Bild:
Fransmannen Delacroix målning "Friheten på barrikaden" (1831) var en hyllning till alla som ville förändra samhället. Från slutet av 1700-talet till slutet av 1800-talet skedde stora förändringar i det västerländska samhället.
M

Det långa 1800-talet, 1776-1914

”Det långa 1800-talet” är ett begrepp som myntats av den brittiske historikern Eric Hobsbawm. Formuleringen med ett långt 1800-tal syftar till att förenkla indelningen av historien i karaktäristiska epoker istället för århundraden. Hobsbawms ”långa artonhundratal” innefattar tidsperioden från franska revolutionen 1789 till utbrottet av första världskriget 1914. För att underlätta kategoriseringen av materialet på SO-rummet inkluderas här även den amerikanska revolutionen i perioden, som därmed istället börjar 1776.

Övergripande politiska och ekonomiska förändringar

Perioden kännetecknas dels av stora genomgripande politiska förändringar som påbörjades i samband med revolutionerna i Amerika och Frankrike i slutet av 1700-talet; dels av en positiv ekonomisk utveckling som sattes igång med hjälp av industrialiseringen och den ökade världshandeln. Det nya samhället som uppstod i västvärlden efter de omvälvande politiska och ekonomiska förändringarna, varade i stort sett i oförändrad form fram till utbrottet av första världskriget 1914. Därefter blev världen snabbt annorlunda.

En förutsättning för de stora ekonomiska och politiska omvälvningarna var upplysningen, en tankeströmning som hade dominerat kulturlivet under 1700-talet. Upplysningsfilosoferna menade att människan skulle bruka sitt förnuft istället för att blint böja sig för kyrkans dogmer (religiösa regler) eller invanda tankesätt. Utifrån den utgångspunkten var de också kritiska mot de rådande politiska och sociala förhållandena. Samhället borde styras på ett mera framstegsvänligt sätt med större folkligt inflytande.

Amerikanska milismän i strid med tyska legosoldater i brittisk tjänst under amerikanska frihetskriget (amerikanska revolutionen).

De politiska revolutionerna

Det långa 1800-talet inleds 1776 med de amerikanska koloniernas självständighetsförklaring och deras frihetskamp mot moderlandet Storbritannien. Händelsen var så banbrytande att den ofta kallas för den amerikanska revolutionen. Den amerikanska kampen för självständighet var inspirerad av upplysningens liberala idéer om alla människors lika värde såväl som tankarna på frihet, maktfördelning och folkligt medbestämmande. Efter att frihetskampen lyckats och USA blivit en självständig nation 1783, fick ”revolutionsidéerna” större betydelse i Europa, speciellt för folket i Frankrike. När det kort därpå utbröt en revolution även i Frankrike 1789, ersattes den gamla samhällsordningen som byggde på kunglig och adlig auktoritet med en mer folklig makt. De franska revolutionsarméerna och Napoleon lät sedan sprida och befästa de nya politiska idéerna över hela Europa.

Nationalismens och imperialismens tidsålder

Det långa 1800-talet präglades också av nationalism. De stora politiska förändringarna som ägde rum i Europa under perioden förde med sig att folkets inflytande över samhället ökade. Detta gjorde att ländernas befolkning i större omfattning än tidigare uppfattade sig som mer delaktiga i nationen de tillhörde. Men det fanns också många som inte kunde identifiera sig med sitt land. Under Wienkongressen 1814-1815 hade Napoleonkrigens segermakter ritat om den europeiska kartan för att skapa maktbalans i Europa. De nya gränserna drogs då ofta utan tanke på befolkningens etniska samhörighet. I en del länder ledde detta senare under perioden till en växande nationalism bland de folk som var utspridda i olika länder och ville förenas i en egen nation.

Under större delen av 1800-talet var Sverige i union med Norge. Norrmännen var missnöjda med unionen och ville att Norge skulle bli självständigt. Tvångsäktenskapet mellan de båda länderna varade därför inte med än i knappt hundra år. Unionsupplösningen ägde rum i Karlstad 1905.

Nedräkning till katastrofen

Slutet av det långa artonhundratalet, perioden 1870-1914, kännetecknas av en snabb utveckling av den europeiska industrin, ökad nationalism och en europeisk världserövring och kamp om världsherravälde. I många länder genomfördes visserligen demokratiska reformer under perioden, men den växande nationalismen i många av Europas länder, i kombination med ökad rivalitet mellan de europeiska stormakterna, ledde fram till en världsomfattande katastrof - första världskriget.

Allt detta bidrog till att 1800-talet också blev nationalismens århundrade. Nationalistiska rörelser växte fram över hela Europa och på andra ställen i världen vilket bland annat resulterade i Tysklands och Italiens enande.

Vid sidan om nya statsbildningar, väckte nationalismen också imperialistiska ambitioner hos många stater eftersom ett lands status vid den här tiden ofta bedömdes efter dess tillgång på kolonier. Under senare delen av 1800-talet inleddes därför en intensiv jakt på kolonier som bland annat skulle förse de europeiska stormakterna med billiga råvaror. Vid periodens slut styrde Europa stora delar av världen.

Tåg och ångbåtar var snabbare och bekvämare att färdas med än tidigare transportmedel. Det blev nu också lättare att passa tider.

Samhället industrialiseras

1800-talet kallas ibland även för industrialismens århundrade. Under 1800-talet intensifierades den pågående industrialiseringen i Europa och USA. Ångmaskinen bidrog till att förbättra kommunikationerna både på land och till havs. Järnvägsbyggandet och de nya ångbåtarna medförde att transporter gick snabbare och att landsdelar och länder knöts närmare varandra. Städerna blev fler och växte i takt med att folk flyttade från landsbygden in till tätorterna för att arbeta i industrier och inom andra yrken. Andelen av befolkningen som ägnade sig åt jordbruk minskade därför kraftigt under perioden. Samtidigt genomgick jordbruket i Europa och USA stora förändringar och blev effektivare än tidigare.

Migrationens århundrade

Industrialiseringen och det förbättrade jordbruket medförde att folkmängden ökade kraftigt under 1800-talet. Samtidigt skedde stora folkomflyttningar i västvärlden och i Asien. Under perioden 1880-1914 flyttade människorna som aldrig förr. Omkring 40 miljoner europeer emigrerade till USA. Men den största folkomflyttningen gick från landsbygden in till städerna.

De politiska ideologiernas framväxt

De moderna politiska ideologierna växte fram som svar på de stora samhällsförändringarna i slutet av 1700-talet: industrialismens genombrott och franska revolutionen.

Liberalismen som främst hade sin förankring inom medelklassen angrep de gamla ståndsprivilegierna och förespråkade en marknadsekonomi utan statliga ingripanden.

Konservatismen varnade för att alltför snabba förändringar kunde leda till samhällets upplösning. Konservatismen vann mest stöd inom den traditionella överklassen och de rikaste i samhället.

Socialismens idéer upptogs av den framväxande arbetarklassen (se nedan). Dess talesmän menade att klassmotsättningen mellan arbetare och kapitalister skulle leda till ett nytt mer solidariskt samhällssystem där privategendomen inte hade så stor betydelse.

Samhällsdebatten blev allt livligare och mera offentlig under 1800-talet. Tidningar och böcker spreds i allt bredare kretsar samtidigt som politiska möten blev allt vanligare.

Arbetarklassens uppkomst

Industrialiseringen av samhället skapade samtidigt en stor arbetarklass som växte sig allt starkare under periodens gång. Arbetsförhållandena i fabrikerna var under lång tid mycket dåliga och arbetstiderna långa.

Arbetarnas torftiga levnadsförhållanden ledde senare till den socialistiska ideologins uppkomst. Socialismen var en kraftfull reaktion mot arbetarklassens svåra situation. När arbetarna blivit mer organiserade växte fackföreningar och socialdemokratiska partier fram som kunde föra arbetarklassens politiska talan. Arbetarrörelsen blev nu en betydande kraft och krävde politiskt inflytande. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet genomfördes därför sociala reformer runt om i Europa som gjorde att arbetarnas levnadsvillkor förbättrades. I många länder infördes allmän rösträtt för män under 1900-talets början.

Nationalism blev motmedel mot socialism

Socialismen i sin mest radikala form hade som mål att förena arbetarna i alla länder varefter produktionsmedlen skulle övertas genom revolution. Många regeringar runt om i Europa var livrädda för att detta skulle hända i deras länder. Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet arbetade därför Europas regeringar hårt för att stärka folkets identitet med den egna nationen. Nationalismen användes nu som ett motmedel mot den växande socialismen. I och med det stärktes nationalismen och idén om den egna nationens storhet, samtidigt som imperialismen bidrog till att öka konkurrensen mellan Europas stormakter.

Ett världskrig planterades i nationalismens och imperialismens mylla

För Europas del var det långa 1800-talet en ovanligt fredlig epok. Efter Napoleonkrigen i början av 1800-talet utspelade sig inga stora och långvariga konflikter i Europa. Den växande rivaliteten mellan Europas stormakter ledde i slutet av perioden till en uppkommen rädsla för angrepp och krig. Länderna kunde nu utnyttja sina industrier till att mobilisera enorma arméer. Det skulle därför inte dröja länge förrän hela världen stod i brand. Vid den stora katastrofen 1914 övergick det jämförelsevis fredliga långa 1800-talet i en ny epok som ibland kallas världskrigens tid.
 

