Nordens kristnande
Tore Urnes
På 1000-talet fick kristendomen fäste i Norden och trängde undan den gamla asatron. Bilden visar Borgunds stavkyrka i Norge som byggdes på 1100-talet.

Nordens kristnande

Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet).

En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få fäste var att det redan fanns en etablerad religion eller folktro i Norden. Denna fornnordiska religion var inte enhetlig och varierade mellan olika områden. Men den fornnordiska religionen innehöll också några gemensamma drag såsom dyrkan av diverse naturgudar, gudinnan Freja och gudarna Tor och Oden. Dessa var alla kopplade till jordbruk, hemmet eller krig.

Tidiga kristna samhällen och missioner i Norden

Det var framförallt handeln mellan vikingarna och de kristna delar av Europa som bidrog till att Norden fick kontakt med kristendomens idéer och kultur. Den nya religionen spreds därför först till samhällen som fungerade som handelscentrum. Hedeby i Slesvig och Birka i Mälaren är två exempel.

Men kristendomen spreds även utanför dessa handelsområden. Många tidiga kristna gravar vittnar om detta. Ett exempel är de gravar och den kyrka som fanns vid Varnhem i Västergötland. Dessutom finns ett stort antal runstenar med kristna motiv bevarade vilket tyder på att många nordbor accepterade kristendomen vid ett tidigt stadium. Dessa kristna runstenar beställdes ofta av kvinnor, eller så var de själva föremål för bönerna på stenarna. Detta indikerar att det i början främst var kvinnor som konverterade till kristendomen.

Mycket tyder på att det kristna tankesättet med tillhörande ritualer hade accepterats och tagits upp av en stor del av den nordiska befolkningen vid vikingatidens slut. Men vid sidan av de kristna runstenarna och olika gravfynd så har den här processen inte lämnat tydliga spår efter sig.

Enligt de bevarade källorna – t.ex. Ansgars biografi från 870-talet samt Adam av Bremens verk från 1070-talet – var det bl.a. biskoparna i Tyskland (Hamburg-Bremen) som hade ansvaret för den kristna missionsverksamheten i norra Europa. Men de kristna missionärerna kom också från andra håll som t.ex. England.

Kristendomen infördes först i Danmark, därefter i Norge och sist i Sverige.

"Ansgar förkunnar kristendomen", väggmålning (Nationalmuseum) gjord av Gustaf Cederström (1845-1933).

På väg mot kristna kungariken

Det verkar som att missionärerna i första hand riktade in sig på att konvertera lokala härskare för att få deras stöd. Det fanns många anledningar till detta. Bland annat behövde missionärerna skyddas från olika delar av befolkningen som såg kristendomen som ett hot.

Den första kungakonverteringen som ledde till ett bestående samhälls- och religionsskifte var den av den danska kungen Harald Blåtand (ca 940-986). Harald reste en av de första kristna stenarna i Jelling ca 965, där han förkunnade att han gjorde alla danerna kristna.

I övriga Norden dröjde det ytterligare ett tag innan något egentligt kungarike, och därmed kristna kungar, etablerades. I Norge var det inte förrän omkring år 1000 – i samband med de kristna kungarna Olav Tryggvason och Olav Haraldsson (numera den helige) – som ett kristet kungarike trädde fram.

I Sverige nämns Olof Skötkonung som den första kristna kungen i slutet på 900-talet. Men man vet inte riktigt om han var en riktig kung eller endast vasallkung till Olav Tryggvason. Det är inte förrän senare mot slutet av 1000-talet som vi kan se början på ett svenskt kristet kungarike.

Island är sagan om den allmänna övergången till kristendomen förlagd till Tinget. Det sägs att det var år 1000 vid Alltinget (Islands lagstiftande församling) som stormännen diskuterade om de skulle hålla sig till den fornnordiska eller den kristna religionen. Beslutet blev att införa kristendomen som den officiella religionen, men med en liten brasklapp som gick ut på att vissa hedniska riter, såsom att äta hästkött, fortfarande skulle få vara tillåtna så länge de utfördes i hemlighet.

Kristendomen förändrade det nordiska samhället

Den nya religionen var tvungen att ha en stor administration för att fungera i samhället. Det behövdes stift med domkyrkor och biskopar, socknar med präster samt kloster med nunnor och munkar. Denna samhällsförändring skedde först i Danmark med början under 900-talet och pågick i ca 200 år.

Samma långa process började därefter i Norge, och ungefär samtidigt i Sverige, under 1000-talet där den fortsatte fram till mitten av 1200-talet då hela Norden hade fått en kristen samhällsstruktur.

Detta kristna samhälle speglades av en etablerad organisation för kyrkan med präster och biskopar samt kloster, domkyrkor och socknar (läs mer om kyrkan och klostren på medeltiden).

Kristendomen innebar en ny livsstil

Den nya tron lärde folk hur man skulle leva sitt liv. Kristendomen gav också en ny världsbild, till exempel genom skapelseberättelsen. Dessutom förde den kristna kulturen med sig en annan syn på hur ett samhälle skulle vara uppbyggt och fungera. I detta ingick bland annat en ökad samhällelig administration och ett annat koncept över äganderätt.

Den nya religionen hade också en omfattande kalender med kyrkoåret och dess festdagar. Detta var praktiskt eftersom kalendern organiserade hur man skulle fira olika dagar under året och vilka dagar man skulle avstå från att arbeta.

För Nordens befolkning innebar kristendomen ett mer organiserat sätt att utöva religion på – en fullständig livsstil enligt religiösa ideal. Något som den fornnordiska tron inte verkar ha haft.

Den kristna kulturen länkade samman Europa

Genom kristendomen fick folk ta del av en större gemenskap med starkare band till resten av Europa. Härskare kunde styra med hjälp av den kristna ideologin och administrationen, inklusive en ny typ av skrivkonst som ersatte runor i officiella sammanhang. Samhället blev också någorlunda omorganiserat med idén om olika samhällsklasser som inkluderade ett härskande och ett arbetande skikt (läs mer här). Detta klassamhälle märktes tidigast i Danmark med sina geografiska gränser till det övriga Europa.


Litteratur:
Harald Gustafsson, Nordens historia, Studentlitteratur AB, 2007
Thomas Lindkvist och Maria Sjöberg, Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid, Studentlitteratur AB, 2009
Janken Myrdal och Göran Bäärnhielm, Kvinnor, barn och fester i de medeltida mirakelberättelserna, Skaraborgs länsmuseum, 1994
Bertil Nilsson (red.), Sveriges kyrkohistoria. Missionstid och tidig medeltid, Verbum, 1998

Text: Sara E. Ellis Nilsson, doktorand i historia, Göteborgs universitet

Kristnandet av Norden var en lång process som började under vikingatiden (ca 800-1000-talet).

En orsak till att det tog lång tid för kristendomen att få fäste var att det redan fanns en etablerad religion eller folktro i Norden. Denna fornnordiska religion var inte enhetlig och varierade mellan olika områden. Men den fornnordiska religionen innehöll också några gemensamma drag såsom dyrkan av diverse naturgudar, gudinnan Freja och gudarna Tor och Oden. Dessa var alla kopplade

22 februari 2014

ANNONS

Webbsidor om Nordens kristnande (27 st)

Sortera efter:
          
SO-rummet.se
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om när Sverige kristnades. Hur framgångsrik var den mission som Ansgar ledde i nuvarande Sverige på 800-talet?

          
Popularitet (1 vote)

Tredje och sista delen (48:23 min) i en dokumentärserie om Sverige för tusen år sedan. Maja Hagerman berättar och Claes Gabrielsson filmar bland spår av en tid för länge sedan.

          
ulisses79
Popularitet (1 vote)

Faktatext på Svenska kyrkans webbsida där du kan läsa om den svenska kyrkans historia i Sverige.

          
Popularitet (1 vote)

I den här artikeln i tidningen Populär Historia kan du läsa om när kristendomen kom till Norden och hur det påverkade folket och formade Sverige. När kristen­domen nådde landen norr om Östersjön existerade inte Sverige. Istället fanns här flera regionala småriken som ömsom stödde, ömsom bekämpade varandra. Kristendomens inflytande var i själva verket en förutsättning för uppkomsten av något som liknade en statsbildning...

          
Popularitet (2 votes)

Artikel i tidningen Populär Historia där du bl.a. kan läsa om samband mellan svensk och europeisk kultur, samt om svenskar i Europa och vice versa från medeltiden och framåt.

          
3s
Popularitet (3 votes)

På Terra Scaniaes trevliga webbsida kan du läsa om Sankt Olof som var Nordens första helgon. I Skandinavien finns det omkring 400 Sankt Olofkyrkor. Bland annat finns en Sankt Olof källa och Sankt Olof kyrka i sydöstra Skåne. Men vem var Sankt Olof?

          
Popularitet (1 vote)

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison resonerar kring kvinnornas ställning i Norden för omkring tusen år sedan. Vilken betydelse fick kristendomens ankomst för kvinnans ställning i Norden? Stämmer det att den senare kraftigt försämrades på grund av prästernas antikvinnliga inställning?

