M

Spaniens historia

Giftermålet 1479 mellan regenterna Isabella och Ferdinand enade Spaniens kungadömen. Samtidigt ”upptäckte” Columbus Amerika, vilket lade grunden till Spaniens 300 år som stormakt. Början av 1900-talet präglades av oro och ekonomisk stagnation. Sedan kom inbördeskriget 1936-1939 och drygt 30 år av diktatur under general Francisco Franco som regerade till sin död 1975.

I flera grottor har man funnit målningar som antas vara gjorda mellan 16 000 och 10 000 år f Kr. Grottan Altamira på nordkusten är mest känd. Jordbruk började bedrivas i området runt 4 000 f Kr.

Ibererna är det första kända folket i Spanien. Under seklernas gång har ibererna blandats med andra folkslag. Kelter invandrade från norr på 900- och 700-talen f Kr. Fenicier och greker anlade kolonier på östkusten. Därefter kom kartager från Nordafrika och slutligen erövrade romarna landet 133 f Kr.

Spanien spelade en viktig roll i det romerska imperiet, som upplöstes på 400-talet e Kr av framträngande germanska stammar. Vandaler, sveber och västgoter invaderade Iberiska halvön. Vandalerna fortsatte till Nordafrika, medan västgoterna kämpade i över hundra år innan de besegrade sveberna år 585 och fick kontroll över halvön.

Under 600-talet behärskade västgotiska monarker Iberiska halvön. Deras rike var förhållandevis enat och majoriteten av undersåtarna var kristna. Riket krossades av morerna (araber och berber), som 711 invaderade från Nordafrika och inom två år kontrollerade hela halvön. Det moriska väldet blev en kulturell storhetstid. Otaliga minnesmärken vittnar om detta, framför allt borgområdet Alhambra i Granada. Se även Medeltidens muslimska värld.

Redan några år efter att morerna erövrat området inleddes den kristna återerövringen, la reconquista, från bergen i nordost. Men först på 1400-talet lyckades de sinsemellan oeniga kristna småstaterna enas i kampen mot morerna. 1479 förenades Kastilien, en feodal jordbrukarstat, och Aragonien, en hantverks- och handelsmakt, i en union genom giftermålet mellan Ferdinand av Aragonien och Isabella av Kastilien. Under detta katolska kungapar föll det moriska väldets sista rest, kungariket Granada, 1492.

Den spanske kungen bedrev genom inkvisitionen en jakt på kättare av alla slag. Morerna tvingades lämna landet. Även judar som inte omvände sig till kristendomen utvisades. Uppskattningsvis 150 000 judar flydde från Spanien.

Samtidigt ”upptäckte” Columbus Amerika i spanska kronans namn. Erövringarna där lade grunden till Spaniens ställning som stormakt. 1494 delade påven upp den ”nya världen” mellan Spanien och Portugal. Större delen av Latinamerika tillföll Spanien. Se även Upptäcktsresor och en ny världsbild.

Under kung Ferdinands ättlingar utvecklades Spanien till en stormakt, som omfattade Nederländerna, stora delar av Italien samt kolonier i Latinamerika och Filippinerna. Men Filip II:s (1556–1598) fanatiska katolicism och protestantismens framgångar i Nordeuropa resulterade i nederländska frihetskriget. Spaniens försök att med den ”oövervinneliga armadan” krossa England, som blivit en konkurrent på haven, slutade med spanskt nederlag 1588. Krigen ledde till statsbankrutt.

I det spanska tronföljdskriget (1701–1714) gjorde både Frankrike och Österrike anspråk på den spanska tronen. Genom freden i Utrecht 1713 förlorade Spanien alla europeiska lydländer och måste även avträda Gibraltar till Storbritannien, som deltagit i kriget. 1714 erkände stormakterna Filip V som spansk regent. Filip och sonen Karl III såg britterna som det främsta hotet, och tillsammans med Frankrike utkämpade Spanien flera förlustbringande krig mot dem på 1700-talet.

Under franska revolutionen 1789 drogs Spanien in i krig mot Frankrike, men efter flera spanska nederlag slöt länderna fred 1795 och ingick en ny allians. 1805 besegrade Storbritannien den fransk-spanska flottan vid Trafalgar. Den franske kejsaren Napoleon tvingade 1808 den spanske kungen att abdikera och ersatte honom med sin bror Josef Bonaparte. Detta ledde till ett befrielsekrig i Spanien. Med hjälp av brittiska soldater fördrevs fransmännen och den spanske kungen Ferdinand VII återinsattes på tronen 1814. Samtidigt försämrades Spaniens redan usla ekonomi då kolonierna i Amerika frigjorde sig 1810–1824.

