Konservatismen är en samhällsåskådning som bygger på devisen "frihet under ansvar", och som slår vakt om sådant som har visat sig fungera bra i många generationer.
M

Konservatism

Konservatismen är en av de tre klassiska huvudideologierna, jämte liberalism och socialism. I den politiska historien har konservatismen stått som motpol till både liberalismen och socialismen, vilka betraktas som radikala ideologier som vill förändra samhället i grunden och föra det bort från dess naturliga ordning. Konservatismen för sin del värnar den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet, och det som visat sig hållbart och meningsfullt över många generationer. Man motsätter sig alla storskaliga samhällsprojekt och politiska ”skrivbordsmodeller”, eftersom man inte tror att någon människa någonsin kan hitta en samhällsmodell som är bäst för alla.

Konservatismen är också kulturbevarande och traditionalistisk. Man värnar både nationell kultur och den västerländska civilisationen, vilken anses bygga på arvet från antikens grekiska filosofi och romerska statsbyggarkonst samt den kristna värdegrunden.

Viktiga tänkare och politiker

Den som har lagt grunden för den konservativa idébildningen är irländaren Edmund Burke (1729-1797) i samband med Franska revolutionen 1789. Konservatismens idéutveckling har därefter tagit betydande intryck av det tidiga 1800-talets moraldebatt och nationalism, och under 1900-talet av marknadsekonomin och kritiken av massamhället. I industrialismens tidevarv framträdde välfärdsstaten som en konservativ uppfinning framför allt genom tyske statsmannen Otto von Bismarck (1815-1898) men också den svenske statsvetaren Rudolf Kjellén (1864-1922).

Några relevanta begrepp

Ideologi: Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras. De viktigaste idéerna i ett politiskt system.

Konservatism: En politisk ideologi som vill bevara det bestående samhället. Vill bygga på erfarenhet, tradition och förändra samhället långsamt.

Reform: Att omforma, omgestalta, förbättra. En förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället.
 

Bland internationellt kända konservativa politiker märks särskilt Storbritanniens premiärminister under andra världskriget Winston Churchill (1874-1965), USA:s president Ronald Reagan (1911-2004) och Storbritanniens premiärminister i början av 1980-talet Margaret Thatcher (f. 1925). Två framstående svenska konservativa politiker är Högerns statsminister under det tidiga 1900-talet Arvid Lindman (1862-1936) och moderata försvarsministern under 1990-talet Anders Björck (f. 1944).

I svensk politisk historia har Moderata samlingspartiet ansetts vara det konservativa partiet framför andra, och i ideologisk mening varit det åtminstone fram till mitten av 1960-talet. Idag finns förutom inom moderaterna även konservativa inslag i Kristdemokraterna (särskilt dess ungdomsförbund KDU). Den politiker som på 2000-talet allra mest har stått upp för konservativa värden och drivit på konservativa reformer är Folkpartiets partiledare och f.d. utbildningsministern Jan Björklund.

Staten och samhället

Den konservativa idéutvecklingen har tagit två huvudspår: den liberalkonservativa och den socialkonservativa. Den stora skillnaden mellan dessa är synen på staten, där liberalkonservatismen är mera negativt inställd medan socialkonservatismen värnar staten som ”den stora förhindraren av katastrof”. Under det tidiga 1980-talet hade liberalkonservatismen en storhetstid, och under 2000-talet har socialkonservatismen fått större genomslag.

Konservatismen är dock genomgående för en begränsad statsmakt. Man anser att statens funktion är att administrera och balansera mer än att styra, samt att skydda samhällsinvånarna mot yttre och inre fiender genom ett starkt försvar och en välfungerande polis. Ett sådant skydd är en grundförutsättning för att kunna ha ett fritt civilsamhälle med stort utrymme för både personligt ansvar och självförverkligande, vilket är en konservativ hjärtefråga. ”Frihet under ansvar” är en klassisk konservativ paroll, som härstammar från lärofadern Edmund Burke, liksom inställningen att vi måste bort från den omedelbara behovstillfredsställelsen.

Överhuvudtaget värnas den privata sfären i samhället: näringslivet, föreningslivet, familjerna, och den personliga integriteten. Brott ska inte löna sig, utan straffas hårt och den bästa vägen mot mindre kriminalitet är en god fostran av samhällsmedborgarna. Därför håller konservatismen etik och moral högt, liksom historiemedvetenhet och allmänbildning. Att skolan tar ansvar för detta är idag en viktig konservativ politisk fråga.

Naturliga gemenskaper

För konservatismen är familjen, i bemärkelsen mamma-pappa-barn, samhällsgemenskapens minsta och viktigaste grundsten. Att stärka familjerna, och t.ex. värna äktenskapet mellan man och kvinna, är därför både självklart och viktigt. Konservatismen slår överhuvudtaget vakt om de naturliga gemenskaperna, och utöver familjen märks här bl.a. nationen och religionen som sådana naturliga gemenskaper. Religionen utgör, i den konservativa åskådningen, grunden för varje civilisations moraliska normsystem.

