Idag används ofta benämningen fascism för att beskriva extremnationalistiska rörelser som uppstod i många av mellankrigstidens europeiska länder och de idékomplex som dessa konkretiserade i politisk form, i Italien under namnet fascism och i Tyskland under namnet nationalsocialism (nazism).
M

Fascism och nazism

Fascismen och nazismen (nationalsocialismen) är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism och idén om den starkes rätt. Statens behov är viktigare än folkets behov.

Fascismen

Efter första världskriget uppträdde Benito Mussolini, svartskjortorna och fascismen på den politiska arenan i Italien. De förespråkade en aggressiv nationalism där det egna folkets kultur utmålades som överlägsen andra folks kulturer.

I Italien rådde efter första världskriget hög arbetslöshet och svåra sociala förhållanden. De förbittrade arbetarna vände blickarna mot det nybildade Sovjetunionen. Den kommunistiska agitationen (propagandan) vann många välvilliga åhörare. Strejker och fabriksockupationer blev allt vanligare. Arbetarna började alltså ockupera sina fabriker. Men motreaktionen kom. Unga män med svarta skjortor och beslutsam blick marscherade genom gatorna. Deras sång "giovinezza, giovinezza" förhärligade ungdomen och modet. De kallade sig fascister.

Från borgerligt håll kände man oro inför den socialistiska anstormningen. Därför fick den extremnationella fascismen med sin ledare Benito Mussolini många anhängare. Mussolini försvarade den privata äganderätten, påvedömet och kungamakten. Under dessa oroliga tider började också många längta efter en stark ledare.

Anhängarna till den fascistiska rörelsen kom huvudsakligen ur medelklassen. De var uppfyllda av nationell känsla. Socialismen, vilken uppfattades som en internationell rörelse, utmålades som huvudfienden.

Fascismen utlovade äventyr och hjältedyrkan och slog därför an på ungdomen. "Hellre en dag som ett lejon än hundra år som ett lamm", löd en av deras paroller.

De italienska fascisternas symbol. Fasci italiani di combattimento, italienska stridsknippen. Namnet kom från latinska "fasces", romartidens spökknippen. Dessa hade används som symbol för italiensk imperialism. Därför fick Mussolinis anhängare namnet fascister.

Staten upplevdes som ett gudomligt väsen. Individerna var till för statens skull. Det var inte staten som var till för individerna. Dock fanns inget av nazisternas rasism. Åtminstone inte i början. Demokrati och parlamentarism betraktades som en döende styrelseform. Det småaktigt vardagliga måste lämna plats för det övergripande storslagna nationella. Parlamentariskt käbbel skulle verka hämmande på nödvändig kraftutveckling.

Istället framträdde en ledarkult. Absolut lydnadsplikt till Il Duce, ledaren, krävdes. Massan ansågs sakna förmåga att se in i framtiden. Ledaren skulle frigöra folkets kampinstinkt. Han blev den samlande medvetenheten och kraften, som var en förutsättning för kamp och seger.

Fascisterna dyrkade kriget. Krig förklarades vara normaltillståndet för en stat. Barnen uppfostrades i krigisk anda och folket organiserades för kriget. Mussolini talade om sina åtta miljoner välbeväpnade soldater som endast väntade på hans marschorder. Hans flygvapen kunde "förmörka solen".

I Tyskland krävde nationalsocialisterna ett större territorium för sitt land - ett livsrum (Lebensraum). Italiens fascister krävde att Medelhavet skulle bli "Mare nostrum" (Vårt hav). Såväl Tyskland som Italien ansåg alltså att de inte hade tillräckligt med territorium. Men framtiden tillhörde dem. De framställde sig själva som unga kraftfulla och hungriga stater. Mussolini talade om sina landsmän som "varginnas söner". Enligt legenden grundades Rom av tvillingarna Romulus och Remus, vilka uppfostrats av en varginna. Nationalsocialisterna och fascisterna ställde sina länder som motsats till de gamla "trötta" men på kolonier övermättade demokratierna Storbritannien och Frankrike.

