Bild:
M

Armeniens historia

Armeniens historia går längre tillbaka än de flesta europeiska länders och Armenien anses ha varit först i världen att anta kristendomen som statsreligion. De två senaste årtusendena har Armenien haft korta perioder av självständighet och annars befunnit sig under persiska, romerska, arabiska, turkiska och sovjetiska härskare.

Omkring 1200-talet före Kristus började klaner runt sjön Van i nuvarande Turkiet sluta sig samman till en stat, av assyrierna kallad Urartu (samma ord som hebreiskans Ararat).

När Urartu stod på sin höjdpunkt under 800-talet f Kr omfattade det områdena kring och mellan sjöarna Van, Urmia (i nuvarande Iran) och Sevan (i nuvarande Armenien) – alltså områden där senare armenier skulle komma att bo.

Språket som talades i Urartu var inte armeniska utan ett nu utdött kaukasiskt språk, men möjligen hade armeniernas förfäder redan börjat invandra västerifrån. Från 500-talet f Kr omtalas armenierna som ett särskilt folkslag i grekiska och persiska källor.

Under följande århundraden löd armenierna främst under perserna men blev alltmer självständiga. Omkring 191 f Kr uppstod två oberoende armeniska riken på ömse sidor om floden Eufrat. Det större nådde under kung Tigranes II (95–55 f Kr) sin maximala utbredning – från Medelhavet i väster till Kaspiska havet i öster. Detta Stor-Armenien krympte dock betydligt redan före Tigranes död.

Rom intog snart det mindre armeniska riket men lät en rest av det före detta Stor-Armenien bestå som en buffertstat mellan romarna och deras fiender i Centralasien, partherna (besläktade med perserna). Under den parthisk-ättade kungen Tigridates III antog Armenien kristendomen som statsreligion – år 301 är det årtal som brukar nämnas. Landet delades i slutet av 300-talet mellan det östromerska riket och perserna.

Perser och turkar delar på Armenien

Armenierna fick behålla sin kristna tro även sedan deras land på 600-talet kommit under arabiskt, muslimskt välde. Från 800-talet fungerade Armenien som en halvt självständig stat och upplevde en period av kulturell blomstring.

De turkiska seldjukernas erövring av området på 1000-talet slog denna stat i spillror. Med undantag för det lilla kungariket Kilikien vid Mindre Asiens kust mot Medelhavet, som bestod till 1375, fanns det inte längre någon självständig armenisk stat. 1639 delades de armeniska områdena mellan det osmanska (turkiska) riket och perserna. De västra delarna tillföll det osmanska riket, medan dagens Armenien ingick i det område som tillföll Persien.

När förhållandena för armenierna försämrades, särskilt i det osmanska riket (Turkiet), samtidigt som det kristna Tsarryssland expanderade, antog många armenier att det skulle vara bättre att lyda under ryssarna än under turkar eller perser. När Ryssland 1828 erövrade större delen av det persiska Armenien skedde det därför med aktiv hjälp från armenierna.

Under det tsarryska styret uppmuntrades handel och industri. Städerna växte, kommunikationerna byggdes ut och västerländska och ryska idéer vann insteg. Det ledde i sin tur till ett intellektuellt uppvaknande bland armenierna och ett förnyat intresse för landets historia. En armenisk nationalism började spira. Armenierna orienterade sig alltmer mot det kristna Europa.

Det osmanska imperiet höll på att falla sönder, och europeiska folk som lytt under turkarna frigjorde sig: greker, serber, rumäner med flera. Inspirerade av detta och uppmuntrade av Ryssland började de armenier som bodde i östra Turkiet att kräva regionalt självstyre. Sultanen svarade bland annat med att hetsa armeniernas kurdiska grannar mot dem, något som 1894 blev inledningen till massakrer på tusentals armenier.

Förföljelser och massakrer

Förföljelserna fortsatte i mindre skala fram till första världskriget. För att säkra sig mot arvfienden Ryssland kämpade det osmanska Turkiet på Tysklands och Österrikes sida. Samtidigt värvade ryska armenier, som slogs frivilligt på den ryska sidan, frivilliga soldater också bland Turkiets armenier. Med risken för ett armeniskt uppror som ursäkt bestämde regeringen i Istanbul krigsvintern 1915 att Turkiets armenier brådstörtat skulle deporteras till Syrien och Mesopotamien. Turkiska trupper utförde också systematiska massmord på flyende armenier. Händelsen har betecknats som det första folkmordet i modern tid, men uppgifterna om antalet offer är omstridda. Det brittiska uppslagsverket Encyclopaedia Britannica (nätupplagan) citerar en samtida brittisk underrättelseofficer, Arnold J Toynbee, som uppskattade antalet armenier i Turkiet vid krigets början till ca 1,8 miljoner. Omkring en tredjedel eller 600 000 av dessa dödades eller dukade under för umbäranden under fördrivningen, enligt Toynbee, medan 600 000 överlevde i exil och ytterligare 600 000 på olika sätt undgick att fördrivas. Armeniska källor brukar ange betydligt högre dödssiffror. (Läs mer om Folkmord och brott mot mänskligheten)

Tsarrysslands fall 1917 öppnade vägen för att utropa en armenisk självständig stat i Kaukasien den 28 maj 1918. Under de två och ett halvt år som självständigheten varade utkämpades flera gränskrig med grannländerna Georgien och Azerbajdzjan. Särskilt omstridda områden var, då liksom nu, Nagorno-Karabach och Nachitjevan. Det självständiga Armenien var också hårt klämt mellan Turkiet, som ville åt armeniskt territorium i väster, och ryska Röda armén som hade ockuperat Azerbajdzjan i öster. I september 1920 attackerades Armenien av turkiska trupper, som dock hejdades med hjälp av ryska soldater från öster.

I november samma år bildade det styrande armeniska Dasjnakpartiet en koalitionsregering med kommunisterna, och Armenien blev en sovjetisk republik. 1922 slogs Armenien samman med Azerbajdzjan och Georgien till Transkaukasiska sovjetrepubliken. Alla partier utom kommunistpartiet förbjöds och planekonomi infördes.

1920-talet blev en period av återhämtning. Armeniska förblev första språk, och det politiska livet dominerades av inhemska kommunister som främjade armenisk kultur. I slutet av 1920-talet skärpte dock Moskva sitt grepp om delrepublikerna, där all nationalism undertrycktes. Under 1930-talet drabbades Armenien av den sovjetiske ledaren Josef Stalins brutala kollektivisering av jordbruket. Bönderna tvingades lämna ifrån sig sina jordar, som slogs ihop till stora kollektivjordbruk. Armenien utsattes också för Stalins utrensningskampanjer. Intellektuella och lokala partiarbetare avrättades eller skickades till fångläger. 1936 upplöstes Transkaukasiska sovjetrepubliken och Armenien blev åter en egen sovjetrepublik.

Läs i Landguiden om Armeniens historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Armeniens historia går längre tillbaka än de flesta europeiska länders och Armenien anses ha varit först i världen att anta kristendomen som statsreligion. De två senaste årtusendena har Armenien haft korta perioder av självständighet och annars befunnit sig under persiska, romerska, arabiska, turkiska och sovjetiska härskare.

Omkring 1200-talet före Kristus började klaner runt sjön Van i nuvarande Turkiet sluta sig samman till en stat, av assyrierna kallad Urartu (samma ord som hebreiskans Ararat).

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Länkar om Armeniens historia

Sortera efter:
          

Under folkmordet i det Osmanska riket mördades omkring en miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer och kaldéer. Massmorden utfördes genom tvångsdeportationer, avrättningar, massakrer och framkallad hungersnöd. De flesta offren dödades under åren 1915-1916, men förföljelserna fortsatte fram till 1923. Det Osmanska riket tömdes i stort sett på sin kristna befolkning... Materialet presenteras av Forum för levande historia.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Maria Småberg berättar om folkmordet i Armenien. I april 1915, inleddes en klappjakt på armenier i det osmanska riket. Den kristna gruppen pekades ut som landsförrädare, men framförallt passade den inte in i ungturkarnas vision om ett etniskt homogent rike. Under kommande år mördades och fördrevs över en miljon människor.

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Armenien. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om Armeniens dramatiska historia under 1900-talet. Som den största katastrofen i Armeniens historia betraktas folkmordet 1915, då mängder av armenier som i årtusenden levt i östra Turkiet fördrevs och mördades under Ottomanska imperiets sönderfall...

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit
          

Webbsida som handlar om folkmordet 1915 i osmanska Turkiet som drabbade armenier, assyrier/syrianer/kaldéer och anatoliska och pontiska greker. Folkmordet1915.se är framtagen av Armenica.org i samarbete med Armeniska riksförbundet i Sverige. för spridandet av information om folkmordet på armenier m.fl. 1915 i osmanska Turkiet.

Spara som favorit
          

Armenica.org är en webbsida där du bl.a. hittar en massa fakta om Armeniens historia. Syftet med webbsidan är att erbjuda en tillförlitlig och komplett källa om Armenien och dess relaterade frågor. Bakom Armenica.org står Vahagn Avedian som bl.a. har en fil. mag. i historia.

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i SvD där du kan läsa om folkmordet på armenierna i början av 1900-talet. Under första världskriget befarade turkarna att de kristna armenierna skulle bryta sig loss i en egen stat. Turkiets vilja att skapa en etniskt homogen nationalstat var bakgrunden till deportationer och massavrättningar...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om folkmordet på armenierna. I nära ett sekel har turkarna vägrat att erkänna folkmordet på omkring 1,5 miljoner armenier 1915–20. Men nu har frågan åter uppmärksammats, i samband med Turkiets EU-förhandlingar...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Armenien ur olika perspektiv. Armenien, formellt Republiken Armenien, är en republik i södra Kaukasien i Västasien. Det är en inlandsstat som i norr gränsar till Georgien, i väster till Turkiet, i öster till Azerbajdzjan och i söder till Iran. I söder har Armenien även en gräns till den autonoma republiken Nachitjevan, en exklav till Azerbajdzjan. Huvudstad är Jerevan...

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Fördjupa dig i Armeniens geografi. Här hittar du texter och faktamaterial som behandlar landets geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Armenien. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...