Ekonomi och handel på medeltiden
Att låna ut pengar mot ränta betraktades länge som ocker. Men det var också under medeltiden som de första bankerna kom till. Målning av Quentin Massys, 1514.

Ekonomi och handel på medeltiden

Medeltidens jordbrukssamhälle

Det medeltida samhället var helt baserat på jordbruk. Handeln och livet i städerna var därför beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket. Medeltidens städer var små och handeln var länge dåligt utvecklad. Ekonomin fick därmed liten betydelse för samhällets utveckling. Dålig trygghet för liv och egendom var också ett hinder för handelns utveckling. Den handel som ägde rum under medeltiden var i första hand till för att tillfredsställa människornas behov, inte penningsamlandet.

Det rådde fri handel, men också förbud mot att låna ut pengar mot ränta

Enligt kyrkans idéer var människans tillvaro på jorden bara ett förspel till det kommande eviga livet i himlen. För att komma till himlen skulle man uppträda som en god kristen och hjälpa andra. I det medeltida samhället var idén om fri handel väl utbredd eftersom Gud skapat jorden med mer resurser på vissa ställen och mindre på andra. Genom fri handel kunde man rätta till detta, för det var antagligen så Gud ville ha det. Att låna ut pengar mot ränta var i regel förbjudet och betraktades som ocker (d.v.s. att utnyttja någon i beroendeställning). Inga kristna fick därför arbeta med bankverksamhet, det fick istället andra religionsutövare ägna sig åt. En följd av detta blev att många judar kom att syssla med penningutlåning. Judarnas liv i de kristna länderna var nämligen hårt reglerade. De var oftast hänvisade till att bo på vissa ställen och fick bara arbeta med vissa yrken. Förutom detta var de enligt de kristna lagarna förbjudna att äga jord eller bedriva hantverk i något skrå (se nedan). Det enda som ibland återstod för judarna var köpenskap och handel.

Det medeltida skråväsendet

I de europeiska städerna var köpmännen organiserade i gillen för att reglera handeln (regler om konkurrens m.m.) och för att bättre kunna tillgodose sina intressen gentemot länsherrar och kungar. Hantverkarna var också organiserade i liknande sammanslutningar som kallades skrån. Varje hantverk hade sitt eget skrå. Skråväsendet var uppbyggt så att ingen utan gesällbrev (ett certifikat) fick bedriva hantverk mot betalning inom sitt yrke. För att få ett gesällbrev var man först tvungen att bli gesäll (lärling) hos en eller flera mästare tills man ansågs värdig. Efter examen fick gesällen ett gesällbrev och kunde sedan öppna eget och med tiden kanske själv bli mästare och ta emot gesäller.

SO-rummet.se

Innan köpmän och bönder släpptes in i staden var de tvungna att betala tull för sina varor vid någon av stadsportarna.

Penninghushållningen ökar i betydelse

Under senare delen av medeltiden började städerna växa i större omfattning än tidigare. Därmed ökade också städernas betydelse för handeln som koncentrerades inom deras stadsmurar. Handeln blev på så sätt också lättare att kontrollera. Detta gynnade dem som styrde över staden, t.ex. stadsrådet, länsherren eller kungen, som då kunde göra stora vinster genom tullar och andra avgifter.

I samband med att allt mer av handeln förlades till de växande städerna, blev landsbygdens befolkning oftare tvungna att besöka städerna för att kunna sälja och köpa varor.

Den ökade handeln i städerna innebar att penninghushållningen fick större betydelse än tidigare.

SO-rummet.se
Marknad i en holländsk stad vid slutet av medeltiden.

Användbara begrepp

Tull är en avgift som måste betalas för vissa varor som införs i ett land, stad eller annat område.

Internationell: Ett adjektiv som ofta beskriver samspel och förbindelser mellan länder i olika sammanhang.

Marknad: En plats där köpare och säljare möts. En marknad kan därför vara summan av många aktörers agerande, t.ex. inom en viss bransch eller inom internationell handel.

Konkurrens: När flera företag eller enskilda aktörer tävlar på en gemensam marknad.

Monopol: En marknad där det bara finns ett företag (ingen konkurrens).

Skråväsen: Ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, ämbeten, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol inom deras arbete. Skråväsendet innebär också att bara de som var medlemmar i ett ämbete fick ägna sig åt yrket.