Därför gick Mussolinis Italien under andra världskriget samman med Nazityskland.

Nazismens idéer bygger på fascism, socialdarwinism och rasbiologi

Nazismen liknade i mångt och mycket den italienska fascismen men byggde därutöver en stor del av sin ideologi på rasistiska idéer. Här nedan följer en kort sammanfattning av historien bakom nazismens rasideologi.

Darwinismen eller evolutionsläran fick sitt namn efter Charles Darwin (1809–1882) som 1859 i sin bok Om arternas uppkomst beskriver hur endast de bäst lämpade individerna eller arterna i naturen överlever och driver utvecklingen framåt. Det dröjde dock inte länge förrän andra tänkare omsatte Darwins teori om naturens och arternas utveckling till att gälla även för samhällsutvecklingen. Dessa idéer kallas därför socialdarwinism (det är viktigt att påpeka att Darwin själv inte stod bakom dessa idéer). Enligt socialdarwinismen hade fattigdomen en funktion att fylla. Den rensar samhället från svaga individer och hindrar dessa att föra sina dåliga gener vidare.

NSDAP:s massmöte i Nürnberg 1936. Under nazisternas massmöten i staden Nürnberg demonstrerades den tyska folkgemenskapen där uppemot en halv miljon människor lyssnade på führern och svor sin lojalitet mot honom. Utöver det genomfördes stora paradmarscher av olika organisationer såsom Wehrmacht, SS, SA, Riksarbetstjänsten och Hitlerjugend m.fl. De här paraderna gick också igenom Nürnbergs gamla stadskärna där den entusiastiska folkmassan hurrade på dem.

Sveriges första nazistparti

1924 grundades Sveriges första nazistparti. 1931 slogs flera nazistiska grupper ihop till Sveriges Nationalsocialistiska Parti under ledning av Birger Furugård. Furugård, som tyckte om att uppträda i uniform, träffade Adolf Hitler flera gånger.

1933 förbjöd den svenska riksdagen politiska uniformer. Orsaken var att det hade blivit populärt inom vissa ungdomsförbund att klä sina sympatisörer i speciella kläder, vilket ledde till slagsmål mellan olika politiska grupper.

Charles Darwins kusin Francis Galton gick ännu ett steg längre och ville på samma sätt som i naturen gradera människoartens olika raser i en liknande skala av utvecklingsstadier. Genom en utrensning av mindre livskraftiga individer ville man förbättra människans biologiska natur.

Dessa tankar om eugenetik (biologisk rashygien) ansågs som helt vetenskapliga och politiskt korrekta i det sena 1800-talet och tidiga 1900-talets Europa.

Rasteoretikerna Joseph Arthur Gobineau och hans lärjunge Houston Stewart Chamberlain skapade termen "den ariska rasen" som beteckning för den mänskliga ras som man ansåg vara den mest högtstående. Dessa tankar upptogs sedan i nazisternas raslära, som bland annat ställde "arisk kultur" och "arisk vetenskap" i motsats till "judisk" som modernism och modern fysik.

Även Arierna delades upp i olika klasser där de högre klasserna utmärktes av människor med nordiska kännetecken som ljus hy, blå ögon och blont hår.

Den biologiska rasismens ideologi innebär en tro att individer i en ras delar en uppsättning av karakteristiska egenskaper, förmågor eller färdigheter, att drag av personlighet, intellekt, moral och kulturella beteenden ärvs och att detta innebär att raser kan rankas som medfött överlägsna eller underlägsna varandra.

Nazisterna utvecklade en rasideologi

Hitler byggde vidare på socialdarwinismens och rasbiologins idéer och menade att det inte bara pågick en kamp mellan olika arter utan också en kamp mellan olika raser, en kamp om lebensraum (livsrum).

I sin bok Mein Kampf utvecklar Hitler sin rasideologi och menar att de finns genetiska skillnader mellan olika raser. Högst utvecklad är den ariska germanska rasen dit det tyska och de nordiska folken tillhörde. Lägst i nazisternas ras-skala stod den judiska rasen.

