Bild:
På det medeltida slagfältet hade det tunga rytteriet en viktig roll. Detalj från en målning gjord av Charles-Philippe Larivière (1798-1896).
M

Medeltida krig och försvar

Medeltiden var en relativt fredlig period i historien, även om det förekom många uppror och krig. De största och längsta konflikterna hade emellertid stor betydelse för den efterföljande historiens utformning. Till dessa konflikter hör bland annat den muslimska expansionen, korstågen, och de mongoliska erövringarna.

Det bepansrade rytteriets storhetstid

Under medeltiden utvecklades krigskonsten från det tunga bepansrade rytteriets herravälde till de stora infanteribaserade arméernas återkomst.

I samband med att stigbygeln infördes i Europa under 700-talet och sadlarna förbättrades, blev det med tiden allt vanligare att rida på hästar under slagen. Stigbygeln var en förutsättning för att man skulle kunna strida effektivt med tunga vapen och hålla sig kvar på hästryggen.

Med hjälp av stigbygeln fick ryttaren mer stöd och kraft och kunde lättare utnyttja sina vapen. Ryttarna kunde nu använda tunga lansar och tyngre rustningar än tidigare, vilket gjorde dem till ett effektivt och fruktat redskap på slagfältet. I öppen terräng blev en bepansrad ryttarhär en näst intill ostoppbar krigsmaskin.

Viktiga begrepp

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.

Artilleri: Trupper med tunga skjutvapen som katapulter och kanoner.

Belägring: Inneslutning av en fientlig fästning eller stad, med syftet att förbereda en stormning av denna eller tvinga den att kapitulera.

Ryttarna var länge medeltidens viktigaste vapenslag och användes främst för att riva upp fiendens infanteri och säkra segern.

Men för att en sådan ryttarhär skulle bli effektiv i strid, krävdes mycket övning. De bepansrade ryttarna var därför i regel yrkeskrigare medan fotsoldaterna ofta även bestod av inkallade bönder vars kunskap i bågskytte och armborstskytte var viktigast. En medeltida armé bestod således av olika typer av soldater.

Det bepansrade rytteriet hade sin storhetstid från slutet av 1000-talet fram till 1300-talet. Vid det laget hade infanteriet återigen, som under antiken, blivit den viktigaste vapengrenen på slagfältet.

En fransk riddarhär under hundraårskriget med bågskyttar i förgrunden som understöd.

Anledningen till att det tunga rytteriet så småningom förlorade sin verkan på slagfältet var både vapenteknisk och militärtaktisk. Flera ”nya” vapen, däribland piken, långbågen och armborstet, kom tillsammans med nya taktiska formationer att kraftigt minska det bepansrade rytteriets möjligheter på slagfältet. På 1300- och 1400-talen blev det därför vanligt att riddarna klev ur sadeln när striden närmade sig för att istället strida till fots tillsammans med infanteriet.

De första krutvapnen

Det var också under senmedeltiden som krutet började tas i militärt bruk. De första krutvapnen var emellertid mycket klumpiga och det skulle dröja till slutet 1400-talet innan krutvapnen revolutionerade krigföringen. I samband med att krutet infördes på slagfältet inleddes en ny tid inom krigföringen.
 

Medeltidens borgar

En kung behövde som vi sett ha egna bepansrade ryttare. Men det räckte inte. För att avvärja inre och yttre hot behövdes också stödjepunkter runt om i landskapet. Genom att anlägga borgar kunde kungamakten skaffa sig kontroll över riket. Det var genom att kontrollera rikets viktigaste borgar som man kunde styra landet. De viktigaste borgarna hamnade därför ofta i brännpunkten under medeltidens krig.

Men medeltidens borgar var inte enbart försvarsanläggningar. I praktiken fungerade de även som enorma bondgårdar. Här bodde alla möjliga typer av människor.

De flesta som bodde på en borg var varken riddare eller väpnare. I köket arbetade kockar, håshållerskor, köksdrängar och pigor. På en borg fanns så klart många soldater, men också mängder med hantverkare, t.ex. snickare, murare och smeder. Det fanns alltid saker som behövde byggas eller repareras.

De borgar som fungerade som ett administrativt centrum - t.ex. för ett län eller ett godskomplex - hade dessutom anställda skrivare som hade koll på vilka bönder och arrendatorer som betalat sin skatt och andra avgifter.

Att kungamaktens borgar attackerades och belägrades var oundvikligt i samband med maktkamp inom landet eller konflikter mellan olika länder. Men de flesta borgarna som fanns runt om i Europa tillhörde inte kungamakten. På många stora borgar bodde biskopar, men det absoluta flertalet av de borgar som fanns beboddes av adeln. Jämfört med kungamaktens borgar klarade sig dessa i regel bättre undan de krig som härjade eftersom de ofta var mindre viktiga för kontrollen av landet.

