Under nya tiden växte en ny världsbild fram. Jordens naturlagar bestämdes inte längre av Gud utan istället av naturvetenskapliga lagar. Målning gjord av Jan Vermeer van Delft (ca 1632-1675).
M

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Vid periodens början hade en ny världsbild växt fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum. Himlakropparnas rörelser och jordens naturlagar var inte fastställda av Gud utan följde istället naturvetenskapliga lagar. Bibeln betraktades alltmer som en bok om människans förhållande till Gud – inte som en uppslagsbok om hur naturen fungerar. Naturens värld blev nu vetenskapens fält. Den nya tidens vetenskapsmän förlitade sig därmed mer på resultat från experiment än på filosofiska teorier från antika författare och religiösa tänkare.

Kyrkans maktmonopol minskar och naturvetenskapen vinner mark

I samband med reformationen minskade kyrkans makt över vad folk tyckte och tänkte. Med hjälp av boktryckarkonsten kunde dessutom nya idéer nå ut till folkets breda massa. Allteftersom kyrkans maktmonopol över människornas världsbild avtog, kunde allt fler ägna sig åt vetenskapliga experiment utan att behöva riskera att bli bränd på bål. Detta gällde framförallt i de protestantiska länderna i Nordeuropa som hade genomgått reformationen. Den nya tiden blev därför den moderna vetenskapens genombrottstid. De vetenskapliga framstegen skulle senare utgöra en viktig bakgrundsfaktor till den idéströmning som vi kallar upplysningen som växte fram under 1700-talet.

I takt med att kyrkans kunskapsmonopol avtog under 1600-talet och 1700-talet, började allt fler att ägna sig åt vetenskapliga experiment. Målning gjord av Joseph Wright (1734-1797).

Uppfinningar och vetenskapsmän

Under nya tiden uppfanns och utvecklades också flera nya instrument, däribland teleskopet och mikroskopet. Med hjälp av den nya tekniken kunde människan utforska både himlen och sig själv. Flera nya forskningsområden uppkom därför under den här tiden.

Många av de vetenskapsmän som levde under perioden blev berömda för sina upptäckter. Några av de mest kända är Nicolaus Copernicus (1473-1543), Tycho Brahe (1546-1601), Galileo Galilei (1564-1642) och Isaac Newton (1643-1727).

Manufakturer och järnbruk

Även industrin utvecklades i många av de europeiska länderna. Under 1600-talet ökade antalet manufakturer (små fabriker) och järnbruk, och vid mitten av 1700-talet hade den industriella revolutionen kommit igång i Storbritannien.

Sjöfarten utvecklas

Den vetenskapliga och tekniska utvecklingen påverkade även handeln. I slutet av 1400-talet hade fartygen blivit större och kunde bära fler segel än tidigare. Navigeringskonsten hade också utvecklats – kompassen anpassades till sjöfart och kartorna blev mer exakta. Dessutom visste man nu att jorden var rund. De vetenskapliga och tekniska framstegen som gjorts var därför en viktig förutsättning för upptäcktsresorna, den ökade fjärrhandeln och koloniseringen av andra kontinenter som inleddes vid nya tidens början och som fortgick under hela perioden.

Stora skogsområden skilde ofta bygderna åt. Del från en målning gjord av Józef Chełmoński (1849-1914).

Att resa landvägen

Men det var inte bara till havs som kommunikationerna förbättrades. De nya nationalstaterna som växte fram i Europa under 1500- och 1600-talen byggde på en central förvaltning (en stark statsmakt) som hade till uppgift att kontrollera och hålla ihop riket. Därmed ökade också behovet av bra kommunikationer inom landet. Vägarna och postväsendet byggdes därför ut under perioden. På det sättet förbättrades också förbindelserna mellan länderna. Staten såg dessutom till att det fanns gästgiverier och skjutsställen utplacerade längs med de viktigaste resvägarna.

De olika sätten att resa hade dock inte förändrats speciellt mycket sedan medeltiden. Att färdas landvägen tog fortfarande lång tid och var vanligtvis lika obekvämt och strapatsrikt som tidigare. Vatten band samman bygderna och viktiga landsdelar medan landmassorna i form av stora skogsområden och berg skilde dem åt. Det bästa var därför att låta sig transporteras sjövägen då det var, billigare, säkrare och i många fall smidigare än landburna transporter. Det var först en bit in på 1800-talet då järnvägar började byggas som resandet på land blev snabbare och bekvämare än resandet till sjöss.

