Bild:
M

Turkiets historia

Redan omkring 3 000 år före Kristus fanns tidiga metallkulturer i Mindre Asien, och under hettiternas välde (ca 1800–1200 f Kr) utvecklades järnhanteringen. Efter hettiterväldets fall konkurrerade fryger, kimmerier, lyder, meder, perser och andra folk om makten i området. Inte förrän under tidig europeisk medeltid började området intas av turkfolk.

Greker etablerade sig tidigt längs den västra kusten. Där intog de Troja omkring 1240 f Kr och grundade städer som Smyrna (nu Izmir) och Efesos.

På 300-talet f Kr erövrades Mindre Asien av Alexander den store för att senare inlemmas i det romerska riket. När detta delades 395 e Kr blev Mindre Asien kärnland i det östromerska (bysantinska) riket med Konstantinopel som huvudstad.

Osmanska riket

På 1000-talet angreps det bysantinska riket av turkfolk under de muslimska seldjukernas ledning. I ett försök att hejda islams framryckning skickades det första korståget ut från Europa 1097. I Anatolien fick turkarna från början av 1300-talet en stark centralmakt under en dynasti av sultaner, den osmanska ätten (som utgick från Osman I; den gamla benämningen ottomanska riket baserades på den arabiska formen Othman som nått svenskan via franskan). Hundra år senare behärskade Osmanska riket huvuddelen av Anatolien, norra Grekland och östra Balkan. För det bysantinska riket kom slutet 1453, då turkarna intog Konstantinopel och gjorde staden till osmansk huvudstad under namnet Istanbul.

Osmanska imperiet nådde sin höjdpunkt på 1500-talet. Då erövrades bland annat Mesopotamien, västra Persien, Syrien, Palestina, Arabien med Mekka och Medina, Egypten, Cypern samt Medelhavets södra kust till Marocko i väster. I Europa behärskade turkarna nästan hela Balkan, Rumänien samt norra Svartahavskusten, och de ryckte fram genom Ungern. Men utanför Wien tvingades de göra halt.

Egentligen borde man här inte tala om turkar utan om ”osmaner”. Överklassen räknade sig knappast längre som turkar. Olika muslimska folk i riket sågs i princip som likvärdiga. Kurderna hade 15 egna emirat inom riket. Medborgare som inte var muslimer – olika kristna folk och judar – bildade slutna grupper med egna lagar och institutioner. De religiösa ledarna för varje sådant samfund, millet, svarade för att medlemmarna betalade skatt och fullgjorde andra skyldigheter till sultanen.

Under 1600- och 1700-talen försvagades Osmanska riket. Liksom Sverige hade osmanerna upprepade tvister med Ryssland, och det ledde under 1700-talet till traktater och vänskapliga förbindelser med Sverige. På 1800-talet gick sönderfallet allt snabbare, trots reformer (tanzimat-tiden 1839–1876). Grekerna frigjorde sig 1829, och senare följde serber, rumäner och bulgarer. Osmanska riket omtalades som ”Europas sjuke man”. Men när Ryssland beredde sig på att krossa riket fruktade fransmän och britter att ryssarna skulle lyckas tränga fram till Medelhavet och slöt därför upp på turkarnas sida. Krimkriget (1853–1856) mellan Ryssland och en fransk-brittisk-turkisk allians slutade med att Moskva tvingades erkänna Osmanska rikets oberoende.

Alla moderniseringar fick ett abrupt slut i samband med ett tronskifte 1876. Bland militärer och intellektuella som utbildats i västerlandet växte oppositionen mot sultanen. En nationalistisk reformrörelse bildades: ungturkarna. Efter en armérevolt 1908 tvingades sultanen utlysa parlamentsval, som ungturkarna vann. Sönderfallet fortsatte dock. I Balkankrigen 1912–1913 förlorade Osmanska riket alla besittningar i Europa utom östra Thrakien. 1913 störtades ungturkarnas liberala falang av en mer auktoritär fraktion inom rörelsen. Den nya regeringen under Enver Pascha (Paşa) utvecklades till en militärdiktatur.

När första världskriget bröt ut 1914 ställde sig landet på Tysklands sida för att trygga sig mot arvfienden Ryssland. Kriget blev slutet för Osmanska imperiet. Turkarna drevs ut ur Palestina, Syrien och Irak. Efter det osmanska rikets kapitulation 1918 intog de allierade Istanbul och stora delar av Anatolien. Grekiska trupper tilläts ockupera Izmir och området däromkring.

