Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket".
M

Romarriket

Romarna skapade ett imperium och har på ett avgörande sätt påverkat Europa och den europeiska kulturen. Rikets medelpunkt var staden Rom som växte till en miljonstad under antiken.

Den romerska republiken

Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik. Makten låg då hos senaten som styrdes av två folkvalda konsuler. Det fanns också en folkförsamling, men den hade inte så stor makt.Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika i samhällets övre skikt. För att bli invald i senaten krävdes nämligen att personen i fråga ägde en stor förmögenhet. Medlemskapet i senaten ansågs därför som mycket exklusivt och statusfyllt.

Den romerska byråkratin involverade också tusentals ämbetsmän och skrivare som hjälpte till att administrera det växande riket.

Legionärer i främsta slaglinjen som väntar på stridsorder, omkring 50 f.Kr. Fr.o.m. början av 100-talet f.Kr utgjordes de romerska legionerna enbart av professionella soldater med enhetlig utrustning, beväpning och bepansring.

Genom att besegra en rad andra småstater lade romarna under sig hela Italien. Men det var först efter de tre långvariga krigen mot den nordafrikanska feniciska handelsstaden Kartago, mellan 264 f.Kr och 146 f.Kr, som Rom blev en stormakt. Därefter införlivades det ena området efter det andra till det växande romerska riket som nu var den dominerande makten i Medelhavsområdet. Samtidigt brottades Rom med stora inrikespolitiska problem som resulterade i ett långvarigt politiskt kaos. De många åren av krig och erövringar hade lett till stora ekonomiska och sociala problem i Italien. Flera inbördeskrig avlöste varandra där olika fältherrar stred om makten.

På 40-talet f.Kr lyckades Julius Caesar med folkets och arméns stöd att göra sig till envåldshärskare. När han sedan lät utropa sig till diktator på livstid mördades han av sina politiska motståndare i senaten som ville bevara det republikanska styrelsesättet. Den romerska republikens dagar var dock räknade.

De romerska legionerna var sin tids bästa krigsmaskineri och utgjorde förutsättningen för romarrikets expansion. På bilden syns gallerhövdingen Vercingetorix kapitulera inför Julius Caesar strax efter belägringen och slaget vid Alesia 52 f.Kr. Gallien, som idag utgörs av Frankrike och Belgien, blev därefter en romersk provins. Det är händelser kring allt detta som den tecknade serien om Asterix & Obelix handlar om. Målningen ovanför är gjord av Lionel Royer (1852–1926).

Bröd och skådespel

Vissa av de styrande i Rom påstod att det enda folket var intresserade av var bröd och skådespel. De fattiga och arbetslösa fick gratis bröd och de flesta av de stora städerna hade en egen amfiteater där gladiatorer, dömda brottslingar och vilda djur kunde kämpa. Allt för att avleda folkets missnöje.

Gladiatorer: Tränade krigare som kämpade mot varandra eller mot andra motståndare, t.ex. vilda djur, för att underhålla en publik.

Colosseum: Roms största amfiteater dit Roms invånare kunde gå och titta på blodiga skådespel. Arenan stod klar 80 e.Kr och hade ca 50 000 sittplatser, men vid stora tillställningar kunde många fler få plats. Evenemangen var i regel gratis och sponsrades av politiska makthavare (ofta kejsaren) som ville öka sin popularitet hos folket.

Cirkus Maximus: Roms stora hästkapplöpningsstadion. Över 200 000 åskådare fick plats på läktarna runt den ovalformade kilometerlånga körbanan.

Kejsartiden

Efter att Caesar hade mördats 44 f.Kr utbröt ett långvarigt och blodigt inbördeskrig. Kriget slutade med att Caesars adoptivson gjordes till ensam härskare och Roms förste kejsare. Han är mest känd under hederstiteln Augustus. Den politiskt turbulenta republiken då romarriket styrdes av en senat var därmed förbi. Nu inleddes istället en ny tid då det romerska riket styrdes av enväldiga kejsare.

Augustus tog kontroll över hela armén och stärkte centralmakten i Rom. Det blev inledningen till en fredlig period med blomstrande handel och växande välstånd.

Den s.k. kejsartiden varade i drygt 500 år fram till att den siste västromerske kejsaren avsattes år 476 e.Kr.

