Bild:
Sjöfarten utvecklades kraftigt under bronsåldern vilket ökade handeln över haven. De långväga sjöresorna förde också med sig nya kulturinfluenser till Norden. Bilden visar en hällristning som vittnar om sjöfartens ökade betydelse.
M

Bronsåldern i Norden

Perioden efter stenåldern och före järnåldern kallas för bronsåldern. Bronsåldern har fått sitt namn av den blandning av koppar och tenn som kallas brons. Den göts i formar och användes till yxor, spjutspetsar, smycken och annat.

Den nordiska bronsåldern varade i över tusen år - från omkring 1800 f.Kr till 500 f.Kr - och inföll långt senare än i länderna runt Medelhavet.

Invandring bidrog till kulturell utveckling

Omkring 2000 f.Kr hade olika erövringsstammar som kommit söder- och österifrån brett ut sig över Norden. Dessa folk var boskapsskötande nomader som använde hästar som transport- och stridsmedel. Erövrarna var troligtvis indoeuropéer vilket bland annat framgår av den prägel de satte på bronsåldersmänniskornas religiösa världsbild (och senare även på den fornnordiska religionen) där det går att identifiera beståndsdelar av ett indoeuropeiskt arv.

Efter några århundraden hade de invandrade stammarna smält samman med den bofasta befolkningen. En enhetlig skandinavisk bronsålderskultur hade då bildats.

Bronsföremål var statussymboler

De första bronsföremålen skeppades förmodligen upp till Norden av handelsmän som förde dem med sig från Sydeuropa.

Jordbruk

Jordbrukarna i Norden under bronsåldern svedjade (brände) skogen och odlade vete och korn i den askblandade jorden. Deras svin, kor, får och getter betade i skogen. Klimatet var gynnsamt; vindruvor mognade i landet.

Tusentals hällristningar – de finaste i Bohuslän och Ångermanland – berättar om jordbruk, jakt och båtar.

Brons består av 9/10 koppar och 1/10 tenn och är hårdare och mera hållbart än sten. En ännu viktigare egenskap hos metallen är att den är formbar och kan gjutas i nästan vilken form som helst. Av den nya metallen tillverkades effektiva verktyg och vapen. Men brons var dyrt och sällsynt vilket gjorde att bronsföremål även fungerade som statussymboler. Allt detta ledde till att bronsvaror betraktades som värdefulla handelsvaror.

Efter att man lärt sig tillverka brons i Norden reste handelsmän över Östersjön med bärnsten, pälsverk och andra handelsvaror för att byta till sig koppar och tenn som vid den här tiden utvanns i Central- och Västeuropa.

Till en början användes brons främst till religiösa föremål och statussymboler (t.ex. smycken) som pryddes med vackra mönster. Något senare, när guld också började användas, utnyttjades bronset i första hand till mindre arbetsredskap.

Förbättrade transportmöjligheter

Det nordiska klimatet var mildare och varmare under bronsåldern än vad det är idag. De viktigaste näringsgrenarna var jordbruk och handel.

Att resa var lättast till sjöss vilket ledde till att sjöfarten utvecklades. Man började bygga större båtar som kunde transportera tyngre laster än tidigare.

Det var också under den här tiden som hjulet togs i bruk uppe i Norden. Med hjälp av hjulet kunde nu tunga varor fraktas på kärror. Dessa tekniska framsteg bidrog till att handeln ökade.

Under bronsåldern, som till stor del verkar ha varit en ganska fredlig period, skedde också en ökning bland befolkningen som resulterade i att många nya byar växte fram i Norden.

Hällristningar och religion

Under bronsåldern kunde människorna i Norden inte skriva. Då kände man ännu inte till runalfabetet. Men de kunde göra bilder som knackades in på släta stenhällar och lösa stenblock. I Norden finns därför kvarlevor från bronsåldern i form av hällristningar.

Sammanfattningsvis ger bronsåldersristningarna en inblick i epokens religiösa handlingar och seder, främst i form av soldyrkan och fruktbarhetsriter. Människorna på bronsåldern dyrkade gudar som man trodde hade makt över fruktbarhet och jordens växtlighet. Solens ljus är nödvändigt för att det ska kunna växa bra. Solen hade därför en central ställning i bronsåldersmänniskornas religion. Det s.k. hjulkorset - en cirkel med fyra ekrar - som finns på många hällristningar, brukar tolkas som en symbol för solen.

