M

Italiens historia

De äldsta fynden visar att det område som idag utgör Italien var bebott redan för 700 000 år sedan. De många olika indoeuropeiska folk som går under samlingsnamnet italiker tros ha invandrat omkring år 1 500 f Kr. Omkring år 900–800 f Kr kom de första etruskerna till området och vid denna tid började också grekerna att bosätta sig på den italienska halvön, vars sydspets de gav namnet Italia.

Det finns skilda uppfattningar om hur romarriket egentligen uppstod. Enligt legenden grundades Rom år 753 f  Kr av tvillingbröderna Romulus och Remus som var söner till krigsguden Mars. Bland historiker råder viss enighet om att etruskerna på 600-talet före Kristus tros ha enat de små samhällen som då fanns vid floden Tibern i en stadsstat under en gemensam kung. Omkring år 500 före Kristus gjorde invånarna uppror mot det etruskiska kungadömet och bildade en republik som efterhand växte sig allt större. Vid mitten av 200-talet före Kristus bredde romarriket ut sig över hela den italienska halvön söder om Poslätten och fortsatte att expandera.

I det första puniska kriget mot den feniciska stadsstaten Karthago (romarna kallade befolkningen i det nordafrikanska Karthago puner) erövrade Rom Sicilien, Sardinien och Korsika. Freden efter det andra puniska kriget år 201 f Kr innebar att Karthago besegrades, och romarna härskade därmed över hela det västra Medelhavsområdet. Vid mitten av samma århundrade hade Rom även expanderat österut mot dagens Grekland och lagt under sig den historiska regionen Makedonien sedan dess kung Perseus besegrats.

I sin glans dagar på 100-talet e Kr sträckte sig romarriket som längst från England i väster och ner över hela Medelhavsområdet till Kaspiska havet i öster. De militära erövringarna leddes av härförare som kom att dyrkas som hjältar av folket och åtnjöt en stark politisk ställning. Den mest kände av dem alla, Julius Caesar, mördades år 44 f Kr och efterträddes så småningom av sin brorson som kallade sig kejsar Augustus.

Romarrikets nedgång

Redan på 100-talet f Kr, i takt med den yttre expansionen, hade svårigheterna att hålla ihop romarriket blivit allt tydligare. I slutet av 300-talet e Kr karakteriserades riket av korruption, ekonomiska svårigheter, utbrott av epidemier och den romerska militärens oförmåga att behålla kontrollen över det väldiga imperiet.

Problemen ledde år 395 till att romarriket av administrativa skäl delades i en östlig del, Östrom – det Bysantinska riket - och en västlig del, där Rom förblev huvudstad. Den siste västromerske kejsaren avsattes 476 av den germanske ledaren Odovakar. På 560-talet erövrades stora delar av norra Italien av germanfolket langobarderna.

Från 400-talet hade kristendomen fått en allt starkare ställning inte bara som religion utan också som politisk makt under påven i Rom. När langobarderna efter att ha erövrat det så kallade exarkatet, ett område kring staden Ravenna, riktade sina blickar mot Rom sökte påven hjälp hos frankernas kung Pippin. Denne gav tillbaka exarkatet till påven, och områdena kring Rom och Ravenna kom så småningom att utgöra kärnan i den allt mer inflytelserika Kyrkostaten, som styrdes av påven.

Frankerna fortsatte att spela en betydelsefull roll i italiensk politik. Sedan deras kung Karl den Store vid slutet av 700-talet hade besegrat langobarderna lät han kröna sig till kejsare med hjälp av påven år 800.

Tysk-romerska riket

År 962 blev Otto den I krönt till kejsare av det imperium som senare kom att kallas det tysk-romerska riket. Det område som idag utgör Italien fortsatte att formellt ingå i detta rike fram till början av 1800-talet. Från 1000-talet ökade dock splittringen och en rad stadssamhällen styrda av inhemska furstar växte fram. De södra delarna av Italien, som länge behärskats av det bysantinska riket, erövrades vid mitten av 1000-talet av normanderna, som inkluderade Sicilien i sitt rike.

Under de kommande århundradena blev stadsstaterna, som politiskt och ekonomiskt dominerades av rika köpmanssläkter, allt mer självständiga och många krig utkämpades mellan dem. Under 1300- och 1400-talen framträdde Genua, Venedig, Milano och Florens som de största och mest inflytelserika stadsstaterna. Dessa samt påvemakten och de två syditalienska kungarikena ("De bägge Sicilierna") slöt inbördes fred inför hotet från de osmanska turkarna som 1453 hade erövrat Konstantinopel (Östroms fall).

