Upplysningen
Nina Gerlach
Upplysningens idéer innehöll en positiv framtidstro och en tro på att människan var god och förnuftig av naturen.

Upplysningen

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier.

Naturvetenskapens genombrott

Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen. Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga forskare som Newton m.fl. hade gjort tydligt att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar - och därför inte av Gud. Allt kunde mer eller mindre förklaras. Människan själv kunde förändra sina levnadsvillkor. Livets mening skulle hädanefter sökas här och nu på jorden och inte, som under medeltiden, bara fungera som en förberedelse inför ett kommande evigt liv i himmelriket.

En positiv tro på människan och framtiden

Upplysningens idéer innehöll en positiv framtidstro och en tro på att människan var god och förnuftig av naturen. En ny idé var nu att människan kunde beskrivas som en produkt av sin miljö – om samhället kan ändras så kan också människan förändra sig.

Porträtt av Benjamin Franklin (1767), upplysningstänkare och en av författarna till den amerikanska självständighetsförklaringen. Den amerikanska revolutionen visade att samhället gick att förändra politiskt efter upplysningens idéer. Händelsen kom därför att inspirera till den franska revolutionen.

Vetenskapen var i fokus och i det ena landet efter det andra inrättades vetenskapliga akademier. Det var nyttans och förnuftsdyrkans tidevarv. Allt skulle utnyttjas på ett effektivt sätt. Uppfinnaren och vetenskapsmannen var den nya tidens män. Det var under den här tiden som den industriella revolutionen tog fart i Storbritannien.

Andra upplysningsidéer var tolerans mot oliktänkande och religiös frihet. I samband med det ökade misstron mot all slags vidskepelse. Häxprocessernas tid var därmed förbi.

Liberala politiska idéer

Några av de viktigaste politiska idéerna som spreds under upplysningen var: dels idén om naturrätten – att makten skall utgå från folket; dels idén om de mänskliga rättigheterna – att ingen människa är mer värd än någon annan. Vid sidan om detta började också tankarna om demokrati att spridas, även om det skulle dröja länge innan de blev en realitet.

Alla dessa idéer fick stor inverkan på utformningen av liberalismen som var en av upplysningstidens stora idéströmningar. De liberala ekonomiska idéerna om fri handel, fri konkurrens och en fri marknad, skulle snart komma att förändra hela det ekonomiska systemet. Skråväsendets och stadstullarnas tid var snart till ända.

Upplysningen var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Detalj från en målning gjord av John Singleton Copley (1738-1815).

Upplysningen i Sverige

I Sverige motsvaras upplysningstiden av frihetstiden och första delen av den gustavianska tiden, sammanlagt mellan 1720-1792. Efter den svenska stormaktstidens alla krig på 1600-talet och början av 1700-talet, var Sverige ruinerat och tvunget att byggas upp igen finansiellt. Upplysningens idé om "nyttan" blev något som den svenska staten använde sig av.

Naturvetaren Carl von Linné (1707-1778) levde under upplysningstiden. Linné är Sveriges mest kände vetenskapsman genom tiderna och är främst ihågkommen för att ha delat in naturens organismer (allt levande) i olika arter och gett dem namn.

För att Sverige skulle kunna återhämta sig var det viktigt att lokalisera, mobilisera och utnyttja alla resurser som fanns inom rikets gränser. En rad vetenskapsmän, däribland Carl von Linné, skickades därför ut på inhemska upptäcktsresor under 1740-talet för att hitta outnyttjade naturresurser som staten kunde använda sig av.

I Sverige grundades också en vetenskaplig akademi 1739 i syfte att förbättra de teknologiska kunskaperna och få fart på landets industri.

På det filosofiska planet gjordes däremot få landvinningar i Sverige eftersom kyrkan och religionen fortfarande hade en dominerande ställning. Gustav III ville ändå gärna se sig som en upplyst despot och gynnade därför konst och vetenskap i Sverige, med den franska kulturen som förebild.

Upplysningens idéer befästes och spreds genom den franska revolutionen

En händelse som haft enorm betydelse för samhällsutvecklingen och spridningen av upplysningsidéerna är den franska revolutionen.

Revolutionen i Frankrike 1789-1799 var en händelse med omedelbara politiska följder. Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem som istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen.

I samband med Napoleonkrigen i början av 1800-talet, spreds den franska revolutionens- och därmed upplysningens - idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället började knaka i sina grundvalar och omformas efter de nya idéerna.

Vårt samhälle idag bygger till stor del på upplysningens idéer.
 