Bildernas motiv avspeglar också de materiella förhållandena hos bronsålderns människor då de vittnar om en tankevärld som kretsar kring skörd, boskapsskötsel och sjöfart.

Andra religiösa inslag bland bronsålderns fornfynd är de offergåvor och mosslik som hittats runt om i Norden i olika kärr och myrar. Mossarna utgjorde viktiga offerplatser där människor kunde lägga ner gåvor till gudarna. Från perioden finns också många gravhögar bevarade som uppförts över förmögna män och kvinnor. Allt detta tyder på att religion hade stor betydelse för bronsålderns människor.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. På vilket sätt var brons ett bättre material än sten och vad användes bronset till?
     
  2. Nämn några orsaker till att handeln i Norden förbättrades under bronsåldern.
     
  3. Ge några exempel på sådant som hällristningarna vittnar (berättar) om.

Ta reda på:

  1. Blicka ut över världen och hitta kulturer i andra världsdelar som var samtida med bronsåldern i Norden (1800 f.Kr till 500 f.Kr).

Diskutera:

  1. Alla använde inte brons. Vilka var det som använde det?
     
  2. Under bronsåldern var det varmare i Norden, ungefär samma klimat som länderna har runt Medelhavet idag (Medelhavsklimat). Hur påverkade det livet för människorna som bodde här.


Litteratur:
Jerker Rosén, Svensk Historia 1, Bonniers, 1964
Lars Larsson, Stenåldern, Bronsåldern, Järnåldern - Signums svenska konsthistoria 1, Bokförlaget Atlantis, 1994
Folke Ström, Nordisk hedendom - tro och sed i förkristen tid, Akademiförlaget, 1997
 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Kartor

Karta över världen 1000 f.Kr

Perioden efter stenåldern och före järnåldern kallas för bronsåldern. Bronsåldern har fått sitt namn av den blandning av koppar och tenn som kallas brons. Den göts i formar och användes till yxor, spjutspetsar, smycken och annat.

Den nordiska bronsåldern varade i över tusen år - från omkring 1800 f.Kr till 500 f.Kr - och inföll långt senare än i länderna runt Medelhavet.

Invandring bidrog till kulturell utveckling

Omkring 2000 f.Kr hade olika erövringsstammar som kommit söder- och österifrån brett ut sig över Norden. Dessa folk var boskapsskötande nomader som använde hästar som transport- och stridsmedel. Erövrarna var troligtvis indoeuropéer vilket bland annat framgår av den prägel de satte på bronsåldersmänniskornas religiösa världsbild (och senare även på den fornnordiska religionen) där det går att identifiera beståndsdelar av ett indoeuropeiskt arv.

Uppdaterad: 22 oktober 2016

Annons

Artiklar om Bronsåldern i Norden

L
Hans Thorbjörnsson
2016-02-19
Forntiden brukar vi kalla den långa period som omfattar stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Det är tiden från de första människornas ankomst till Sverige ca 10 000 f.Kr. fram till slutet av...

Länkar om Bronsåldern i Norden

Sortera efter:
          

Genomgång (14:56 min), del 2 av 3, där SO-läraren "Mik Ran" fortsätter berätta om de första högkulturerna. Här med fokus på informationslagring (skriftens utveckling), riken och imperier, Mesopotamien, forntidens Egypten, brons och status, brons och järn.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (12:30 min) där läraren Mattias Södergren berättar kortfattat om stenåldern, bronsåldern och järnåldern. Filmen fokuserar på periodens kvarlevor och källor. Vilka spår finns kvar från perioderna? Filmen passar bl.a. till mellanstadiet.

Spara som favorit
          

I det här avsnittet (43:50 min) behandlas tiden 1800 f.Kr – 800 e.Kr, vilket motsvarar bronsåldern och järnåldern. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:53 min) om Bronsålderns övergång i järnålder. här berättas bl.a. om klimatförändringar i slutet av bronsåldern och den mera krigiska järnåldern med några framväxande imperier. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Kortfattad genomgång (9:04 min) om perserriket, indiankulturer i Syd- och Centralamerika samt nordisk bronsålder. Här berättas bl.a. om jordbruk och samhällsorganisation. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Genomgång (10:19 min) om samhället som växer fram efter den s.k.jordbruksrevolutionen. Här berättas bl.a. om handel och samhällsorganisation. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Genomgång (14:53 min) om den s.k. jordbruksrevolutionen - när människan blev bofast. Här berättas bl.a. om nya matvanor, religion, byar blir städer, hantverk, yrken och den nya användningen av metaller. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran". 

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (15:23 min) som riktar sig till mellanstadiet där läraren Jonas Kallberg berättar om bronsåldern och järnåldern i Norden.

Spara som favorit
          

Bildspel (11:27 min) om hur människor bodde och levde i Sverige under bronsåldern. Producerad av Pogo Pedagog 1969.

Spara som favorit
          

En kort film (3:10 min) för låg- och mellanstadiet om hällristningarna på Jätteberget i Alvhem. En film i serien "Historiens skuggor". Filmen är producerad av Västarvet - natur och kulturarv i Västsverige.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du kan läsa om bronsålderns Norden ur ett nytt perspektiv. Bronsålderns nordbor var inga fredliga soldyrkare. Tvärtom var deras vardag fylld av våld och hot, långväga handels- och plundringsfärder. Nya fynd görs i rasande fart och gamla tolkas om. Epoken framstår allt mer som en föregångare till vikingatiden...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Avsnitt i pdf-format (23 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbrukets produkter under yngre stenåldern och bronsåldern uppe i Norden. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt som handlar om jordbrukets första femtusen år - från yngre stenåldern fram till och med järnåldern. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Första delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruket i Norden och Sverige under stenåldern och bronsåldern. Här berättas bl.a. om växterna och djuren, jordbrukets förändring, gård och by, redskap och arbete, jorbrukets människor, o.s.v. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Artikel (5 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om hur forntidens nordbor levde sina liv, bodde och begravdes. Vi följer i våra förfäders spår. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Artikel (5 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där du kan läsa om olika vapen som användes i forntidens Norden. Lika länge som det har funnits människor i Norden har det också funnits vapen. De vapen de tidiga nordborna begagnade sig av var allt från enklare stenyxor till pilbågar, spjut och svärd - och som inte bara användes i strid. Artikeln är skriven av Carl-Henrik Larsson och finns på Nordisk Filatelis hemsida för frimärkssamlare.

Spara som favorit
          

Faktatext med kortfattad och lättläst fakta om Nordens bronsålder. Materialet är anpassat för barn i grundskolan. Webbplatsen drivs av Societas Archaeologica Upsaliensis (SAU) som bildades hösten 1998 av lärare från Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Uppsala universitet. Huvuddelen av SAU:s verksamhet består i att utföra utredningar och undersökningar av kulturminnen och fornlämningar.

Spara som favorit
          

Artikel på Värmlands Museums hemsida där du kan läsa kortfattat om bronsåldern med fokus på Sverige och Värmland. Bronsåldern i Sverige varade mellan 1800-500 f Kr. Tidsperioden delas in i en äldre (1800-1100 f Kr) och en yngre (1100-500 f Kr) del. Perioden har sitt namn efter de föremål av brons som börjar uppträda i Skandinavien vid den här tiden...

Spara som favorit
          

På Vetamix webbsida kan du se en pedagogisk film (2:33 min) om begravningsritualer under bronsåldern. Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.

Spara som favorit
          

På Vetamix innehållsrika webbsida kan du se ett klipp från programmet "Rena rama forntiden" (5:14 min) för barn i de yngre åldrarna som handlar om hällristningar. Vad är en hällristning och varför gjorde man hällristningar? Vetamix är en finlandssvensk skolsida för elever och dig som undervisar.

Spara som favorit
          

Stockholms läns museums faktasida om bronsåldern. Här berättas om bronsåldern med fokus på Stockholmstrakten.

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Fördjupa dig i Finlands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.

Få en helhetsbild av Norges historia eller fördjupa dig i människors livsöden, viktiga händelser och särdrag under olika perioder i landets...

Nordens järnålder (500 f.Kr - 1050 e.Kr) omfattar tiden då järnredskap började användas i Norden.

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...