Vid slutet av 1400-talet försökte Frankrike invadera de italienska staterna. Spanska och tyska intressen förenades med italienska stadsstater och påvemakten för att driva ut fransmännen. Spanjorerna och den tyska kejsarmakten gick snart samman i huset Habsburg, vilket efter cirka femtio års kamp mot fransmännen lyckades vinna kontrollen över större delen av Italien. Till en början styrdes Italien av de spanska habsburgarna, men efter spanska tronföljdskriget (1700–1714) tog Habsburgs österrikiska gren tog över makten.

Upplysningen, som vid slutet av 1700-talet gjort sitt intåg i Europa, blev en period av återhämtning och utveckling. 1796 invaderade den franske generalen Napoleon Bonaparte Sardinien och därefter i rask följd stora delar av norra Italien. När Napoleon utropat sig själv till kejsare i Frankrike upprättade han 1806 det italienska kungadömet med sig själv som kung. Kyrkostaten delades mellan Frankrike och Italien sedan påven vägrat delta i Napoleons blockad riktad mot Storbritannien. Österrike återfick sin gamla ställning i Italien efter Napoleons fall 1815 och Kyrkostaten och kungariket Sardinien återupprättades.

Dagens Italien växer fram

Il Risorgimento, "pånyttfödelse", var det gemensamma namnet för de frihetsrörelser som utvecklades vid början av 1800-talet. 1860 erövrade Giuseppe Garibaldis frihetstrupper Sicilien och Neapel och lyckades därefter med folkligt stöd ockupera nästan hela landet. Ett fritt Italien utropades 1861. Den ledande statsmannen bakom detta var Camillo di Cavour som blev Italiens förste regeringschef. Kungen av Sardinien, Viktor Emanuel II, utsågs till nationens kung. 1870 inkluderades Venedig och genom erövringen av Rom även de återstående delarna av Kyrkostaten i kungadömet. Påven drog sig tillbaka till ett område kring Vatikanpalatset och Peterskyrkan.

För att bana väg för en industriell utveckling i den jordbruksdominerade nya staten inleddes en uppbyggnad av infrastrukturen och utbildningsväsendet. Till en början hade konservativa partier makten, men efter 1876, då de sociala problemen i landet förvärrades, tog mer framstegsvänliga regeringar över. En expansiv utrikespolitik inleddes och under 1800-talets sista årtionde erövrades Eritrea och Somalia i Östafrika. I det italiensk-turkiska kriget 1911–1912 kom delar av Libyen (se LIBYEN) samt Tolvöarna med Rhodos och Korfu under italienskt styre.

De inrikespolitiska förhållandena försummades under expansionspolitiken. Fattigdomen i framför allt de södra delarna av landet blev utbredd och många valde att lämna landet. Mellan 1876 och 1914 emigrerade nära 14 miljoner italienare, de flesta till USA, Sydamerika och andra länder i Europa.

Vid början av 1900-talet genomfördes en rad sociala reformer som bland annat innebar att barnarbete förbjöds, arbetsdagen för kvinnor blev kortare och att obligatorisk olycksfallsförsäkring infördes inom industrin. 1912 fick nästan alla män rösträtt.

Trots att Italien sedan 1880-talet var förbundet med Tyskland och Österrike-Ungern i den så kallade trippelalliansen gick landet 1915 in i första världskriget på ententens sida, det vill säga med Frankrike, Ryssland och Storbritannien. Vid krigsslutet 1919 erhöll Italien Sydtyrolen, Istrien och Triesteområdet från Österrike.

Fascisterna tar makten

Sociala oroligheter efter första världskrigets slut framkallade högerextremistiska rörelser som efter hand samlades under den tidigare socialisten Benito Mussolini och Fascistpartiet, formellt bildat 1921. Fascisterna, som Mussolini bland annat organiserade i halvmilitära grupper, tog med våld makten över flera städer. Socialisterna var ett av målen för fascisternas "korståg".

