Bild:
M

Bosnien-Hercegovinas historia

Det område som idag utgör Bosnien-Hercegovina var en del av det romerska imperiet. På 1300-talet blev Bosnien självständigt och sedan tog de turkiska osmanerna över. Efter 400 år i det osmanska riket hamnade Bosnien 1878 under dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Mordet i Sarajevo på monarkins tronarvinge 1914 blev tändande gnista för första världskriget, och

efter kriget bildades Jugoslavien. Under andra världskriget invaderades landet av de tyskallierade axelmakterna och Bosnien drabbades av hårda inbördesstrider.

Dagens Bosnien-Hercegovina erövrades av romarna under århundradena före vår tideräknings början. De folkgrupper som då bodde där var förmodligen illyrer, indoeuropeiska stammar som sedan länge fanns på västra Balkan. Romarna bildade provinsen Illyricum. Efter romarrikets delning 395 hamnade provinsen småningom under Östrom, eller Bysantinska riket.

Med början på 500-talet invandrade slaviska folk från nordöst. De följande århundradena växlade överhögheten över området mellan bysantinska, serbiska och ungerska furstar.

Osmanska riket

På 1300-talet blev Bosnien ett självständigt kungarike men försvagades snabbt av inre strider och turkiska angrepp. Osmanerna intog landet 1463. Hercegovina var 1448–1483 ett självständigt hertigdöme (namnet kommer från det tyska ordet för hertig) men kuvades till sist också av turkarna. Dessa försökte inte aktivt värva invånarna till islam utan var framför allt intresserade av dem som skattebetalare och soldater. Största delen av den bosniska adeln valde ändå att gå över till islam för att få behålla sina gods och rättigheter. En del av bondebefolkningen följde exemplet. Vid början av 1600-talet var en majoritet av befolkningen muslimsk.

Det osmanska riket försvagades under 1800-talet och efter det rysk-turkiska kriget 1877–1878 sammankallade de europeiska stormakterna en kongress i Berlin för att dra upp nya gränser på Balkan. Kongressen beslutade att Bosnien och Hercegovina skulle förvaltas av den habsburgska dubbelmonarkin Österrike-Ungern ”för den turkiske sultanens räkning”.

1908 tog dubbelmonarkin över helt och 1910 fick Bosnien och Hercegovina en författning som gjorde de två delarna till ett enhetligt förvaltningsområde med en provinsregering i Sarajevo. Men Österrike-Ungerns annektering av Bosnien sågs med oblida ögon av serber som ville skapa ett sydslaviskt rike. I juni 1914 sköts den österrikiske-ungerske tronföljaren Franz Ferdinand till döds under ett besök i Sarajevo av Gavrilo Princip, en ung serbnationalist. Skottet i Sarajevo ledde till att Österrike-Ungern en månad senare förklarade krig mot Serbien, vilket i sin tur utlöste det första världskriget.

Jugoslavien bildas

Under kriget förhandlade den serbiska exilregeringen med kroater och slovener om att gå samman i en gemensam stat. När den habsburgska monarkin hade kollapsat utropades i december 1918 "Serbers, kroaters och sloveners kungarike" under Serbiens regent Aleksandar Karađorđević. Därmed var grunden lagd till den sydslaviska stat som 1929 döptes om till Kungariket Jugoslavien (jugo betyder syd).

Landets sammanhållning hotades av interna motsättningar, främst mellan serber och de kroater som inte ville styras från Belgrad. År 1934 mördades också den serbiske kungen, av kroatiska extremnationalister, när han var på statsbesök i Frankrike. Det största hotet mot landet visade sig dock komma utifrån: 1939 utbröt andra världskriget och två år senare invaderades Jugoslavien av axelmakterna och deras anhängare (Tyskland, Italien, Ungern och Bulgarien). Landet styckades upp och nästan hela Bosnien hamnade under den så kallade Oberoende staten Kroatien som med tyskt stöd styrdes av fascistorganisationen Ustaša och dess ledare Ante Pavelić. Ustaša ägnade sig bland annat åt förföljelse av judar, romer, politiska motståndare och den serbiska minoriteten som med tvång skulle omvändas från ortodox kristendom till katolicism.

Interna strider

Två rivaliserande motståndsgrupper i Jugoslavien stred mot ockupanterna och mot Ustašaregeringen: dels de kungatrogna och serbnationalistiska četnici (tjetniker), dels de så kallade partisanerna under det jugoslaviska kommunistpartiets ledare Josip Broz, alias Tito. De två motståndsrörelserna försökte först samarbeta men började snart bekämpa varandra. Tito ville skapa ett socialistiskt Jugoslavien efter kriget medan četnici ville återupprätta kungamakten. De inbördes konflikterna utvecklades till ett regelrätt inbördeskrig och de värsta striderna kom att stå just i Bosnien.

Partisanerna var mest framgångsrika och hade stöd av de allierade (Storbritannien, Frankrike, USA och Sovjetunionen). Partisanerna intog Belgrad i september 1944 och bildade vid krigsslutet regering med Tito som premiärminister. En tiondel av Jugoslaviens befolkning hade då mist livet. Fler offer hade skördats i de interna striderna än i kampen mot ockupationsmakterna.

Läs i Landguiden om Bosnien-Hercegovinas historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Det område som idag utgör Bosnien-Hercegovina var en del av det romerska imperiet. På 1300-talet blev Bosnien självständigt och sedan tog de turkiska osmanerna över. Efter 400 år i det osmanska riket hamnade Bosnien 1878 under dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Mordet i Sarajevo på monarkins tronarvinge 1914 blev tändande gnista för första världskriget, och

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Artiklar om Bosnien-Hercegovinas historia

M
Mattias Axelsson
2016-02-12
Under de senaste hundra åren har Europas karta behövt uppdateras ett flertal gånger. Här kommer listan över fem europeiska länder som slutat att finnas till de senaste hundra åren.
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-09-13
De krig som under första delen av 1990-talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt sammanhängande områden. Grymheterna...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-09-20
Det krig som under första delen av 1990-talet fördes i det forna Jugoslavien hade etnisk rensning som mål. Serber, kroater och muslimer har velat skapa etniskt sammanhängande områden....
M
Carsten Ryytty
2013-12-08
Den 28 juni 1914 mördades Österrikes tronföljare Frans Ferdinand i Sarajevo. Aldrig har ett så illa planerat terrordåd orsakat så många människors död. Som en följd av attentatet utbröt första...

Länkar om Bosnien-Hercegovinas historia

Sortera efter:
          

Genomgång (14:12 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om skotten i Sarajevo - den utlösande orsaken till första världskriget.

Spara som favorit
          

Omfattande avsnitt på Forum för levande historias webbplats där du kan fördjupa dig i krigsförbrytelserna som ägde rum under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet. Nationalismen växte sig stark i flera av de forna öststaterna. Men ingenstans blev konsekvenserna så förödande som i forna Jugoslavien. Där brukades nationalismen för att påvisa olikheter och fiendskap mellan grupper. Ett centralt inslag i polemiken som förde parterna mot varandra var kopplingar till den egna historien...

Spara som favorit
          

Forum för levande historia i samarbete med Den Globala Skolan tar 20 förväntansfulla, kunskapstörstande lärare på en resa till Bosnien-Herzegovina. Vi reser i historiens spår för att påminna oss om vad vi människor är kapabla att göra mot varandra. För att medvetandegöra och lyfta fram mekanismer som kan leda till nationalism, krig, ödeläggelse och folkmord. I Srebrenica, Vukovar, Jasenovac, Mostar blir ingenting banalt, ingenting enkelt. Utan på riktigt. På dessa platser möter vi historien. Och oss själva. Följ med...

Spara som favorit
          

Nytt material från Forum för levande historia som handlar om bruk och missbruk av historien, om nationalism och hur det kan leda till intolerans, krig och etnisk rensning. Materialet tar också upp hur man går vidare efter en djup konflikt. Den livsfarliga historien är ett pedagogiskt material för gymnasielärare. Utgångspunkten är den nationalistiska framväxten i forna Jugoslavien under slutet av 1980-talet. I fokus står folkmordet i Srebrenica i juli 1995.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias hemsida hittar du en faktaskrift i pdf-format (100 sid) av Diana Amnéus som analyserar staters och FN:s säkerhetsråds externa »ansvar att skydda« människor från allvarliga brott mot internationell rätt, såsom folkmord, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och etnisk rensning.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Martin Skoog berättar om skotten i Sarajevo och bakgrunden till attentatet. Ledare för ultranationalistiska Svarta handen var general Dragutin Dimitrejevic. När bosniern Gavrilo Princip sköt ärkehertig Franz Ferdinand var det på generalens uppdrag...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison ger en redogörelse för händelseförloppet.

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Bosnien-Hercegovina. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Joachim Brink berättar om det grymma kriget i Bosnien 1992-1995. Det har kallats Europas största katastrof i modern tid. Under tre och ett halvt år utkämpades ett rått och brutalt krig i Bosnien där civil­befolkningen var uttalade måltavlor.

Spara som favorit
          

På Sveriges Radios webbplats kan du läsa en artikel om kriget i Bosnien och massakern i Srebrenica 1995. Kriget i Bosnien och Hercegovina inleddes i april 1992 och kom att få mest förödande konsekvenser av alla konflikterna i det forna Jugoslavien. Bosnien och Hercegovinas strategiska position gjorde att såväl Serbien som Kroatien försökte dominera stora delar av landets territorium...

Spara som favorit
          

Kooperation Utan Gränser är en biståndsorganisation som hjälper fattiga att själva ta sig ur fattigdomen. Här kan du läsa om deras arbete i några länder i Östeuropa, varför de är där, vad de gör och allmän kortfattad fakta om landet. Fakta om landet hittar du längst ned på "landets sida".

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om Jugoslaviens partisaner under ledning av Tito och deras motståndskamp mot det nazistiska förtrycket. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

På Joakim Wendells hemsida Historia 2 kan du läsa om nationalismen på Balkan under 1800-talet. Nationalismen blev här en splittrande kraft som bidrog till att lösa upp det Osmanska riket och få det Österrikiska väldet i gungning. Händelserna skulle senare leda fram till skottet i Sarajevo och första världskriget.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Jugoslaviens konfliktfyllda historia under 1800- och 1900-talet.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD om Balkankrigen belysta av serbiska källor. När debattörer hävdar att det var EU eller USA som bar skuld till Balkankrigen är boken "Indictment at the Hague" en välkommen påminnelse om krigens orsaker och profitörer. Boken visar att utrensningarna av icke-serber var välorganiserade operationer och inte byggde på "historiskt hat"…

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Bosnien-Hercegovinas geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Bosnien-Hercegovina. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med...