Bild:
M

Serbiens historia

Serberna, som kommit invandrande från nordöst till Balkanhalvön på 600-talet, upplevde en politisk och kulturell storhetstid i det medeltida rike som upprättats med centrum i dagens Kosovo. Där hade också 1219 en egen serbisk-ortodox kyrka grundats. I slutet av 1300-talet kunde dock de osmanska turkarna lägga under sig det serbiska riket, som börjat falla sönder, och i nästan 500 år kom serberna att lyda under osmanskt styre.

Efter det osmanska rikets sammanbrott, och efter första världskrigets slut, upprättades en gemensam, sydslavisk stat under ledning av Serbiens kung Aleksandar – Serbers, kroaters och sloveners kungadöme, från 1929 Kungariket Jugoslavien. Olika idéer om hur landet skulle styras ledde dock redan från början till inre oro. 1934 mördades kungen och 1941 delades Jugoslavien upp mellan Nazityskland, det fascistiska Italien och deras samarbetspartner under andra världskriget Bulgarien och Ungern. Två rivaliserande motståndsgrupper utkämpade en blodig kamp mot inkräktarna och mot varandra: de kungatrogna četnikerna, och partisanerna under det jugoslaviska kommunistpartiets ledare Josip Broz (Tito), vilken avgick med segern. 1945 kunde Tito upprätta en regering och Serbien blev en, och den största, av sex delrepubliker i Socialistiska federativa republiken Jugoslavien.

Efter romarrikets delning i en västlig och en östlig del år 395 e Kr bildade olika folk i kamp med varandra och med det östromerska riket, Bysans, nya stater på Balkan av skiftande omfång och livslängd. Vid 600-talets mitt hade slaverna, som kom från nordöst, koloniserat nästan hela Balkan.

På 1000-talet uppstod det medeltida serbiska riket. Det erkändes av den bysantinske kejsaren 1187 och fick en egen serbisk-ortodox ärkebiskop 1219 med säte i Peć (Peja) i dagens Kosovo. Kyrkan blev en samlande kraft och fick stor betydelse för serbernas nationella och kulturella identitet.

Under Stefan Dušan, som 1346 kröntes till kung, upplevde serberna en storhetstid. I Kosovo, som serberna räknar som sin kulturella vagga, byggdes under denna epok en mängd kyrkor och kloster. Riket föll dock snart sönder och kunde inte stå emot de osmanska turkarna när dessa började rycka fram över Balkan i slutet av 1300-talet. Ett stort slag mellan serber och turkar stod 1389 vid Kosovo polje, Trastfältet. År 1396 blev Serbien en turkisk lydstat för att sedan helt inlemmas i det osmanska riket 1459.

Serberna kom att leva under turkisk och muslimsk dominans i över fyrahundra år. Befolkningen höll dock fast vid den serbisk-ortodoxa religionen och sin kultur. I slutet av 1500-talet upprättade den habsburgske kejsaren ett militärt gränsområde mot turkarna i nuvarande Kroatien (det så kallade Krajina, det vill säga gräns). Habsburg gav mark till serbiska bönder, som i utbyte ställde upp med soldater och skyddade de habsburgska provinserna från turkarna. Därmed skapades de serbiska enklaverna i Kroatien.

Den moderna serbiska staten växte fram i början av 1800-talet och efter det rysk-turkiska kriget 1877–1878 tvingades den turkiske sultanen ge serberna full självständighet. År 1882 blev Serbien kungadöme.

I första Balkankriget 1912–1913 besegrade Serbien, Montenegro, Bulgarien och Grekland turkarna och stred sedan om bytet i andra Balkankriget 1913. Serbien och Grekland delade då på Makedonien, Serbien och Montenegro på Sandžak-området.

Bosnien-Hercegovina hade 1908 annekterats av den habsburgska dubbelmonarkin, där tronföljaren Franz Ferdinand tänkte ge den sydslaviska befolkningen självstyre för att minska dess vilja att ansluta sig till Serbien. Då Serbien ville befria de bosniska serberna från österrikiskt styre kom landet i direkt konflikt med Österrike-Ungern. Vid ett besök i Sarajevo i Bosnien 28 juni 1914 sköts Franz Ferdinand till döds av Gavrilo Princip, medlem i den serbnationalistiska organisationen Svarta handen. Mordet blev upptakten till första världskriget.

Serbers, kroaters och sloveners kungadöme

Den habsburgska monarkin kollapsade i oktober 1918 och i december utropades Serbers, kroaters och sloveners kungarike under Serbiens regent Aleksandar Karađorđević. Mycket spända förhållanden rådde dock redan från början mellan serber och kroater. Kroater och slovener, som var katoliker och hade erfarenhet av västerländsk administration, ville att den nya staten skulle bli en lös federation med betydande inre självstyre. Serberna, vars förvaltning var påverkad av turkisk tradition, önskade en centraliserad stat. De partier som ville ha en centralstyrd enhetsstat vann en knapp majoritet i valen 1920.