Tanken på den germanska "rasens" överhöghet och utvaldhet kulminerade i Adolf Hitlers Mein Kampf och omsattes senare i praktiken av nazisterna under rasförföljelserna i samband med andra världskriget.

Bild:
NSDAP:s partiflagga från 1920, och från 1933 även Nazitysklands flagga, har blivit nazismens mest framträdande symbol.

Hitlers stora ambition var att förena alla tysktalande folk och skapa ett enda stortyskt ariskt rike. Men för att detta skulle kunna förverkligas behövdes mera lebensraum. I vart fall rättfärdiggjorde Hitler sin expansionspolitik österut med denna argumentation.

Enligt Hitler och nationalsocialismen var det viktigt att bevara den ariska rasen, det tyska folket, rent. Det ansågs naturligt och självklart att allt det svaga skulle slås ut så att rasen renades. På fullt allvar menade han att det pågår en kamp om överlevnad mellan raserna om vilken genetisk arvsmassa som ska få breda ut sig. I linje med detta förbjöds alla relationer mellan arier och icke-arier.

Så småningom, när nazisterna övertagit makten i Tyskland, inleddes en systematisk utrotning av de  "underlägsna" raserna och andra "icke önskvärda" människor. Äktenskap mellan icke-arier och arier förbjöds och de första som kom att utrotas i Nazityskland var utvecklingsstörda, handikappade och psykiskt sjuka personer. Samtidigt byggdes koncentrationsläger och därefter utrotningsläger för romer, judar, slaver, homosexuella, politiska fångar och andra människor som enligt nazismens människosyn inte var önskvärda i Tredje riket.

Nationalism och nazism

Folket och nationen är begrepp som får en nästan religiös betydelse i den nazistiska propagandan. Man exploaterar behovet av att känna gemenskap och känna sig behövd. I den tyska folkgemenskapen finns det plats för alla, alla behövs och det förväntas att alla skall ställa upp. Offer är ett ord som ofta används. Individen måste vara beredd att offra allt för gemenskapen, för folket, nationen, staten. Den offervillige och lydige folkkamraten, "Volksgenossen" är nazismens ideal.

För den som inte tillhör det tyska folket ser det mörkt ut. Och vem som är folkkamrat bestämmer ledaren och hans medarbetare, ofta på ett godtyckligt och inkonsekvent sätt. Inte heller rasläran och nationalismen är särskilt konsekvent. Rasrenhet blandas med friskhet och renhet. Svagheten föraktas. Bara den som kan kämpa och visa styrka är värd att tas på allvar i folkgemenskapen.

En antiideologi...?

Nazismen är ideologiskt närmast att betrakta som en antiideologi. Hitler och de ledande nazisterna var mycket kritiska och föraktfulla mot den typen av samhällsresonemang som vi brukar kalla för ideologi.

Politiska mål uppnås inte genom diskussion utan genom kamp. En genomtänkt reflektion av hur samhället skall styras och hur politiska mål skall uppnås var något förvekligande som demokrater och judar kunde syssla med. Nazisterna skapade politik genom handling och kamp. Makt är något man tar sig. Den som har visat handlingskraft och lyckats skaffa sig inflytande har även en rätt att utöva makt. Makt är rätt enligt nazismen!

Den politiska propagandan var därför ogenomtänkt och stundtals motsägelsefull. Känslan och det medryckande spelade större roll än argument och övertalning. Tanken var inte att övertala massorna, utan att få dem hänförda och medryckt. Nazismen vädjade i första hand till människors känslor och inte till intellektet. Läs om antisemitism >

De känslor som man främst spelade på var hatet mot det främmande och svekfulla och den egna förträffligheten och förmågan att åstadkomma något. Hur de skulle gå tillväga redovisades sällan, åhörarna lät sig ändå övertygas om att nazisterna skulle klara det. Den aggressiva självsäkerheten var så övertygande att ytterst få infrågasatte nazisternas idéer.

Det är därför ett ödets ironi att den ideologi som kastade världen in i ett världskrig och har miljontals liv på sitt samvete inte är en ideologi, utan en antiideologi.
 