Kortfattat om upplysningens demokratiska idéer:

  • Under upplysningen började man se samhället som en produkt av mänskligt förnuft och inte som ett resultat av Guds vilja. Människan kunde själv förändra samhället.
  • En av de mest inflytelserika upplysningsfilosoferna var Rousseau (d. 1778) som menade att folkviljan skulle utgöra grunden för all samhällsmakt.
  • Montesquieus (d. 1755) maktfördelningslära har fått stor betydelse för demokratins utveckling. Makfördelningsläran innebar att den offentliga makten i en stat konstitutionellt fördelas på olika maktpoler, så att de uppväger och utövar kontroll över varandra för att förhindra maktmissbruk.
  • Locke (d. 1704) och Voltaire (d. 1778) tog upp många idéer som berörde förutsättningarna för demokrati såsom rösträtt, yttrandefrihet, rättssäkerhet och religionsfrihet.
  • Överlag var många av upplysningens idéer en reaktion mot det kungliga enväldet (absolutismen) som utgick från att regenten var utsedd av Gud att styra över folket.
  • Den amerikanska självständighetsförklaringen som skrevs 1776 i samband med den amerikanska revolutionen, innehåller en deklaration om människans fri- och rättigheter som kan sägas sammanfatta upplysningstidens demokratiska ideal.

Uppgifter och frågor

  1. Naturvetenskapen utvecklades enormt under 1600- och 1700-talen. Hur bidrog naturvetenskapens utveckling till att förändra människans världsbild? Använd dig också gärna av fakta från avsnittet om vetenskap, teknik och kommunikationer.
     
  2. Upplysningsidéerna innehöll en positiv tro på människan och framtiden. På vilka sätt?
     
  3. Nämn några av de liberala politiska idéerna som upplysningen byggde på.
     
  4. Berätta kort om upplysningen i Sverige. Vad kan vara värt att minnas?
     
  5. På vilka sätt påverkade franska revolutionen spridningen av upplysningens idéer?
     
  6. Vilka av upplysningens demokratiska idéer tycker du är viktigast? Obs! Motivera ditt svar. Använd gärna även fakta från den här artikeln om upplysningsidéerna bakom demokratins framväxt.

 

Litteratur:
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer,
Wahlström & Widstrand, 1995
Ray Porter, Upplysningen, Bokförlaget Daidalos, 1997
Sverker Oredsson och Lars Andersson, I historiens spegel,
Studentlitteratur, 2001
David Held, Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till demokratisk autonomi, Daidalos, 2005


Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Upplysningstiden inleddes under 1700-talet och sammanfattar den rådande tidsandan som verkade för förnuft och samhällsnytta och mot auktoritetstro, ofrihet och privilegier.

Naturvetenskapens genombrott

Naturvetenskapens utveckling var en av de viktigaste faktorerna till den stora idéströmning som vi kallar för upplysningen. Naturvetenskapen gjorde enorma framsteg under 1600- och 1700-talen. Utvecklingen ledde till att människans världsbild förändrades. Naturvetenskapliga

15 november 2014

ANNONS

Artiklar om Upplysningen

Per Höjeberg
2014-02-15
Den 27 augusti 1789, bara sex veckor efter stormningen av Bastiljen, antogs Förklaringen av människans och medborgarens rättigheter av Frankrikes nationalförsamling. Man ville därmed skapa...
Leif Löwegren
2014-01-06
Genom historien hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå...

Webbsidor om Upplysningen (22 st)

Sortera efter:
          
Popularitet (4 votes)

Pedagogisk genomgång (13:25 min) av SO-läraren David Geiser om den vetenskapliga revolutionen och upplysningstiden som senare är en bidragande orsak till både den amerikanska och franska revolutionen.

          
Popularitet (1 vote)

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om upplysningstidens betydelse ur ett nytt perspektiv. I en ny bok ger Anthony Pagden sig i kast med upplysningstidens epok och berättar varför den fortfarande har så stor betydelse. Han får tidens tänkare att växa från avlägsna storheter till helt begripliga människor.

Idéhistoria | Upplysningen
          
SO-rummet.se
Popularitet (7 votes)

Föreläsning (12:22 min) där gymnasieläraren Anders Larsson forsätter berätta om den vetenskapliga revolutionen som under 1700-talet smälter in i upplysningens idéströmning. Filmen riktar sig till gymnasiet.

          
Rita Greer
Popularitet (1 vote)

Föreläsning (12:50 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den vetenskapliga revolutionen. Filmen riktar sig till gymnasiet.

          
Popularitet (8 votes)

En kortfattad genomgång (8:22) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om upplysningstiden och amerikanska revolutionen. Ingår i serien Det moderna samhället växer fram 1750-1900 (Historia 1).