Sedan utbrytare 1921 bildat Kommunistpartiet och splittrat Socialistpartiet kunde socialisterna inte längre sätta upp något effektivt motstånd. Inte heller de övriga partierna klarade att stoppa fascisternas väg mot makten. I oktober 1922 tvingades kung Viktor Emanuel III att utnämna Mussolini till premiärminister efter fascisternas styrkedemonstration i den berömda "marschen mot Rom", då cirka 30 000 paramilitära så kallade svartskjortor deltog. Svartskjortorna torterade och tystade Mussolinis kritiker, och 1924 mördades socialistledaren Giacomo Matteotti. Året därpå införde Mussolini diktatur. Den fascistiska staten var ett faktum, och Mussolini regerade enväldigt, även om monarkin behölls.

Mussolini insåg vikten av att försöka göra slut på de gamla tvisterna med katolska kyrkan som pågått sedan 1870. Genom fördrag med Vatikanen år 1929, lateranfördragen, reglerades förhållandet mellan den italienska staten och kyrkan. Genom fördragen erkände påven den italienska staten och gav upp alla krav på besittningar i landet. I gengäld skapades Vatikanstaten i Rom som säte för den katolska kyrkans universella centrum, Den heliga stolen, som samtidigt fick äganderätt till ett antal italienska kyrkor och palats.

Allians med Hitler

På det utrikespolitiska området fortsatte Mussolini expansionspolitiken. Med moraliskt stöd från Hitler-Tyskland och trots sanktioner från Nationernas Förbund erövrade han Abessinien (nuvarande Etiopien) 1936. Samma år tillkom förbundet mellan Italien och Tyskland, den så kallade Rom-Berlinaxeln, som gjorde det möjligt för Hitler att med Mussolinis goda minne annektera Österrike 1938.

Våren 1939 ockuperade Mussolini Albanien. När andra världskriget bröt ut intog Italien först en avvaktande hållning men gick in i kriget på Tysklands sida i juni 1940, omedelbart före det franska sammanbrottet. På hösten samma år inledde Italien ett misslyckat försök att på egen hand erövra Grekland.

De allierade staternas (Storbritannien, Ryssland, Frankrike, USA) invasion av Nordafrika på hösten 1942 och axelmakternas misslyckade ökenkrig ledde till att Italien kunde angripas söderifrån av de allierades stridskrafter. Efter de allierades landstigning på Sicilien störtades Mussolini i juli 1943 av fascisternas eget beslutande organ.

Marskalk Pietro Badoglio utnämndes till premiärminister och Italien kapitulerade. Mussolini greps på bergsmassivet Gran Sasso öster om Rom men lyckades fly och upprättade med stöd av tyskarna Salórepubliken i norra Italien. 1945 mördades Mussolini av italienska motståndsmän när han försökte fly landet.

Efter fascismens fall och till slutet av 1946 var de politiska motsättningarna mellan italienarna stora. De kommunistiska partisanerna inledde "den röda terrorn" för att rensa ut äkta eller misstänkta fascister. Minst 20 000 människor dödades, ofta med brutala metoder, och många hamnade i massgravar. Bland offren var företrädare för alla yrken och samhällsgrupper som den yttersta vänstern betraktade med misstro. Inte heller kvinnor eller barn skonades.

Läs i Landguiden om Italiens historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

De äldsta fynden visar att det område som idag utgör Italien var bebott redan för 700 000 år sedan. De många olika indoeuropeiska folk som går under samlingsnamnet italiker tros ha invandrat omkring år 1 500 f Kr. Omkring år 900–800 f Kr kom de första etruskerna till området och vid denna tid började också grekerna att bosätta sig på den italienska halvön, vars sydspets de gav namnet Italia.