Några relevanta begrepp

Ideologi: Idélära, en samling besläktade idéer om hur samhället eller världen är och ska vara och hur förändringar till det bättre ska genomföras. De viktigaste idéerna i ett politiskt system.

Fascism: Från början en italiensk politisk rörelse där man ville ha en stark stat styrd av en elit, d.v.s. de duktigaste och starkaste. Folkstyre eller demokrati gillas inte av fascister.

Nazism: Ett annat ord för nationalsocialism. Nazismen är en antidemokratisk och auktoritär ideologi som är prägld av stark nationalism och idén om den starkes rätt. Statens behov är viktigare än folkets behov.En stark ledare ska styra staten. Känd ledare: Adolf Hitler i Tyskland på 1930-talet.

Aggressiv nationalism: Det egna folkets kultur är den enda rätta och står därför över alla andra folks kulturer.

Det tyska blodet

Hitlers och nazismens rasbegrepp bygger på en föreställning om det tyska blodet. Ett helt irrationellt sätt att resonera. Ingen biolog, vare sig då eller nu, kan se någon skillnad på tyskt och t.ex. turkiskt blod. Ändå hävdade Hitler att blodsgemenskapen fanns där. Det säger en hel del om nazismens väsen, som en känslornas lära. Man vädjar till någon slags blodsmystik som finns i de gamla sagorna. Två personer som har blandat sitt blod ingår en mystisk förening med varandra.

Den tyska språkgemenskapen

En annan faktor som spelade roll för Hitlers raslära var språkgemenskapen. Det var det tyska språket som på något mystiskt sätt utgjorde grunden för det nazisterna kallade den "ariska rasen". Även om man från nazistisk sida inte ville erkänna det byggde de sitt resonemang på den språkvetenskapliga forskningen.

Det fanns en grupp människor som för c:a 4000 år sedan bodde någonstans på de rysk-asiatiska stäpperna och började vandra till Europa och Indien. Vi kallar dem därför oftast för indoeuropéer. De talade ett gemensamt språk, sanskrit och hade en gemensam religion, i övrigt vet vi mycket lite om dem. Troligtvis benämnde de sig själva som "Aryas". På 1800-talet började man lägga rasmässiga synpunkter på dessa indoeuropéer. Det gick inte att belägga dessa synpunkter biologiskt eller genetiskt, men eftersom den här gruppen människor talade ett gemensamt språk, så måste de ha tillhört samma ras, resonerade man. Språkgemenskap och rasgemenskap blev samma sak. Indoeuropéerna ställdes sedan mot andra grupper av människor, som talade språk som tillhörde andra språkfamiljer. Den semitiska språkgruppen blev då utvald som indoeuropéernas motpol. Indoeuropéerna var övermänniskorna och semiterna undermänniskorna.

Det första felaktiga slutsatsen man drog var att jämställa en språklig gemenskap med en rasmässig. Det andra stora felet var att helt sonika jämställa det semitiska med judar och det indeuropeiska eller ariska med det tyska. Judar ställdes mot tyskar i en ödesmättad kamp. När man analyserat detta efteråt ter det sig som absurt och det är svårt att förstå hur folk kunde gå på det. Svaret är nog att man aldrig gav sig tid att analysera vad nazisterna sa. De lät så övertygande att åhörarna svalde allt med hull och hår. De forskare som opponerade sig tystades ned eller förhånades. Skrämmande är också hur många vetenskapsmän på mycket lösa boliner ställde upp och försvarade nazismens helt ologiska rasteorier. En stor del av de främsta vetenskapsmännen var dessutom av judiskt ursprung och kunde av nazisterna beskyllas för att förvanska fakta. Det fanns en utbredd folklig uppfattning att judar åtminstone var lögnaktiga och därför mycket väl kunde förfalska sina forskningsresultat för att försvara sin sak. Vi måste också komma ihåg att européen på den här tiden inte var så kritisk och ifrågasättande som idag. I de flesta länder accepterade man det som framfördes på ett auktoritärt sätt och det kunde nazisterna.

