Che Guevara och Fidel Castro. Efterkrigstiden var en period fylld av frihetssträvan i stort och smått såsom avkolonisering, socialistisk revolutionsanda och individuell frigörelse.
S

Efterkrigstidens huvudlinjer 1945-1991

Efterkrigstiden används ibland som en allmän benämning för tiden efter andra världskriget. Men för att underlätta kategoriseringen av material här på SO-rummet så har vi valt att avgränsa perioden så att den sammanfaller med det kalla krigets slut, 1945-1991.

Några av efterkrigstidens mest framträdande särdrag har - vid sidan av det kalla kriget - varit avkoloniseringen som pågick fram till 1970-talet samt framväxten av stora internationella organisationer av vilka FN och EG (nu EU) har betytt mest. Tillsammans har dessa fenomen satt en stark prägel på världspolitiken och världsekonomin under perioden.

Här nedan presenteras några av efterkrigstidens viktigaste händelser och huvuddrag.

Atlantdeklarationen – alla folk har rätt till frihet

USA och Storbritannien med deras ledare Roosevelt och Churchill utfärdade 1941 - på en båt ute i Atlanten mitt under ett brinnande världskrig -  den s.k. Atlantdeklarationen i vilken det konstaterades att alla människor och folk är lika mycket värda och har rätt till självständighet och rätten att bestämma om sin egen framtid.

Deklarationen skall ses i ljuset av de demokratiska ländernas kamp mot nazism och fascism i ett läge där mycket tydde på att Nazityskland och det fascistiska Italien skulle gå segrande ur striden. Vid tillfället behärskade Tyskland och Italien stora delar av Europa, samtidigt som Japan ockuperade Korea och delar av Kina.

Genom Atlantdeklarationen ville de västallierade (Storbritannien och USA) visa sin lojalitet och solidaritet med alla länder som var ockuperade av axelmakterna. Samtidigt syftade Atlantdeklarationen också till att stärka deras moraliska motstånd i kampen mot nazism, fascism, och japansk imperialism. Men Atlantdeklarationen uppfattades också av många länder och kolonier som ett ställningstagande för hur de allierade tänkte sig att efterkrigstidens värld skulle se ut.

Koloniernas frigörelse

När kriget var över och vunnet levde fortfarande en majoritet av världens folk kvar under ett imperialistiskt styre. De koloniserade länderna i tredje världen började därför kräva att rättigheterna till självständighet skulle efterföljas som de uttalats i Atlantdeklarationen och dessutom bestämts i FN:s stadga om de mänskliga rättigheterna. I samma veva började de gamla imperialistiska idéerna att förkastas av allt fler människor i västvärlden som ansåg det omoraliskt och motsägelsefullt att hävda vissa folks rättigheter till självständighet gentemot nazistiskt och fascistiskt förtryck när de egna länderna hade kvar sina kolonier.

Men avkolonialiseringen var samtidigt förknippad med stora ekonomiska förluster och förlorad prestige hos kolonialmakterna. Deras inställning till koloniernas självständighet var därför komplicerad.

Efterkrigstidens avkolonialisering blev i många fall en blodig historia, särskilt på lång sikt eftersom befrielsekampen ibland följdes av andra krig, ofta i form av inbördeskrig.

Indien blir självständigt 1947

Storbritanniens kronkoloni Indien var bland de första att göra sig självständiga. Ledaren för den indiska självständighetskampen var Mohandas ”Mahatma” Karamchand Gandhi, som med sin icke-vålds-kamp, bestående av torgmöten, massdemonstationer, strejker och bojkotter av brittiska varor, gjorde det besvärligt för britterna att hantera situationen. Det hela resulterade i att Storbritannien lämnade landet 1947 varefter Indien blev självständigt.

Konflikten mellan Indien och Pakistan

Det koloniala Indien var ett virrvarr av etniska folkgrupper och religiös splittring, där hinduerna dominerade i själva Indien, medan muslimer behärskade de östra och västra delarna av landet. I samband med Indiens självständighetsförklaring krävde muslimerna också att bli självständiga. Nu började religiösa och etniska motsättningar mellan hinduer och muslimer att komma upp till ytan.

Det dröjde därefter inte länge förrän regelrätta stridigheter blossade upp. Det beslutades nu att Pakistan också skulle få bli ett eget land.

Uppdelningen skapade ännu mer kaos och fiendskap mellan de båda grupperna eftersom många hamnade på fel sidor om gränsdragningarna.

Miljontals människor förlorade livet i det efterföljande kaoset som innefattade flera krig mellan Indien och Pakistan, främst med anledning av konflikten över området Kashmir.

1971 utbröt ytterligare ett krig mellan Indien och Pakistan som resulterade i att Bangladesh bröt sig ur Pakistan och blev självständigt (Pakistan bestod tidigare av Västpakistan och Östpakistan, se Wikipedia).

Israel bildas 1948 - Mellanösternkonflikten inleds

Staten Israel bildades 1948 som följd av ett beslut i FN som till stor del grundade sig på de omfattande sympatier som det judiska folket och den sionistiska tanken fick strax efter andra världskriget.

Den sionistiska tanken, d.v.s. idén om en judisk stat, hade funnits sedan slutet av 1800-talet och hade aktualiserats på nytt efter kriget då omfattningen av Förintelsen kom till allmän kännedom.