En av de främsta konservativa tänkarna idag, engelsmannen Roger Scruton (f. 1944), har formulerat konservatismens omhuldande av nationen på följande sätt: ”Vi känner vår identitet i språket och landet där vi bor. Vi har rätt att bo här, våra förfäder kämpade för den rätten. Vi har en livsstil, vi har traditioner och grannsämja. Den som kommer hit är välkommen, men måste ta seden dit man kommer.” Att påtvinga andra utanför vår egen nation våra egna seder och synsätt är dock inte konservativt. Redan Burke motsatte sig imperialismen.

Den enskilda människan är djupt präglad av både sin kulturella och sociala kontext, och kan som person bäst förstås utifrån detta. En människa kan kort och gott inte flyttas mellan helt olika sådana sammanhang utan stor ansträngning. Därmed är hon enligt konservatismens synsätt strängt taget inte någon ”individ”, och intellektuella konservativa föredrar ofta att istället tala om den enskilde som ”person”.

Personen och ekonomin

Centralt för den konservativa människosynen, och en tanke som går tillbaka till Burke, är att varje människa är en länk mellan äldre och kommande generationer. Var och en av oss har ett personligt ansvar för att det samhälle som vi har ärvt ska vara lika bra eller bättre än det samhälle som vi lämnar vidare. Överhuvudtaget anses historiemedvetenhet viktigt – man behöver veta varifrån man kommer för att kunna förstå vart man är på väg.

När det gäller synen på ekonomiskt system är konservatismen för en marknadsekonomi, men anser samtidigt att moralen behöver skyddas i sammanhanget eftersom det moraliskt riktiga inte alltid är det mest vinstbringande. En marknadsekonomi bygger på ”utbud och efterfrågan”, men en mer konservativ än liberal inställning till marknaden är att inte vad som helst ska säljas på marknaden och konsumenter ska också ha ett ansvar för sina preferenser. T.ex. ska prostitution motarbetas av hänsyn till moral och personlig integritet, och eftersom vi redan har drogerna tobak och alkohol i den svenska kulturen – vilka i sig medför tillräckligt stora missbruksproblem – ska vi inte legalisera fler sorters droger.

Den privata äganderätten är grundvalen för konservatismens ekonomisyn. Den värnas som bekant av både liberaler och konservativa, men en viktig skillnad är att för en liberal handlar äganderätten om konsumtion, medan den för en konservativ handlar om förvaltarskap.

Samhällsvision

Det sägs ofta att konservatismen är mer ett ”förhållningssätt” än en ideologi, och att den saknar en utopi – ett slutmål – för sin politik. Det är i och för sig sant, men ska inte övertolkas. Konservatismens syn på social förändring i den mån det ska ske genom politiska reformer, kan sammanfattas med den gamla konservativa parollen ”förändra för att kunna bevara” (Burke). På samma sätt som socialismen eftersträvar en värld av totalt jämlika människor, och liberalismen en värld av fullständigt fria människor, så eftersträvar konservatismen att samhällen världen över ska bygga på hävd och gemenskap.

Konservatismens politiska vision skulle därmed kunna formuleras som såhär: De historiska lärdomarna ska stå i centrum för det allmänna medvetandet, och de unika identitetsskapande egenheterna hos varje folk i centrum för den sociala utvecklingen, i riktning mot en mer civiliserad och kultiverad värld. Den samhällsordning som konservatismen eftersträvar baserar sig på familjen (vilken kan definieras i större eller mindre termer beroende på kultur) som samhällets minsta och viktigaste byggsten, med det personliga ansvaret i centrum, med ett starkt skydd mot inre och yttre fiender (polis och försvar), med värnande om samhällsgemenskapen och med en marknadsekonomi som tar hänsyn till moral och kulturvärden.

Uppgifter och frågor

  1. I den politiska historien har liberalismen och socialismen betraktas som radikala ideologier som vill förändra samhället i grunden och föra det bort från dess naturliga ordning. På vilket avgörande sätt skiljer sig konservatismen från dem?
     
  2. Nämn några kända konservativa politiker genom historien.
     
  3. Vilken funktion bör staten ha enligt konservatismen?
     
  4. Hur ser konservatismen på:
    a) Familjen
    b) Nationen
    c) Religionen
     
  5. Redogör kortfattat för konservatismens människosyn och syn på ekonomi (se rubriken "Personen och ekonomin").
     
  6. Sammanfatta konservatismens samhällsvision (idealsamhälle) i några lättbegripliga meningar.

 

Text: Jakob E:son Söderbaum är jur. kand. och fil. kand., och har verkat som ledarskribent på två borgerliga dagstidningar
Hemsida: Söderbaums studier

Konservatismen är en av de tre klassiska huvudideologierna, jämte liberalism och socialism. I den politiska historien har konservatismen stått som motpol till både liberalismen och socialismen, vilka betraktas som radikala ideologier som vill förändra samhället i grunden och föra det bort från dess naturliga ordning. Konservatismen för sin del värnar den ordning som vuxit fram genom historisk erfarenhet, och det som visat sig hållbart och meningsfullt över många generationer. Man motsätter sig alla storskaliga samhällsprojekt och politiska ”skrivbordsmodeller”, eftersom man inte tror att någon människa någonsin kan hitta en samhällsmodell som är bäst för alla.

