde under Förintelsen. Bilden till vänster visar Anne Frank i maj 1942. Ett par veckor senare fyller hon 13 år. På sin födelsedag får hon en dagbok. Hon börjar genast att skriva i den...

Spara som favorit
          

Essä på Peter Englunds hemsida där du bl.a. kan läsa om tulpanmanin i Nederländerna på 1630-talet som kan betraktas som historiens första finansbubbla.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Folke Schimanski berättar om hur Nederländerna vann sin självständighet vid mitten av 1600-talet. Ett av Westfaliska fredens många viktiga resultat var att Nederländerna då blev en suverän stat. Det fredsfördrag som satte punkt för den långdragna konflikten mellan den spanska tronen och de upproriska undersåtarna i norr undertecknades i Münster den 15 maj 1648...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om det spanska tronföljdskriget. Den spanska tronföljdsfrågan sysselsatte den europeiska diplomatin från 1600-talets mitt. Då spanske kungen Karl II var barnlös, sjuklig och själv den siste manlige medlemmen av det spansk-habsburgska huset, blev problemet alltmer aktuellt...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om den politiska och ekonomiska utvecklingen i Nederländerna under 1500- och 1600-talet. Av alla de europeiska stormakterna under tidigmodern tid är Nederländerna (ofta kallat Holland) den mest säregna...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Indonesiens historia med fokus på frihetskampen vid mitten av 1900-talet. 1949 erkändes Indonesien som självständig nation, fritt från det holländska kolonialväldet. Vägen till frihet kantades av kamp mot flera yttre fiender och blodiga inre konflikter...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om regalskeppet Kronan. Här berättas också en del om livet ombord på ett örlogsskepp under 1600-talet. I juni 1676 drabbade den svenska flottan samman med en fiende­styrka under dansk ledning utanför Ölands södra udde. Sjö­slaget blev en svensk katastrof. I stridens inledning explo­derade flaggskeppet Kronan, med omkring 850 man ombord. År 1980 hittades vraket...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i Nederländernas historia.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om Nedeländernas framväxt. För tusen år sedan bestod en stor del av det som i dag utgör Nederländerna av svårtillgängliga torvmossar och våtmarker...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia som fokuserar på de europeiska ländernas kolonisering av Amerika som inleddes med Christofer Columbus första resa över Atlanten 1492…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om spanska tronföljdskriget 1701-1714. Furstliga familjetvister låg bakom spanska tronföljdskriget. Storkonflikten krävde en halv miljon liv, men vem som vann är oklart. I slutet av 1600-talet var Spanien en sjuk gigant. Imperiet omfattade ett väldigt område i Europa. I Amerika var det spanska väldet ännu större…

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om världens första aktiebolag – Förenade ostindiska kompaniet (VOC), som var ett holländskt företag. VOC var ett privatföretag som under början av 1600-talet fick monopol på den holländska handeln öster om Godahoppsudden. Folk från alla sociala skikt köpte in sig som delägare och hoppades på god vinst...

Spara som favorit
          

Artikel i SvD där du kan läsa om upptäckten av tulpanen under 1620-talet. Det växande holländska kolonialväldet under 1600-talet bidrog inte bara till ökat välstånd, det gav också möjlighet för naturforskare att hämta hem ny kunskap…

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Fördjupa dig i Nederländernas geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Nederländerna. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med...