Storbritanniens historia
Phoenix B

Storbritanniens historia

Storbritanniens tidiga historia var orolig. På 400-talet föll de romerska härskarna och öarna invaderades av germanska folk. Normanderna tog vid år 1066 avlöstes på 1400-talet av kungaätten Tudor. Från slutet av 1600-talet behövde de engelska monarkerna vinna stöd i parlamentet för att få igenom sina beslut. 1707 bildades Storbritannien då England, Skottland och Wales gick samman i en union.

Den industriella revolutionen från 1700-talet fick ekonomin att blomstra. Samtidigt byggde britterna ett kolonialvälde som sträckte sig över flera kontinenter. Imperiet började dock vittra sönder under 1900-talet, inte minst på grund av de två världskrigen.

De äldsta spåren av mänskliga bosättningar i det område som idag utgör Storbritannien är nästan en halv miljon år gamla. Ända fram till 6 000–5 000 f Kr kunde jägarfolk lätt ta sig dit från andra delar av Europa, men vid denna tid steg havsnivån och skar av landförbindelsen till det europeiska fastlandet. Årtusendena därefter blev öbefolkningen bofast och började bruka jorden. Det märkliga stenmonumentet vid Stonehenge i södra England restes under bronsåldern (2 000–700 f Kr).

När den romerska erövringen av England inleddes år 43 e Kr, bodde kelter på de brittiska öarna. De trängdes undan till Wales och Skottland medan England införlivades med det romerska väldet. Under romartiden nådde landet en förhållandevis hög kulturell nivå. Vid romarrikets upplösning under 400-talet invaderades England av olika germanska folk, främst angler och saxare från tyska kustområden. Den romerska kulturen krossades helt, och England kristnades från Irland på 500-talet. Politisk enighet uppnåddes först i början på 800-talet.

De följande seklen härjades de brittiska öarna av vikingar i flera anfallsvågor. Danskarna erövrade slutligen i stort sett hela England som under en tid ingick i det danska väldet. 1066 invaderades landet av normanderna under Vilhelm Erövraren. Han besegrade den anglosaxiske kungen i slaget vid Hastings och lade under sig både England och Wales. Vilhelm Erövrarens ättlingar styrde sedan England och tidvis även Skottland fram till 1485.

Inrikespolitiskt präglades denna tid av ständig maktkamp mellan kyrka, stormän och kungar. Det berömda frihetsbrevet Magna Charta från 1215 var egentligen en kunglig eftergift till en koalition riktad mot kungen, bestående av de tre starkaste klasserna i det engelska samhället: högadeln, köpmännen och prästerskapet. Magna Charta angav vissa rättsliga grundregler för kungamakten, inskränkte dess godtyckliga bruk av makt och föreskrev att kungen fick skriva ut skatter endast med tillstånd av Rikets stora råd, som snart kom att kallas Parlamentet.

Vid 1300-talets mitt drabbades England av digerdöden. Detta skapade brist på arbetskraft som i sin tur ledde till en omläggning av jordbruket från åkerbruk till boskapsskötsel. När folkökningen åter tog fart i slutet av 1300-talet uppstod arbetslöshet och social oro, vilket medförde en ökad inflyttning till städerna. Samtidigt växte en industriell tillverkning fram, främst av ylletyger, som under 1400-talet blev en viktig exportvara och källa till välstånd.

Under medeltiden strävade England efter att expandera väster- och norrut. Wales införlivades definitivt i slutet av 1200-talet. Koloniseringen av Irland inleddes och även Skottland var tidvis förenat med England. Dessutom låg England under långa perioder i krig mot Frankrike. Det så kallade hundraårskriget utlöstes 1337 sedan den engelske kungen Edvard III gjort anspråk på den franska kronan. England hade till en början framgång, men kom därefter att gradvis trängas tillbaka och krigsslutet 1453 innebar ett definitivt slut på Englands kontinentala ambitioner.

