Bild:
M

Turkmenistans historia

Vid utgrävningar i Turkmenistans huvudstad Ashgabat har arkeologer funnit cirka 4000 år gammal skrift. Fyndet antyder att Centralasien hade en civilisation jämförbar med Mesopotamiens hundratals år innan kineserna utvecklade sin skrift.

Turkmenerna anses härstamma från en turkisk-mongolisk stamfederation som i slutet av 700-talet e Kr slog sig ner i det område som idag utgör Turkmenistan. Där fanns då en muslimsk persisk befolkning. Stridigheter uppstod snart mellan de båda folkgrupperna.

Benämningen turkmen dök för första gången upp i skriftliga källor från 900-talet och användes om personer som konverterat till islam.

Under de kommande århundradena växlade makten mellan ett antal mäktiga dynastier och härskare. I början av 1200-talet erövrade mongolhärskaren Djingis khan stora delar av Centralasien. Näste store härskare var Timur Lenk, som själv var turkmen och etablerade en högtstående islamisk kultur med centrum i Samarkand. Efter hans död föll riket gradvis samman.

Från 1400– till 1700-talet befann sig stammarna i södra Turkmenistan under persiskt styre, medan stammarna i norr tillhörde khanatet i Chiva och emiratet Buchara. Turkmenerna gjorde ofta uppror men lyckades aldrig skapa en egen stat.

Perserna tog vid början av 1700-talet herraväldet över stammarna i norr. Nomadernas möjligheter att försörja sig försämrades, och flera turkmenstammar började successivt övergå till fast bosättning.

Redan på 1500-talet hade det ryska tsardömet handelsförbindelser med Buchara och Chiva, och i början av 1800-talet växte ryssarnas önskan att helt kontrollera de centralasiatiska handelsrutterna. Ett skäl var att den ryska textilindustrin hade fått brist på bomull till följd av det amerikanska inbördeskriget, och ryssarna sökte därför nya leverantörer.

Ryssarna erövrade det som är dagens Kazakstan, Tasjkent i nuvarande Uzbekistan och sedan i tur och ordning Samarkand, Chiva och Buchara. Slutligen återstod bara att underkuva de turkmeniska stamfolken. Överlägsna ryska styrkor förstörde och brände 1871–1873 alla turkmeniska bosättningar mellan Kaspiska havet och Chiva-området. Ett stort slag utkämpades 1879 vid fästningen Gök Tepe, där ryssarna besegrades av turkmenerna.

År 1881 återkom ryssarna till Gök Tepe och övervann turkmenerna i ett blodigt slag. Ryssarna dödade alla som sökte skydd i fortet, cirka 20 000 människor enligt den ryske befälhavaren. Efter detta föll även städerna Ashgabat och Merv (Mary), och Turkmenistan kunde infogas i den nya ryska kolonin Turkestan.

Ryssarna inledde en omfattande utförsel av råvaror till moderlandet, och järnvägar började byggas. Stora motsättningar uppstod mellan turkmenerna och inflyttade ryska och ukrainska bosättare.

I samband med oktoberrevolutionen 1917 i Ryssland försökte bolsjevikerna ta makten i Turkestans huvudstad Tasjkent. Men de motarbetades av lokalbefolkningen, vars ledare utropade republiken Turkestan i november 1917.

Därefter växlade bolsjeviker och turkmenska nationalister vid makten tills bolsjevikerna tog kontroll 1920. Fyra år senare blev Turkmenistan en egen sovjetrepublik. Folket försökte gång på gång göra uppror mot det främmande sovjetsystemet. Det fanns gerillaliknande motståndsgrupper, basmachi, och det sista upproret slogs ner 1931 i Karakum-öknen.

Under resten av 1920-talet och hela 1930-talet genomfördes mot folkets vilja stora förändringar i det turkmeniska samhället. I en omfattande sekulariseringskampanj stängdes alla muslimska skolor, och moskéer revs. 1929 års tvångskollektivisering av jordbruket, som överförde marken i statlig ägo, kostade tusentals människoliv.

Vid början av 1930-talet samlades turkmeniska intellektuella kring kravet på större självbestämmande. Många av dem rensades ut och avrättades av regimen, däribland turkmeniska partifunktionärer och regeringsmedlemmar. Ryska infördes som officiellt språk och turkmeniskan försummades. De nationella episka verken förbjöds.

Läs i Landguiden om Turkmenistans historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

Vid utgrävningar i Turkmenistans huvudstad Ashgabat har arkeologer funnit cirka 4000 år gammal skrift. Fyndet antyder att Centralasien hade en civilisation jämförbar med Mesopotamiens hundratals år innan kineserna utvecklade sin skrift.

Turkmenerna anses härstamma från en turkisk-mongolisk stamfederation som i slutet av 700-talet e Kr slog sig ner i det område som idag utgör Turkmenistan. Där fanns då en muslimsk persisk befolkning. Stridigheter uppstod snart mellan de båda folkgrupperna.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Länkar om Turkmenistans historia

Sortera efter:
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Turkmenistan. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en kort överblick över det som anses viktigt. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Turkmenistan ur olika perspektiv. Turkmenistan är en republik i sydvästra Centralasien. Det sträcker sig från Kaspiska havet österut till Afghanistan och gränsar i söder till Iran, och i norr till Kazakstan och Uzbekistan...

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Turkmenistans geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Turkmenistan. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med...