Bild:
Sverige och Norden förknippas ofta med vikingar. Men vilka var de egentligen och hur levde folk uppe i Norden under vikingatiden? Detalj från en gotländsk runsten.
M

Vikingatiden

År 793 anföll danska vikingar ett kloster i Lindisfarne i nordöstra England. Därmed inleddes en period som inom svensk historieskrivning brukar kallas för vikingatiden, ca 800-1050 e.Kr.

Vikingar i västerled och österled

Vikingarna var de nordbor som under den här tiden gav sig ut på långa sjöfärder för att plundra, driva handel och kolonisera nya områden. Varuutbytet hade pågått långt innan dess, men det som hände i början av 800-talet var att de politiska förutsättningarna förändrades och gjorde det möjligt för nordborna att breda ut sig.

Vid tiden för vikingarnas erövringar var de stora rikena i Västeuropa politiskt splittrade och svaga. Frankernas rike, som bestod av stora delar av Västeuropa, var inget undantag. Frankrike saknade bland annat en stark härskare som kunde hålla ihop riket. Frankerna hade därför inte tillräckliga resurser för att slå tillbaka vikingarnas attacker från havet.

Det samma gällde för England varför motståndet var svagt även där. Det politiska läget var samma i öst där Ryssland ännu inte var något enhetligt rike som kunde stå emot vikingarnas expansion (utbredning).

Norska och danska vikingar färdades västerut med sina skepp och sökte sig ner utmed Europas kuster till bland annat England, Irland och Frankrike. De seglade också över Atlanten till Island, Grönland och Amerika. På flera ställen, till exempel i England och Normandie, grundade vikingarna egna riken.

Vikingarnas grundgående och snabba skepp var avgörande för deras framgångar. Skeppen kunde vid ett överraskningsanfall snabbt dras upp på land.

Svenska vikingar reste främst österut över Östersjön och på de ryska floderna ända ner till Kaspiska havet och det östromerska riket och dess huvudstad Konstantinopel (se karta).

Viktiga handelsplatser

Under perioden fanns det flera stora handelsplatser i Norden som kan liknas vid städer. Handelsplatserna var mötesplatser för såväl varor och betalningsmedel som för människor, idéer och vanor. Några av de största var Hedeby i Danmark, Birka på Björkö i Mälaren och Kaupang i södra Norge (se karta).

En viktig anledning till att handeln i Norden blomstrade under vikingatiden var att muslimerna under 700-talet hade erövrat stora delar av Medelhavsområdet. Därmed försvårades handelsutbytet mellan Medelhavsländerna och Västeuropa. Detta ledde till att köpmännen sökte nya handelsvägar. Handeln ökade därför i Nordeuropa och de ryska floderna blev nu en viktig ekonomisk länk mellan Europa och Österlandet. De som kontrollerade sjöfarten och floderna från Finska viken i norr ner mot Svarta havet och Kaspiska havet i söder, hade möjlighet att tjäna stora pengar. Detta var något som vikingarna från Svealand (svearna) och Gotland (gutarna) utnyttjade.

Birka på Björkö i Mälaren var en viktig handelsplats i Östersjöområdet under vikingatiden.

Relevanta begrepp

Vikingatåg: När flera vikingaskepp gav sig ut på resa tillsammans.

I västerled/österled: Västerut/österut

Träl: Det nordiska ordet för slav. En ofri person som ägs av någon annan.

Ätt: Släkt

Ting: Ett möte och en plats där fria män löste gemensamma ärenden och tvister. En slags kombinerad riksdag och domstol.

Vikingarna var skickliga skeppsbyggare

Vikingarna var duktiga sjömän och byggde snabba båtar. I slutet av 700-talet byggde nordborna så bra skepp att de överglänste samtidens övriga. Deras skepp var utrustade med både åror och segel och hade dessutom fördelen att kunna färdas i grunda vatten. Vikingarna kunde därför bedriva handel och utföra överraskningsanfall längs med floder där andra stora skepp hade svårt att ta sig fram.

Vikingatidens släktsamhälle

Under vikingatiden var det nordiska samhället indelat i tre olika samhällsklasser. Kungarna, hövdingarna och stormännen var de som härskade. Mellanklassen utgjordes av storgodsägare, handelsmän, jordbrukare, hantverkare och krigare. Dessa var fria män och hade en egen röst på tinget (en slags mötesplats där man fattade politiska beslut, skapade lagar och hade rättegångar).