I de stater som sedan kom att stå som nazismens motståndare, Storbritannien och Frankrike, var man inte så intresserade av att motarbeta rasläror som framställde den nordeuropeiska människan som överlägsen människor på sydligare breddgrader. Dessa var ju britter och fransmän i full färd med att kolonisera. Motståndet mot Hitlers rasteorier blev tunt och svagt. Nazisterna kunde ganska ostört bygga upp de kvasivetenskapliga teorier som passade deras syfte. Det Hitler främst ville rättfärdiggöra var en expansion österut. Han ville skapa rasmässiga argument för en erövring av Östeuropa. Därför skulle slaver framställas som mindre värda. Att även de slaviska språken är indoeuropeiska brydde man sig inte om. Näst efter judar sattes slaver lägst på rasskalan i Europa. Slaverna skulle förpassas österut eller bli slavar åt den germanska överrasen. Begreppet arier användes ibland för att beskriva det icke-judiska, ibland som beteckning för det icke-tyska. Det finns ingen konsekvens i resonemangen, fast det var som sagt inte heller nödvändigt, logik och resonemang satte nazisterna sig över. Nazismen var i grunden en antiintellektuell rörelse. Tänka och resonera ägnar sig demokrater och judar åt, vi ser till att något blir gjort. Vem bryr sig om motivet när allt redan är genomfört, resonerade man. Tyvärr får vi konstatera att på den punkten hade nazisterna rätt, få begärde faktaunderlag och ett logiskt underbyggt beslut, när resultatet var imponerande.

Uppgifter och frågor

  1. Hur kom fascisterna till makten i Italien?
     
  2. Hur såg fascismen på:
    a) Staten
    b) Makt
    c) Krig
     
  3. Vilka av fascismens idéer kan du hitta i nazismens ideologi?
     
  4. Förklara begreppet socialdarwinism.
     
  5. Vilka socialdarwinistiska influenser hittar du i den nazistiska rasideologin?
     
  6. Både fascismen och nazismen hade drag av nationalism. Förklara.
     
  7. Varför kan man säga att nazismen skulle kunna betraktas som en antiideologi (anti = mot)?

 

Litteratur:
Klas-Göran Karlsson, Europa och världen under 1900-talet, LiberAB, 2003.
Ian Kershaw, Hitler. En biografi, Bonnirs Förlag, 2010.
Hans och Örjan Nyström, Perspektiv på historien, Gleerups Förlag, 2002.
Adolf Hitler, Mein Kampf. Online Version, 1925.
Maurice Paléologue, Cavour, Wahlström & Widstrand, 1928
Sven Wikberg, Garibaldi, Fritzes, 1939


Text:  Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm, författare
          Per Höjeberg, lektor i historia på Norra Reals gymnasium
          Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi

          vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och
          historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Fascismen och nazismen (nationalsocialismen) är likartade antidemokratiska och auktoritära ideologier som är präglade av stark nationalism och idén om den starkes rätt. Statens behov är viktigare än folkets behov.

Fascismen

Efter första världskriget uppträdde Benito Mussolini, svartskjortorna och fascismen på den politiska arenan i Italien. De förespråkade en aggressiv nationalism där det egna folkets kultur utmålades som överlägsen andra folks kulturer.

I Italien rådde efter första världskriget hög arbetslöshet och svåra sociala förhållanden. De förbittrade arbetarna vände blickarna mot det nybildade Sovjetunionen. Den kommunistiska agitationen (propagandan) vann många välvilliga åhörare. Strejker och fabriksockupationer blev allt vanligare. Arbetarna började alltså ockupera sina fabriker. Men motreaktionen kom. Unga män med svarta skjortor och beslutsam blick marscherade genom gatorna. Deras sång "giovinezza, giovinezza" förhärligade ungdomen och modet. De kallade sig fascister.

Uppdaterad: 01 juni 2016

Annons

Lärarmaterial om Fascism och nazism

av:
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Skriften beskriver hur våldsbejakande högerextremism ser ut i det samtida Sverige. Författaren gör en historiskt tillbakablick, belyser internationella kopplingar, symboler och idéer.
av:
Forum för levande historia
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Filmen består av 10 avsnitt som belyser olika delar av Förintelsen. I filmen ställs frågan: Hur kunde det ske? Materialet kan användas från årskurs 7 och har svensk speaker.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Med hjälp av statistikverktyget factlab kommer vi här att tydliggöra och synliggöra skillnaden mellan demokrati och diktatur. Dessa båda begrepp kommer att ställas mot varandra för att eleverna skall få en uppfattning om demokratins fördelar och diktaturens nackdelar. De mänskliga rättigheterna kommer att vara i centrum.

Artiklar om Fascism och nazism

M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-02-07
Del 5 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas syn på familjen och kvinnans roll. I Nazityskland reducerades kvinnorna till kroppar. Först och främst...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-01-22
Del 4 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas effektiva propagandaapparat vars viktigaste delar utgjordes av tidningar, radio, film, musik och konst...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2016-01-20
Del 2 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas politiska massmöten som i själva verket var iscensatta massriter som hade organiserats och planerats av...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-12-16
Få personer i historien har i vår egen tid blivit så ökända som Adolf Hitler, diktatorn som ensam startade den kanske största katastrofen i mänsklighetens historia - andra världskriget. Men hur...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-12-16
Under 1923 hade den rådande hyperinflationen och de många strejkerna resulterat i ekonomiskt och socialt kaos i hela Tyskland. Hitler insåg nu att tiden var mogen för en statskupp. Den franska...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-26
Under de första femtio åren på 1900-talet trodde många människor på rasbiologi. Rasbiologin sade att människor tillhörde olika raser och att de olika raserna var olika mycket värda....
M
Carsten Ryytty
2015-02-11
Förintelsen är det svenska namnet på de tyska nazisternas utrotning av drygt sex miljoner judar och ca sju miljoner andra människor under åren 1933-1945. På engelska kallas förintelsen Holocaust...
M
Per Höjeberg
2014-11-14
Redan 1933 öppnade nazisterna sitt första koncentrationsläger i Dachau utanför München. Med tiden skulle det bli åtskilligt fler. Här sattes till att börja med nazismens politiska motståndare....
M
Per Höjeberg
2014-10-03
En beståndsdel i den aggressiva nationalismen mot slutet av 1800-talet var antisemitismen - judehatet. Man ville bevara det egna landets kultur och ras mot främmande angrepp och då sågs judarna...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-10-01
Enligt nazismens idéer skulle framtidens nya tyska människa vara en kraftfull viljemänniska. Vilja och handling ansågs viktigare än rationellt tänkande. "Stora handlingar kräver fanatisk,...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-30
När Garibaldi och Cavour enade Italien 1870 var det fråga om en nationalism som vilade på frihetsprinciper. Men när vi kommer till tiden efter första världskriget uppträder Mussolini,...
L
Carsten Ryytty
2013-08-08
Hakkorset är mest känt som en nazistisk symbol, men i verkligheten är det tusentals år gammalt. Hakkorset fanns på Tysklands nationalflagga under åren 1935-1945...

Länkar om Fascism och nazism

Sortera efter:
          

Genomgång (8:01 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt och förenklat sätt om nazismen.

Spara som favorit
          

Kort faktatext på Forum för levande historias hemsida där du kan läsa om den nazistiska rasideologin. Den nazistiska ideologin byggde på den ariska och germanska rasens påstådda överlägsenhet. Utgångspunkten var att den enskilda individen inte betydde någonting medan rasen betydde allt...

Spara som favorit
          

Genomgång (10:29 min) där SO-läraren Hans Wågbrant fortsätter berätta om politiska ideologier. Här berörs bl.a. kommunismen, nazism och fascism samt nationalism.