Efter eldvapnens utveckling och ökade effektivitet under 1500-talet förlorade de medeltida borgarna sin militära funktion. Det var också nu som adeln började bygga palats istället för borgar, medan kungamakten fortsatte uppföra stora försvarsanläggningar - nu anpassade till kanoner. Stater runt om i Europa satsade också stora resurser på att bygga om viktiga medeltida befästningar så att de anpassades efter den nya militärtekniska utvecklingen.

Visste du att:

  • Under medeltiden betraktades armborstet som ett omänskligt vapen. Flera påvar försökte få vapnet förbjudet, men kungarna ansåg att det var ett lämpligt vapen för sina trupper.
  • Långbågarna och armborstet var riddarnas farligaste fiender.
  • Nackdelen med armborstet var att det tog ganska lång tid att ladda om. En bågskytt kunde avlossa sina pilar betydligt snabbare. Långbågarnas pilar hade dessutom verkan på mycket längre avstånd.
  • År 1281 försökte Kublai khans mongolarmé invadera Japan, men en orkan förstörde deras flotta. Japanerna gav orkanen namnet kamikaze, som betyder ”den gudomliga vinden”. Under andra världskriget användes detta ord för japanska självmordspiloter.
  • På 1300-talet använde tartarerna lik som vapen i kampen mot en grupp genovesiska köpmän som var i staden Caffa på Krim. Efter tre års strider vann tartarerna genom att de kastade liken av sina egna soldater som hade dött av böldpest in i staden.
  • De första bössorna var svåra att ladda och en pil och båge var tolv gånger effektivare att använda.
  • Första gången som kanoner nämns i svenska historiska dokument är i slutet av 1300-talet. År 1395 anges att det fanns en kanon på Stockholms slott.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på några av de största konflikterna under medeltiden.
     
  2. Skriv en kort sammanfattning som förklarar varför riddare till en början dominerade medeltidens slagfält, och varför de i slutet av medeltiden hade förlorat sin viktiga militära betydelse.
     
  3. När började krutvapen få avgörande betydelse på slagfälten?
     
  4. Varför byggdes det borgar under medeltiden? Vilken funktion hade de?

Ta reda på:

  1. Vad hände vid Hastings 1066?
     
  2. När och mellan vilka länder utspelades det s.k. hundraårskriget?
     
  3. Hur erövrade man en borg? Vilka vapen behövdes...?

Diskutera:

  1. Hur hade medeltidens kungar råd att hålla sig med riddare, soldater och borgar?
     
  2. Var det mer krig under medeltiden än i modern tid?

 

Litteratur:
John Keegan, Krig och Kultur, Natur och Kultur, 2003
Mattew Bennett m.fl., Slagfältet under medeltiden, Historiska Media, 2006
Martin Hansson, Medeltida borgar, Historiska Media, 2015

 

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum
 

Läs mer om

Medeltiden var en relativt fredlig period i historien, även om det förekom många uppror och krig. De största och längsta konflikterna hade emellertid stor betydelse för den efterföljande historiens utformning. Till dessa konflikter hör bland annat den muslimska expansionen, korstågen, och de mongoliska erövringarna.

Det bepansrade rytteriets storhetstid

Under medeltiden utvecklades krigskonsten från det tunga bepansrade rytteriets herravälde till de stora infanteribaserade arméernas återkomst.

I samband med att stigbygeln infördes i Europa under 700-talet och sadlarna förbättrades, blev det med tiden allt vanligare att rida på hästar under slagen. Stigbygeln var en förutsättning för att man skulle kunna strida effektivt med tunga vapen och hålla sig kvar på hästryggen.

Uppdaterad: 25 augusti 2016

Annons

Artiklar om Medeltida krig och försvar

M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I början av 1430-talet pyrde oron hos den svenska allmogen. Även de svenska stormännen kände sin makt hotad av den danske unionskungen Erik och hans utländska fogdar. Missnöjet blev snart så...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-01-11
I 1800-talets historieskrivning beskrivs Engelbrekt som en nationalhjälte. Engelbrektupproret vände sig förmodligen inte mot Kalmarunionen som sådan, utan hade sin spets riktad mot fogdeväldet....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2013-11-04
Staden Orléans är belägrad av engelsmännen. Ryktet om Jeanne d'Arc har nått dit långt i förväg och förväntan är stor. Alla är ute för att möta henne och för att få röra vid henne, när hon...
M
Bo Eriksson
2013-02-24
Kvällen den 18 mars år 1314 fördes tempelherrarnas siste stormästare Jacques av Molay och hans närmste man Godefroid av Charney upp på ett bål som ställts i ordning på en ö i Seine vid Paris....

Länkar om Medeltida krig och försvar

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om kavalleriets utveckling under tidig medeltid.