Längst ner i den sociala skalan fanns trälarna som betraktades som en handelsvara. Som träl var man ofri och fick inte bära vapen.

Vikingatidens samhälle var ett ättesamhälle som baserades på släktband. Släkterna utgjorde samhällets kärna. Det var därför livsviktigt att tillhöra en släkt. De täta släktbanden ställde hårda krav på ättens medlemmar som förväntades beskydda och hämna sina egna. Det var endast som del i en stor släkt som individen kunde nå makt och ställning i vikingatidens samhälle. Människor som uteslutits från sin släkt och hamnat utanför ättesamhällets ramar var i regel dömda till ett svårt liv eller undergång. Till dessa hörde bland annat de rättslösa trälarna och de fredlösa som fördrivits från samhället.

Bild:
Hos de hedniska vikingarna var kvinnan inte alls så underordnad mannen som hon sedan blev när kristendomen kom till Norden.

Självständiga kvinnor

Vikingatidens kvinnor var självständiga och betraktades i det närmaste som jämbördig med mannen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare.

Att kvinnorna hade hög status märktes bland annat då männen var ute på långväga resor. Kvinnorna skötte då gården med hjälp av husfolk och trälar.

Kvinnans starka ställning under vikingatiden innebar inte att hon ägnade sig åt vad vi idag betraktar som typiskt manliga sysslor. Liksom i andra äldre tider ägnade sig dåtidens mammor, mostrar, systrar och mormödrar åt att ta hand om barnen, ordna med mat, städa, tvätta, sköta djuren, mjölka, arbeta med jordbruk, väva kläder och så vidare.

De typiskt kvinnliga sysslorna hindrade dock inte kvinnorna från att utöva idrott. Kvinnor kunde ofta både rida och simma, dessutom tränade de ibland brottning, löpning och åkte skidor.

Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att vikingakvinnan kunde vara både hantverkare och landägare. Hon hade dessutom full rätt att begära skilsmässa från sin man, varefter hon kunde gifta om sig. Hon var även fri att känna lust och om hon fick ett barn utanför äktenskapet så var det ingen skam.

När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status. Då fick kvinnor bland annat näringsförbud (yrkesförbud) i flera viktiga yrken.

Läs mer om vikingarnas jordbruk, upptäcktsresor och kolonisation m.m. >

Nordens kristnande avslutar vikingatiden

Man brukar säga att vikingatiden slutade vid mitten av 1000-talet i samband med att den fornnordiska religionen hade trängts undan av kristendomen samtidigt som den europeiska kulturen spritt sig i Norden.

Under den tid som hade gått sedan vikingarnas första anfall mot klostren på de brittiska öarna under 700-talet och början av 800-talet hade mycket hänt i Europa. Vikingarnas skeppstekniska kunnande och militära försprång till havs hade under 1000-talet minskat betydligt. De nordbor som hade utvandrat under tidigare århundraden hade nu också blivit en del av de främmande ländernas befolkning och identifierade sig inte längre i lika hög grad med sina gamla hemtrakter. Kontakterna med Norden kom därför att försvagas. När sedan kristendomen bredde ut sig över Norden blev de nya kristna rikskungarna och kyrkan en överlägsen politisk maktfaktor. Ättens betydelse minskade och småkungarnas och vikingahövdingarnas tid var därmed förbi.

Vikingatiden räknas både till järnåldern och medeltiden

I svensk historieskrivning brukar man skilja mellan europeisk medeltid och nordisk medeltid. Anledningen därtill är att det tog lång tid för de nya idéerna och levnadssätten som utmärker medeltiden att få fäste uppe i Norden. Det finns dessutom mycket få skriftliga källor bevarade i Norden innan kristendomen nådde upp hit. När den nordiska historien delas in i epoker brukar man därför låta vikingatiden utgöra den sista delen av Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) som därefter följs av Nordens medeltid (1050-1520 e.Kr). Men inom europeisk historieskrivning hör vikingatiden hemma i Europas medeltidshistoria.
 