Uppdaterad: 25 augusti 2015

Annons

Artiklar om Italiens historia

L
Carsten Ryytty
2016-10-22
År 79 e.Kr fick vulkanen Vesuvius i södra Italien ett våldsamt utbrott. Vid utbrottet begravdes staden Pompeji av lava och aska. Med tiden glömdes Pompeji och dess tragiska öde. Men på 1700-...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-10-15
År 476 avsattes den siste kejsaren Rom, vilket brukar markera slutet på den antika epoken. Romarriket hade då funnits i nästan tusen år. I den här artikeln presenteras några av orsakerna till...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-08-18
I den här artikeln kan du läsa om några av romarrikets mest kända kejsare. Här behandlas Augustus, Nero, Vespasianus, Domitianus, Trajanus, Hadrianus och Diocletianus.
L
Hans Thorbjörnsson
2016-08-17
Till Roms tre hamnar, av vilka Ostia var störst, seglade lastfartygen från väldets alla provinser – och från länderna bortom dem. De kom med tegel, frukter och vin från Syditalien. Hjortkött,...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-08-13
Efter långvariga krig hade romarna besegrat alla sina grannfolk. Romarna kunde nu ordna för sig i Italien. De följde principen ”Söndra och härska”. De kuvade folken gjordes till bundsförvanter...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-08-13
År 509 f.Kr fördrevs den sista etruskiske kungen. Rom gjordes till republik, en stat där folket väljer sina ledare. Två folkvalda konsuler och senaten (ett råd) bestämde om skatter och politik....
M
Carsten Ryytty
2016-05-24
Italienaren Marco Polo (1254-1324) är medeltidens mest kända resenär. Han blev berömd efter att ha rest runt i Asien i sammanlagt 24 år. Marco Polo var inte den förste europé som reste till Kina...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-04-19
Genom att besegra en rad andra småstater lade romarna under sig hela Italien. Men det var först efter de tre långvariga krigen mot den nordafrikanska feniciska handelsstaden Kartago, mellan 264...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-04-19
I den här artikeln presenteras både myt och fakta om Roms uppkomst. Enligt legenden om Roms uppkomst började staden byggas av tvillingarna Romulus och Remus. Men det var Romulus som gav staden...
L
Hans Thorbjörnsson
2016-04-07
Uttrycket ”Alla vägar bär till Rom” kan förändras en aning till ”Alla vägar bär från Rom”. Då betonar vi det militära syftet med vägarna. Censorn Claudius Appius byggde Via Appia för att göra...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-04-06
Romarna har gått till historien som duktiga arkitekter och mästare inom vattenförsörjningskonsten. Många av de romerska byggnaderna, akvedukterna, fontänerna och badhusen står kvar än idag, två...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-03-29
Julius Caesar har blivit känd som en av världshistoriens mest framgångsrika fältherrar. De militära framgångarna och hans politiska talang gav honom folkets och arméns stöd. Han kunde därför...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-30
När Garibaldi och Cavour enade Italien 1870 var det fråga om en nationalism som vilade på frihetsprinciper. Men när vi kommer till tiden efter första världskriget uppträder Mussolini,...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-07-29
Italien var vid 1800-talets mitt uppdelat på ett antal stater. Italienarna hade emellertid i stort sett samma språk, samma religion, kultur och historia. De italienska staterna strävade liksom...
L
Hans Thorbjörnsson
2013-12-31
Den romerska överklassen låg till bords som grekerna, vilande på vänster armbåge och åt med sked och med fingrarna. Tjänarna bar fram en kanna vatten och en handduk, så att gästerna kunde skölja...

Sidor

Länkar om Italiens historia

Sortera efter:
          

Genomgång (10:36 min) av SO-läraren Johan Wahlberg som berättar om 1800-talets nationalism. Här berörs bl.a. Tysklands enande, Italiens enande, Osmanska rikets sönderfall och skandinavismen.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (11:14 min) kring nationalism och några stater som grundades under 1800-talet. Genomgången är gjord av SO-läraren Mikael Larsson.

Spara som favorit
          

Genomgång (10.00 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om romarrikets födelse och tidiga expansion. Här berörs bl.a. Roms krig mot Kartago.

Spara som favorit
          

Genomgång (10.00 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om den romerska republiken fram till kejsartidens början. Fokus ligger på hur Rom styrdes men också på romarrikets tidiga expansion samt om Caesar och händelserna som ledde till den romerska republikens undergång och kejsartidens födelse.

Spara som favorit
          

Genomgång (8.18 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om Augustus och om Jesus födelse. Här ges därefter en sammanfattning på 6 minuter av de alla tre filmerna i Magnus lektionsserie om romarriket.

Spara som favorit
          

Prezi-baserad föreläsning (17:49 min) där SO-läraren Patrik föreläser om romarrikets politiska historia.

Spara som favorit
          

Föreläsning (14:57 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om romarriket ur olika perspektiv. Fokus ligger på den romerska republiken. Filmen fungerar för både högstadiet och gymnasiet.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (14:03 min) för högstadiet där SO-läraren Kenny Kvarnström berättar kortfattat om mellankrigstidens huvuddrag i länderna Italien, Tyskland ch USA. Fokus ligger på fascismen, nazismen, börskraschen och den ekonomiska depressionen.