Intressanta fakta om periodens vetenskap, teknik och kommunikationer

Visste du att:

  • Den 13 oktober 1601 var den berömde astronomen Tycho Brahe med på en fest hos fursten Peter Vok-Orsini. Det påstås att Brahes urinblåsa sprack eftersom hans extrema blyghet förbjöd honom att lämna bordet. Elva dagar senare dog han av sviterna av detta missöde.
  • Christopher Polhem (1661-1751) är en av Sveriges främsta vetenskapsmän och uppfinnare. ”En sådan man föds bara en gång på flera hundra år”, sa Karl XII en gång om Polhem. Polhem hade ett enormt minne. Han behövde bara se en maskin en gång för att själv kunna bygga en. Under sin livstid presenterade Polhem 114 uppfinningar. Nuförtiden är nog Polhem nog mest känd för sitt hänglås. Polhemslåset blev känt i hela Europa. Liknande lås finns att köpa än idag. Idén med låset var att nyckeln förs in i låset underifrån och sitter kvar så länge låset är öppet. Eftersom hakarna och plåtarna inne i låset går att kombinera på många olika sätt, kan man tillverka lås som är olika.
  • Vitus Bering, den danske upptäcktsresanden, var den som 1728 upptäckte sundet mellan Amerika och Asien – det sund som idag bär hans namn. Innan han kunde åka över sundet tvingades han och hans besättning att frakta material till båtarna från S:t Petersburg, genom Sibirien till Stilla havet. Denna resa tog tre år.
  • År 1752 visade amerikanen Benjamin Franklin att blixten var en form av elektricitet genom att släppa upp en drake under ett åskväder. Drakens lina ledde elektricitet till en nyckel av metall som satt fast vid marken. Gnistor från nyckeln visade att den blev elektriskt laddad.
  • 1767 presenterade arkitekten Carl Johan Cronstedt sin första kakelugn. Den var uppbyggd med ett system av kanaler som värmen cirkulerade genom. Nu kunde några brasor hålla värmen i ett rum under en hel dag. Märkligt nog spreds inte denna revolutionerande uppfinning till övriga Europa trots att Sverige fick rykte om sig att ha Europas bäst uppvärmda bostäder.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. På vilket sätt växte en ny världsbild fram?
     
  2. Den nya tiden blev den moderna vetenskapens genombrottstid. Varför?
     
  3. Ge exempel på uppfinningar och teknisk utveckling som gjordes under nya tiden.
     
  4. Varför och på vilka sätt förbättrades kommunikationerna till lands under perioden?

Ta reda på:

  1. Nämn några kända vetenskapsmän från perioden och ta reda på vad de är mest kända för.

Diskutera:

  1. Tre uppfinningar som har förändrat världen är boktryckarkonsten, krutet och kompassen. Förklara.

 

Litteratur:

Kurt Ågren, Bra Böckers världshistoria, del 8 – Ett nytt Europa, Bokförlaget Bra Böcker, 1985
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer,
Wahlström & Widstrand, 1995
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995


Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Kartor

En ny världsbild tar form

Nya tiden var en tid av stora förändringar. Vid periodens början hade en ny världsbild växt fram där jorden inte längre betraktades som centrum i universum. Himlakropparnas rörelser och jordens naturlagar var inte fastställda av Gud utan följde istället naturvetenskapliga lagar. Bibeln betraktades alltmer som en bok om människans förhållande till Gud – inte som en uppslagsbok om hur naturen fungerar. Naturens värld blev nu vetenskapens fält. Den nya tidens vetenskapsmän förlitade sig därmed mer på resultat från experiment än på filosofiska teorier från antika författare och religiösa tänkare.

Uppdaterad: 31 augusti 2016

Annons

Lärarmaterial om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
TV-serie från UR i sex delar som tar oss med genom olika epoker för att ta reda på hur människors vardag har sett ut genom tiderna. Hur luktade man på medeltiden? Hur var det att vara kär under vikingatiden? Och innan det fanns några klockor - hur kom man i tid då?

Artiklar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

L
Carsten Ryytty
2016-11-29
Fernando Magellan var en portugisisk sjöfarare och upptäcktsresande. Under spansk flagg ledde han en sjöexpedition som först av alla seglade jorden runt. Magellan omkom på Filippinerna och av...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Genom sitt förbund med Frankrike i samband med det trettioåriga kriget kom Sverige att dras in i storpolitiken. För adeln började nu en gyllene tid. Från adeln kom officerare, diplomater och de...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-27
De stora geografiska upptäckternas tid – så säger vi som bor i Europa om årtiondena runt 1500. Redan på den tiden var vår egen världsdel väl känd och inritad på kartor. Samtidigt visste man att...

Länkar om Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Sortera efter:
          

Genomgång (10:39 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om upplysningen.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:40 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Leonardo da Vinci (1452-1519).