Intressanta fakta om vikingarna

Visste du att:

  • I filmer brukar vikingar bära hornförsedda hjälmar. En sådan hjälm hade en viking aldrig ens sett, än mindre använt.
  • Vikingatågen kunde omfatta allt från ett enda till tusen skepp när man drog ut på härjningar i Europa.
  • Vikingen trodde att om han hade kämpat bra och dött i strid, så blev han väl omhändertagen i livet efter detta. Då kom vackra valkyrior och hämtade honom på slagfältet och tog honom till Valhall. Där i Asgård kunde de som dött hjältedöden i strid äta och dricka så mycket de ville. De stupade krigarna ägnade dagarna åt att strida och kvällarna till att festa. En sådan tillvaro efter döden ansågs vara värt att sträva efter. Nordmännens kampvilja och brist på rädsla vilade således på en djup religiös övertygelse. Detta var ofta skrämmande för fienden.
  • De grundgående snabba skeppen var avgörande för vikingarnas framgångar. Dessa klinkerbyggda farkoster kunde vid ett överraskningsanfall snabbt dras upp på land.
  • Vikingarna använde varken kartor eller kompass när de färdades på havet. Istället navigerade de efter solen och stjärnorna. De iakttog också sjöfåglarnas beteende för att bedöma avståndet till land.
  • De vikingaskelett man funnit avslöjar att männen sällan blev över 50 år, kvinnorna blev oftare 60 år
  • I de nordfranska kyrkorna läste prästerna en speciell bön när vikingarna närmade sig: ”För nordmännens raseri bevare oss, milde Herre Gud.”
  • I Sverige har man funnit fler än 200 000 silvermynt från vikingatiden. Av dessa är omkring 80 000 arabiska – vikingarna måste alltså ha haft en omfattande kontakt med araberna.
  • De flesta av de vikingar som reste till Ryssland var svenskar. Av de över 85 000 arabiska silvermynt som har hittats i Skandinavien fanns drygt 80 000 i Sverige. Många runstenar beskriver färder i öster. De berättar att vikingar hur vikingar har dött i Ryssland, Grekland, Bysans och till och med i muslimska länder.
  • Även vikingarna klottrade. På ett marmorlejon i den grekiska staden Pireus har man funnit klotter av vikingar. Där stod det: ”Svear anbragte detta på lejonet.”
  • Om bebyggelsens täthet i Uppland under vikingatiden vittnar Riksantikvarieämbetes fornminnesinventering. Landskapet uppvisar över 100 000 registrerade fasta fornlämningar från yngre järnåldern. Mälardalen har också det största antalet runstenar i landet, de flesta är resta under 1000-talet.
  • Det fanns trälar i Sverige in på 1300-talet. De flesta trälarna var ättlingar till de fångar som vikingarna tog under sina färder. En del brottslingar dömdes att bli trälar och en del personer blev frivilligt trälar på grund av att de inte kunde försörja sig.
  • Man hade länge spekulerat om den isländske vikingen Leif Erikson egentligen kom till Amerika i slutet av 900-talet, eller om det bara var påhittade historier. 1963 fann man bevis för att vikingar verkligen hade besökt Nordamerika. Forskarna fann rester av bebyggelse i typisk vikingastil som kunde dateras till den aktuella tiden. Leif Eriksons upptäckt av Amerika anses därför numera vetenskapligt bestyrkt.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några orsaker till att vikingarna kunde plundra och erövra ganska stora delar av Europa.
     
  2. Utgå från våra nordiska länder idag och nämn i vilka väderstreck och mot vilka länder som vikingarna färdades när de begav sig ut på handels- och plundringsfärder.
     
  3. Varför ökade handeln i Norden under vikingatiden?
     
  4. Nämn några fördelar med vikingarnas skepp.
     
  5. Släktgemenskapen var mycket viktig under vikingatiden. Vad kunde hända om man inte längre var välkommen i sin släkt?
     
  6. Många kristna köpmän blev förvånade över att vikingakvinnorna var så självständiga. Hur märktes det tror du? Jämför gärna med den medeltida kyrkans syn på kvinnan.
     
  7. Varför slutar vikingatiden kring mitten av 1000-talet?
     
  8. Vad kan mer vara värt att minnas i det här avsnittet?

Ta reda på:

  1. Vad är du skyldig att göra om du hittar en silverskatt från vikingatiden i jorden?
     
  2. Nämn spår av vikingatiden och dess gudar som finns runt omkring oss i dagens Sverige. Tänk t.ex. på gatunamn, namn på platser, veckodagar m.m.
     
  3. Titta på bilder av Bayeuxtapeten. Har kan man se att Vilhelm Erövrarens normander var släkt med nordbor?

Diskutera:

  1. Var alla människor i Norden vikingar?
     
  2. Hur kan historiker veta något om vikingatiden?
     
  3. Varför är vikingarna så kända - även internationellt?
     
  4. Hur framställs vikingarna och deras värld i böcker, film, tv-serier och dokumentärer?
     
  5. Varför trodde vikingatidens nordbor på många olika gudar och mystiska väsen?
     
  6. Hur var det att leva på vikingatiden tror du? På vilket sätt var det bättre eller sämre?


Obs! I avsnitten om järnåldern, fornnordisk religion och Nordens kristnande finns mer fakta och frågor som berör ämnet.

 

Litteratur:
Folke Ström, Nordisk hedendom - tro och sed i förkristen tid, Akademiförlaget, 1997
Anna Lihammer, Vikingatidens härskare, Historiska Media, 2013
Catharina Ingelman-Sundberg, Boken om vikingarna, Prisma, 1998
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
Lars Berggren,
En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009

Text: Robert de Vries (red.)
Faktagranskad av: Lin Annerbäck, antikvarie på Stockholms Medeltidsmuseum

Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler fascinerande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.


Läs mer om

Kartor

År 793 anföll danska vikingar ett kloster i Lindisfarne i nordöstra England. Därmed inleddes en period som inom svensk historieskrivning brukar kallas för vikingatiden, ca 800-1050 e.Kr.

Vikingar i västerled och österled

Vikingarna var de nordbor som under den här tiden gav sig ut på långa sjöfärder för att plundra, driva handel och kolonisera nya områden. Varuutbytet hade pågått långt innan dess, men det som hände i början av 800-talet var att de politiska förutsättningarna förändrades och gjorde det möjligt för nordborna att breda ut sig.

Vid tiden för vikingarnas erövringar var de stora rikena i Västeuropa politiskt splittrade och svaga. Frankernas rike, som bestod av stora delar av Västeuropa, var inget undantag. Frankrike saknade bland annat en stark härskare som kunde hålla ihop riket. Frankerna hade därför inte tillräckliga resurser för att slå tillbaka vikingarnas attacker från havet.

Det samma gällde för England varför motståndet var svagt även där. Det politiska läget var samma i öst där Ryssland ännu inte var något enhetligt rike som kunde stå emot vikingarnas expansion (utbredning).

Uppdaterad: 22 oktober 2016

Annons

Artiklar om Vikingatiden

M
Leif Löwegren
2016-05-09
Vikingatiden innefattar järnålderns slutfas och kännetecknas främst av en ökad verksamhet med handels- och plundringsresor från Sveariket, Danmark och Norge - både österut och västerut.
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-19
Från omkring år 800 till 1050 reste många nordbor ut i världen. De kallades vikingar. De flesta av dem var duktiga och fredliga köpmän, som byggde handelsstationer och grundade städer. Men andra...

Länkar om Vikingatiden

Sortera efter:
          

Geomgång (11:21 min) där mellanstadieläraren Catharina Glaas berättar om vikingatiden. Skapad för år 4, men funkar för alla..

Spara som favorit
          

Lättförståelig och innehållsrik genomgång (19:48 min) där läraren Mattias Södergren berättar om vikingatiden ur olika perspektiv. Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Ett filmklipp (14:57 min) för åk 4-6 med lite tankar och fakta om hur det kunde vara att leva på vikingatiden. I klippet ligger fokus mera på livet på gården och i bygden eftersom de flesta vikingar faktiskt levde som bönder. Filmen är gjord av mellanstadieläraren Johan P.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om pengarnas tidiga historia i Norden under slutet av vikingatiden och början av den nordiska medeltiden.

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om vikingarnas stridskonst. Även om vi nära nog dagligen stöter på vikingarna i radio, TV, film, tidningar, böcker och serier så är det förtvivlat svårt att få tag i uppgifter om det som gjorde dem så fruktade. Stridskonsten.