I slutet av 1920-talet stod landet på randen till inbördeskrig. I januari 1929 upplöste kung Aleksandar parlamentet. Författningen sattes ur spel och kungen gjorde sig själv till diktator. Samtidigt döptes landet om till Kungariket Jugoslavien (jugo=syd). En period av ekonomisk nedgång, ökade politiska motsättningar och tilltagande våld följde. I Makedonien verkade den revolutionära organisationen VMRO för en stat som samlade alla makedonier. I Kroatien växte fascistpartiet Ustaša (Ustasja), trots att det var förbjudet och dess ledare befann sig i exil i Mussolinis Italien. År 1934 mördades kung Aleksandar i Marseille av en VMRO-terrorist men Ustaša ansågs ligga bakom.

Det förmyndarstyre som tog över efter den mördade kungen (hans äldste son var omyndig) stödde tyskarna i början av andra världskriget. Jugoslavien var då redan ekonomiskt beroende av Nazityskland. I slutet av mars 1941 gjorde dock officerare, som stödde de allierade mot tyskarna, en statskupp. Den 6 april överfölls därför Jugoslavien av axelmakterna Tyskland och Italien och dess anhängare Ungern och Bulgarien. Montenegro införlivades nästan helt i det fascistiska Italien, som också förde samman Albanien, Kosovo och delar av Makedonien till ett Storalbanien under sitt styre. Merparten av Serbien ockuperades av tyskarna, som tillsatte en marionettregering i Belgrad. I större delen av Kroatien och Bosnien-Hercegovina bildades med tyskt stöd en fascistisk lydstat (det så kallade Fria Kroatien).

Två rivaliserande motståndsgrupper kämpade mot inkräktarna: de kungatrogna četnikerna under överste Draža Mihajlović, som stöddes av den jugoslaviska exilregeringen i London, och den nationella befrielsearmén, under det jugoslaviska kommunistpartiets ledare Josip Broz (Tito). Försöken att ena rörelserna utmynnade dock i en blodig inbördesfejd mellan četniker och vänsterpartisaner. De allierade, som först stött de kungatrogna, gick 1943 över till Tito och i november samma år utropade Tito i staden Jajce i Bosnien en partisanregering i de befriade områdena.

Samtidigt härjades delar av Jugoslavien av inre politisk och religiös terror. Ustašaregimen i Kroatien ägnade sig åt barbarisk förföljelse av judar, romer och politiska motståndare. Man försökte också med våld tvinga ortodoxa serber att gå över till katolicismen. Många kroatiska serber lyckades fly till Serbien. Serbiska grupper, bland annat četnikerna, svarade med brutala överfall på kroater. De värsta striderna rasade 1943–1944 i Bosnien. När kriget var slut hade en tiondel av Jugoslaviens befolkning dödats och 3,5 miljoner var hemlösa. Fler offer hade skördats i de interna striderna än i kampen mot ockupationsmakterna.

De kungatrogna besegrades slutgiltigt 1944, då kungadömet formellt avskaffades, och den 7 mars 1945 kunde Tito upprätta en regering. Serbien blev en, och den största, av sex delrepubliker i den kommuniststyrda Socialistiska federativa republiken Jugoslavien. Den serbiska huvudstaden Belgrad blev också säte för all gemensam förvaltning och huvudstad i den nya republiken.

Läs i Landguiden om Serbiens historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Serberna, som kommit invandrande från nordöst till Balkanhalvön på 600-talet, upplevde en politisk och kulturell storhetstid i det medeltida rike som upprättats med centrum i dagens Kosovo. Där hade också 1219 en egen serbisk-ortodox kyrka grundats. I slutet av 1300-talet kunde dock de osmanska turkarna lägga under sig det serbiska riket, som börjat falla sönder, och i nästan 500 år kom serberna att lyda under osmanskt styre.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Serbiens historia

M
Mattias Axelsson
2016-02-12
Under de senaste hundra åren har Europas karta behövt uppdateras ett flertal gånger. Här kommer listan över fem europeiska länder som slutat att finnas till de senaste hundra åren.
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-09-13
De krig som under första delen av 1990-talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt sammanhängande områden. Grymheterna...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Det krig som under första delen av 1990-talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer har velat skapa etniskt sammanhängande områden....
M
Carsten Ryytty
2013-12-08
Den 28 juni 1914 mördades Österrikes tronföljare Frans Ferdinand i Sarajevo. Aldrig har ett så illa planerat terrordåd orsakat så många människors död. Som en följd av attentatet utbröt första...

Länkar om Serbiens historia

Sortera efter:
          

Genomgång (14:12 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om skotten i Sarajevo - den utlösande orsaken till första världskriget.

Spara som favorit
          

Omfattande avsnitt på Forum för levande historias webbplats där du kan fördjupa dig i krigsförbrytelserna som ägde rum under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet. Nationalismen växte sig stark i flera av de forna öststaterna. Men ingenstans blev konsekvenserna så förödande som i forna Jugoslavien. Där brukades nationalismen för att påvisa olikheter och fiendskap mellan grupper. Ett centralt inslag i polemiken som förde parterna mot varandra var kopplingar till den egna historien...

Spara som favorit
          

Nytt material från Forum för levande historia som handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Materialet tar också upp hur man går vidare efter en djup konflikt. Den livsfarliga historien är ett pedagogiskt material för gymnasielärare. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias hemsida hittar du en faktaskrift i pdf-format (100 sid) av Diana Amnéus som analyserar staters och FN:s säkerhetsråds externa »ansvar att skydda« människor från allvarliga brott mot internationell rätt, såsom folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Martin Skoog berättar om skotten i Sarajevo och bakgrunden till attentatet. Ledare för ultranationalistiska Svarta handen var general Dragutin Dimitrejevic. När bosniern Gavrilo Princip sköt ärkehertig Franz Ferdinand var det på generalens uppdrag...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om den första av 1900-talets stora konflikter på Balkanhalvön som blev något av en upptakt till första världskriget. När det osmanska riket föll sönder i slutet av 1800-talet började en rad nya nationalstater kämpa om sultanens forna territorier. Men när han väl var besegrad uppstod nya konflikter – nu mellan de rivaliserande länderna på Balkan...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Frederick Fooy berättar om det legendariska slaget vid Trastfältet 1389. Sällan har ett nederlag hyllats så mycket som den serbiska förlusten vid Kosovo Polje 1389. Trots att slaget inte var avgörande i krigen mot osmanerna symboliserar det än idag serbisk kamp och drömmar om en svunnen storhet...

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Serbien. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Joachim Brink berättar om det grymma kriget i Bosnien 1992-1995. Det har kallats Europas största katastrof i modern tid. Under tre och ett halvt år utkämpades ett rått och brutalt krig i Bosnien där civil­befolkningen var uttalade måltavlor.

Spara som favorit
          

På Sveriges Radios webbplats kan du läsa en artikel om kriget i Bosnien och massakern i Srebrenica 1995. Kriget i Bosnien och Hercegovina inleddes i april 1992 och kom att få mest förödande konsekvenser av alla konflikterna i det forna Jugoslavien. Bosnien och Hercegovinas strategiska position gjorde att såväl Serbien som Kroatien försökte dominera stora delar av landets territorium...

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Lars Ericson Wolke om Balkankrigen i början av 1900-talet utifrån några närvarande svenska läkares och sjuksköterskors perspektiv. De båda Balkankrigen har hamnat i skuggan av det stora världskrig som bröt ut på sommaren 1914, men striderna som rasade åren 1912 och 1913 var de blodigaste och grymmaste som Europa upplevt på flera generationer. Minst en halv miljon människor fick sätta till livet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa ett reportage om livet i det belägrade Sarajevo i samband med inbördeskriget i Jugoslavien i början av 1990-talet. För 20 år sedan bröt krigen ut i det forna Jugoslavien. Ett av de mest uppmärksammade övergreppen var belägringen av Sarajevo. Oftast beskrevs den som ett krig mellan olika folk, men handlade också om kriminalitet, korruption och krigsbrott...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om skotten i Sarajevo. Det politiska klimatet i Europa var överhettat. Mordet på österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand och hans hustru Sophie blev den tändande gnistan. En vecka senare befann sig Europa i krig…

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Jugoslaviens partisaner under ledning av Tito och deras motståndskamp mot det nazistiska förtrycket. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om bakgrunden till det första världskriget. Vilka bär egentligen skulden för kriget, eller är alla parter lika ansvariga? Joakim Wendell ger dig sin syn på det hela.

Spara som favorit
          

På Joakim Wendells hemsida Historia 2 kan du läsa om nationalismen på Balkan under 1800-talet. Nationalismen blev här en splittrande kraft som bidrog till att lösa upp det Osmanska riket och få det Österrikiska väldet i gungning. Händelserna skulle senare leda fram till skottet i Sarajevo och första världskriget.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Jugoslaviens konfliktfyllda historia under 1800- och 1900-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Serbien ur olika perspektiv. Serbien, officiellt Republiken Serbien, är en stat på Balkanhalvön i Sydeuropa. Serbien gränsar till Kroatien, Montenegro och Bosnien-Hercegovina i väst, Ungern i norr, Makedonien i söder samt Rumänien och Bulgarien i öst. Gränsen mot Albanien i söder är omtvistad (Kosovo har förklarat sig som självständig stat men erkänns inte av Serbien). Serbiens huvudstad är Belgrad...

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD om Balkankrigen belysta av serbiska källor. När debattörer hävdar att det var EU eller USA som bar skuld till Balkankrigen är boken "Indictment at the Hague" en välkommen påminnelse om krigens orsaker och profitörer. Boken visar att utrensningarna av icke-serber var välorganiserade operationer och inte byggde på "historiskt hat"…

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om en av de händelser som bidrog till att det första världskriget bröt ut - skotten i Sarajevo.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Serbiens geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Serbien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Få en helhetsbild av Kosovos historia eller fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker vissa perioder i landets historia.