Uppdaterad: 24 oktober 2015

Annons

Podcast om Konservatism

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-27

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om konservatismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

Länkar om Konservatism

Sortera efter:
          

Genomgång (6:17 min) där SO-läraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om konservatismen och dess framväxt.

Spara som favorit
          

Genomgång (15:01 min) där SO-läraren "Mik Ran" berättar om industrialiseringen under 1800-talet och dess sociala och politiska inverkan på samhället. Här berörs även de tre politiska ideologierna: konservatismen, liberalismen och socialismen.

Spara som favorit
          

Genomgång (6:42 min) där SO-läraren My Ekander berättar om konservatismen, liberalismen och socialismen.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:58 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega berättar om socialism, liberalism, konservatism, nationalism samt om några av de mäktigaste länderna vid 1900-talets början. Genomgången passar bra som en del av bakgrunden till första världskriget.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:22 min) där SO-läraren Hans Wågbrant berättar om konservatism, liberalism och socialism som utgör grunden för vårt politiska system.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:20 min) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som kännetecknar en politisk ideologi samt om de tre klassiska ideologierna: konservatism, liberalism och socialism.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (11:47 min) av SO-läraren David Geiser som fortsätter berätta om den industriella revolutionen. Industrialiseringen fick inte bara effekter inom teknik och effektivisering. Människors sätt att tänka kom också att förändras. I denna presentation tittar vi närmare på de ideologier som växte fram under 1700- och 1800-talet och vilka effekter det fick på samhället. Här berörs också folkrörelsernas framväxt.

Spara som favorit
          

Föreläsning (7:32 min) där  gymnasieläraren Mattias Stadler ger en jämförande översikt gällande 1800-talets tre största politiska ideologier: liberalism, konservatism och socialism.

Spara som favorit
          

Föreläsning (9:12 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om de tre stora ideologierna: liberalism, konservatism och socialism. Här presenteras även en några nyckelbegrepp som hör till ämnet om ideologier. Filmen riktar sig i första hand till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Föreläsning (7:20 min) där gymnasieläraren Anders Larsson fortsätter berätta om de tre stora ideologierna (liberalism, konservatism och socialism) och om deras koppling till dagens riksdagspartier. Filmen riktar sig till gymnasiet.

Spara som favorit
          

Genomgång (7:39 min) där samhällskunskapsläraren Gustav Ericson berättar om politiska ideologier och vänster- och högerskalan.

Spara som favorit
          

Genomgång där samhällskunskapsläraren Gustav Ericson berättar om olika politiska ideologier och deras uppbyggnad och funktion.

Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (14:53 min) där läraren Anders Brogren går igenom de tre klassiska ideologierna: liberalismen, konservatismen och socialismen. Här berättas om det sammanhang de växer fram i och innebörden av dem under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Emprons informationsportal om konservatismen. Denna sajt är tänkt som en fri webbresurs för den som snabbt vill få en lättförståelig, klar och samtidigt nyanserad bild av konservatismen, och även för den som vill veta mer. Syftet är att samla så mycket kvalitativ information som möjligt på svenska språket. Bakom sajten står personer med koppling till Konservativt Forum. Om du vill fördjupa dig ytterligare kan du besöka deras blogg.

Kategorier:
Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 42 min) ur Filosofiska rummet som handlar om konservatism idag och förr.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (8:21 min) där läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om socialismens, konservatismens, liberalismens och ekologismens grundläggande idéer.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Historia 2 där Joakim Wendell berättar om de politiska ideologiernas framväxt under 1800-talet.

Spara som favorit
          

Föreläsning (12:28 min) av gymnasieläraren Mattias Axelsson som berättar kortfattat om de politiska ideoligierna förr och idag: konservatism, liberalism och socialism.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om konservatismen och dess grundläggande principer. Konservatism (av latinets conservare, bevara) är en politisk idétradition som har sitt moderna ursprung hos den irländska filosofen Edmund Burke och hans kritik av den franska revolutionen och de idéer som den stod för. Själva uttrycket konservatism myntades av den franske politikern och författaren François-René de Chateaubriand...

Spara som favorit
          

På Sören Odensåkers hemsida kan du också läsa om några konservativa filosofer. Här berättas om Edmund Burke, Georg Wilhelm Friedrich Hegel, Benjamin Disraeli och Irving Kristol.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Upplysningen, även kallad upplysningstiden, var en idéhistorisk strömning i Europa under 1700-talet. Upplysningens idéer förändrade världen.

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...

De svenska riksdagspartiernas historia och deras aktuella partipolitik.

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi...