Jorden, vattendragen och sjöarna är viktiga i naturfolkens och jägarfolkens värld, och i deras historia och religion, så även för samerna.
M

Samisk religion

Förhållandet till naturen var grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen ansågs besjälad och rådare vakade över landskapet och djuren. Det var viktigt att hålla sig väl med naturens själar och gudar likaväl som med människorna i ens omgivning. Det var dessa själar och gudar som delade med sig av sin rikedom till människorna och t.ex. gav av sina bytesdjur, men de kunde även undanhålla villebråd om människorna bröt mot deras regler.

Gudavärlden

Den förkristna religionens värld befolkades av

gudar och gudomliga väsen. Olika naturfenomen, som solen, månen, åskan och vinden ansågs som gudomliga. De var livgivande och hade både en god och ond sida.

SolenBiejvve, var en central gudinna, som gav alla varelser liv. Hon gav ljus, värme och växtlighet. Till solen offrades en vit ren.

ÅskanHoragalles eller Dierpmis gav regn, som gjorde att marken grönskade och med sin pilbåge, regnbågen, fördrev han onda andar och troll. Åskan kunde också vara ond och rasande och farlig för människor och djur. Han tillbads för att inte orsaka skogsbrand eller skada människorna eller renarna.

MånenMánno, var en gudinna och dyrkades vid nymåne, särskilt vid jultiden. Då var det viktigt att det rådde stillhet och man fick inte syssla med sådant som åstadkom buller.

Hemmets gudinnor var stammodern, Máttaráhkká, och hennes tre döttrar: Sáráhkká, Uksáhkká och Juoksáhkká. De bodde under kåtan. Máttaráhkka gav människorna barn och såg till att havandeskapet gick bra. De tre döttrarna hjälpte till vid barnets födelse, bestämde om barnet skulle bli pojke eller flicka och vakade över barnet och hemmet.

Offer och riter

Samerna offrade av många anledningar, t.ex. för renarnas välstånd, för jakt- och fiskelycka, för att övervinna sjukdomar och för att graviditet och förlossning skulle gå bra.

Några offerplatser var gemensamma för hela byn. Dit kom även folk från andra platser för att offra. Sedan fanns det offerplatser för dem som flyttade längs samma flyttleder eller fiskade i samma sjöar eller älvar, d.v.s. de som tillhörde samma arbetslag. Dessa offerplatser låg vid platser som utmärkte sig och ansågs som heliga. Det kunde t.ex. vara ett fjäll eller en sjö.

På en del platser fanns heliga stenar eller trästoder, s.k. sejtar. I dessa förkroppsligades de högre makterna.

I närheten av och i kåtan ägde de dagliga ritualerna rum. På varje plats där kåtan restes, restes också en offerbänk och i eldstaden offrades mat och dryck till kåtans gudinnor.

Man offrade djur - främst renar - men även andra djur, fåglar, fiskar och ibland husdjur.

Territorieanspråk och kyrkobyggande

I samband med den svenska nationalstatens framväxt fr.o.m. 1500-talet kom kyrkorna att spela en viktig roll i kampen om den territoriella makten i norra Skandinavien, Sverige-Finland, Danmark-Norge och Ryssland. Bland annat genom kyrkobyggande och församlingsgrundande kunde den egna nationens anspråk på området hävdas. År 1602 beslutade Karl IX att kyrkor skulle byggas på fem platser i Sápmi: Enontekis, Jukkasjärvi, Jokkmokk, Arvidsjaur och Lycksele.

Samtidigt förbjöds samerna att utöva sin tro och blev skyldiga att inställa sig till kyrkplatserna vid särskilda helger för att erlägga skatt, bevista ting och delta i kyrkans gudstjänster, undervisning och förhör.

I slutet av 1600-talet kom en period med en intensiv religionskonfrontation. För de som höll fast vid sin gamla tro hotades med straff av olika slag; böter, fängelse eller dödsstraff.

Som ett led i missionsarbetet grundade staten också skolor. Den första skolan för samebarn öppnades redan i början av 1600-talet. De viktigaste ämnena var kristendomskunskap och bibelläsning. Kristnandet av samerna gick dock långsamt och 1723 startade svenska staten fler skolor på kyrkplatserna. Här skulle eleverna gå i två år och sedan sprida kristendomen bland andra samer. Många undanhöll dock sina barn från skolan.

1738 grundades Direktionen över Ecklesiastikverket i Lappmarken, med mission bland samer som uppgift. Missionsarbetet intensifierades härigenom.

Tvångskristnande

Vad förbudet att behålla den egna tron betydde för samerna kan vi idag inte veta. Men vi vet av tingsprotokoll att samerna försökte hålla fast vid sin gamla religion. Den traditionella religionens ceremonier kunde de utföra där de än befann sig. Dessutom ansåg man att de samiska gudarna hjälpte till i det dagliga livet, både hemma i kåtan och ute i renskogen, vid jakt eller fiske.

Den kristne guden ansågs däremot inte befatta sig med det vardagliga. Den samiska religionen var dock tolerant mot den främmande religionen.

Eftersom man redan hade många gudar kunde man acceptera även den kristna treenigheten, som uppfattades som olika gudar.

Det samerna reagerade mest emot var när missionärernas angrep förhållandet till de döda förfäderna. I det samiska samhället var de döda förfäderna en viktig del av familjen. Förfäderna ansågs ta del av de levandes göranden och låtanden. De kunde orsaka bekymmer, som sjukdomar, men även vara till hjälp, genom att beskydda anhöriga eller vakta deras renhjordar. Prästerna och missionärerna attackerade hårt denna föreställning.