Viktiga begrepp

Privilegier: Företrädesrätt, särskilda förmåner, fördelar

Globalisering: Moderna kommunikationer har gjort att världens länder och folk bundits samman och fått en mer gemensam ekonomi, kultur, politik och miljö.

Produktion: Tillverkning

Industrialisering kännetecknas av en mekaniserad produktionsordning med långt gående arbetsfördelning där tillverkningen grundar sig på andra energikällor än enbart muskelkraft.

Konsumtionsvanor: Var man handlar och vilka varor man köper.

Kapital: Tillgångar i form av t.ex. pengar, fastigheter, maskiner och skepp.

Kapitalist: Kapitalägare, rik person

Kapitalism: Ett ekonomiskt system där produktionsmedlen befinner sig i privat ägo och där produktionen styrs av marknadskrafterna.

Parlamentarisk demokrati: Folket väljer vilka personer som ska representera dem i parlamentet/riksdagen.

Ideologi: Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringarna ska. De viktigaste idéerna i ett politiskt system.

Nation: Ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer. En stat uppbyggd runt och förknippad med en nation är en nationalstat.

Nationalism: En världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen. Den som bekänner sig till nationalismen benämns nationalist. Nationalismen uppkom i Europa under 1700-talet och ledde under 1800-talet till skapandet av nationalstaterna, som vi känner dem idag.

Under 1800-talet blev nationalismen en ny politisk kraft i Europa. I stora riken som det habsburgska väldet började olika folkgrupper uppleva sig som skilda nationer och krävde att få bilda självständiga stater. Folk med samma språk och kultur som levde splittrade i olika stater försökte istället gå samman. Under 1860-talet enade Bismarck de tysk talande områdena i ett rike under preussisk ledning. Ungefär samtidigt bildades Italien. Också i USA skedde ett slags nationsbygge. Den indianska ursprungsbefolkningen fördrevs allteftersom nybyggarna flyttade västerut. På 1860-talet försökte sydstaterna bryta sig ur unionen men besegrades av nordstaterna i ett inbördeskrig. Resultatet blev bland annat att slaveriet avskaffades i hela USA.

Koloni: En administrativ region eller bosättning som lyder under en regering i moderlandet som vanligtvis ligger i en annan världsdel. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla kolonier kallas kolonialism.

Kolonialism: Staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man skall kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans.

Imperium: En stor stat som omfattar flera nationer eller folkslag. Ursprungligen användes begreppet imperium inom romarriket för höga befattningshavares myndighet (maktbefogenheter), men begreppets betydelse kom att förändras med tiden till att istället syfta på rikets maktsfär. Ett imperium skiljer sig från en federation genom att inte erbjuda politisk representation till de områden som ingår. Jämfört med senare tiders nationalstater skiljer sig ett imperium genom att vara mer mångkulturellt. Organiserad strävan att bilda eller upprätthålla ett imperium kallas för imperialism.

Emigrera: Att utvandra, flytta från ett land. Emigration = utvandring

Immigration: Att invandra, flytta in i ett land. Immigration = invandring

Migration: När människor flyttar från ett område till ett annat, ofta över landgränser.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Varför har historikern Eric Hobsbawm valt att sätta namnet det långa 1800-talet på perioden 1776 -1914?
     
  2. Vad kännetecknar perioden?
     
  3. Upplysningen spelade en avgörande roll för samhällets utveckling. Hur syntes det?
     
  4. Berätta kortfattat om de s.k. politiska revolutionerna och hur de "hänger ihop".
     
  5. Varför kallas det långa 1800-talet ibland också för nationalismens och imperialismens tidsålder?
     
  6. Ge exempel på hur samhället industrialiserades under 1800-talet?
     
  7. Hur kunde arbetarnas situation förbättras under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet?
     
  8. På vilket sätt användes nationalism som ett motmedel mot socialism?
     
  9. Det långa 1800-talet utgjorde en ganska fredlig tidsålder i Europas historia. Men under perioden byggdes stora motsättningar upp mellan folk och länder som senare ledde fram till det första världskriget. Förklara kortfattat vilka motsättningar som menas och varför de senare blev några av orsakerna till första världskriget.