Import: Köp och införsel av varor över en tullgräns, exempelvis från ett annat land.

Export: Utförsel och försäljning av varor utanför ett lands gränser.

Kommersiell verksamhet är en sysselsättning som omsätter pengar och vars avsikt är att ge intäkter (vinst).

Den växande penninghushållningen i städerna bidrog i sin tur till en ökning av handeln över lag. Det alltmer vanliga bruket av pengar medförde att hantverkare började tillverka varor även för andra än folket som bodde i trakten eftersom betalningen kunde ges i klingande mynt istället för i naturaprodukter.

Det var under den här perioden, under senmedeltiden, som det moderna bankväsendet började ta form.

Handeln blir mer specialiserad

Utvecklingen av handeln ledde till en tilltagande uppdelning av produktionen även på ett internationellt plan då olika områden runt om i Europa började specialisera sig på att tillverka specifika varor i större omfattning än tidigare. I Flandern tillverkades exempelvis textilier av ull som inköpts från England. Och i städerna i Norditalien producerades glas, läderarbeten och handsmide. Handeln mellan olika områden inom Europa kom på så sätt att stimuleras.

SO-rummet.se
Flandern (norra Belgien) var ett av Europas stora handelscentra under medeltiden. Här låg flera stora handelsstäder såsom Brügge, Gent och Antwerpen.

Det medeltida Europa kan delas in i tre stora handelscentra: Flandern, det Nordtyska kustområdet och Norditalien.

  • Flandern (norra Belgien) fungerade som basområde för handeln med Frankrike, England och västra Tyskland.
  • Från det Nordtyska kustområdet bedrevs handel med länderna kring Nordsjökusten, Östersjöområdet och Ryssland.
  • I södra Europa utgjorde de stora städerna i Norditalien en utgångspunkt för den europeiska handeln med Orienten.

Hansan dominerade Nordeuropas handel

För att få billigare och säkrare transporter slöt sig ibland köpmän samman och bildade handelsförbund. Det mest kända är Hanseförbundet, även kallat Hansan, som var ett kommersiellt och politiskt förbund mellan olika handelsstäder, s.k. hansestäder, runt Östersjön och Nordsjön.

Hansan omfattade som mest nästan 100 städer, av vilka Lübeck var den ledande (karta).

Hansan dominerade handeln i norra Europa från mitten av 1300-talet fram till mitten av 1600-talet och hade under vissa perioder ett starkt politiskt inflytande över de nordiska länderna.

Kartan här nedan visar Hansans viktigaste handelsrutter.


 

Uppgifter och frågor

  1. Varför skulle man kunna påstå att den medeltida handeln styrdes av jordbruket?
     
  2. På vilket sätt var judarna viktiga för Europas ekonomi under medeltiden?
     
  3. Förklara hur skråväsendet fungerade.
     
  4. Penninghushållningen (användningen av pengar) ökade under slutet av medeltiden. Hur gick det till och vad berodde det på?
     
  5. Vad ledde den ökade användningen av pengar till? Vilka följder fick det för den internationella handeln? Varför?
     
  6. Berätta kortfattat om de tre största handelsområdena i Europa under medeltiden.
     
  7. Nämn några viktiga fakta om Hansan.

Medeltidens jordbrukssamhälle

Det medeltida samhället var helt baserat på jordbruk. Handeln och livet i städerna var därför beroende av de förändringar och den tillväxt som skedde inom jordbruket. Medeltidens städer var små och handeln var länge dåligt utvecklad. Ekonomin fick därmed liten betydelse för samhällets utveckling. Dålig trygghet för liv och egendom var också ett hinder för handelns utveckling. Den handel som ägde rum under medeltiden var i första hand till för att tillfredsställa människornas behov, inte penningsamlandet

06 december 2014

ANNONS

Webbsidor om Ekonomi och handel på medeltiden (26 st)

Sortera efter:
          
SO-rummet.se
Popularitet (9 votes)

Pedagogisk genomgång (9:44 min) för mellanstadiet som handlar om Sverige på medeltiden. Filmen är gjord av SO-läraren Johan Arnell och fokuserar på politisk makt och handel. Här berättas om böndernas roll, kungar och Hansan.

          
Popularitet (1 vote)

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om hur det gick till när mynt började användas i Sverige. Den ”viktekonomi” som rådde under vikingatiden innebar att Sverige blev frånåkt ekonomiskt...

          
Popularitet (1 vote)

På Fotevikens museums hemsida finns några faktahäften i pdf-format som behandlar vikingatiden ur olika perspektiv. Du hittar materialet längst ned på sidan. Häftena har titlarna: Vikingatida mynt, Vikingatida mått & vikt, Lag och rätt på vikingatiden, Vikingatida handel samt  De första danska och skånska städerna.

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om pantbankernas historia från antiken till idag. Ett av de äldsta kända yrkena i mänsklighetens historia är pantlånarens. Redan för mer än 2000 år sedan bedrevs pantlånerörelse i Kina med lånevillkor som var osedvanligt generösa med dagens mått mätt. Lånetiden var upp till tre år och räntan så låg som tre procent...

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i Wikipedia där du kan lära dig allt om skråväsendet som reglerade hantverkarnas verksamhet förr i tiden. Skråväsendet var ett organisationssystem för de borgare som var hantverkare. Yrkesutövarna inom de olika hantverksyrkena var sammanslutna i olika föreningar, skrån, med särskilda privilegier som innebar ett visst monopol på deras arbete...

          
Popularitet (2 votes)

Avsnitt på webbsidan Historia 2 där du kan läsa om utvecklingen av handeln i Europa, Asien och Afrika under medeltiden. Webbsidan drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.

          
photos8.com
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnar Dahl berättar om synen på rikedom under medeltiden. Under medeltiden var affärslivet en angelägenhet för teologer och filosofer. Men det var inte enskilda människors rikedom som främst debatterades, utan vad en ohämmad vinningslystnad skulle kunna göra med samhället...

          
Man vyi
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Gotlands viktigaste exportvara på medeltiden - kalksten. När medeltidens européer startade sina många och storslagna kyrkobyggen växte plötsligt efterfrågan på något Sverige har gott om - sten. På relativt kort tid trädde Gotland fram som storleverantör, inte minst på grund av det centrala läget i Östersjön...

          
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hederskodex i samband med affärsuppgörelser förr i tiden och idag. Under medeltiden och renässansen byggde affärsuppgörelser på personlig heder och ära. Att förlora sitt goda namn var en stor olycka för företagare och handelsmän. I dag ser det annorlunda ut, konstaterar historikern Gunnar Dahl som själv har ett förflutet som affärsman...

          
Visipix.com
Popularitet (1 vote)

Artikel i tidningen Populär Historia som skildrar handeln med kryddor genom historien - från antiken t.o.m. 1600-talet . Att placera kryddorna i historiens kuriosakabinett är ett misstag. Deras roll inom kokkonsten och den folkliga föreställningsvärlden är visserligen betydande. Men därutöver gäller att få, om ens några, varor har betytt så mycket för västerlandet och för den internationalisering av handeln som inleddes långt före den industriella eran…

          
Schedel
Popularitet (1 vote)

Kort artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om staden Lübecks historia. Hansestaden vid Östersjöns kust har en lång tradition som köpstad…

          
Lawrence OP
Popularitet (1 vote)

Historia.se är en portal för historisk statistik. Här hittar du bland annat en prisomräknare som räknar om gamla penningsummor till dagens penningvärde (mellan åren 1290-2008). Funktionen är ett utmärkt hjälpmedel för historiearbeten i skolan. Här kan du t.ex. se hur mycket 10 daler silvermynt var värt år 1720 omräknat i dagens penningvärde och valuta.

          
CNG
Popularitet (1 vote)

På Skattebetalarnas webbsida kan du läsa en artikel av Åke Jungdalen som berättar kortfattat om skattesystemet under svensk medeltid. I alla samhällen oavsett världsdel och kultur uppstår ett behov av en rättsskipning och ett försvar. En del av befolkningen tilldelas uppgiften att skydda och upprätta lag. För att försörja dem måste jordbrukarna i eget intresse betala skatt…

          
Popularitet (2 votes)

Artikel i tidningen Populär Historia där Folke Schimanski berättar om Hansan. Hansan var en monopolitisk sammanslutning med kommersiella och politiska funktioner. Den dominerade norra Europas handel under en stor del av medeltiden. Men kan man se Hansan som en förelöpare till EU? Den tyske historikern Rolf Hammel-Kiesow anser att det finns gemensamma drag...

          
Popularitet (1 vote)

Terra Scaniaes faktasida om Hansan. Här kan du läsa om Hansans historia, verksamhet och dess betydelse för medeltidens Europa.