Atatürks turkiska republik

Den siste osmanske sultanen tvingades i freden i Sèvres 1920 gå med på att landet inte bara skulle förlora alla sina besittningar utan även stora delar av Anatolien. Men sultanen hade inte längre makt att genomdriva fredsvillkoren, sedan upproriska turkiska nationalister bildat en egen regering i Ankara. I spetsen för nationalisterna stod Mustafa Kemal (senare kallad Atatürk, ”turkarnas fader”). Han var en officer som utmärkt sig i kriget mot de allierade. Efter hårda strider fördrev nationalisterna 1922 de sista grekiska ockupationstrupperna. Sultanen avsattes, och Atatürks regering förhandlade med de allierade om att ändra villkoren i Sèvresfreden. I Lausannefördraget 1923 fastställdes landets gränser som de i stort sett ser ut i dag.

Den 29 oktober 1923 utropades Republiken Turkiet med Kemal Atatürk som president. Republiken skulle vara en modern nationalstat av europeisk modell. Atatürks tankar formulerades som en statsbärande ideologi, kemalismen, där grundstenarna var turkisk nationalism, sekularism, folkstyre (med tiden) och etatism, det vill säga en stark statsmakt med statlig styrning av ekonomin. En modern författning infördes med allmän rösträtt till ett parlament. Men tills vidare var bara ett parti, Republikanska folkpartiet, tillåtet. I praktiken styrde presidenten landet med närmast diktatoriska medel.

Atatürks sekularism väckte starkt motstånd. ”Hattrevolutionen” 1925 ledde till protester, då fezen, den traditionella huvudbonaden i Osmanska riket, förbjöds. Samma år utlöste kampanjerna för sekularism ett kort uppror bland religiöst konservativa kurder i sydöst. De styrande svarade med hårda repressalier och med att förbjuda det kurdiska språket.

När Atatürk avled 1938 efterträddes han av sin tidigare premiärminister Ismet Inönü.

Under andra världskriget stödde Turkiet de allierade mot Tyskland men deltog inte i striderna.

Läs i Landguiden om Turkiets historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om


Animerad karta (3:44 min) som visar det osmanska väldets uppgång och fall.

Redan omkring 3 000 år före Kristus fanns tidiga metallkulturer i Mindre Asien, och under hettiternas välde (ca 1800–1200 f Kr) utvecklades järnhanteringen. Efter hettiterväldets fall konkurrerade fryger, kimmerier, lyder, meder, perser och andra folk om makten i området. Inte förrän under tidig europeisk medeltid började området intas av turkfolk.

Greker etablerade sig tidigt längs den västra kusten. Där intog de Troja omkring 1240 f Kr och grundade städer som Smyrna (nu Izmir) och Efesos.

Uppdaterad: 07 december 2016

Annons

Artiklar om Turkiets historia

M
Mattias Axelsson
2016-02-12
Under de senaste hundra åren har Europas karta behövt uppdateras ett flertal gånger. Här kommer listan över fem europeiska länder som slutat att finnas till de senaste hundra åren.
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-08
Turkiske storvesiren Kara Mustafa ledde en av de största härar som det osmanska riket kunde uppbåda. Nu var den på väg västerut. Den 31 mars 1683 sände Kara Mustafa, i sultanens Mehmed IV:s namn...
S
Per G Andreen
2014-10-10
En kortfattad kronologisk överblick över arabernas och islams historia från Muhammeds tid fram till en bit in på 1500-talet. Här berättas om islams uppkomst, kalifaten och den arabiska...
M
Carsten Ryytty
2014-06-22
Kriget på östfronten hade inte samma avgörande betydelse under första världskriget som under andra världskriget. Striderna i öst påverkade ändå till viss del krigets utgång, men fick framförallt...

Länkar om Turkiets historia

Sortera efter:
          

Under folkmordet i det Osmanska riket mördades omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer och kaldéer. Massmorden utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd. De flesta offren dödades under åren 1915-1916, men förföljelserna fortsatte fram till 1923. Det Osmanska riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning... Materialet presenteras av Forum för levande historia.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:36 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om 1800-talets nationalism. Här berörs bl.a. Tysklands enande, Italiens enande, Osmanska rikets sönderfall och skandinavismen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om den första av 1900-talets stora konflikter på Balkanhalvön som blev något av en upptakt till första världskriget. När det osmanska riket föll sönder i slutet av 1800-talet började en rad nya nationalstater kämpa om sultanens forna territorier. Men när han väl var besegrad uppstod nya konflikter – nu mellan de rivaliserande länderna på Balkan...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där Frederick Fooy berättar om det legendariska slaget vid Trastfältet 1389. Sällan har ett nederlag hyllats så mycket som den serbiska förlusten vid Kosovo Polje 1389. Trots att slaget inte var avgörande i krigen mot osmanerna symboliserar det än idag serbisk kamp och drömmar om en svunnen storhet...