De första 200 åren under kejsartiden var relativt fredliga. Romarna fortsatte emellertid att utvidga sitt väldiga imperium, särskilt i Västeuropa där romersk kultur och romerskt stadsliv spreds till trakter som tidigare haft en mer lantlig prägel.

Romarriket nådde sin största utbredning på 100-talet e.Kr (se karta). Därefter började romarriket knaka i fogarna. De romerska kejsarna övergick då istället till en mer defensiv politik och befäste stora delar av imperiets vidsträckta gränser.

Romarna byggde inte bara ett imperium

Romarna var företagsamma byggare och anlade vägar, broar och akvedukter över hela sitt rike. Under de första två århundradena efter vår tideräknings början lades också grunderna till många av dagens europeiska storstäder. Ett stort antal av dessa städer uppkom från början kring något av de befästa härlägren som de romerska legionerna var stationerade vid (legionerna var i regel posterade längs med imperiets gränser).

Den romerska slavekonomin

Det romerska samhället var beroende av slavar som arbetskraft. Hela den romerska samhällsekonomin byggde på slaveri. Vissa historiker menar till och med att det var romarnas omfattande användning av slavarbete som låg som grund för både deras bedrifter och undergång.

Slavmarknad i Rom. Målning gjord av Jean-Léon Gérôme (1824-1904).

Romarnas ekonomiska tillväxt hörde samman med deras geografiska erövringar. Det romerska slaveriet var som mest omfattande då romarriket var i stark expansion - från omkring 100-talet f.Kr till en bit in på 100-talet e.Kr. Plundring, tributer och slavar var expansionens centrala syfte. Militär styrka var på så vis sammanlänkad med ekonomisk tillväxt - nya geografiska erövringar gav ökade skatteintäkter och nya slavar.

Det gjordes många tekniska landvinningar i det romerska imperiet men de kom inte alltid i allmänt bruk. En orsak var att slavar i regel skötte arbetet och inte behövde ersättas eller ges tekniska hjälpmedel. Den teknologiska utvecklingen hämmades därför av den romerska slavekonomin.

Till en början fick romarna sina slavar genom krig i form av krigsfångar från erövrade områden. Men på 200-talet e.Kr när romarriket hade slutat att expandera geografiskt hade också slavarna blivit mycket dyrare. Bristen på slavarbetskraft fick till slut den romerska ekonomin att stanna av.

Romarrikets delning

Under 200-talet e.Kr började det romerska imperiet få stora yttre och inre problem. Dess gränser ansattes hårt av fientliga grannfolk. Samtidigt fungerade inte längre den inhemska ekonomin tillräckligt bra för att upprätthålla herraväldet man skapat under de föregående århundradena. Situationen förvärrades ytterligare under 300-talet.

Kristendomen uppstod i Palestina som var en provins i det romerska riket. I början av 300-talet tillät kejsar Konstantin de kristna att praktisera sin religion i romarriket och i slutet av århundradet gjordes kristendomen till romersk statsreligion.

Under 330-talet flyttade kejsar Konstantin rikets huvudstad till Konstantinopel (nuvarande Istanbul) som han låtit bygga, och i slutet av 300-talet beslutades att dela det väldiga romarriket i två delar - det västromerska riket med Rom som huvudstad och det östromerska riket med Konstantinopel som huvudstad. Det stora romarriket hade då sedan lång tid befunnit sig i kris. Men den östra delen av imperiet var mer livskraftig med tätare befolkning och bättre ekonomi. Det visade sig när de germanska folkvandringarna ökade i omfattning under 400-talet. Medan Östrom stod emot anstormningen saknade Västrom kraft att försvara sig.

Västrom gick under medan Östrom bestod i ytterligare tusen år

Den västra delen av romarriket var mer utsatt för fientliga angrepp än den östra delen och dukade snart under. Vid slutet av 400-talet hade det västromerska riket upphört att existera. År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan 1000 år.

Det östromerska riket, eller det bysantinska riket som det också kallas, skulle bestå i ytterligare tusen år fram till dess att Konstantinopel erövrades 1453 och införlivades i det osmanska riket (se karta).

Arvet från romarna

Romarriket har format den europeiska historien i dess grund och haft stort inflytande på det västerländska kulturarvet. Till romarnas stora insatser hör bland annat att de skapade ett genomtänkt rättsväsende som vår västerländska rättsuppfattning grundar sig i. Den romerska kulturen var dessutom stark influerad av den grekiska, varvid det grekiska kulturarvet till viss del fördes vidare i den romerska kulturen. Det var också inom det romerska imperiets gränser som kristendomen föddes och så småningom bredde ut sig för att till slut bli romersk statsreligion vid slutet av 300-talet. Kristendomen har därefter satt sin prägel på hela den västerländska civilisationen.
 