          
WorldImages
Popularitet (2 votes)

Skatteverkets omfattande och trevliga faktasida om de svenska skatternas historia. Här kan du läsa om svensk ekonomi och politik från medeltiden till slutet av 1900-talet. Skatteväsendet utgör den "röda tråden".

          
Godewind
Popularitet (1 vote)

På Bengans historiasidor kan du läsa om Hansans verksamhet och historia. Hansan startade under 1100-talet som en sammanslutning av nordtyska köpmän som handlade på Östersjön och Nordsjön och kontor öppnades snart i de städer där de handlade mest, som Visby, Bergen och Riga...

          
Doc Brown
Popularitet (1 vote)

På Kalmar läns museums webbsida hittar du massor av fakta om de många hansestäderna runt Östersjön. Här kan du läsa korta beskrivningar över några av de viktigaste städerna.

          
Elian
Popularitet (1 vote)

Kalmar läns museums faktasidor om Hansan. Under stora delar av medeltiden kontrollerades handeln i Östersjön av det mäktiga handelsförbundet Hansan som utgjorde en stark ekonomisk och politisk makt under flera hundra år…

          
Visipix.com
Popularitet (2 votes)

På Kalmar läns museums webbsida hittar du massor av fakta om medeltidens handel i Norden. Handeln mellan olika städer och regioner i Östersjön var mycket livlig under medeltiden. Under 1000-talet och 1100-talet fick flera handelsplatser stor betydelse. Under 1200- och 1300-talen ökade handeln kraftigt och Hansan blev det största handelsföretaget…

ANNONS

Prenumerera på innehåll

Om SO-rummet

SO-rummet är en gratis digital lärresurs och Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Webbplatsen ger dig snabb och enkel tillgång till ämnestexter och SO-länkar som kan användas i undervisningen och skolarbeten. Länksamlingen hänvisar endast till granskade artiklar och webbsidor på svenska.
 
SO-rummet riktar sig främst till elever och lärare på högstadiet och gymnasiet, men även till högskole- och universitetsstuderande samt alla andra som är intresserade av de fyra SO-ämnena.

Syftet med SO-rummet är att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna faktatexter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla bra och fria SO-resurser som finns utspridda på Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.

Läs om vilka som står bakom webbplatsen >>

Hur man använder SO-rummet

Webbplatsen innehåller massor med material och nästan sextusen länkar som är fördelade efter olika teman i hundratals kategorier, allt inom ramarna för de fyra SO-ämnena: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap.
 
Om du behöver hjälp med att hitta material eller orientera dig på webbplatsen så kan du läsa om hur man hittar på SO-rummet. Här finns all hjälp du behöver samt beskrivningar av webbplatsens funktioner och uppbyggnad.

 

Användning av material

För bildmaterialet på SO-rummet gäller i allmänhet olika typer av licenser. Många av bilderna är upphovsrättsskyddade medan andra har Creative Commons-licenser eller andra liknande licenser. Några av bilderna är helt fria att använda. Om du vill bruka en bild i eget syfte, så måste du själv ta reda på om bilden är fri att använda eller vilka villkor som gäller. Detta gör du genom att klicka på bildlänken som finns under de flesta bilderna. Om en bildlänk saknas är bilden i regel upphovsrättsskyddad och kan inte användas utanför SO-rummet.

SO-rummet ansvarar inte för andras användning av webbplatsens material. Om du är upphovsrättsinnehavare och anser att SO-rummets användning av ditt material bryter mot upphovsrätten och bör plockas bort, så är du välkommen att meddela oss så att vi kan ta bort materialet.

Vi vill gärna att SO-rummet används som kunskapskälla, till exempel av elever och lärare i skolundervisningen. Det är därför fritt fram att använda webbplatsen som grund eller underlag för skolarbete. SO-rummets texter* får skrivas ut och användas i skolan och för privat bruk, men uppge alltid källa! Det måste framgå tydligt vem som skrivit texten och varifrån materialet kommer (inkl. länk/ar). Vi tycker så klart att det är kul om texterna kommer till så stor användning som möjligt så länge nyttjandet inte missbrukas. Kontakta oss om du har frågor.

*För användning av texterna i avsnitten om Världens länder (hi, ge och sh) hänvisar vi till Landguiden som drivs av Utrikespolitiska institutet.