L

Stormningen av Bastiljen - inledningen på franska revolutionen

Den 14 juli 1789 stormade befolkningen i Paris den medeltida fästningen Bastiljen. Stormningen av Bastiljen kom att bli en symbol för folkets seger över förtryckarna. Därför har den 14 juli blivit Frankrikes nationaldag.
Bild:

Stormningen av bastiljen 14 juli 1789 brukar ses som startskottet till den franska revolutionen.

Användes som fängelse

Bastiljen var en fästning som byggdes i slutet av 1300-talet. Senare på 1600-talet hade den gamla försvarsanläggningen blivit hopplöst omodern och fick istället tjäna som ett fängelse.

Bastiljen var en över 30 meter hög, mörk rektangelformad borg med åtta runda torn. Runt fästningen fanns en 25 meter bred vallgrav.

Rykten om hemskheter i Bastiljen

1789 hade myndigheterna planer på att riva denna gamla fästning. Det cirkulerade många myter och skräckhistorier om Bastiljen och dess fruktansvärda fängelsehålor. Bland annat beskrev ett rykte att Bastiljen användes som ett fägelse för politiska fångar som på ett eller annat sätt hade kritiserat kungamakten. I själva verket var dessa skräckhistorier enbart påhittade.

Fakta om franska revolutionen

Franska revolutionen  (1789-1799) började som ett uppror mot politiska och ekonomiska orättvisor i landet.

Kungligt envälde (diktatur), höga skatter, missväxt och en föråldrad ståndsriksdag där inte folket fick vara med och bestämma, utgjorde förutsättningar för ett uppror.

Med inspiration från bl.a. upplysningens idéer och amerikanska revolutionen lämnade det tredje ståndet (borgarna och bönderna) riksdagen 1789 och utropade sig själva som Nationalförsamlingen (Frankrikes riksdag). Adelns och prästerna privilegier avskaffades och man utropade de mänskliga rättigheterna: frihet, jämlikhet och broderskap.

Franska revolutionen blev snart allt mer blodig. Kungafamiljen avrättades 1792 och tiotusentals (verkliga eller inbillade) revolutionsmotståndare gick samma öde till mötes. Tio år efter revolutionens start tog Napoleon makten. Revolutionen var därmed över.

Den franska revolutionen fick enorma politiska följder i Frankrike och Europa. Det gamla ståndssamhället började falla sönder runt om i Europa. Nya idéer om frihet, medborgarskap och mänskliga rättigheter spred sig över kontinenten. Idéer som vi idag ser som självklara, men som utan den franska revolutionen 1789 kanske inte hade slagit igenom.

När Bastiljen stormades fann man bara sju välnärda fångar i borgen. Dessutom var ingen av dem inspärrad för politiska brott. Fyra av fångarna var falskmyntare. Två andra var sinnessjuka, den ene av dem trodde att han var Julius Caesar. Den sjunde var en greve som satt inne för incest.

Även berömdheter hade suttit inspärrade på Bastiljen. En av dem var den ökände markis de Sade. Mest känd är förmodligen författaren och filosofen Voltaire som var inspärrad där en kort tid. Voltaire skriver också om sin mystiske medfånge Mannen med järnmasken.

Parisarna beväpnar sig

I början av juli 1789 gick rykten om att kungen och adeln drog samman trupper för att jaga bort nationalförsamlingen (riksdagen) som hade samlats i Paris och Versailles som låg drygt 2 mil utanför huvudstaden. Paris gator skulle röjas med kulor och bajonetter. Parisarna började beväpna sig.

Ett stort antal gevär och några kanoner hämtades från Les Invalides - ett militärsjukhus för krigsveteraner som samtidigt hade en stor vapendepå i källaren.

Milisen (de beväpnade parisarna) saknade dock fortfarande kulor och krut. Men detta hade man tänkt hämta inne i Bastiljen. Där inne fanns nu stadens hela krutreserv. Dagen innan hade nämligen befälhavaren för trupperna i Paris, baron de Beseval, placerat 15 000 kilo krut i Bastiljen.

Många av soldaterna som var förlagda till Paris sympatiserade med folket och anslöt sig till upproret.

Den 14 juli tågade en stor folkskara mot Bastiljen för att förse sig med vapen och krut som fanns i fästningen.

Vid denna tid försvarades Bastiljen av omkring 82 äldre soldater som hade fått förstärkning av 33 schweiziska legoknektar. Kommendanten hade sett till att fylla på lagren med vapen och krut när oroligheterna började i Paris. Dessutom hade sex vagnslaster sten och järnskrot förts upp på tornen som försvar vid anfall.

Bild:

Parisare och några soldater (som anslutit sig till upproret) i stid med Bastiljens försvarare. I Bastiljen fanns krut som skulle tända folkets revolution.

Bastiljen stormas

På morgonen den 14 juli utväxlades skott mellan försvararna i Bastiljen och befolkningen i Paris. Efter några timmars segslitna förhandlingar gav kommendanten plötsligt upp. Då hade han fått i löfte att ingen av soldaterna i Bastiljen skulle skadas. Vid det laget hade endast en person bland försvararna dött. Bland angriparna var det värre ställt. Minst 98 revolutionärer låg döda på marken utanför fästningens murar, och ytterligare 73 var skadade.

När vindbryggan fälldes ner och Bastiljens stora port öppnades, så dödades tre av officerarna. Kommendanten de Launay fördes därefter bort mot stadshuset som låg en bit därifrån. När eskorten nästan var framme sprang några ur folkmassan fram och dödade de Launay med knivar, sablar och bajonetter. Senare samma natt fördes hans avhuggna huvud uppsatt på en stång i triumf genom Paris gator.

Revolutionen spred sig därefter snabbt genom staden och senare även ut på landet. Ute på landsbygden gav sig folket på de stora herrgårdarna och godsen, som antingen övergavs eller förstördes.

Överallt i landet började de gamla maktstrukturerna att lösas upp (kungens, adelns och prästernas makt över den övriga befokningen). I Paris tog borgerskapet (borgarna) makten.

Bild:

Bastiljen revs under franska revolutionen.

Kungen drar bort soldaterna från Paris

När kungen (Ludvig XVI) fick reda på att många av soldaterna hade vägrat skjuta på folkmassan blev han rädd att hela staden skulle göra uppror. Han drog därför bort trupperna från Paris och Versailles. Nationalförsamlingen var räddad.

Dagen då Bastiljen stormades har blivit en av de allra viktigaste i Frankrikes historia. Idag är den 14 juli Frankrikes nationaldag.

Bastiljen rivs

Redan dagen efter att Bastiljen erövrats började parisarna riva fästningen.

De som deltog i stormningen fick hederstiteln ”Bastiljens erövrare”. Omkring 900 personer belönades på detta sätt.

Uppgifter och frågor

1. Beskriv Bastiljen.

2. Varför anföll folket Bastiljen?

3. Vad för slags fångar satt i Bastiljen?

4. Varför har 14 juli blivit Frankrikes nationaldag?

 

Text: Robert de Vries (red) och Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare

Uppdaterad: 06 juli 2017
Publicerad: 26 april 2017