Användbara begrepp

Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.

Republik: En stat med vald statsledning eller statschef.

Senaten: En beslutande församling. Senaten var den främsta rådsförsamlingen i antikens Rom och hade 300 medlemmar (senatorer). Senaten leddes av två valda konsuler som byttes ut varje år.

Ämbete: Högre tjänst, befattning, yrke med maktbefogenheter inom staten.

Konsul: Titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän. De hade den högsta verkställande makten i riket. Två konsuler valdes för ett år i taget.

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation.

Administration: Hantering av information för att fatta beslut.

Aristokrati: Det översta och mäktigaste sociala samhällsskiktet (överklass/adel).

Karthago: Huvudstaden i det feniciska handelsriket i Nordafrika med samma namn som även innefattade flera andra stora städer.

Inbördeskrig: Ett krig i vilket de stridande parterna tillhör samma land eller rike.

Fältherre: En härförare, den högsta militära ledaren för en armé/här på en krigsskådeplats.

Envåldshärskare: En person som utövar full och oinskränkt makt över en stat och dess invånare.

Diktator: En form av envåldshärskare. Ordet diktator härstammar från den romerska republiken där senaten kunde anförtro en av konsulerna oinskränkt makt för en tidsperiod på upp till sex månader, som en nödåtgärd i kristider.

Envälde: Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut (fullständig) makt, t.ex. en diktatur.

Kejsare: Titeln på den manliga monarken i vissa monarkier (som då brukar kallas kejsardömen). Den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru. En kejsare anses ha högre rang än en kung. I Europa har titeln framförallt använts för monarkier som hävdar ett arv från det romerska riket. Ordet kejsare kommer av det romerska familjenamnet Caesar och dess mest kände bärare, den romerske diktatorn Gaius Julius Caesar (mördad 44 f.Kr). I klassiskt latin uttalas namnet som "Kajsar". Därifrån kommer det tyska ordet kaiser, det ryska tsar och det svenska kejsare.

Akvedukt: En vattenledning i form av en smal brobyggnad som med gravitationens inverkan genom självfall leder vattnet över hinder i form av dalgångar, vägar eller vattendrag. Akvedukter användes särskilt för antika städers vattenförsörjning.

Legion: En romersk legion var en självständig militär enhet som i regel bestod av ca 5000 soldater (legionärer). Som mest förekom omkring 30 legioner vid samma tidpunkt.

Provins: Romerska provinser var de områden man styrde över och kontrollerade utanför den italiska halvön. Provinserna styrdes av ståthållare som hade till uppgift att driva in skatt till Rom. Ståthållaren skulle också skriva rapporter till kejsaren. Folket i provinserna var i regel inte romerska medborgare.

Statsreligion: En religion som fått företräde i en stat och där invånarna i regel ges fördelar av att bekänna sig till religionen i fråga.

Konstantinopel: Östromerska rikets huvudstad (nuvarande Istanbul).

Intressanta fakta om romarriket

Visste du att:

  • När det romerska riket var som störst sträckte det sig från England i väster till Svarta havet i öster och hade 50 miljoner invånare.
  • Romarna byggde ett nät av fina vägar. Det fanns omkring 8 000 mil utmärkta vägar samt 40 000 provinsvägar. Själva vägbanan var 4–5 meter bred så att två legioner, marscherande sex man i bredd, kunde mötas. Man reste lika snabbt, säkert och bekvämt som i början av 1800-talet. Som exempel kan nämnas att en resa mellan London och Rom bara tog 13 dagar.
  • I den romerska trafiken fanns det stoppsignaler, enkelriktade gator, tvåfiliga landsvägar och datumparkering.
  • Baden var Roms viktigaste sociala samlingspunkt. Romarna gjorde av med ca 1350 liter vatten per dag och invånare. Motsvarande tal för London idag är bara 250 liter.
  • I början av 100-talet e.Kr hade romarna en mycket effektiv armé, som bestod av 25–30 legioner. En legion bestod av 6 000 man. Dessa legioner låg längs praktiskt taget hela rikets gräns. Varje legion var helt självförsörjande, från soldater till administratörer och sjukvårdare. Romarna kunde tacka sin överlägsna armé för sitt mäktiga imperium.
  • Kraven på legionärerna, de romerska soldaterna, var hårda. De skulle kunna marschera 3 mil på fem timmar i normalt tempo och 4 mil i språngmarsch med 20 kg på ryggen. De tjänstgjorde i 25 år och fick under denna tid inte gifta sig. När en soldat slutade, fick han välja mellan ett stycke land eller en summa pengar. Bara hälften av legionärerna överlevde fram tills det var dags att gå i pension vid ungefär 45 års ålder. Den genomsnittliga livslängden för en legionär var ändå något högre än resten av befolkningen. Orsaken till det var att de fick god och sund mat i rikliga mängder och dessutom hade de ständig tillgång till professionella läkare.
  • Pretoriangardet var kejsarens personliga livvakter. De höll till i läger utanför Rom för att snabbt kunna slå ner oroligheter i Rom som skulle kunna äventyra kejsarens makt. Gardets soldater tjänade mer än den genomsnittlige legionären och fick ofta gåvor från kejsaren, vilket medförde att soldaterna ofta stödde kejsaren i alla frågor.
  • Circus Maximus i det antika Rom var en jättelik arena där man höll kapplöpningar med häst och vagn. Arenan var 550 meter lång och 180 meter bred och rymde 250 000 åskådare, vilket motsvarade en fjärdedel av Roms befolkning. Under en dag kunde man avverka omkring 20 lopp, som var ca 9 km långa. De tävlande, som ofta var slavar, stod upp i vagnarna och körde och det hände ganska ofta att de föll av. De bar en kniv för att kunna skära av tyglarna, som var fästa vid deras midja, om något gick fel. Den största risken för kollisioner var vid banans kortändor. Där stod slavar som skulle släpa undan kroppar, vagnar och hästar som var inblandade i krascher.
  • De flesta gladiatorerna var krigsfångar och slavar, men det fanns också fria romerska medborgare bland dem. De fria romerska medborgarna var ofta arbetslösa som skrev kontrakt för en viss tid och därigenom fick en försörjning och hade möjlighet att förbättra sin ekonomi. Ett tag fanns det också kvinnliga gladiatorer, men från omkring år 200 e.Kr. var kamp mellan kvinnor förbjuden.
  • Invigningsfestligheterna av Colosseum år 79 e.Kr pågick i 100 dagar. 5 000 djur och hundratals gladiatorer dödades under invigningen.
  • Enorma mängder djur dödades på arenorna runt om i romarriket. Det gick så långt att lejonet och tigern utrotades i Mesopotamien, flodhästen från Nubien och elefanten från Nordafrika.
  • År 73 f.Kr gjorde ett 70-tal gladiatorslavar uppror i staden Capua. Ledaren för slavarna hette Spartacus. Allt fler slavar samlades kring Spartacus, som snart hade en armé på 70 000 slavar. I två fältslag besegrade slavarna romerska härar som sänts ut mot dem. Men så småningom besegrades de av en romersk här. Spartacus dog och som straff korsfästes 6 000 slavar längs Via Appia, den 20 mil långa vägen mellan Rom och Capua.
  • I början av år 100 e.Kr. var en tredjedel av Roms befolkning slavar. Ett förslag att slavarna skulle bära en särskild dräkt avvisades med motiveringen att det skulle vara alltför farligt att låta dem se hur många de verkligen var.
  • Den romerske kejsaren var landets rikaste person. Kejsaren hade oerhörd makt över hela förvaltningen. Han ansvarade för betalningen till armén och flottan och för kostnader till rikets förvaltning. Han var också direkt ansvarig för att köpa in säd till Rom samt för de offentliga spelen. Kejsaren fick in skatter av olika slag, bland annat person och förmögenhetsskatt.
  • Kejsarna i Rom hade ca 15 000 personliga slavar och alla slavar hade specifika områden de var specialiserade på. För att ordna och vårda sin garderob använde kejsaren sig av lika många slavar som han hade kläder. Kejsarna i Rom hade till och med provsmakare för att vara säkra på att dryckerna och maträtterna inte var förgiftade.
  • Den romerske kejsaren Vespasianus införde en avgift på de offentliga toaletterna i Rom. Då hans son Titus förebrådde honom för denna avgift, visade kejsaren ett mynt som kom från urinoarerna och sade: ”Pecunia non olet.” (Pengar luktar inte.)
  • Befolkningen i Rom var mycket förtjust i mat. Förutom egenproducerad mat, som bröd, oliver, ostar och kött, importerade man stora mängder matvaror från provinserna i Nordafrika och Asien. Från Afrika importerade man bland annat strutsar och sköldpaddor för att imponera på sina gäster. Förmögna romare hade både söt- och saltvattensbassänger för levande fisk, hummer och ostron. De flesta fattiga levde på en enkel diet bestående av bröd och en gröt som var gjord på vetemjöl.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Berätta kortfattat om den romerska republiken. Nämn också några demokratiska inslag som fanns i republiken.
     