Spara som favorit
          

Animerad karta (3:44 min) som visar det osmanska väldets uppgång och fall.

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Turkiet. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Militär Historia redogör Oskar Sjöström för det blodiga sjöslaget vid Lepanto 1571. Med sex tungt bestyckade tremastare i spetsen gick den Heliga ligan till anfall mot sultanens flotta. Osmanerna hade aldrig sett något liknande och deras galärer krossades under slaget utanför Greklands kust. De nya galeaserna hade tagit över sjökriget...

Spara som favorit
          

Inlägg i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om användningen av slavsoldater, s.k. janitsjarer, inom det osmanska riket under slutet av medeltiden och början av nya tiden. Här kan du läsa om hur systemet var uppbyggt och  fungerade.

Spara som favorit
          

I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om Turkiet. Från Efesos till EU-processen. Turkiet är ett land som rymmer svindlande tidsresor och ett ofantligt kulturarv. Landet har också präglats av nationalism som lett till förtryck och ett problematiskt förhållande av landers minoriteter, ända in i vår tid. SR Minnen har plockat fram en samling program ur Sveriges Radios arkiv som belyser Turkiet ur olika perspektiv.

Spara som favorit
          

Essä i Tidningen Kulturen där du kan läsa om några storpolitiska händelser i Europas utkant under 1400- och 1500-talet. I utkanten av Västeuropa fanns flera stormakter som kunde konkurrera med de Europeiska kungadömena, framför allt de mäktiga mamlukerna i Egypten och det osmanska riket i mindre Asien...

Spara som favorit
          

Omfattande artikel i Wikipedia om första världskriget. Här kan du läsa om bakgrunden och upptakten till kriget, händelseförloppet, de olika fronterna och följder av kriget.

Spara som favorit
          

Webbsida som handlar om folkmordet 1915 i osmanska Turkiet som drabbade armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och anatoliska och pontiska greker. Folkmordet1915.se är framtagen av Armenica.org i samarbete med Armeniska riksförbundet i Sverige. för spridandet av information om folkmordet på armenier m.fl. 1915 i osmanska Turkiet.

Spara som favorit
          

På Joakim Wendells hemsida Historia 2 kan du läsa om nationalismen på Balkan under 1800-talet. Nationalismen blev här en splittrande kraft som bidrog till att lösa upp det Osmanska riket och få det Österrikiska väldet i gungning. Händelserna skulle senare leda fram till skottet i Sarajevo och första världskriget.

Spara som favorit
          

Avsnitt på Joakim Wendells hemsida Historia 2 där du kan läsa om det osmanska rikets framväxt, utveckling och undergång. Det mest långlivade av de tidigmoderna islamiska imperierna var det Osmanska riket (som i äldre europeisk litteratur ofta kallas Turkiet). Osmanska riket var under lång tid den islamiska världens främsta makt och utgjorde ett allvarligt hot mot det kristna Europa...

Spara som favorit
          

På Globalis webbsida kan du läsa kortfattat om Turkiet ur olika perspektiv. Globalis grundar sig på statistik från FN och andra internationella organisationer. Här hittar du fakta om världens länders geografi, ekonomi, historia, politik och aktuella konflikter.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där du kan läsa om folkmordet på armenierna i början av 1900-talet. Under första världskriget befarade turkarna att de kristna armenierna skulle bryta sig loss i en egen stat. Turkiets vilja att skapa en etniskt homogen nationalstat var bakgrunden till deportationer och massavrättningar...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om stora politiska händelser och skeenden som utspelat sig kring Svarta havet. Romerska och bysantinska kejsare, pontiska kungar, greker, osmaner, ryssar och tatarer har genom århundraden stridit om Svarta havet...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om det moderna Turkiets fader - Kemal Atatürk (1881-1938). 1924 stängdes det gamla sultanpalatset i Istanbul. En ny tid bröt in och en dramatisk omvandling av Turkiet tog sin början. Mannen bakom denna förvandling var Kemal Atatürk- en politisk trollkarl med ovanligt många dimensioner...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Istanbuls historia. Konstantinopel var huvudstad i såväl Romarriket som Bysans. När det osmanska väldet tog över ändrades namnet till Istanbul. Britta Ramklint har besökt staden där Europa och Asien möts...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om folkmordet på armenierna. I nära ett sekel har turkarna vägrat att erkänna folkmordet på omkring 1,5 miljoner armenier 1915–20. Men nu har frågan åter uppmärksammats, i samband med Turkiets EU-förhandlingar...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Geografi med fokus på Turkiet. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Turkiets geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Turkiet. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Historia om Kurdistan och kurderna. Här hittar du material som behandlar områdets historia i stora och små perspektiv.