Kategorier:
Spara som favorit
          

I det här avsnittet (44:18 min) behandlas vikingatiden och handlar om Sverige åren 800–1100. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Kopieringsunderlag i form av faktablad och arbetsblad (pdf i utskriftsformat, 2 sid) om vikingafärder. Materialet riktar sig till åk 4-6 och är ett smakprov från Tengnäs Läromedel.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Historiepolisen (program från UR, 8:55 min) har anhållit en person som utger sig för att vara vikingen Leif Eriksson. Det finns starka misstankar om att den anhållne helt enkelt har stulit Leif Erikssons identitet. I förhöret berättar han bland annat om sitt liv och sin spännande upptäcktsresa till Nordamerika. Han tvingas också berätta allt han vet om vikingatiden och runstenar. Frågan är om den anhållne ljuger eller talar sanning?

Spara som favorit
          

Genomgång (3:48 min) gjord av Sweden Academy som berättar kortfattat om vikingatiden.

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om när Sverige kristnades. Hur framgångsrik var den mission som Ansgar ledde i nuvarande Sverige på 800-talet?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison resonerar kring periodindelningen av vikingatiden.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om nordbornas bruk av människooffer under järnåldern.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där du kan läsa kortfattat om Danevirke som kan ses som en blygsam nordisk motsvarighet till kinesiska muren. Detta försvarsverk – en vall av jord – tvärs över Jylland, som idag ligger i Tyskland, var ju danernas värn mot söder. När byggdes det, och vilka skulle det skydda mot?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om ordet "viking" och dess betydelser och användning. Ordet har brukats på olika sätt och kan förklaras med ett antal helt olika hypoteser...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Klas-Göran Karlsson berättar om Kievriket. Tre stater är alla sprungna ur rusernas Kievrike: Ukraina, Vitryssland och Ryssland. Hur historien om detta urhem ska skrivas bestäms mycket av nutidens konflikter. När Putin i dag kallar Kiev »Rysslands moder» uppfattas det som ett hot i Ukraina...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om Uppåkra. Upptäckten av järnåldersbyn i Uppåkra, belägen cirka fem kilometer sydväst om Lund i Skåne, måste anses som bland det mest spännande som någonsin har hänt den svenska och inte minst nordiska arkeologi- och historieforskningen! Uppåkra är inte enbart Nordens största och mest fyndrika järnåldersby...

Spara som favorit
          

På Fotevikens museums hemsida finns några faktahäften i pdf-format som behandlar vikingatiden ur olika perspektiv. Häftena har titlarna: Vikingatida mynt, Vikingatida mått & vikt, Lag och rätt på vikingatiden, Vikingatida handel samt  De första danska och skånska städerna.

Spara som favorit
          

Bildspel (14:38 min) om vikingatiden. Ger en livfull skildring av vikingatidens samhälle och levnadsvanor, handelsfärder och plundringar. Manus Ralph Turner. Teckningar Mohammad Ali. Uppläsare Barbro Lindström och Jan Nygren. Producerad av Pogo Pedagog 1971.

Kategorier:
Spara som favorit
          

En kortfattad genomgång (7:54 min) av historieläraren Mattias Axelsson som berättar om vikingatiden. Anpassad för gymnasiekursen Historia 1a1.

Spara som favorit
          

I UR:s serie Odens rike (9 delar, 14 min per avsnitt) berättas om järnålderns och vikingatidens folktro och religiösa föreställningar. Deras gudar, jättar och odjur är en ovanligt levande del av vår historia och syns än idag i veckodagarnas namn, i ortsnamn, förnamn och våra stora helgdagar. I animerad form berättas några av vikingarnas sagor, och arkeologen Lena Bergqvist från Nordiska museet tar dig med till gamla vikingaplatser och berättar om händelser, föremål och människor som har koppling till den aktuella berättelsen.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Få en helhetsbild av Islands historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Fornnordisk religion (inkl. nordisk mytologi) utövades i det förkristna Norden. Gudarna bodde i Asgård och människorna i Midgård. Asatron är en...

Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) omfattar tiden då järnredskap började användas i Norden.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Under vikingatiden började kristendomen införas i Norden av europeiska missionärer. På 1000-talet fick kristendomen fäste och började tränga undan...

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden att få fäste.

Relaterade taggar