  2. Julius Caesar nådde stor berömmelse och popularitet under sin livstid, men blev ändå mördad av några medlemmar ur senaten. Varför tror du?
     
  3. Vad var den s.k. kejsartiden?
     
  4. Hur påverkade slaveriet och slavarbetet den romerska ekonomin?
     
  5. Nämn några orsaker till att romarriket gick under.
     
  6. Under medeltiden, efter romarrikets undergång, var kyrkan och kristendomen dominerande i Europa. Förklara hur det kan kopplas till romarriket.

Ta reda på:

  1. Vem var Hannibal och varför är han en historisk kändis?
     
  2. Blicka ut över världen och beskriv några kulturer i Europa eller i andra världsdelar som var samtida med den romerska. Hur levde t.ex. människorna i Norden vid den här tiden? Eller vad hände i Kina under 200-talet f.Kr?
     
  3. Serien Asterix & Obelix bygger på verkliga historiska händelser. Förklara.
     
  4. Vem var Kleopatra och varför räknas hon som en historisk kändis?
     
  5. När romarriket var som störst sträckte det sig över tre världsdelar. Vilka?
     
  6. Vad menas med pax romana?
     
  7. Hundra (100) heter centrum på latin. Därför fick C bli 100 i det romerska siffersystemet. I sammansatta ord blir centrum centi. Kan du komma på några ord där centrum/centi ingår?
     
  8. Vad hände med Konstantinopel efter det östromerska rikets undergång 1453?

Diskutera:

  1. Jämför romarnas nöjesliv med vår egen tids. Vilka likheter och skillnader finner du?
     
  2. Resonera kring varför slaveri var så vanligt under antiken.
     
  3. Hur tror du Europas historia skulle ha sett ut om inte kristendomen hade blivit romersk statsreligion på 300-talet?
     
  4. Arvet från romarna lever kvar än i många europeiska länder både i samhället och i språket. Ge exempel på detta.
     
  5. Få imperier brukar hålla samman särskilt länge, romarriket är ett undantag. Nämn några viktiga faktorer (förhållanden, beståndsdelar) för att ett imperium ska kunna hålla samman. Vilka brukar orsakerna vara till att imperier går under?

Extrauppgift:

  • Tänk dig att du ska göra en tidsresa till romarriket. Du har fått i uppdrag att vara reseledare. För att kunna locka så många historieturister som möjligt med på resan måste du först göra en reklamaffisch där du berättar om resmålet och vad tidsresenärerna kan förvänta sig att få se och uppleva. Använd gärna ett större pappersark och illustrera rikligt med bilder och kärnfulla texter.

 

Litteratur:
Hilding Thylander, Det romerska riket, CKM Förlag, 2009
S. Skovmand, Bonniers världshistoria, Bonniers, 2008
Erling Bjöl m.fl., Bonniers världshistoria 5 - Romarriket,
Bonnier lexikon, 1999
Perry Anderson,
Övergångar från antiken till feodalismen, Arkiv förlag, 2004
 

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Fredrik Helander, museipedagog vid Medelhavsmuseet
Intressanta fakta
och Fakta om Pompeji är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.

 

Läs mer om

Kartor

Romarna skapade ett imperium och har på ett avgörande sätt påverkat Europa och den europeiska kulturen. Rikets medelpunkt var staden Rom som växte till en miljonstad under antiken.

Den romerska republiken

Rom styrdes till en början av kungar, men i slutet av 500-talet f.Kr infördes republik. Makten låg då hos senaten som styrdes av två folkvalda konsuler. Det fanns också en folkförsamling, men den hade inte så stor makt.Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika i samhällets övre skikt. För att bli invald i senaten krävdes nämligen att personen i fråga ägde en stor förmögenhet. Medlemskapet i senaten ansågs därför som mycket exklusivt och statusfyllt.