Spara som favorit
          

Genomgång (5:03 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om  Isaac Newton (1643-1727).

Spara som favorit
          

Genomgång (5:56 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Copernicus (1473-1543).

Spara som favorit
          

Genomgång (2:12 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar kortfattat om Carl von Linné.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (9:34 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om vetenskap i 1700-talets Sverige. Här får du lära dig mer om: upplysningstiden, Christopher Polhem, Jonas Alströmer, Anders Celsius, Eva Ekeblad och Carl von Linné. Passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Faktatext på Västarvets webbplats där du kan läsa kortfattat om 1700-talets mått och vikt. Före 1878 hade vi system för mått och vikt vilka i vissa fall hade rötter ner i medeltiden...

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) om nya tiden med fokus på 1500-talet och 1600-talet. Här berättas om den nya tidens starka kungar/drottningar/furstar (som en följd av reformationen) samt om den vetenskapliga revolutionen (som en följd av boktryckarkonsten, kyrkans minskade makt och den framväxande nya världsbilden). Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Dokumentär (55 min) i SVT:s Öppet arkiv. Tusen år. En människa kan bli hundra. Det här är en historia om de tio århundradena. En historia om människor och människors villkor i Sverige. Programmen är sammanställda av Olle Häger och Hans Villius och är en bearbetad och förkortad version av deras serie i sex delar som visats tidigare 1980.

Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 3 sid) om Carl von Linné. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Spara som favorit
          

Dagens svenska företagsamhet har vuxit fram ur ett antal viktiga historiska händelser och verksamhetsområden. Här kan du läsa kortfattat om några av dessa teman: järn- och stålindustri, Hansan, Ostindiska kompaniet, saluslöjd och arbetsvandringar, gruvindustri, skogsindustri m.m. Bakom materialet står Företagsamheten.se
 

Spara som favorit
          

Programserie från UR (ca 9 min per avsnitt). Fanny rensar bland sina småprylar, men en liten grej behöver inte vara någon småsak! Kungar och presidenter må ha sina givna platser i historieböckerna, men alla små vardagsprylar i våra hem kan förmodligen lära oss mycket mer om oss själva, våra behov och vår historia. Här får vi förklaringen till varför vi har vardagliga ting som exempelvis glasögon, plåster, sax, gaffel, nagellack, boll och tandborste. När behövdes grejen för första gången i historien? Hur blev den till? Vad skulle hända om den inte fanns?
 

Spara som favorit
          

Historiepolisen (program från UR, 8:55 min) har anhållit en person som utger sig för att vara vetenskapsmannen Anders Celsius. Det finns starka misstankar om att den anhållne har stulit Anders Celsius identitet. I förhöret berättar han om sin spännande expedition till polcirkeln. Han tvingas också förklara allt han vet om termometern och Celsiusskalan. Frågan är om den anhållne ljuger eller talar sanning?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om fem viktiga astronomiska upptäckter. Du kan bland annat läsa om teleskopets historia.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om några av Linnés idéer i ett lite annorlunda perspektiv. Linnés klassifikation av människor beskrivs ibland som startskottet för rasbiologi. Han hade en teoretisk bas för sina påståenden att en viss hudfärg direkt hör ihop med ett visst temperament, en bas hämtad från den antika läran om de fyra temperamenten...

Spara som favorit
          

Fantastiskt bra genomgång (30:00 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om orsakerna till att Europa kunde ta ledningen i världen under nya tiden. Här ges en översikt över Europas utveckling 1250-1750.

Spara som favorit
          

Program (14:42 min) från UR. Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över hur man skickade meddelanden till varandra förr i tiden. Hade Facebook fungerat på medeltiden? Och varför började man plötsligt skicka massor av brev på 1800-talet? Ann och Henrik färdas till stenåldern för att testa grottmålningar och till Mesopotamien där kilskriften uppfanns. När Gustav II Adolf dog 1632 tog det sex veckor för budet om hans död att nå Stockholm. Vad höll den budbäraren på med egentligen? Henrik och Ann undersöker också hur postväsendet växte fram och testar 1800-talets uppfinningar...
Lärarhandledning hittar du här >

Spara som favorit
          
Bild:

Föreläsning (12:22 min) där gymnasieläraren Anders Larsson forsätter berätta om den vetenskapliga revolutionen som under 1700-talet smälter in i upplysningens idéströmning. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          
Bild:

Föreläsning (12:50 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den vetenskapliga revolutionen. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (8:32 min) för högstadiet där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om religion och vetenskap och förhållandet däremellan från renässansen fram till idag.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521 fram till 1611 då Gustav...

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och...