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där Dick Harrison berättar om de svenska böndernas militära betydelse under medeltiden. En berättelse om hur allmogen grep initiativet med enkla vapen. En tid då krigen, upproren och revolterna låg runt hörnet och där varje härad kunde vara sig själv nog...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om armborstets utveckling. Det stora problemet med pilbågen som vapen var att det krävde både armstyrka och mycket övning. Det kunde ta flera år att träna upp en skicklig bågskytt...

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Engelbrekt Engelbrektsson och Engelbrektsupproret. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om slaget på Brunkeberg den 10 oktober 1471. Denna ryktbara drabbning, som ägde rum mitt i nuvarande Stockholm City, framställs ibland som en dansk invasion av Sverige, ibland som resultatet av en koalition mellan en unionsmonark och uppländska bönder, som av ekonomiska skäl motsatte sig den svenska riksföreståndarregimen...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om Engelbrektsupproret. Det mest kända upproret i svensk historia är Engelbrekts framgångsrika resning 1434. Men varför ägde det rum?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om vapentillverkning i början av medeltiden.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om medeltidens krigshästar. När riddarna red ut i strid använde de aldrig ston, bara hingstar...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om kvarlevorna efter striderna utanför Visby ringmur 1361.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Frederick Fooy berättar om det legendariska slaget vid Trastfältet 1389. Sällan har ett nederlag hyllats så mycket som den serbiska förlusten vid Kosovo Polje 1389. Trots att slaget inte var avgörande i krigen mot osmanerna symboliserar det än idag serbisk kamp och drömmar om en svunnen storhet...

Spara som favorit
          

En kort film (3:33 min) för låg- och mellanstadiet om Bohus fästning i Kungälv. En film i serien "Historiens skuggor". Filmen är producerad av Västarvet - natur och kulturarv i Västsverige.

Spara som favorit
          

Sammanställning av Thomas Svenssons C-uppsats som belyser Tempelherreorden ur olika perspektiv. Här berörs massor av aspekter av tempelherrarnas liv och ordens historia från dess uppkomst omkring 1118-1119 fram till slutet i samband med rättegångsprocessen i början av 1300-talet.

Spara som favorit
          

Presentation (12:55 min) där religionsläraren Björn Westerström reder ut begreppet "korståg" och berättar om korstågen under medeltiden. Här berättas om korstågens orsaker, första korståget, erövringen av Jerusalem, andra korståget, riddarordnar m.m.

Spara som favorit
          

Presentation (12:01 min) där religionsläraren Björn Westerström fortsätter att berätta om korstågen under medeltiden. Här berättas om olika typer av korsfarare, Saladin, tredje korståget och efterföljande korståg, korstågen ur ett muslimskt perspektiv samt om hur korstågsbegreppet används och utnyttjas idag.

Spara som favorit
          

Avsnitt i pdf-format (13 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om Engelbrektsupproret. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbruket under medeltiden. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om slaget vid Hastings 1066 och redogör för några av de historiska källorna som innehåller skildringar av striden. Hur gick det egentligen till när hertig Vilhelm av Normandie erövrade England? Vet vi verkligen vad som hände i slaget vid Hastings den 14 oktober 1066?

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Militär Historia berättar Tomas Blom om det legendariska slaget vid Hastings år 1066. När kung Edvard dog barnlös 1066 utbröt en maktkamp om den engelska kronan. Den 14 oktober stod avgörandet i det mytiska slaget vid Hastings. Den engelske kung Harolds sköldborg och bredyxor ställdes mot normanden Vilhelms kavalleri och bågskyttar...

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program ur Vetenskapsradion Historia (16 min) som handlar duellfäktningens historia. Här berättas om medeltidens tornerspel och nya tidens duellanter under 1500-, 1600- och 1700-talen.

Spara som favorit
          

Hur var vikingen som krigare? I den här artikeln i tidningen Populär Historia framställer Lars Magnar Enoksen vikingarnas krigiska sidor. De isländska sagorna och den fornnordiska eddadiktningen ger åtskilliga exempel på att de vikingatida männens stridsduglighet och fysiska vigör grundlades i tidig ålder. Med hjälp av kamplekar tränade de upp kroppens smidighet, balans, styrka och motorik...

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Svolder som var ett sjöslag som utkämpades i september 999 eller 1000 i västra Östersjön mellan Olav Tryggvason av Norge och en allians av hans fiender. Slagets bakgrund var enandet av staten Norge, långvariga danska försök att få kontroll över landet, och spridandet av kristendomen i Skandinavien. Slaget är en mytomspunnen och central händelse i nordens vikingatida historia...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Medeltidens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (500-1500).

Vardagsliv och andra företeelser i det medeltida samhället (500-1500).

Livet som riddare, riddarväsendet och de mest kända riddarordnarna under medeltiden. Här berättas om Tempelherreorden, Johanniterorden och Tyska...

De medeltida korstågen (1096-1291) innefattar de krig som skulle befria Jerusalem och andra platser i det Heliga landet från muslimerna.

Mongolernas historia som skildrar deras framfart i Asien och Europa under medeltiden.

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.