Ta reda på:

  1. Använd en historisk atlas eller kartorna som du hittar längre ner på sidan och beskriv kortfattat de största förändringarna i Europas karta under perioden 1789-1914:

    a) Vid franska revolutionen 1789-1799

    b) Efter Wienkongressen 1814-1815

    c) Kring år 1910

Diskutera:

  1. Tänk dig att en person från medeltiden helt plötsligt hamnar i Europa under senare hälften av 1800-talet. Vilka stora förändringar i samhället tror du att medeltidsmänniskan hade lagt märke till först? Fundera också på vilka samhällsförändringar som hon hade tyckt varit mest intressanta/fantastiska. Motivera varför.
     
  2. Det finns olika sätt att dela in historiens epoker. Gemensamt för alla sätten är att ingen epokindelning är riktigt bra och passar i alla sammanhang. Vad tycker du om Eric Hobsbawms sätt att dela in historien i ett långt 1800-tal (1789-1914) och ett kort 1900-tal (1914-1991)? Försök även att komma på ett alternativt namn på perioden som behandlats i avsnittet.
     

Obs! I avsnittet om det långa 1800-talets huvudlinjer hittar du mer fakta och frågor som behandlar perioden på ett övergripande sätt.

 

Litteratur:
Oredsson m.fl., I historiens spegel, Studentlitteratur, 2001
Åke Holmberg, Vår världshistoria, Natut och Kultur, 1995
Steven Beaudoin, The Industrial Revolution, Houghton Mifflin, 2003
Gunnar Eriksson & Tore Frängsmyr, Idéhistoriens huvudlinjer,
Wahlström & Widstrand, 1995
 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

”Det långa 1800-talet” är ett begrepp som myntats av den brittiske historikern Eric Hobsbawm. Formuleringen med ett långt 1800-tal syftar till att förenkla indelningen av historien i karaktäristiska epoker istället för århundraden. Hobsbawms ”långa artonhundratal” innefattar tidsperioden från franska revolutionen 1789 till utbrottet av första världskriget 1914. För att underlätta kategoriseringen av materialet på SO-rummet inkluderas här även den amerikanska revolutionen i perioden, som därmed istället börjar 1776.

Övergripande politiska och ekonomiska förändringar

Perioden kännetecknas dels av stora genomgripande politiska förändringar som påbörjades i samband med revolutionerna i Amerika och Frankrike i slutet av 1700-talet; dels av en positiv ekonomisk utveckling som sattes igång med hjälp av industrialiseringen och den ökade världshandeln. Det nya samhället som uppstod i västvärlden efter de omvälvande politiska och ekonomiska förändringarna, varade i stort sett i oförändrad form fram till utbrottet av första världskriget 1914. Därefter blev världen snabbt annorlunda.

Uppdaterad: 31 augusti 2016

Annons

Underkategorier till Det långa 1800-talet

Det långa 1800-talets huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser (1776-1914).

Amerikanska frihetskriget eller den amerikanska revolutionen (1776-1783), då USA blev en självständig stat.

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Gustav III:s statskupp 1772 satte punkt för frihetstiden och inledde den gustavianska tiden (1772-1809) då Sverige återigen styrdes av enväldiga kungar - båda med namnet Gustav.

Det finska kriget 1808-1809 utkämpades mellan Sverige och Ryssland och slutade med att Sverige fick avträda den finska rikshalvan till Ryssland.

Den händelserika tiden (1799-1815) som inkluderar Napoleonkrigen då Napoleon styrde Frankrike och nästan hela Europa stod i brand.

Den industriella revolutionen markerar övergången från jordbrukssamhället till industrisamhället i västvärlden.

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Under emigrationen på 1800-talet och början av 1900-talet emigrerade omkring en miljon svenskar och fler än 50 miljoner européer till USA.

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.

Ekonomi och handel i Europa och världen under det långa 1800-talet. Kapitalismen växer sig stark.

Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig utveckling. Vetenskapsmän och uppfinnare blev tidevarvets stora hjältar.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under det långa 1800-talet. Här berättas om sjökrig, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.

Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.

Länkar om Det långa 1800-talet

Relaterade ämneskategorier

Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen större.

Världskrigens och kalla krigets tid (1914-1991). 1900-talet präglades av stora internationella konflikter, styrda av bakomliggande ideologiska...

Intressant och spännande historia som handlar om världsdelarna och världens länder. Välj en världsdel så visas länderna som hör till den.

Historia indelad i olika ämnen. Här finns intressant historia för alla smaker.

Samlingar med historiska kartor och statistik för historieämnet. Historiska kartor och statistik ger en snabb överblick av historiska skeenden och...

Program och dokumentärer (film och radio) som handlar om historia.