Ferdinand VII:s reaktionära regim utsattes 1820 för ett officersuppror och fram till 1936 följde 44 revolutioner och militärkupper. Någon parlamentarisk demokrati slog aldrig rot och den ekonomiska nedgången fortsatte. De sista resterna av det forna spanska imperiet – Kuba, Filippinerna och Puerto Rico – förlorades 1898 i krig mot USA.

Spanien försökte kompensera förlusterna genom att kolonisera delar av Marocko och drogs in i ett långvarigt krig mot berbiska stammar. Spanjorerna segrade till slut 1925.

Kriget i Marocko förvärrade de inrikespolitiska motsättningar som uppstått i början av seklet. Anarkisterna hade vuxit sig starka. För att förhindra ett anarkistiskt maktövertagande tog general Miguel Primo de Rivera, med kung Alfonso XIII:s stöd, makten i en militärkupp 1923 och införde diktatur. När depressionen drabbade Spanien 1929 vände sig folket mot regimen. Primo de Rivera tvingades avgå 1930. Samma år bildade republikaner och socialister en allians, som i kommunalvalen 1931 fick majoritet i alla större städer. Alfonso XIII avgick och republik utropades.

Trots massarbetslöshet och ekonomisk stagnation försökte den republikanska regeringen genomföra sociala reformer. Bland annat Katalonien gavs självstyre. Men åren i början av 1930-talet präglades av social oro, strejker, våldsamma partimotsättningar, antikyrkliga aktiviteter och ständiga regeringskriser.

Efter valet 1936 övertogs makten av en folkfrontsregering, som bestod av republikaner på vänsterkanten, syndikalister, socialister och kommunister. Koalitionen kunde dock inte upprätthålla den allmänna ordningen. Falangistpartiet, grundat efter fascistiskt mönster, fick ökat stöd. Mordet på monarkisten José Calvo Sotelo i juli 1936 utlöste en länge planerad militärkupp. Den halvlyckade kuppen – många militärer var fortfarande regeringstrogna – blev startpunkten för det spanska inbördeskriget.

Regeringen, som delade ut vapen till arbetarmiliser, hade övertaget i början. Men ledningen var splittrad och snart upphörde rättsstaten att fungera. Nationalistsidan, ledd av general Francisco Franco, hade bättre sammanhållning. Hösten 1936 utsågs Franco till statschef med diktatorisk makt och kallades el caudillo (ledaren). Han understöddes både ekonomiskt och militärt av Nazityskland och det fascistiska Italien, medan folkfrontsregeringen fick hjälp från Sovjetunionen. På regeringssidan kämpade även internationella brigaden, cirka 40 000 utländska frivilliga, bland dem omkring 500 svenskar.

Den 1 april 1939 upphörde kriget efter en fullständig seger för Francosidan. Hundratusentals människor hade då dödats. Efter kriget avrättades ca 200 000 människor som stött motståndarsidan.

Efter andra världskriget, där Spanien inte deltog, krävde segrarmakterna en demokratisering av landet, som dock förblev en centralstyrd diktatur. Spanien var isolerat internationellt och blev först 1955 medlem i FN.

Franco stödde sig på militären och Nationella rörelsen (Movimiento Nacional) som utvecklats ur Falangistpartiet. Den katolska lekmannaorden Opus Dei fick från 1960-talet ett allt större inflytande. Katolska kyrkan stödde först regimen men började efterhand propagera för social rättvisa. Oppositionen mot Franco var dock svag. Trots hårt förtryck accepterades regimen passivt av stora delar av folket. Besvikelsen var stor över att republiken misslyckats med att skapa demokrati under 1930-talet. Det ekonomiska uppsvinget i början av 1960-talet gjorde att spanjorernas levnadsstandard förbättrades. Några förutsättningar för väpnat motstånd fanns inte.

Det enda undantaget fanns i Baskien, där studenter 1959 bildade separatist- och motståndsrörelsen ETA (se Baskien). 1973 mördade ETA premiärminister Luis Carrero Blanco, utsedd av Franco till att föra diktaturen vidare.