I samband med att staten Israel bildades 1948 uppstod en svårlöslig konflikt i Mellanöstern som har satt sin prägel på efterkrigstiden.

I samband med bildandet att den nya staten Israel uppstod ett dilemma. FN hade inte låtit befolkningen som bodde i Palestina komma till tals, och helt plötsligt skulle nu områdets yta delas upp i en judisk och en arabisk del. FN-beslutet ledde därför till våldsamma reaktioner från palestinierna och arabländerna i regionen.

Samma dag som staten Israel utropades, förklarade grannländerna Egypten, Syrien, Jordanien, Irak och Libanon krig och gick till anfall. Efter hårda strider lyckades dock den unga nationen slå tillbaks angriparna och därtill utöka sitt territorium.

Följden av detta kortvariga krig, som fått namnet självständighetskriget, blev att cirka 700 000 palestinier tvingades lämna sina hem och fördrevs från Israel. Flertalet av flyktingarna hamnade därefter i flyktingläger i grannländerna, där flyktingars efterlevande fortfarande befinner sig.

Någon palestinsk stat utropades aldrig i FN och frågan är ännu olöst.

Suezkrisen 1956

Det arabiska nederlaget mot Israel 1948 ledde till att flera av de gamla arabiska regimerna föll.

1952 störtades det egyptiska kungadömet i en militärkupp av Gamal Abdel Nasser. Nasser genomförde omfattande reformer och nationaliserade delar av industrin. 1956 förklarade Nasser att även Suezkanalen - som kontrollerades av Frankrike och Storbritannien - skulle nationaliseras. Anledningen till detta var att Nasser var i behov av pengar då han hade planer på att bygga Assuandammen på Nilen - en damm som syftade till att förhindra översvämningar och som samtidigt skulle producera el.

Förstatligandet av Suezkanalen väckte stark oro hos Storbritannien och Frankrike eftersom det gav Egypten kontrollen över en stor del av all sjötrafik till och från Europa. Storbritannien och Frankrike beslutade därför att ingripa mot Egypten.

I ett hemligt avtal med Israel kom man överens om att Israel skulle anfalla Egypten med svepskälet att förhindra en egyptisk invasion. Samtidigt skulle de gamla kolonialmakterna ockupera kanalen med svepskälet att separera de stridande från varandra och samtidigt hålla transportleden öppen för trafik.

Efter att Israel gått till anfall mot Egypten samtidigt som Storbritannien och Frankrike bombat egyptiska baser och påbörjat invasionen av Suezkanalen, fick konflikten plötsligt en oväntad vändning efter att Storbritanniens och Frankrikes dubbelspel och samarbete med Israel hade avslöjats under ett FN-möte. Det hela ledde dessutom till att Sovjetunionen fick oväntat stöd av USA i sina krav på att invasionen omedelbart skulle avbrytas. För första gången under kalla kriget stod nu Sovjetunionen och USA eniga i FN:s säkerhetsråd. Därmed var Storbritannien, Frankrike och Israel tvungna att följa de nya stormakternas vilja och backa.

Händelsen visade tydligt att de gamla europeiska kolonialmakterna hade förlorat sin maktposition och att det nu var USA och Sovjetunionen som bestämde spelreglerna i världspolitiken.

För Nasser och Egypten innebar utfallet av Suezkrisen en prestigevinst. Nasser blev därefter den självklare ledaren för det arabiska maktblocket i Mellanöstern som nu dessutom stöddes av Sovjetunionen. USA ökade å sin sida sitt stöd till Israel som därmed i allt högre grad kom att fungera som västvärldens utpost i Mellanöstern.

Sexdagarskriget 1967 – Israel utökar sitt territorium

1967 steg spänningen på nytt mellan Israel och de arabiska grannländerna. Israel tillämpade då samma taktik som under Suezkrisen – att med ett överraskningsanfall hinna före sin motståndare.

På morgonen den 5 juni slog israeliskt bombflyg till mot egyptiska flygbaser och lyckades förstöra stora delar av det egyptiska flygvapnet, varefter Israel anföll med pansar och erövrade Golanhöjderna från Syrien samt Västbanken och Gazaremsan från palestinierna. Israel ockuperade nu även Sinaihalvön som tidigare hade kontrollerats av Egypten.

Följden av det s.k. sexdagarskriget blev ytterligare Israeliska landvinningar och ännu fler flyktingar i de redan överfulla flyktinglägren i Jordanien och Libanon.

Oktoberkriget 1973 – Israel segrar igen

När Nasser dog 1970 blev Anwar Sadat Egyptens nya president. Nya politiska vindar medgav nu att det var dags att få revansch mot Israel. När sedan arabländerna i oktober 1973 anföll Israel var landet dåligt förberett.

Trots detta dröjde det inte länge förrän Israel, genom sitt artilleri och flygvapen, fick övertaget i kriget och kunde omringa delar av den egyptiska armén, samtidigt som man tågade mot Syriens huvudstad Damaskus.

När oktoberkriget var över och Anwar Sadat hade slutit fred med Israel var arabvärldens länder försvagade. De hade nu svårt att med tyngd företräda (representera) det palestinska folket och dess rättigheter. Palestinierna satte därefter hela sin tilltro till den palestinska befrielseorganisationen PLO.

Mellanösternkonflikten är fortfarande aktuell

1988 påbörjades ett palestinskt uppror, den s.k. intifadan, i områdena på Västbanken och på Gaza. Konflikten har sedan dess böljat fram och tillbaka. Palestiniernas krav på självständighet har prövats genom olika förslag i FN, men inte accepterats av de inblandade parterna.

1993 erkände Israel PLO som representant för det palestinska folket. PLO lovade i gengäld att avstå från terrormetoder och att erkänna Israels rätt att existera.

Trots det har fiendskapen och misstron mellan judar och araber ökat. Israelerna har sedan dess bl.a. byggt en mur mellan Israel och Västbanken för att avskilja de båda folkgrupperna. Muren har gjort ytterligare tiotusentals palestinier hemlösa och flyktingar i sitt eget land.

Det finns i dagsläget inget som tyder på att Mellanösternkonflikten kommer att lösas inom en snar framtid.
Här hittar du mer fakta om Israel och Palestina >
Se även Förenklat om Palestinakonflikten >

Förenta Nationerna bildades för att garantera världsfreden och de mänskliga rättigheterna

Förenta Nationerna (FN) bildades 1945 utifrån de ramar som segrarna i andra världskriget utarbetade under Jaltakonferensen.

Organisationen var från början en sammanslutning av 51 länder som utformade organisationens uppbyggnad och stadgar.

Syftet med FN var att arbeta för och att säkra världsfreden. Organisationen skulle stå som garant för alla människors lika värde och rätt till självbestämmande. Man skulle också arbeta för att främja de mänskliga rättigheterna i världen.

Under efterkrigstiden präglades FN och dess arbete i hög grad av kalla kriget och de motsättningar som existerade mellan USA och Sovjetunionen. De båda supermakterna utnyttjade tidvis sitt medlemskap i FN:s säkerhetsråd till att

kontrollera och styra världspolitiken i egna syften.

Efter kalla krigets slut 1991 började FN at fungerat bättre, men organisationens roll i världspolitiken är fortfarande än idag inte helt bestämd.

Kongokrisen

Under 1960 blev 17 kolonier självständiga, däribland Kongo. Gemensamt för flertalet av kolonierna var att de var dåligt förberedda för friheten. Den inhemska befolkningen saknade i regel både utbildning och demokratiska traditioner. Dessutom existerade ofta starka motsättningar mellan olika folkgrupper i koloniländerna. Gränserna var vanligtvis konstgjorda. De hade ibland tillkommit efter att kolonialmakterna ritat dem med hjälp av linjal på en karta i syfte att dela upp landområden sinsemellan. Någon hänsyn till folkens historia, kultur och etniciet hade sällan tagits.

När Belgien lämnade Kongo utbröt revolter i olika landsdelar som hotade att splittra Kongo. Efter en vädjan om hjälp av landets regering skickade svensken Dag Hammarskiöld (FN:s dåvarande generalsekreterare) FN-trupper till Kongo för att lösa konflikten.

I Kongo blev FN-trupperna tvungna att ta till våld för att uppnå sitt syfte. Strax därefter omkom Dag Hammarskiöld i en flygplanskrasch i samband med en diplomatisk resa till Kongo.

Konflikten i Kongo fortsatte efter Hammarskiölds död och blev mer och mer invecklad. Kongo har sedan dess, under större delen av efterkrigstiden, varit drabbat av oroligheter och inbördeskrig som har resulterat i miljontals döda och stora flyktingskaror.

USA:s krig i Vietnam visades på TV-nyheterna och gjorde en hel ungdomsgeneration medveten om de övergrepp som skedde mot länder i tredje världen. Under slutet av 1960-talet växte hemmaopinionen och världsopinionen mot Vietnamkriget som tog slut 1975.

Viktiga begrepp

Atlantdeklarationen: Alla folk är lika mycket värda och har rätt till självständighet och rätten att bestämma om sin egen framtid.

Tredje världen: Ett begrepp som främst används i samma betydelse som "u-länder" (utvecklingsländer). Begreppet myntades under kalla kriget då västvärlden var "första" och kommunistländerna "andra världen".

Kolonialism: Staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier. Det kan även involvera exploatering samt införande av den egna kulturen eller civilisationen. Enligt vissa synsätt krävs en mer omfattande migration till det koloniserade området för att man skall kunna tala om kolonialism, enligt andra synsätt räcker dominans.

Kolonialmakt: En stat som äger kolonier.

Avkolonisering: Koloniernas frihetskamp mot kolonialmakterna.

Mänskliga rättigheter: Alla människor är lika mycket värda och har rätt till ett liv i frihet och trygghet.

Vietnamkriget

Vietnamkriget 1957-1975 var delvis en fortsättning på det franska kolonialkriget i Franska Indokina (dagens Vietnam, Laos och Kambodja) 1946-1954.

Efter att fransmännen lämnat Vietnam delades landet i två delar. Nordvietnam blev kommunistiskt och stöddes av Sovjetunionen och Kina, medan Sydvietnam backades upp av USA.

Men i Sydvietnam fanns också den kommunistiska gerillarörelsen FNL som fick stöd från Nordvietnam för att bekämpa den sydvietnamesiska regeringen i Saigon. Vid mitten av 1960-talet skickade därför USA stora mängder trupper till Sydvietnam för att förhindra att FNL skulle segra och göra landet kommunistiskt.

USA drog sig ur Vietnamkriget 1973 efter en stark opinionsbildning i USA och världen mot kriget. Två år senare kontrollerade Nordvietnam hela Sydvietnam.

USA:s engagemang och förlust i Vietnamkriget blev ett öppet sår för den amerikanska nationen och visade samtidigt för omvärlden att ett litet land kan hävda sitt oberoende genom att besegra en stormakt.

Franska Nordafrika

Problemen för Frankrike som kolonialmakt var inte över efter att man hade lämnat ifrån sig Franska Indokina 1954. Även i Nordafrika och i de franska kolonierna Tunisien, Marocko, och Algeriet växte det efter andra världskriget fram starka befrielseorganisationer som krävde självständighet från Frankrike.

1956 erkände den franska regeringen Tunisien och Marocko som nya stater, men Algeriet vägrade man att släppa. För Algeriets del kom befrielsekampen att bli lång och blodig.

Algerierna hade varit lojala mot Frankrike under andra världskriget. När landet därefter - i enlighet med Atlantdeklarationen (se ovan) - efterfrågade sin självständighet, möttes deras önskan istället med våld från fransmännen.

Den algeriska befrielseorganisationen FLN påbörjade därför 1954 en väpnad befrielsekamp mot den franska kolonialmakten.

FLN hade stöd av den muslimska befolkningen, men cirka en miljon kolonister med fransk bakgrund motsatte sig deras självständighetskamp och fick stöd av den franska armén. Följden blev ett blodigt inbördeskrig som varade i sju år fram till 1962 och kostade mer än en miljon algerier livet.
Läs mer om Algeriets frihetskamp mot Frankrike 1954-1962 >

Utvecklingen i Latinamerika under efterkrigstiden

Latinamerika (Central- och Sydamerika inkl. Mexiko) betraktades länge av USA som deras egen bakgård. Anledningen till det grundar sig i den s.k. Monroedoktrinen från 1823 där USA:s regering slog fast att all europeisk politisk inblandning i Amerika var oacceptabel.

Denna bakgård bestod av länder som mestadels blivit självständiga redan under 1800-talet och nu styrdes av kolonialherrarnas ättlingar som utgjordes av en liten USA-stödd jordägande elit.

Samtidigt dominerades många av Latinamerikas länder ekonomiskt av nordamerikanska företag som utövade stort inflytande över länderna från sina styrelserum i USA.

Latinamerika var länge förskonat från att dras in i kalla krigets motsättningar, men i och med Fidel Castros maktövertagande på Kuba 1959 så spreds den kubanska revolutionen till andra latinamerikanska länder. Överallt uppstod vänsterrörelser som med hjälp av gerillakrigföring efter kubansk modell försökte störta de USA-stödda regimerna.

Samtidigt förstärktes motsättningarna mellan vänsterpolitiker - som ville utjämna klassklyftorna i samhället genom jordreformer och nationaliseringar - och den gamla jordägande och styrande eliten. Följden av denna utveckling blev en våg av inbördeskrig, militärkupper, terror och övergrepp från båda sidor, men där ländernas civilbefolkning alltid utgjorde de stora förlorarna.

Efter det kalla krigets slut har Latinamerika gått in i en lugnare och fredligare period samtidigt som USA:s inflytande har minskat.

Många latinamerikanska länder har på senare år fått vänsterorienterade ledare som genomfört reformer för att utjämna de sociala orättvisorna. Trots detta existerar det fortfarande stora orättvisor och diskriminering av ursprungsbefolkningen.

Den amerikanska medborgarrättsrörelsen

USA var under efterkrigstiden den fria västvärldens ledande land, både ekonomiskt och militärt, men också kulturellt och politiskt.

USA var en stormakt som inför omvärlden tillkännagav att de stod för frihet och rätten till mänskliga rättigheter, men där det egna amerikanska samhället präglades av rasdiskriminering, segregation och andra sociala problem.

Det var utifrån dessa orättvisor som en medborgarrättsrörelse växte fram i USA och började kämpa för de svartas och alla amerikaners medborgerliga rättigheter.

Martin Luther King (till vänster) pratar med Malcom X. Båda hade kommit för att höra en debatt i senaten om "The Civil Rights Act of 1964". Detta är den enda gången de möttes. Båda blev senare mördade, Malcom X 1965 och MLK 1968.

Medborgarrättsrörelsen använde fredliga demonstrationer och strejker för att påverka och få ett slut på rasdiskrimineringen. Deras mest kända ledare var pastorn Martin Luther King som 1964 fick ta emot Nobels fredpris.

En annan känd ledare var Malcolm X som till skillnad från Martin Luther King förespråkade våld i kampen för de svartas medborgerliga rättigheter.

När John F Kennedy vann det amerikanska presidentvalet 1960 lät han införa lagar som förbjöd diskriminering. Han blev därför känd som en förkämpe för mänskliga rättigheter.

När Kennedy mördades 1963 tog hans vicepresident Lyndon B Johnson över för att kunna föra Kennedys politik vidare. Johnson hade dock inte Kennedys ungdomliga utstrålning vilket ledde till att motståndet mot det pågående Vietnamkriget ökade bland ungdomsrörelsen och medborgarrättsrörelsen som därmed tog allt mer avstånd från den amerikanska regeringens politik.

Under senare delen av 1960-talet ledde kampen mot Vietnamkriget och mot rasism till allt större demonstrationer och sammanstötningar mellan aktivister och polis. Samtidigt hårdnade rasmotsättningarna i USA. Malcolm X mördades 1965 och Martin Luther King 1968.

Medborgarrättsrörelsens kamp resulterade - trots alla motgångar - i utökade medborgerliga rättigheter och en förbättrad situation för de svarta i USA.

Det folkliga motståndet mot Vietnamkriget gav också resultat då den amerikanska regeringen till slut tvingades avsluta kriget (se ovan).

Efterkrigstidens ungdomskultur

De första tjugofem åren i Västeuropa efter andra världskriget innebar en obruten högkonjunktur med höga tillväxtsiffror, teknisk utveckling och stigande levnadsstandard. I spåren av denna utveckling formades nya tänke- och levnadssätt, särskilt bland ungdomen.

De ungdomar som växte upp i västvärlden under efterkrigstiden tillhörde den första ungdomsgenerationen som levde i materiellt överflöd. Denna ungdomsgeneration var också den första som tack vare den rådande högkonjunkturen och den utbyggda skolundervisningen fick ett utrymme mellan barndom och vuxenliv. De kunde därför uppleva en känsla av frihet under sin ungdomstid.

Denna frihet kom till uttryck både inom musik (t.ex. rock´n roll) och film där olika tonårsidoler växte fram (t.ex. Elvis och James Dean). Samtidigt utformades vissa bestämda sätt att umgås, äta och klä sig på som ledde till uppkomsten av subkulturer. Alla dessa ungdomliga nyheter spreds genom TV och media över hela västvärlden.

Den nya ungdomsgenerationens ökade levnadsstandard, trygghet och utbildning medförde också en större medvetenhet och kunskap om tillståndet i världen. Med detta uppstod ett avståndstagande mot den äldre generationens sätt att leva. Ungdomsrörelsen blev därför en viktig drivkraft bakom de stora sociala och politiska förändringarna som ägde rum i västvärlden under 1950- och 1960-talen.

Under 1960 talet började ungdomsrörelsen allt mer att förknippas med musik, droger, miljökamp och fredligt motstånd mot Vietnamkriget. Något som kom till uttryck i form av Flower-Power, jättedemonstrationer och musikfestivaler - som Woodstockfestivalen 1969. Politiskt ledde detta till ett uppvaknande och en vridning åt vänster i den allmänna opinionen.

Kvinnlig frigörelse

Om vi slutligen betraktar efterkrigstiden i ett genusperspektiv, så var det en historisk period av utökade kvinnliga rättigheter, både politiskt och ekonomiskt.

Den långa högkonjunkturen under efterkrigstiden bidrog till att barntillsynen och skolväsendet byggdes ut. Kvinnor kunde därför ta del av arbetslivet i större omfattning än tidigare, något som samtidigt gynnade västvärldens industri. Västvärldens kvinnor blev därmed inte lika ekonomiskt beroende av männen som tidigare, även om kvinnliga arbeten ofta var lågavlönade i förhållande till manliga arbeten.

En följd av det ökade ekonomiska oberoendet blev att skilsmässorna ökade under efterkrigstiden. Samtidigt ställde den kvinnliga frigörelsen indirekt ytterligare krav på kvinnor, då det oftast var - och fortfarande är - de som tar störst ansvar för hemarbete inom familjen, en omständighet som har lett till mycket dubbelarbete för många kvinnor.

Europeiska unionens historia

Ett ekonomiskt fredssamarbete

Efter andra världskriget skapades flera olika samarbetsformer och organisationer mellan de europeiska länderna. Anledningen till ländernas vilja att samarbeta var 1900-talets stora krig som hade fått förödande konsekvenser för Europas och världens folk. Nu ville ländernas ledare undvika att nya krig uppstod. Dessutom medförde det uppkomna spända läget mellan stormakterna USA och Sovjetunionen att länderna i västra Europa såg sig tvungna att samarbeta för att kunna möta det kommunistiska hotet från öst.

De snabba ekonomiska förbättringarna som följde av de pengar som USA bidrog med för att bygga upp Västeuropa efter kriget, förstärkte på samma gång västländernas goda förhållande till USA som alltmer blev en symbol för frihet och oberoende och samtidigt sågs som ett värn mot kommunismen och sovjetisk diktatur.

Europas politiker var 1945 väl medvetna om de historiska misstag som hade gjorts när Versaillesfreden skrevs 1919, strax efter första världskriget. Då hade segermakterna Frankrike och Storbritannien gett Tyskland all skuld för kriget och påtvingat landet ett enormt krigsskadestånd som hade förstört den tyska ekonomin och samtidigt möjliggjort för Hitler att ta makten.

En annan lärdom från historien var de senaste krigen mellan Tyskland och Frankrike som till stor del hade handlat om kampen om råvaror och det tysk-franskspråkiga området vid Ruhr och området Elsass-Lothringen.

Därför bildades 1951 den s.k. Kol- och stålgemenskapen mellan staterna som angränsade till detta råvarurika område. Länderna ifråga var: Västtyskland, Frankrike, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Framtida konflikter mellan länderna skulle undvikas genom att ställa områdets produktion och försäljning av råvaror såsom kol och stål under gemensam övervakning och förvaltning där de olika länderna fick en viss procentuell andel.

1958 fördjupades samarbetet mellan länderna på det ekonomiska området genom bildandet av den Europeiska ekonomiska unionen (EEC) – en tullunion som syftade till att ta bort tullarna mellan medlemsländerna och samtidigt skapa gemensamma tullmurar utåt mot anda länder. Ekonomin skulle gynnas genom en gemensam fri marknad.

Samtidigt inrättades politiska institutioner för att kunna samordna medlemsländernas olika regler och lagar. Ett gemensamt parlament skapades därför i Bryssel och en gemensam domstol i Strasbourg.

Därefter inleddes också ett samarbete på atomenergiområdet, varefter EEC bytte namn till den Europeiska Gemenskapen (EG). Detta samarbete utvidgades 1973 med ytterligare länder, bl.a. Danmark, Irland och Storbritannien. 1981 gick Grekland med i EG och 1987 anslöt sig Portugal och Spanien.

Under efterkrigstiden var EG-samarbetet i regel också sammankopplat med ett fördjupat militärt samarbete inom NATO. Detta innebar att flera neutrala länder som inte ville eller kunde vara med i NATO, inte heller ansåg det lämpligt att vara med i EG.

Som ett alternativ till EG bildades därför 1960 den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) av de europeiska länderna Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike.

EFTA sågs under det kalla kriget som en tredje ekonomisk organisation placerad mellan EG och det kommunistiska blocket i Östeuropa. Trots EFTA:s neutrala hållning mellan stormaktsblocken slöts 1972-1973 ett frihandelsavtal mellan EG och EFTA.

När EU fördraget undertecknades 1993 övergick den Europeiska gemenskapen (EG) till att bli den Europeiska unionen (EU). Eftersom Sovjetunionen och östkommunismen hade fallit under 1989-1991 blev det nu möjligt för länderna i EFTA att gå med i EU utan rädsla för att stöta sig med Ryssland. 1995 gick därför Finland, Sverige och Österrike med i EU, och under 2000-talet anslöt sig även flertalet av de före detta kommunistländerna i Östeuropa till samarbetet.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad var Atlantdeklarationen?
     
  2. På vilket sätt kom Atlantdeklarationen att användas mot kolonialmakterna som hade skapat den?
     
  3. Berätta kortfattat om hur Indien blev självständigt.
     
  4. Varför blev det en konflikt melllan Indien och Pakistan och vilka blev följderna?
     
  5. Hur uppstod Israel och varför blev det en konfilkt med palestinierna och arabstaterna?
     
  6. Vad hände under Suezkrisen 1956 och vilka följder fick händelserna?
     
  7. Berätta kortfattat om sexdagarskriget och oktoberkriget.
     
  8. Varför är Mellanösternkonflikten (här Palestinakonflikten) fortfarande aktuell?
     
  9. Varför bildades FN?
     
  10. Varför fungerade inte FN så bra under kalla kriget?
     
  11. Nämn några fakta om Kongokrisen.
     
  12. Varför blandade sig USA i konflikten i Vietnam och vad hände sen?
     
  13. Varför var det krig i Algeriet 1954-1962?
     
  14. Hur försökte USA påverka händelseutvecklingen i Latinamerika?
     
  15. Vad kämpade den amerikanska medborgarrättsrörelsen för?
     
  16. Nämn några viktiga fakta om Martin Luther King.
     
  17. Vad var den största skillnaden mellan efterkrigstidens ungdomar och t.ex. 1800-talets ungdomar?
     
  18. Nämn några utmärkande drag för efterkrigstidens ungdomskultur.
     
  19. Hur förändrades kvinnornas situation under efterkrigstiden?
     
  20. Varför bildades Kol och stålgemenskapen?
     
  21. Varför bildades EFTA?

Ta reda på:

  1. Finns det länder idag som har kolonier?
     
  2. Hur många länder är medlemmar i FN. Finns det länder som inte medlem?

Diskutera:

  1. Efterkrigstiden karaktäriserades bl.a. av kolonial frigörelse. Vilka fördelar samt nackdelar ledde självständigheten till för befolkningen i länderna som nu fick styra sig själva?
     
  2. Går det att lösa Palestinafrågan? Motivera ditt svar.
     
  3. Hur skulle man kunna beskriva dagens ungdomskultur?
     
  4. Under efterkrigstiden fick kvinnor mer ekonomisk makt än tidigare vilket bland annat ledde till ökad social frihet (t.ex. att kvinnor inte behövde vara beroende av mannens inkomst). Tycker du att det råder jämlikhet i det svenska samhället idag? Motivera. 

 

Litteratur:
Niklas Ericsson m.fl., Samband Historia : Historia Plus, Sanoma Utbildning, 2009
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur och Kultur, 1990
Björn Kumm, Kalla kriget, Historiska Media, 2006
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, Liber AB, 2003
Hans Nyström m.fl., Perspektiv på historien, Gleerup, 2011
Per-Arne Karlsson m.fl., Epos : för gymnasieskolans kurs A, Liber, 2009
Sören Wibeck, Ett land två folk : Israel-Palestinakonfliktens historia, Historiska Media, 2009
 

Text: Johnny Poetzsch och Robert de Vries (red.), lärare i historia, samhällskunskap, religionskunskap och geografi
 

Läs mer om

Kartor

Efterkrigstiden används ibland som en allmän benämning för tiden efter andra världskriget. Men för att underlätta kategoriseringen av material här på SO-rummet så har vi valt att avgränsa perioden så att den sammanfaller med det kalla krigets slut, 1945-1991.

Några av efterkrigstidens mest framträdande särdrag har - vid sidan av det kalla kriget - varit avkoloniseringen som pågick fram till 1970-talet samt framväxten av stora internationella organisationer av vilka FN och EG (nu EU) har betytt mest. Tillsammans har dessa fenomen satt en stark prägel på världspolitiken och världsekonomin under perioden.

Här nedan presenteras några av efterkrigstidens viktigaste händelser och huvuddrag.

Uppdaterad: 22 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Efterkrigstidens huvudlinjer

av:
Svenska läkare mot kärnvapen
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Lär om kärnvapen är ett webbaserat utbildningsmaterial för alla som vill lära sig mer om kärnvapen och dess konsekvenser. Här finns också tips på övningar som hjälper dig som lärare i undervisningen.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Gymnasiet
Den livsfarliga historien handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Det handlar också om hur man går vidare efter en djup konflikt. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Klassrumsövningar med korta klipp ur vittnesmål av överlevande från Förintelsen och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Materialet är främst anpassat för undervisning i SO-ämnen och historia på gymnasiet men kan även användas ämnesövergripande.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Från dröm till terror är en film för skolan med tillhörande klassrumsövningar som i 16 fristående avsnitt utforskar de brott mot mänskligheten som begåtts av kommunistiska regimer i Sovjet, Kina och Kambodja.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Den 6 april 1994 omkom Rwandas president i ett flygplansattentat. Det blev startskottet för ett folkmord som varade i hundra dagar. Hur kan motsättningar leda till ett folkmord? Materialet ger en inblick i vad som hände och förstå lite mer av det som egentligen inte kan förstås.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Andra delen i en lektionsserie i två delar där vi ska titta på olika framsteg som ägt rum och som har jämnat ut klyftorna i världen. Huvudsyftet med den här uppgiften är att problematisera indelningen av världen i fattiga och rika länder.
av:
Landguiden, Utrikespolitiska institutet
Målgrupp:
Gymnasiet
Det pågår ständigt massor av krig och väpnade konflikter i världen. I det här skolmaterialet ges eleverna tillfälle att fördjupa sin förståelse för några av de stora aktuella konflikterna som är i full gång runt om i världen.

Podcast om Efterkrigstidens huvudlinjer

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-04

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om ett av de första krigen under kalla kriget - Koreakriget.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-06

Kristoffer, Julia och Mattias tar sig an kalla kriget. Vad var det för något? När började och när slutade det? Och fanns det andra saker än väpnade konflikter som var viktiga?

Artiklar om Efterkrigstidens huvudlinjer

M
Carsten Ryytty
2016-05-21
Che Guevara var den kubanske ministern som blev gerillaledare i Bolivia. Che Guevara mördades i Bolivias djungel den 10 oktober 1967. Fortfarande är Che en idol för många ungdomar runt om i...
S
Hans Thorbjörnsson
2016-04-06
I slutet av 1940-talet genomförde kommunisterna i Ungern under ledning av Mátyás Rákosi ledning en omvandling av Ungern efter sovjetiskt mönster. Säkerhetspolisen blev den mest sadistiska och...
M
Carsten Ryytty
2015-09-23
Den 4 juni 1989 inträffade den så kallade massakern på Himmelska fridens torg i Beijing (Peking). Arméförband gick då till attack mot 200 000 demonstranter som krävde demokrati i Kina. Antalet...
M
Leif Löwegren
2015-09-16
Det finns knappast någon annan konflikt som är svårare att beskriva än den israeliska-palestinska. Så fort man försöker formulera sig beträder man minerad mark. Ja naturligtvis inte bokstavligen...
S
Leif Löwegren
2015-09-16
Berlinmuren restes 1961 runt Västberlin för att hindra östtyska medborgare att fly till väst. Under det kalla kriget blev muren en symbol för ofrihet och kommunistiskt tvång. När sedan...
S
Leif Löwegren
2015-09-15
Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-09-13
De krig som under första delen av 1990-talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt sammanhängande områden. Grymheterna...
S
Per Höjeberg
2015-09-10
1989 hamnade händelserna i Centraleuropa i centrum för världens intresse. Kommunistpartierna i Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, och Bulgarien hade alltsedan andra världskriget styrt...
S
Per Höjeberg
2014-10-01
Finns det en särskild europeisk identitet? Finns det kanske rent utav en europeisk nationalism? Kommer Europas stater så småningom att bilda en stat, kommer den europeiska unionen att bli likt...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01
Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Det krig som under första delen av 1990-talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer har velat skapa etniskt sammanhängande områden....
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-08-24
Storbritannien stod ensamt kvar i kampen mot Nazityskland. Man kan säga att den brittiska patriotismen eller nationalismen nu inför faran stod på sin höjdpunkt. Det vardagligt engelska blev...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-31
Vi förflyttar oss nu till 1950-talets Frankrike och till dess besittning Algeriet. Algeriet var franskt område sedan 1830. Här levde en miljon fransmän samt nio miljoner araber och berber. En...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-17
År 2014 anklagade en FN-kommission Nordkorea för brott mot mänskligheten. Kommissionens bevis var samlade i en rapport på 372 sidor – med uppgifter från vittnen som berättat. Regeringen i...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-16
Från april 1975 till januari 1979 styrdes Kambodja av Röda khmererna som förslavade landets befolkning i ett hänsynslöst försök att skapa ett kommunistiskt utopiskt bondesamhälle. Detta helvete...

Sidor

Länkar om Efterkrigstidens huvudlinjer

Sortera efter:
          

Genomgång (20:33 min) där gymnasieläraren Björn Westerström börjar berätta om Mellanösternkonflikten. Här ges en överblick till Mellanösternkonflikten.

Spara som favorit
          

Genomgång (22:10 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs bakgrunden till staten Israels grundande 1948 samt starten på Palestinakonflikten.

Spara som favorit
          

Genomgång (16:12 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs Nasser, den egyptiske presidenten, och Egyptens drabbning med den nya staten Israel under 1950-talet och 1960-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:20 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs PLO och det palestinska motståndet.

Spara som favorit
          

Genomgång (13:50 min) där gymnasieläraren Björn Westerström fortsätter berätta om Mellanösternkonflikten. Här berörs konflikt och fred mellan Egypten och Israel 1970-1981, bl.a. oktoberkriget 1973.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:02 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Indiens frigörelse och Mahatma Gandhi.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:13 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om den amerikanske medborgarrättskämpen Martin Luther King.

Spara som favorit
          

Filmen är en del av projektet "Alla människor! Om rättigheter och lika värde". En utställning med workshops kring mänskliga rättigheter som riktar sig till årskurs 4-6.

Mer info hittar du på: levandehistoria.se/klassrummet/allamanniskor

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida finns massor av elevanpassat material som fokuserar på kommunistiska regimers brott mot mänskligheten. Några av 1900-talets värsta brott mot mänskligheten begicks av de kommunistiska regimerna Sovjet, Kina och Kambodja. Här hittar du information om dessa brott...

Spara som favorit
          

Avsnitt på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa om röda khmerernas massmord och flagranta brott mot mänskligheten under åren 1975–1978 i Kambodja. Här får du följa hur en tvåtusenårig kultur vittrar ned och hur dess befolkning utsätts för de mest bestialiska prövningar, för att ge plats för ”Demokratiska Kampuchea”...

Spara som favorit
          

I den här artikeln visar Klas-Göran Karlsson, professor vid Historiska institutionen, Lunds universitet, hur folkmordsbegreppet kan leda till upprättelse för ett folk som blivit utsatt för folkmord. Men han vill också påvisa hur begreppet kan missbrukas för politiska och ideologiska syften. Materialet presenteras av Forum för levande historia.

Spara som favorit
          

Artikel (5 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där Carl-Henrik Larsson berättar om Charles de Gaulle, som blev en symbol för Det fria Frankrike under andra världskriget. General Charles de Gaulle lämnade Frankrike efter den tyska invasionen 1940, och begav sig till London varifrån han ledde motståndet mot den nazistiska ockupationsmakten. Mer än någon annan fransk militär och politiker kom de Gaulle att symbolisera Det fria Frankrike. Som president 1959–69 stärkte de Gaulle Frankrikes roll som stormakt.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida finns massor av elevanpassat material som handlar om folkmordet i Rwanda. 1994 ägde ett omfattande folkmord rum i den centralafrikanska staten Rwanda. Cirka en miljon människor mördades och över två miljoner flydde. FN och västvärlden har kritiserats för att vi inte agerade för att stoppa massmorden...

Spara som favorit
          

Lättöverskådlig genomgång (16:05 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega berättar om några av 1900-talets huvudlinjer och viktigaste händelser. Här berörs bl.a. första världskriget, andra världskriget, kalla kriget, Berlinmurens fall 1989, Gulfkriget 1990, Jugoslavienkriget 1991-1998, folkmordet i Rwanda 1994, terrorattacken mot World Trade Center 2001 samt de nya förhållandena som nu gäller i världen i början av 2000-talet.

Spara som favorit
          

Genomgång (19:22 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega berättar om händelser och tidstypiska företeelser i efterkrigstidens Sverige. Här berörs bl.a. socialdemokratin, folkhemmet, folkomröstningar, rekordåren, välfärdssamhället, kvinnornas nya situation, ungdomskultur, världspolitiken, ekonomiska krisen på 1970-talet, 1980-talets ökade klassklyftor, invandring m.m.

Spara som favorit
          

Del 13 av 16 "Från dröm till terror – en film (7:11 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

Spara som favorit
          

Del 14 av 16 "Från dröm till terror – en film (10:16 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

Spara som favorit
          

Del 15 av 16 "Från dröm till terror – en film (12:30 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15

Spara som favorit
          

Säsong 2, del 4 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i 1980-talet (58:37 min): Luftig smördeg, lätta mousser, fluffiga suffléer, pärlande viner och gula Blend. Veckans kock: Stefano Cattenacci. Övriga medverkande: Karin Johannisson, Orvar Löfgren, bröderna Herrey m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Del 2 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i 1970-talet (58:31 min). Bruna grytor, röda fanor, p-piller, progg, konserver, fondue och billigt rödvin. Sjuttiotalskock: Elisabeth Johansson. Övriga medverkande: Ebba Witt-Brattström, Björn Gustafsson, Åsa Linderborg, Tony Irving, Mona Sahlin m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Nationalismens och imperialismens tidevarv (1815-1914) då Europa styrde världen.

Under 1900-talets början demokratiserades Sverige samtidigt som landets ekonomi blev allt bättre. Vid mitten av 1900-talet hade Sverige blivit ett...

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Många av världens länder lider av fattigdom och överbefolkning p.g.a. en ojämn fördelning av jordens resurser. Men vad görs för att skapa en...

Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och NATO). Kalla krigets drivkraft...