          
Popularitet (3 votes)

Webbföreläsning (8:32 min) för högstadiet där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om religion och vetenskap och förhållandet däremellan från renässansen fram till idag.

          
Popularitet (13 votes)

Pedagogisk genomgång (4:26 min) där du ges en kort sammanfattning av upplysningen. Under 1500- och 1600-talen växte framgångarna för vetenskapen. Även tankarna kring hur samhället skulle organiseras och hur man tänkte kring männsikan växte och utvecklades. När man väl kommit fram till mitten av 1700-talet så uppstod en ny tankeinriktning som kallas för upplysningen. Upplysningen var något som smittade av sig på hela samhället...

          
Popularitet (1 vote)

Kort presentation (12:09 min) där gymnasieläraren Niklas Mörk berättar om några av nya tidens tänkare och deras idéer: Newton, Rousseau och Hegel.

          
Popularitet (4 votes)

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om upplysningens idéer och några av tidevarvets kända filosofer. 1600- och 1700-talets europeiska historia brukar ofta benämnas ”Upplysningstiden”. Under denna tid blev det allt vanligare att man debatterade hur samhället egentligen borde vara uppbyggt, hur staten skulle styras och fungera...

Idéhistoria | Upplysningen
          
Popularitet (8 votes)

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (9:07 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en kortfattad översikt över perioden från renässansen t.o.m. upplysningen ur ett idéhistoriskt perspektiv. Här berörs reformationen, upptäcktsresor, starkare statsmakt, renässansens idéer, upplysningens idéer och humanismen.

          
Popularitet (1 vote)

På Vaksalaskolans hemsida kan du läsa en essä om upplysningen och upplysningstidens filosofer.

Idéhistoria | Kyrkan | Världsbild | Upplysningen
          
Arpitt
Popularitet (2 votes)

På Stig Lundbergs hemsida kan du läsa om upplysningen. Här kan du snabbt lära dig mer om de ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållandena under upplysningens tidevarv. Upplysningstiden är ett samlingsnamn för 1700-talets Europa då nya politiska, sociala och ekonomiska idéer började växa fram…

          
Popularitet (1 vote)

På Yvonne Sjöstrands webbsida om religion och livsåskådning kan du läsa om kristendomens och kyrkans roll i Europa efter reformationen. Här berättas bl.a. om motreformationen, ortodoxi och 1600-talets Sverige, pietismen, upplysningen och några filosofer och deras idéer.

          
Popularitet (2 votes)

Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om naturvetenskapens framväxt under perioden 1500-1800. Mellan 1600 och 1850 inträffade ett antal omvälvande processer, revolutioner, som kom att förändra vår värld på flera avgörande sätt...

          
Popularitet (1 vote)

Essä i tidningen DN där Svante Nycander klarlägger några av de liberala upplysningsfilosofernas syn på människan. Det brukar sägas att liberalismens tro på mänsklig frihet är optimistisk. I själva verket var liberalismens fäder djupt pessimistiska om människan och ville därför bygga ett samhälle som begränsar maktinnehavets frestelser, skriver Svante Nycander...

          
Popularitet (18 votes)

På Drängahusets webbsida om design- och stilhistoria finns massor av faktasidor om olika historiska epoker där du kan läsa om dess tidstypiska kulturella, vetenskapliga och politiska företeelser.

          
Iva Villi
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där det resoneras kring frågan om det överhuvudtaget förekom någon upplysning i Sverige under 1700-talet.

          
Popularitet (2 votes)

På Sören Odensåkers hemsida hittar du fakta om några av upplysningstidens filosofer. Webbsidan fokuserar på demokratins historia och utveckling genom tiderna.

Fakta om demokrati | Idéhistoria | Upplysningen
          
Popularitet (1 vote)

Heureka är ett forum för upplysningsfilosofi där du kan läsa några artiklar om upplysningen ur olika perspektiv. På webbplatsen presenteras också några av de viktigaste upplysningsfilosoferna. Här hittar du även en artikelserie om USA:s förhållande till religion genom historien.

Idéhistoria | USA:s historia | Upplysningen
          
Popularitet (1 vote)

Artikel i SvD där du kan lära dig mer om idéernas huvudstad under 1700-talet – Paris. Sällskapslivet i de fina salongerna kom att bli avgörande för Paris utveckling till filosofisk huvudstad på 1700-talet. Salongslivet förenade yta och djup, och utgjorde en länk mellan hovets Versailles och det intellektuella Paris, där de politiska idéerna formades…

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.