Under denna tid försvagades kungamakten och 1455 utbröt ett blodigt, trettioårigt inbördeskrig där två grenar av kungahuset kämpade om Englands tron. Detta kallades rosornas krig på grund av att de båda kämpande fraktionerna hade en röd respektive vit ros som sitt emblem.

År 1485 kom ätten Tudor till makten och gradvis lyckades kungen stärka sin ställning på adelns och kyrkans bekostnad. Mot slutet av seklet hade Henrik VII krossat motståndarna inom högadeln genom att konfiskera dess jord och rikedomar. Detsamma gjorde sonen Henrik VIII gentemot den katolska kyrkan. När den protestantiska reformationens idéer nådde England på 1500-talet var det möjligt för Henrik VIII att bryta med påven och skapa den anglikanska kyrkan. Kungen fick, trots påvens veto, skilja sig från sin första hustru och kyrkans egendomar ställdes under hans kontroll. Under hans dotter Elizabeth I (1558–1603) stärktes England ytterligare både ekonomiskt och militärt. Samtidigt upplevde landet en kulturell blomstring.

Konkurrens om handel och religiösa skäl ledde 1585 till krig mot Spanien. Tre år senare segrade England i ett stort slag mot den spanska armadan som avsett att erövra England och återinföra katolicismen där. England blev därefter Europas främsta sjömakt och började kolonisera andra världsdelar, till en början med inriktning på Nordamerika och den karibiska övärlden. (Se även Upptäcktsresor och en ny världsbild.)

1603 förenades Skottland med England och Wales i en union med Jakob I, son till Maria Stuart (skotsk drottning 1542–1567), som kung. Kungamakten kom nu i konflikt med borgerskapet och lågadeln, som genom parlamentet stärkt sin position. Ett inbördeskrig mellan å ena sidan Jakobs son Karl I, högadeln och högkyrkliga och å den andra borgerskap, lågadel och extrema protestanter (puritaner) slutade med kungens avrättning 1649, republik och till slut militärdiktatur under Oliver Cromwell.

Under dennes tid vid makten lyckades England slå ned ett långvarigt irländskt uppror och vinna kontroll över Irland. Under 1600-talet startade koloniseringen av ön på allvar, då protestantiska skottar, engelsmän och walesare av den brittiska kronan gavs mark från vilken de katolska ägarna fördrivits. En rad lagar stiftades vilka uteslöt den katolska befolkningen från den politiska makten samt tog ifrån dem rätten att äga mark.

Efter Cromwells död 1658 återupprättades kungariket och ätten Stuart återinsattes på tronen. Karl II blev kung 1660. Han efterträddes 1685 av sin katolske bror Jakob II som avsattes tre år senare genom den så kallade ärorika revolutionen. Tronen gick till den nederländske ståthållaren Vilhelm av Oranien som styrde landet tillsammans med hustrun Maria, Jakob  II:s dotter. I rättighetsförklaringen Bill of Rights 1689 fastslogs parlamentets överhöghet över tronen. Monarken måste i kröningseden svära på att ”styra i enlighet med de lagar som stiftas i parlamentet”. Hädanefter blev det nödvändigt att de kungliga ministrarna stöddes av en majoritet i parlamentet. De båda politiska partierna Whigs (i stort sett motståndare till kungen) och Tories (kungatrogna) växte fram mot slutet av 1600-talet. Därmed hade grunden lagts till det parlamentariska system som gäller än idag, där regeringen måste ha folkrepresentationens förtroende.

Storbritannien (United Kingdom of Great Britain) bildades 1707 då England och Wales formellt bildade en union med Skottland.

Under 1700-talets första del främjades industri och näringsliv och grunderna lades för det industriella genombrottet. Även vetenskaperna blomstrade med namn som John Locke och Isaac Newton. Kungarna var svaga men desto mer framstående var politiska ledare som Robert Walpole samt William Pitt den äldre och den yngre. Irland fortsatte att vara en oroshärd.

Efter den relativa freden under 1700-talets första hälft kom den senare delen att präglas av yttre oro. Storbritannien fick kämpa mot Frankrike och Spanien om koloniala besittningar för att sedan se sina nordamerikanska kolonier göra uppror och 1776 förklara sig självständiga. Vid århundradets slut utkämpades åter långa krig med det revolutionära Frankrike och vid det nya seklets början mot den franske kejsaren Napoleon, som definitivt besegrades först 1815 vid Waterloo.

Krigen mot Frankrike följdes av en lång period av industriell och ekonomisk expansion som förde med sig svåra sociala problem särskilt bland stadsbefolkningen. Politiska och sociala reformer blev nödvändiga. Detta ledde bland annat till 1832 års stora parlamentsreform (Reform Act), vilken utvidgade rösträtten, som fram till dess var mycket begränsad, och reformerade valkretsindelningen för att bättre motsvara befolkningsfördelningen i landet. Regeringsmakten kom därefter att växla mellan whigliberaler och konservativa tories och efterhand fick allt fler britter rösträtt.

Drottning Victorias regeringstid (1837–1901) utmärktes av såväl inre som yttre expansion. Den industriella revolutionen fortsatte och Storbritannien blev en ekonomisk stormakt. Kolonialväldet expanderade genom Indiens slutliga erövring och införlivandet av stora delar av den afrikanska kontinenten i det brittiska väldet under slutet av 1800-talet. (Se även Nationalism och imperialism.)

På Irland hämmades ekonomin av brittiska tvångslagar. När dessutom potatisskörden slog fel 1845–1848 dog närmare en miljon människor av svält och bristsjukdomar. I hungerkatastrofens spår följde en omfattande utvandring, främst till Nordamerika. Samtidigt växte irländarnas självmedvetande. De irländska nationalisterna blev ofta tungan på vågen mellan liberaler och konservativa i det brittiska parlamentet, och Liberalernas ledare William Gladstone försökte utan framgång förmå parlamentet att bevilja Irland självstyre. Under Victorias era påbörjades processen mot självstyre för de brittiska kolonierna Kanada, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.

I början av 1900-talet var Storbritannien ännu en stormakt. Första världskriget innebar dock en svår påfrestning för landet och fredsslutet följdes av stora ekonomiska svårigheter och hög arbetslöshet. Kvinnorna, som hade spelat en viktig roll för att få landet att fungera under kriget, lyckades 1918 erövra rösträtt. Liberalerna gick tillbaka och missgynnades av systemet med majoritetsval som hade införts 1832. Istället dominerades politiken av Konservativa partiet och arbetarpartiet Labour.

Under första världskriget deltog brittiska trupper framför allt i strider i Belgien och norra Frankrike. Samtidigt tilltog oron på Irland. Ett väpnat uppror bröt ut 1916 men slogs snabbt ned av britterna. Irländarnas kamp för oberoende fortsatte. 1921 gick de motvilligt med på ett brittiskt förslag som gav dem självstyre. Sex grevskap (dagens Nordirland) förblev brittiska, eftersom den protestantiska majoriteten motsatte sig en brytning med Storbritannien. Nordirland kom att styras utan större inblandning från regeringen i London. Politiken dominerades av det protestantiska Ulsters unionistparti, medan den katolska minoriteten i hög grad saknade politiskt och ekonomiskt inflytande.

1939 gick Storbritannien in i andra världskriget. Genom stora kraftansträngningar under ledning av premiärminister Winston Churchill lyckades britterna slå tillbaka de tyska angreppen både i luften och till sjöss. Kriget innebar stora påfrestningar och det dröjde länge innan landet återhämtade sig ekonomiskt.

Läs i Landguiden om Storbritanniens historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Storbritanniens tidiga historia var orolig. På 400-talet föll de romerska härskarna och öarna invaderades av germanska folk. Normanderna tog vid år 1066 avlöstes på 1400-talet av kungaätten Tudor. Från slutet av 1600-talet behövde de engelska monarkerna vinna stöd i parlamentet för att få igenom sina beslut. 1707 bildades Storbritannien då England, Skottland och Wales gick samman i en union.

Den industriella revolutionen från 1700-talet

22 maj 2014

ANNONS

Artiklar om Storbritanniens historia

Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-21
Den mest underbara skapelse på världens yta - så uttryckte sig den viktorianske författaren John Galsworthy runt förra sekelskiftet om det brittiska imperiet. Aldrig hade det brittiska imperiet...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-26
Den skotska nationalismen har sina rötter i sederna och kulturen från tiden före 1745. I slaget vid Culloden 1746 led de skotska klanerna nederlag mot engelsmännen. Följden blev att den skotska...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-12
I oktober 1641 reste sig de irländska katolikerna. Resningen började i Ulster (Nordirland). Det var ju där protestanterna hade fördrivit katolikerna från deras jord för att själva bereda sig...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
Spänningen växte under 1500-talet ute i Europa mellan den katolska läran och den nya protestantiska trosbekännelsen. Europa var uppdelat i två block. De katolska staterna med bland annat det...
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
I slutet av maj 1588 avseglade en mäktig örlogsflotta bestående av över 130 skepp från Lissabon, i det spanska väldet. Destinationen var England som skulle invaderas. Spaniens kung Filip II...
Carsten Ryytty
2014-01-31
Tidigt på morgonen den 1 juli 1916 gick 14 brittiska divisioner under ledning av general Haig till attack mot tyskarna vid floden Somme för att lätta på trycket mot de franska styrkorna vid...

Webbsidor om Storbritanniens historia (182 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om hur England enades. Under tidig medeltid var England splittrat mellan en mängd anglosaxiska småriken. När slogs de ihop till ett enat England?

Storbritanniens historia
          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om zulukriget 1879. Vid Isandhlwana i Sydafrika inträffade 1879 det ofattbara – en brittisk armé närmast förintades av afrikaner. Men i längden tog britternas moderna vapen ut sin rätt och zuluerna förlorade både kriget och sitt land...

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om slaget vid Omdurman som inledde en ny era i krigets historia. En liten brittisk styrka stod emot en muslimsk upprorsarmé bestående av fler än 50 000 krigare. Då visade det sig vad artilleri, kulsprutor och snabbskjut-ande gevär kan göra mot en enkelt utrustad fiende...

          
Popularitet (3 votes)

Presentation (14:11 min) av gymnasieläraren Henrik Tröst som berättar om brittisk imperialism, här med fokus på Indien. Under 1600-talet kommer det Brittiska Ostindiska Kompaniet till Indien. Från början är avsikten att handla, men snart handlar det om regelrätt erövring. Indien blir juvelen i det brittiska imperiets krona. Här får du veta mer.

          
Popularitet (1 vote)

För två tusen år sedan fanns en gåtfull keltisk kultur i Europa, som det skrivits förbluffande mycket fantasifull historia om. Kelterna har hyllats som flera olika folks stolta förfäder och nationalsymboler. Deras förflutna lever än i fantasy-romaner, dataspel och nyreligösa rörelser. Maja Hagerman snokar i källaren på Historiska museet och hittar fynd som ställer nya frågor om vilka kelterna egentligen var.

          
SO-rummet.se
Popularitet (20 votes)

Pedagogisk genomgång (11:00 min) där läraren Caroline Jonsson Wallin berättar om den industriella revolutionen ur olika perspektiv. Filmen berör urbaniseringen, nya jordbruksmetoder, uppfinningar, befolkningsökningen, triangelhandeln, ökade sociala klyftor, barnarbete, fackföreningarnas framväxt, transportrevolutionen o.s.v..

          
Popularitet (1 vote)

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Winston Churchill. Få statsmän har tilldelats sådana hedersbetygelser under sin livstid som Winston Churchill, trots att han av många var uträknad som politiker innan andra världskrigets utbrott...

          
Popularitet (1 vote)

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson tar dig med på en kort rundvandring i det historiska London. London, Europas näst största stad, är alltid värd ett besök. Hundratals museer, klassiska sevärdheter...

          
Popularitet (1 vote)

I Landguiden hittar du massor av fakta om Storbritannien. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder. Se även fakta om: Kanalöarna och Nordirland.

          
Dbenbenn
Popularitet (2 votes)

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison reder ut frågan hur termerna England och Storbritannien ska användas. När upphör England att vara England och blir Storbritannien? Vilken term är mest relevant att bruka för exempelvis 1700-talet?

Storbritanniens historia
          
Popularitet (6 votes)

TBS Sundsvall:s föreläsningsserie om första världskriget. I den här första delen (9:17) berättas kortfattat om krigets bakgrund, händelseförlopp och vapenutveckling. Fortsättningen hittar du här:
Första världskriget - del 2 - Nazismens framväxt (8:13)
Första världskriget - del 3 - Ekonomisk historia (11:26)

          
Popularitet (5 votes)

Föreläsning (9:58) av SO-läraren Peter Johannesson som berättar om bakgrunden och orsaker till den industriella revolutionen. OBS! Extra bild- och textstöd till föreläsningen hittar du på Prezi.com.

          
Popularitet (4 votes)

Animation (3:14) över första världskrigets förlopp på västfronten. Materialet presenteras av NE.

          
Popularitet (1 vote)

Säkerhetspolitik.se är en statlig webbplats där du bl.a. kan läsa om den långdragna konflikten på Nordirland. Här hittar du också aktuella samhällsfakta om Nordirland.

          
Popularitet (8 votes)

På UR:s hemsida kan du se den brittiska programserien Efter Stonehenge - Storbritanniens historia (fyra delar, ca 50 min per avsnitt) där arkeologen Neil Oliver tar dig med på en spännande resa genom Storbritanniens historia. Här berättas om bronsåldern, järnåldern och kelterna, romarnas invasion av Britannia och den efterföljande romartiden. Programserien börjar tusen år f.Kr. under sen bronsålder och slutar när romarriket kollapsar 410 e.Kr.

          
Popularitet (3 votes)

På UR:s webbsida kan du se ett avsnitt (ca 28 min) ur programserien Max 1800-tal som här handlar om rasismens århundrade. 1800-talet var en tid av ekonomisk framgång för Europa. En förklaring till detta är kolonialismen som lät européerna kontrollera handeln i stora delar av världen. Koloniseringen motiverades med att rasismen gjordes till vetenskap och att man genom att föra ut kristendomen till de koloniserade folken skulle kunna "frälsa världen". Den största kolonialmakten var Storbritannien som vid seklets mitt styrde över mer än hälften av alla människor på jorden. Rasism fanns även i Europa. Judarnas frihet ökar under århundradet men antisemitismen ändrar karaktär och blir rasistisk snarare än religiös. Detta blir grogrunden för de förödande krig som ska dominera första hälften av 1900-talet...

          
Popularitet (4 votes)

På UR:s hemsida kan du se en dokumentärfilm (100 min) om första världskriget och dess fasor. Det fanns en allmän konsensus bland civila och soldater att detta skulle bli kriget som avslutar alla krig. Istället skulle det bara komma att ge näring till ännu större katastrofer. Regissören Jean-François Delassus har använt reklamfilmer från tiden, svart-vita journalfilmer och arkivmaterial som kolorerats och ljudlagts i efterhand.

          
Popularitet (3 votes)

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (11:17 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om feminismens skapare Mary Wollstonecraft (1759-1797) och hennes idéer. Presentationen ger en god bild av kvinnors ställning och möjligheter i 1700- och 1800-talets industrisamhälle.

          
Popularitet (8 votes)

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (26:23 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om olika orsaker till industriella revolutionen. Här berörs: Händelseförloppet; Varför industrialisering? Vad behövdes för industrialisering? Hur såg det ut i Storbritannien? Spridning över Europa...och världen; Industrin vidareutvecklas

          
Popularitet (4 votes)

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (34:45 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om vägen till första världskriget. Här berörs olika faktorer som ledde fram till kriget 1914, allianspolitiken, skotten i Sarajevo, de stridande parterna, Tysklands roll, nationalism, Balkanproblematiken, Rysslands roll, Storbritannien och Frankrikes roll, och mycket annat...

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.