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om prästernas verksamhet och skyldigheter i det medeltida samhället i Norden. Prästens gård i byn var reglerad i landskapslagarna. Den tillhörande jorden var skattefri och prästen skulle ingå i byalaget som vilken bonde som helst. Krav fanns på att prästen skulle bebo sin gård. Prästgårdens jord var basen för prästens underhåll men även andra intäktskällor stod till buds. Av tiondet tillföll en viss del prästen...

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Ansgar, Sveriges första missionär. Genom en förnämlig översättning och tolkning av en samtida handskrift är det faktiskt möjligt att nästan i detalj följa denne märklige mans levnadsöde...

          
Bloodofox
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia som belyser några seder och bruk under järnåldern och vid tiden kring Nordens kristnande. Forskningen kring den äldre nordiska kalendern och högtiderna före och under vikingatiden är snårig. Ännu på 1900-talet fanns rester efter en äldre nordisk kalender kvar i vårt land, trots att den gregorianska och dessförinnan julianska kalendern varit i bruk i nära ett årtusende...

          
Popularitet (1 vote)

Avsnitt på Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning där du kan läsa om kyrkans historia, från kristnandet av det romerska riket till våra dagars religionsfrihet i Sverige. En stor del av texten handlar om kristendomens och kyrkans historia i Sverige.

          
Popularitet (3 votes)

Pohjola-Norden har producerat och presenterar här en transnationell historiebok i pdf-format (30 sid) som kortfattat beskriver Nordens historia från forntid till nutid. Här får man en snabb överblick över de viktigaste skeendena och processerna i Nordens historia.

          
John Evans
Popularitet (1 vote)

Essä i tidningen Signum där Per Beskow berättar om kristendomens intåg i Sverige. Det är inte längre tal om dramatiska uppgörelser mellan kristna missionärer och hedningar, än mindre om någon kristen svärdsmission. I stället skapas bilden av en mjuk och långvarig övergångstid: först en indirekt påverkan utifrån – till exempel genom handelskontakter – sedan verkliga missionsinsatser och till sist en organisatorisk uppbyggnad av kyrkan...

Kyrkan | Nordens kristnande
          
NYPL
Popularitet (1 vote)

Artikel i Gefle Dagblad där Lennart Ödeen berättar om vikingatiden och samtidigt redogör för nya forskningsrön om vikingarna och deras levene. År 793 överfölls klostret Lindisfarne i Northumberland i England av vikingar...

Vikingatiden | Nordens kristnande
          
Popularitet (3 votes)

Unga Faktas trevliga sida om vikingarnas värld. Här kan du läsa om de första städerna i Norden, skeppen, livet ombord på skeppen, strid, vardag, i österled, i västerled, vikingar i Amerika, asagudarna, kristendomens ankomst o.s.v. På webbsidan finns också många sagor och myter som handlar om fornnordiska hjältar och fornnordisk religion.

          
Popularitet (2 votes)

Faktaartikel på Terra Scaniaes webbsida där du kan läsa om kristendomens införande i Norden.

          
Popularitet (1 vote)

Uppsats av Stig Lundberg där han berättar om kristnandet av Sverige. De flesta av oss som tror oss känna till något om vikingatiden och den svenska hedendomen uppfattar det nog i allmänhet så att Sverige dominerades av den gamla asatron långt fram på 1000-talet. Men om man börjar titta på de källor som finns om den svenska hedendomen under vikingatiden, så visar det sig att materialet är mycket tunt…

          
John Byer
Popularitet (2 votes)

När förvandlas ett foster till ett barn? Frågan orsakar debatt än idag, men redan för 1000 år sedan var frågan brännhet i det svenska samhället. Vetenskapsradion Historia berättar de ljusskygga barnutsättningarnas historia och spårar dagens syn på aborter till den tid då Sverige blev kristet. Synen på när ett foster blev ett barn förändrades i grunden när Sverige förvandlades från ett hedniskt samhälle till ett kristet...

          
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen Populär Historia som handlar om kristendomens införande i Norden. Det blev då inskrivet i lagen, att alla män skulle vara kristna och taga dopet; de som sedan var okristnade skulle bort från landet ...

Nordens kristnande
          
tnarik
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om kristnandet av Norden. Nordens kristnande såg sannolikt olika ut i olika regioner, menar arkeologen claes Theliander. Hans egen forskning om Västergötland tyder på ett religionsskifte »underifrån» på 900-talet, ett byte av tro som föregicks av en period av sekularisering...

Nordens kristnande

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.