Spara som favorit
          

Föreläsning (13:06 min) om nazism, kommunism, fascism och demokrati vid andra världskrigets start. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (11:52 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om Adolf Hitler, nazismen, nazistpartiet och propaganda i Nazityskland.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om en del av nazisternas propaganda. För att vinna intellektuellt anseende för sin ideologi satsade nazisterna flitigt på kulturjournalistik i huvudorganet Völkischer Beobachter. Där framställdes ”germanska” storheter som Luther, Bach, Goethe och Wagner som förelöpare till nationalsocialismen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om nazism i Sverige under 1900-talet. Det finns ingen nynazism, det finns bara en obruten organisatorisk linje som går tillbaka till 1920-talets fascistiska rörelser. Aktivismen har genom decennierna följt ett cykliskt mönster...

Spara som favorit
          

Läxhjälpsfilm (11:16) för högstadiet där SO-läraren Laila Westergren berättar om mellankrigstidens huvuddrag. Här berörs kortfattat följderna av Versaillesfreden, det politiska läget i Europa (demokrati vs diktatur), ekonomiska läget i Europa och USA, det glada 20-talet, fascismen, nazismen och Hitlers väg till makten.

Spara som favorit
          

Genomgång där samhällskunskapsläraren Gustav Ericson berättar om olika politiska ideologier och deras uppbyggnad och funktion.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (35:57 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om vägen till andra världskriget. Här berörs världsordningen efter 1919, fascismen, den stora depressionen, Tysklands expansion, västmakternas roll (bl.a. eftergiftspolitiken), Sovjetunionens roll, m.m.

Spara som favorit
          

Pedagogisk Power Point-presentation (8:38 min, utan ljud) där du ges en kortfattad men allsidig genomgång av mellankrigstidens Tyskland och nazismens framväxt. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson.

Spara som favorit
          

 I P1:s program Vetandets värld (19 min) diskuterar historikern och journalisten Henrik Arnstad och historikern Lena Berggren fascismens historia och vilket idéhistoriskt arv av fascism som dagens ultranationalistiska rörelser bär på.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Sören Odensåkers hemsida där du kan läsa om fascisms ideologi. Här berättas om fascismens grundidéer, Italiensk fascism och nationalsocialismen (nazismen). Du kan också läsa om några av personerna bakom fascismens idéer, varav Adold Hitler och Benito Mussolini är de mest kända.

Spara som favorit
          

På Expo:s hemsida kan du läsa kortfattat om vilka idéer som fascismen består av. Fascismen är en högerextrem, totalitär ideologi. Stor tonvikt läggs vid staten och kollektivet, och på lag och ordning som ett medel för att stärka dessa...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen DN där du kan läsa om de fascistiska rörelserna i början av 1900-talet och dagens extremhöger. Frågan är om dessa nutida ­rörelser är fascistiska? Trots att de själva förnekar det? Här berättas om fascismens utveckling under 1900-talet.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa kortfattat om andra världskrigets händelseförlopp och följder. Det krig som började i Europa 1939 kom så småningom att knytas samman med Japans krig mot Kina i Asien. Här behandlas de två krigsskådeplatserna var för sig.

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia där du kan läsa om nazismen och dess ideologi. Nationalsocialism, även kallat nazism, är en ideologi som i grunden har föreställningen om att folket, nationen, har ett högre värde i förhållande till den enskilde...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia som handlar om fascismen. Här kan du läsa om fascismens ursprung, den fascistiska staten och om fascismen i praktiken.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Privat hemsida där du kan läsa om nationalsocialismen i Tyskland under mellankrigstiden och andra världskriget.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i Wikipedia kan du läsa om det tyska nazistpartiet (NSDAP) och dess ideologi. NSDAP var ett politiskt parti i Tyskland mellan 1919 och 1945.

Spara som favorit

Annons

Relaterade ämneskategorier

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick fäste i några av Europas...

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Socialdarwinismen är en elitistisk ideologi som använder Charles Darwins utvecklingslära som en förklaringsmodell över sociala förhållanden i...

Rasism och främlingsfientlighet grundar sig på idén om att mänskligheten kan delas in i grupper som är olika mycket värda.

Vad är egentligen nationalism? Har den alltid funnits eller har den dykt upp vid någon speciell tidpunkt? I så fall när och varför? Har vi...