År 1975 avled Fransisco Franco. Diktatorn hade räknat med att monarkin skulle återinföras och prins Juan Carlos, sonson till kung Alfonso XIII, fostrades till hans efterträdare. Men när Juan Carlos blev kung överraskade han omvärlden genom att styra Spanien mot västeuropeisk demokrati. Adolfo Suárez utsågs till premiärminister 1976 och politiska partier tilläts åter verka fritt.

Läs i Landguiden om Spaniens moderna historia från 1975 och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Giftermålet 1479 mellan regenterna Isabella och Ferdinand enade Spaniens kungadömen. Samtidigt ”upptäckte” Columbus Amerika, vilket lade grunden till Spaniens 300 år som stormakt. Början av 1900-talet präglades av oro och ekonomisk stagnation. Sedan kom inbördeskriget 1936-1939 och drygt 30 år av diktatur under general Francisco Franco som regerade till sin död 1975.

I flera grottor har man funnit målningar som antas vara gjorda mellan 16 000 och 10 000 år f Kr. Grottan Altamira på nordkusten är mest känd. Jordbruk började bedrivas i området runt 4 000 f Kr.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Spaniens historia

M
Mattias Axelsson
2016-05-06
De flesta historiska personer känner vi till vilka de är. Men så finns det en liten grupp individer som nästan alla känner till, men vars identitet är okänd.
S
Per Höjeberg
2014-02-23
Spanien och Frankrike stod först på samma sida mot Storbritannien. När franska trupper väl var i Spanien svängde dock den spanska inställningen till de allierade fransmännen. Mer och mer...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
I slutet av maj 1588 avseglade en mäktig örlogsflotta bestående av över 130 skepp från Lissabon, i det spanska väldet. Destinationen var England som skulle invaderas. Spaniens kung Filip II...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
Nederländerna tillhörde under 1500-talet det spanska världsväldet. Förutom Spanien omfattade det spanska imperiet Portugal, delar av Italien och hela dagens Latinamerika samt alltså även...

Länkar om Spaniens historia

Sortera efter:
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Madrids historia. I Spaniens huvudstad Madrid blandas arkitektur, konst och historia med det bästa landet har att erbjuda av god mat och dryck. Staden är därför ett spännande resmål, som många nordbor tyvärr väljer bort till förmån för de spanska badorterna...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om händelserna kring den spanska armadans undergång 1588. Spaniens välde spänner över hela jorden. Landets arméer dominerar Europa, dess flotta världshaven. 1588 avseglar en oövervinnerlig armada från Lissabon. Den ska invadera randstaten England och i det heliga korstågets namn avsätta drottning Elisabet I...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Nederländernas nationella frihetskamp mot Spanien. Varför gjorde holländare, zeeländare, med flera, uppror mot det spanska väldet på 1500-talet och skapade de fria Nederländerna? Berodde det på reformationen eller på något annat?

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Sara Griberg om Spaniens kanske mest kända historiska kungapar - Ferdinand och Isabella. När de blivande regenterna Isabella av Kastilien och Ferdinand av Aragonien gifte sig 1469 lade de grunden till en stormakt. Tillsammans styrde de målmedvetet mot ett enat kristet rike. De besegrade de sista morerna och införde inkvisitionen...

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Spanien. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om spanska tronföljdskriget. Krigets orsak är att söka i stormakternas planer på att dela det stora men svaga spanska väldet mellan sig, planer som hade rivits upp när den siste spanske habsburgaren, Karl II, testamenterade hela imperiet till det franska kungahuset Bourbon...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning & Framsteg där du kan läsa om spanjorernas plundring och övergrepp i Nya världen under första hälften av 1500-talet och hur en av deltagarna - conquistadoren Bartolomé de las Casas - fick upp ögonen för de fruktansvärda övergrepp som han var delaktig i. Som seende i en blind värld var hans uppgift att vittna. Idag skulle vi kalla honom whistleblower. Detta är historien om hans liv...

Spara som favorit
          

Vetenskapsradion Historia berättar historien om Guernicabombningen och de konsekvenser den fick för det spanska inbördeskriget och för vår syn på terrorbombning av civilia. Hundratals människor omkom i denna bombräd som var riktad mot civilbefolkningen - en terrorhandling som upprörde omvärlden och inspirerade Picasso till ett av hans största verk...