Uppdaterad: 22 oktober 2016

Annons

Artiklar om Romarriket

L
Carsten Ryytty
2016-10-22
År 79 e.Kr fick vulkanen Vesuvius i södra Italien ett våldsamt utbrott. Vid utbrottet begravdes staden Pompeji av lava och aska. Med tiden glömdes Pompeji och dess tragiska öde. Men på 1700-...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-15
År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan tusen år. I den här artikeln presenteras några av orsakerna till...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-08
I den här texten kan du läsa om folkvandringstidens mest kända folk såsom hunnerna, västgoterna (visigoterna) och vandalerna. Artikeln innehåller också material som kan användas som en...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-08-18
I den här artikeln kan du läsa om några av romarrikets mest kända kejsare. Här behandlas Augustus, Nero, Vespasianus, Domitianus, Trajanus, Hadrianus och Diocletianus.
L
Hans Thorbjörnsson
2016-08-17
Till Roms tre hamnar, av vilka Ostia var störst, seglade lastfartygen från väldets alla provinser – och från länderna bortom dem. De kom med tegel, frukter och vin från Syditalien. Hjortkött,...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-08-13
Efter långvariga krig hade romarna besegrat alla sina grannfolk. Romarna kunde nu ordna för sig i Italien. De följde principen ”Söndra och härska”. De kuvade folken gjordes till bundsförvanter...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-08-13
År 509 f.Kr fördrevs den sista etruskiske kungen. Rom gjordes till republik, en stat där folket väljer sina ledare. Två folkvalda konsuler och senaten (ett råd) bestämde om skatter och politik....
M
Mattias Axelsson
2016-05-20
Många är det som genom historien dömts för olika typer av brott (en del riktiga och en del påhittade). Här kommer listan över den fem viktigaste rättegångarna i historien.
M
Hans Thorbjörnsson
2016-04-19
Genom att besegra en rad andra småstater lade romarna under sig hela Italien. Men det var först efter de tre långvariga krigen mot den nordafrikanska feniciska handelsstaden Kartago, mellan 264...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-04-19
I den här artikeln presenteras både myt och fakta om Roms uppkomst. Enligt legenden om Roms uppkomst började staden byggas av tvillingarna Romulus och Remus. Men det var Romulus som gav staden...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-04-19
De första kristna anhängarna förföljdes runt om i det romerska imperiet. Men kristendomens budskap om ett bättre liv efter döden lockade ändå många fattiga och förtryckta att ansluta sig till...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-04-07
Uttrycket ”Alla vägar bär till Rom” kan förändras en aning till ”Alla vägar bär från Rom”. Då betonar vi det militära syftet med vägarna. Censorn Claudius Appius byggde Via Appia för att göra...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-04-06
Romarna har gått till historien som duktiga arkitekter och mästare inom vattenförsörjningskonsten. Många av de romerska byggnaderna, akvedukterna, fontänerna och badhusen står kvar än idag, två...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-03-29
Julius Caesar har blivit känd som en av världshistoriens mest framgångsrika fältherrar. De militära framgångarna och hans politiska talang gav honom folkets och arméns stöd. Han kunde därför...
M
Per Höjeberg
2015-09-20
År 70 e.Kr intog romarna Jerusalem efter en tids belägring. Det stora judiska upproret hade krossats och i förödelsen brändes templet, judarnas heligaste byggnad och deras enda offerplats till...

Sidor

Länkar om Romarriket

Sortera efter:
          

Genomgång (8:05 min) för 7-9 av SO-läraren Jimmy Holst som berättar om den romerska republiken.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om världens största bakhåll -  slaget vid Trasimenosjön 217 f Kr. Hannibals seger vid Trasimenosjön 217 f Kr var spektakulär. Med 50 000 soldater utplånade han en romersk armé i ett jättelikt överfall. Imperiet darrade inför Kartagos hot mot huvudstaden...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om romarnas läs- och skrivförmåga. Tvärt emot vad man kanske kan tro var läs- och skrivkunnigheten i Romarriket spridd även till de lägre samhällsskikten. Det visar bland annat massor av antika skyltar, affischer och klotterbudskap...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Julius Caesars fälttåg i Gallien. I Asterixalbumen görs stort nummer av att Julius Caesar erövrade Gallien, och ingen som turistar i Västeuropa lär undkomma hänvisningar till den långvariga romerska ockupationen. Men varför?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om spioner och underrättelseverksamhet i romarriket.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Spartacusupproret 73-71 f.Kr. På bara lite mer än två år växte en handfull förrymda gladiatorer till en armé av kanske 120 000 slavar som med vapen i hand ville vinna sin frihet. Det tredje och sista slavkriget i Roms historia satte skräck i romarna – och har inspirerat förtryckta människor runtom i världen...