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Italien. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Kortfattad pedagogisk genomgång (4:04 min) där det berättas om Roms krig mot Kartago i de s.k. puniska krigen. De puniska krigen varade mellan 264 till 146 f.Kr. Materialet presenteras av Studi.se.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om favoriterna på Forum Romanum, staden Roms mest kända torg. Forum Romanum blev politiskt och administrativt centrum i den växande staden under antiken. I takt med romarrikets expansion kom platsen också att bli centrum i hela den antika världen...

Spara som favorit
          

I den här artikeln i tidningen Populär Historia berättar Dominic Ingemark om miljonstaden Rom - hjärtat i det romerska imperiet. Rom präglades av trångboddhet och många levde under torftiga förhållanden i höga hyreskomplex. Trots detta verkar staden ha drabbats av relativt få epidemier och svältperioder. Förklaringarna till hur man fick denna förindustriella jättestad att fungera är naturligtvis flera men ingenjörskonsten var en grundläggande faktor...

Spara som favorit
          

På Khan Academys hemsida finns sex lektioner i form av videoklipp (mellan 13-21 min per lektion) som handlar om Napoleonkrigen som nästan kan liknas vid ett världskrig. Här berättas om Napoleons imperium, de olika allianserna, stora fältslag, invasionen av Ryssland och Napoleons öde därefter. Khan Academy är en amerikansk ideell organisation med syftet att lära ut kunskap gratis med hjälp av pedagogiska videoklipp. Allt material är på engelska.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (14:54 min) där SO-läraren Robert Dahlqvist berättar allmänt om antikens Rom och romarriket. Se del två (7 min) här

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Ulla Britta Ramklint berättar om maktkampen i Rom i början av 1500-talet där familjen Borgia spelade en central roll. Renässansen visar en egendomlig ambivalens i sin uppfattning av påveämbetet. Påven symboliserade två saker: han var aposteln Petrus representant och han var Roms härskare. Den förste skulle man givetvis vörda – vilket det dock torde vara svårt att fortsätta att göra, om den andre kunde röjas ur vägen...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Elisabeth Braw berättar om den italienska staden Neapels historia. Neapel har utövat en sällsam attraktion på besökare ända sedan apostlarna Petrus och Paulus steg i land för snart 2 000 år sedan. Detta trots att staden nu för tiden snarast anses vara stökig, kaotisk, ett tillhåll för ficktjuvar och småkriminella – kort sagt som ett ställe man borde hålla sig borta ifrån...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av en Power Point-presentation (11:12 min) där det berättas kortfattat om antikens Grekland och romarriket.

Spara som favorit
          

Artikel i nättidningen Alba där Göran Hägg berättar om den ökända italienska diktatorn Benito Mussolinis uppgång och fall. Han älskade makten för maktens skull. Men han hade också författardrömmar, var språkkunnig och kulturellt bildad. Och från början var han socialist... Alba är en tidning för kultur, vetenskap och samhälle.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där Kristian Göransson skriver om Italiens koloniala äventyr i Libyen i början av 1900-talet. Vid det osmanska rikets sönderfall tog Italien som andra länder för sig i Nordafrika. Fascisterna gick hårt fram och ville förvandla Libyen till ”Italiens fjärde kust”. De sista italienarna utvisades av Gaddaffi 1969...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Ida Östenberg berättar om hur Colosseum har förändrats genom åren efter romarrikets fall. År 404 efter Kristus utspelade sig den sista gladiatorkampen på Colosseum. Vad har hänt sedan dess? Colosseum är så intimt förknippat med antikens Rom att vi under vårt besök knappt reflekterar över byggnadens långa efterantika historia...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Romarriket, även kallat det romerska riket (500 f.Kr - 500 e.Kr), var antikens dominerande stormakt. Rikets medelpunkt var staden Rom i Italien....

Under mellankrigstiden (1918-1939) drabbades Europa och USA av en ekonomisk kris som ledde till att diktaturer fick fäste i några av Europas...

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Geografi med fokus på Italien. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar Italiens geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Italien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...

Här hittar du material som behandlar San Marinos historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Fördjupa dig i viktiga händelser och särdrag som utmärker Vatikanstatens historia.