Spara som favorit
          

På Khan Academys hemsida finns sex lektioner i form av videoklipp (mellan 13-21 min per lektion) som handlar om Napoleonkrigen som nästan kan liknas vid ett världskrig. Här berättas om Napoleons imperium, de olika allianserna, stora fältslag, invasionen av Ryssland och Napoleons öde därefter. Khan Academy är en amerikansk ideell organisation med syftet att lära ut kunskap gratis med hjälp av pedagogiska videoklipp. Allt material är på engelska.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Folke Schimanski berättar om hur Nederländerna vann sin självständighet vid mitten av 1600-talet. Ett av Westfaliska fredens många viktiga resultat var att Nederländerna då blev en suverän stat. Det fredsfördrag som satte punkt för den långdragna konflikten mellan den spanska tronen och de upproriska undersåtarna i norr undertecknades i Münster den 15 maj 1648...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Magnus Jacobson berättar om det spansk-amerikanska kriget 1898. Den 15 februari 1898 flög slagskeppet USS Maine i luften i Havannas hamn. Fartyget gick till botten och 260 människor dog. Två efterföljande kommissioner har slagit fast att explosionen med största sannolikhet var en olycka. Men för USA blev det en förevändning att förklara Spanien krig...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där den ökända inkvisitionen ställs inför rätta. När man hör talas om den katolska inkvisitionen tänker nog de flesta på obehagliga och skrämmande ting: mörka källarhål där folk torterades för brott mot kyrkan. Denna bild av en intolerant och grym maktapparat i den katolska renlärighetens tjänst skapades redan under reformationen och ingick i ett propagandakrig mot den tidens ledande supermakt, det habsburgska Spanien. Men hur sann är den bilden? Är den en ren och skär propagandabild?...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om tjurfäkningens historia i Spanien. När visigoterna erövrade Spanien (415–711 e Kr) utövade de en tjurkult där en grupp män inväntade tjurens angrepp för att sedan brotta ner den. Traditionen vidareutvecklades av morer, som år 711 invaderade Andalusien. Sedan muslimerna år 1492 fördrivits från Spanien, utvecklades tjurfäktningar till den andalusiska överklassens favoritsport...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den europeiska kolonisationen av den karibiska övärlden och om områdets historia från 1500-talet och framåt. Mötet mellan Christofer Columbus manskap och Karibiens infödda – eller inflyttade från det närliggande fastlandet – var en kollision mellan tidsperioder: stenåldern kolliderade med renässansen. Indianfolket arawakerna hade levt relativt bekymmersfritt tills...

Spara som favorit
          

I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om spanska inbördeskriget. Konflikten var en kamp mellan demokrati och diktatur, mellan fascism och socialism. 500 svenskar anslöt sig till den Internationella brigaden och slogs som frivilliga på regeringssidan mot Francos fascism. Hör några av dem, och hör Barbro Alving, signaturen Bang, som skildrar hur skoningslöst civilbefolkningen drabbades av Francoregimens bomber...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du bl.a. kan läsa om Spaniens splittrade historia med fokus på Francos diktatur och förspelet till det spanska inbördeskriget. Spansk historieskrivning har ofta präglats av myter och propaganda. Nu ger ny forskning en annan bild än den som tidigare presenterats, bland annat kring Francoregimen och åren som ledde fram till inbördeskriget...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om det spanska tronföljdskriget. Den spanska tronföljdsfrågan sysselsatte den europeiska diplomatin från 1600-talets mitt. Då spanske kungen Karl II var barnlös, sjuklig och själv den siste manlige medlemmen av det spansk-habsburgska huset, blev problemet alltmer aktuellt...

Spara som favorit
          

Avsnitt på webbsidan Historia 2 där Joakim Wendell berättar om den förmodligen mest ökända historiska process som påverkat Afrika - slavhandeln över Atlanten (den transatlantiska slavhandeln)...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Lars Ericson Wolke berättar om svenskarna som deltog i inbördeskriget i Spanien. Omkring 35 000 frivilliga från över femtio länder kämpade på republikanernas sida i Internationella brigaderna. Femhundra av dem var svenskar...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Spaniens judar på medeltiden. Under flera sekler hade judiska grupper en central ställning i det mångkulturella Spanien. Men från 1200- talet växte sig judehatet allt starkare och 1492, efter en serie övergrepp, tvingades de lämna landet...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

I samband med islams uppkomst på 600-talet växte en ny kultur fram i Mellanöstern under medeltiden.

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Geografi med fokus på Spanien. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Spaniens geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Spanien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...