Spara som favorit
          

Lättfattad genomgång (13:37 min) där läraren Johanna Rexgård berättar om romarriket, från dess uppkomst till dess undergång. Här berörs bl.a. den romerska republiken, Italiens erövring, de puniska krigen, det romerska imperiet, spartacus slavuppror, Julius Caesar, kejsare Augustus, imperiebygget, dagligt liv i romarriket, kristendomen samt romarrikets upplösning.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:10 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega redogör för några viktiga begrepp kring arbetsområdet antiken. Här berörs följande begrepp: antiken, stadsstat, koloni, guldålder, demokrati, kejsare, imperium och historiskt arv.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:40 min) om romarriket. Här berättas bl.a. om Roms framväxt, republiken, krig och Caesar. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Genomgång (14:55 min) om romarriket. Här berättas bl.a. om kejsartiden, kristendomens uppkomst, romarrikets delning, Bysantinska riket och västroms undergång. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Genomgång (6:55 min) om arvet efter antiken. Här berättas bl.a. om latinet, idrott, teater, konst, demokrati och kristendomen. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Genomgång (13:56 min) av instuderingsfrågor (inkl svar) gällande arbetsområdet "antiken". Här berättas främst om antikens Grekland och Rom. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

  1. Vilka skillnader ser vi mellan flodkulturerna och högkulturer som inte hade tillgång till stora floder?
  2. Vad innebär maktdelning och medborgarskap och varför ville grekerna ha detta?
  3. Vilka likheter och skillnader kan lyftas fram mellan en modern demokrati och den atenska demokratin samt den romerska republiken?
Spara som favorit
          

Genomgång (14:51 min) av instuderingsfrågor (inkl svar) gällande arbetsområdet "antiken". Här berättas främst om antikens Grekland och Rom. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

  1. Förklara och ge exempel på hellenism.
  2. Hur och varför gick Rom från stadsstat till republik och slutligen till kejsardöme?
Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) av instuderingsfrågor (inkl svar) gällande arbetsområdet "antiken". Här berättas främst om antikens Grekland och Rom. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

  1. Varför gick romarriket under?
  2. Ge exempel på arv från antiken.
Spara som favorit
          

Presentation (4:47 min) där läraren Björn Westerström berättar om hur den romerska republiken fungerade politiskt.

Spara som favorit
          

Genomgång (4:46 min) av SO-läraren Christopher Sköld som på ett lättförståeligt och underhållande sätt ger en övergripande bild av romarrikets uppkomst, utveckling och undergång.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison försöker reda ut när gladiatorspel förbjöds i romarriket.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Nero och branden i Rom 64 e.Kr. Är det verkligen sant att kejsar Nero lät bränna ned hela Rom, och att han spelade lyra medan förödelsen pågick, varefter han skyllde branden på de kristna? Detta händelseförlopp skildras i filmer och romaner, men har det en verklighetsbakgrund?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison reder ut några historiska hälsningsfraser.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om slaget i Teutoburgerskogen. År 9 e.Kr. besegrades romarna av germanerna under Arminius i Teutoburgerskogen. Som en omedelbar följd av slaget miste romerska riket kontrollen över ett stort område mellan Rhen och Elbe...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

I antikens Grekland (700-300 f.Kr) lades grunden till den västerländska kulturen. Antikens grekiska välde var splittrat i stadsstater som hölls...

Folkvandringstiden (350-600) utgör en övergång i Europas historia från antiken till medeltiden då många folkgrupper vandrade till nya...

Romarnas religion under antiken byggde i stora drag på den grekiska mytologin. Många romerska gudar och gudinnor hade grekiska motsvarigheter.

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Fördjupa dig i Italiens historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Få en överblick av Europas historia. Här hittar du material som behandlar den europeiska kontinentens historia i stora drag.

Det persiska riket var en stormakt under antiken. Persien låg i nuvarande Iran, men det persiska riket mer omfattade och svårt att hålla ihop.