I den kristna världen fanns inte någon plats för den samiska föreställningen om de döda. För samerna betydde tvångskristnandet ett stort ingrepp i den egna kulturen, eftersom en viktig del av familjen plötsligt inte ansågs existera.

Det fanns också en rädsla för att tvingas överge sina förfäders tro. Man menade att förfäderna levat i välmåga när de fritt fick bruka de gamla helgedomarna, men sedan kyrkan börjat lägga hinder i vägen för förfädernas tro hade en allmän fattigdom tilltagit.

Motstånd och religionsskifte

Trots hot om dödsstraff och böter lät många samer bli att komma till kyrkplatsen i den egna byn eller flyttade iväg till andra samebyar som låg längre bort från kyrkans inflytande. Det finns många skrivelser från prästerna vid den här tiden där de klagar på att samerna inte kom till gudstjänsterna.

Länge verkar det också som man fortsatte att tillbe sina gamla gudar samtidigt som man besökte kyrkan och deltog i kyrkans aktiviteter. Eftersom de kristna kyrkorna var få och låg långt borta, medan de samiska gudarna och ritualerna var nära människorna, kunde de två religionerna länge existera sida vid sida.

I och med den intensifierade missionen på 1700-talet verkar den kristna religionen ha fått en allt större spridning. Deltagandet i gudstjänster och nattvard ökade. På 1800-talet svepte en kristen väckelse över det samiska samhället. Den kallas laestadianismen efter sin ledare Lars Levi Laestadius. Denna kristna lära passade för samerna och många anslöt sig till den. Element ur den samiska religionen har fortlevt i folktron in på 1900-talet.


Text: Leif Löwegren, tidigare gymnasielärare i religionskunskap, historia och filosofi vid Lerums gymnasieskola och ämnesdidaktiker i religionskunskap och historia vid Lärarhögskolan i Göteborg.

Förhållandet till naturen var grundläggande för samernas traditionella tro. Naturen ansågs besjälad och rådare vakade över landskapet och djuren. Det var viktigt att hålla sig väl med naturens själar och gudar likaväl som med människorna i ens omgivning. Det var dessa själar och gudar som delade med sig av sin rikedom till människorna och t.ex. gav av sina bytesdjur, men de kunde även undanhålla villebråd om människorna bröt mot deras regler.

Gudavärlden

Den förkristna religionens värld befolkades av

Uppdaterad: 08 januari 2015

Annons

Artiklar om Samisk religion

S
Åsa Virdi Kroik
2014-01-05
Samernas tidiga historia är i hög grad höljt i dunkel och lika lite vet man om samernas tidiga religion. Men man vet att samerna någon gång i historien slog sig ner som jägare och fiskare i det...
L
Anna Skielta
2013-01-28
Den 6 februari är det samernas nationaldag och den firas över hela Sápmi. Det första firandet skedde i samband med inledandet av FN:s internationella urbefolkningsår 1993 i Jokkmokk.

Länkar om Samisk religion

Sortera efter:
          

Genomgång (6:43 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om naturreligion.

Spara som favorit
          

Genomgång där mellanstadieläraren Eva Kleveholt berättar kortfattat (3:44 min) om naturreligion med fokus på samisk religion.

Spara som favorit
          

Sápmi är en webbplats där du kan läsa om samerna ur olika perspektiv. Här berättas om samernas kultur, traditioner, historia, religion m.m. Samerna har sedan urminnes tider levt i ett område som i dag sträcker sig över fyra länder. Det består av Kolahalvön i Ryssland, nordligaste Finland, norra Norges kust- och inland och delar av Sverige från Idre i söder och norrut...

Spara som favorit
          

Sjunde avsnittet (28:46 min) av Världens religioner - stamkulturer, med Christer Hedin, religionshistoriker.

Spara som favorit
          

Landsbygdsdepartementet har i samarbete med Sametinget sammanställt en omfångsrik folder som du kan ladda ned i pdf-format (68 sid). I foldern kan du läsa om det samiska folket, kulturen, historien, religionen och livet i dagens svenska samhälle.

Spara som favorit
          

Grundskoleboken är en webbsida som riktar sig till elever på högstadiet. I det här avsnittet kan du läsa om samernas religion. Webbsidan drivs av SO-läraren och IT-pedagogen Ingemar Wiklund.

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om kortfattat om samisk religion. Här berättas främst om dess seder och bruk. Samisk religion (förr lapsk mytologi) är den förekommande benämningen på den förkristna religionen hos samer som i stora drag baserades på muntliga traditioner och var orienterad på denna värld (s.k. primal religion.) De karaktäristiska dragen är dyrkan av naturen (animism) och förfäderna...

Spara som favorit
          

På den här webbplatsen som upprätthålls av Utbildningsstyrelsen i Finland hittar du kortfattad information om det heliga i naturfolkens religion. Webbsidan riktar sig till elever på högstadiet och gymnasiet.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Samerna är ett ursprungsfolk i norra Skandinavien med en egen historia.

Om religion som fenomen, religionens ursprung och människors religiositet. Religion och religiositet har i alla tider hjälpt människan att tolka,...

Sveriges nationella minoriteter utgörs av: samer, Sverigefinnar, romer, Tornedalingar och judar. Bland skolans uppgifter ingår att värna om dessa...