Bild:
Under nya tiden förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket. Detalj från en målning av Gustaf Cederström (1845-1933).
M

Krig och försvar 1500-1776

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Väldisciplinerade infanteristyrkor blev nu ett verkningsfullt redskap på slagfältet.

Pikenare under trettioåriga kriget. Pikarnas avskräckande effekt mot ryttare i kombination med eldvapnens skottvidd gjorde infanteriet överlägset kavalleriet. Detalj från en målning gjord av Nils Forsberg (1842-1934).

Stark statsmakt gav väldrillade arméer

Vid mitten av 1400-talet hade förändringarna i den europeiska krigföringen lett till att allt större arméer ställdes på fötter. De nya arméerna bestod till största delen av välutbildat och välutrustat infanteri. Framväxten av de stora arméerna var framförallt en följd av nationalstaternas uppkomst i Europa. I slutet av medeltiden och i början av nya tiden genomgick statsmakten stora förändringar på många håll i Europa. Styret centraliserades genom en förbättrad administration som gav större skatteintäkter till staten. Statsmaktens ökade ekonomiska kapacitet gjorde det möjligt att rekrytera fler trupper än tidigare. Dessutom förbättrades den militära organisationen genom olika inkallningssystem som under 1600-talet fick arméerna att expandera kraftigt. Ett exempel är det svenska indelningsverket som upprättades under perioden och som innebar att varje socken skulle förse staten med ett visst antal soldater. I samband med det kunde staten behålla många av sina militärförband även i fredstid. Allteftersom de militära enheterna blev mer permanenta så stärktes också förbandsmentaliteten, sammanhållningen och disciplinen bland trupperna. Under större delen av 1600-talet utgjordes emellertid fortfarande huvuddelen av arméerna av värvade trupper i form av utländska legosoldater.

Karl XII:s armé på reträtt i Ukraina strax efter det ödesdigra svenska nederlaget vid Poltava, den 28 juni 1709. Detalj från en målning gjord av Gustaf Cederström (1845-1933).

Viktiga begrepp

Infanteri: Trupper till fots.

Kavalleri: Beridna trupper.

Artilleri: Trupper med tunga eldvapen som kanoner och mörsare (belägringskanoner).

Allians: En överenskommelse och ett förbund mellan t.ex. stater.

På grund av de nya arméernas storlek fördes krigen i jordbruksbebyggelse på slättlandet där kriget kunde föda sig självt.

En annan viktig del av staternas militära upprustning var organiseringen av egen produktion av krigsmaterial. Alternativet var att utveckla goda kontakter med tillverkare av sådant som arméerna behövde. För större länder var detta möjligt, men för små länder och furstendömen var det svårare eftersom kostnaderna ofta översteg deras betalningsförmåga.

Krutvapnen utvecklades långsamt

Under perioden utvecklades eldvapnen långsamt. Vapnens pipor var slätborrade och hade därför dålig skottvidd och träffsäkerhet. Dessutom var de tidskrävande att göra skjutklara eftersom de laddades genom mynningen. Eldhastigheten var vanligtvis mellan ett till två skott per minut.

Ny militär taktik - linjeinfanteri

Vid mitten av 1600-talet började bajonetten tas i bruk och ersätta pikens roll på slagfältet. Musketerare behövde inte längre samverka med pikenare på slagfältet för att få skydd i närstrid. Till följd av det förändrades också den taktiska slagordningen. Infanteriet kunde nu formeras i täta packade linjer, vanligtvis i bataljoner med två till tre mans djup, där alla soldater bar musköt med monterbar bajonett. Taktiken gick ut på att föra de breda leden av soldater så nära fienden som möjligt, för att därefter göra halt och skjuta en eller flera koncentrerade salvor.

Truppernas eldgivning blev mer förödande desto närmare fienden de kom. När sedan motståndarnas linjer hamnat i oordning var tanken att man skulle genomföra ett samlat bajonettanfall för att splittra de fientliga leden och få dem att fly. När väl fienden var på flykten sattes ofta kavalleri in för att rida ner och fälla de skingrade trupperna som då var ett lätt byte.
 

Taktiken med den täta formeringen hade också en defensiv sida eftersom man då, i likhet med föregående tiders packade infanteriformationer, lättare kunde slå tillbaks anfall från både infanteri och kavalleri.

De flesta soldaterna dog av sjukdomar

Att bli utskriven till soldat innebar vanligtvis en dödsdom för den drabbade. Den store dräparen var fältsjukan som är ett samlingsnamn på alla de epidemier som härjade i de trånga och smutsiga härlägren. Endast en mindre del av soldaterna stupade i strid eller till följd av skador de fått vid en drabbning.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Under stora delar av medeltiden dominerade riddarna (tungt kavalleri) slagfältet. Vilka vapen och taktik var det som gjorde att infanteriet blev viktigare än kavalleriet under nya tiden?
     
  2. Under nya tiden uppstod stora väldrillade arméer på många håll i Europa. Varför?
     
  3. Nämn några fakta om skjutvapnen och den militära taktiken.
     
  4. Att bli utskriven till soldat innebar i praktiken nästan detsamma som att få en dödsdom. Varför?

Ta reda på:

  1. Vår tids soldater är utrustade med all möjlig modern informationsteknologi. Men vilka olika typer av kommunikationssystem använde man förr i tiden i krig? Hur kunde t.ex. en befälhavare meddela sina trupper nya order mitt under en pågående strid?

Diskutera:

  1. Jämför en strid idag med dåtidens. Hur skiljer de sig åt?

 

Litteratur:
C. Jörgensen m.fl., Slagfältet under stormaktstiden, Historiska Media, 2006
J.F.C. Fuller, De avgörande slagen, del 2 – Från högmedeltiden till Leuthen 1757, Historiska Media, 2003
Alf W. Johansson, Europas Krig, Natur och Kultur, 1998
Lars Ericson m.fl., Svenska slagfält, Wahlström & Widstrand, 2003

 

Text: Robert de Vries (red.)
 

Läs mer om

Vid nya tidens början hade infanteriet återigen blivit det viktigaste vapenslaget på slagfältet. Samtidigt växte de europeiska krigen i omfång. Striderna utkämpades nu inte enbart i Europa, utan också på världshaven och i de nya kolonierna runt om i världen.

Infanteriet får huvudrollen på slagfältet

Under stora delar av medeltiden hade bepansrade ryttare varit den viktigaste delen i de flesta av de europeiska arméerna. Fältarméerna var därför ofta ganska små vid den tiden. På 1300-talet introducerades flera ”nya” vapen på Europas stridsplatser, däribland piken (ett långt spjut), långbågen och armborstet. I kombination med nya taktiska truppformationer begränsades nu det bepansrade rytteriets användningsområde på slagfältet. När sedan pikar började användas tillsammans med eldvapen under senare hälften av 1400-talet, blev infanteriet den mäktigaste vapengrenen.

Uppdaterad: 25 augusti 2016

Annons

Artiklar om Krig och försvar 1500-1776

M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-16
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-08
Turkiske storvesiren Kara Mustafa ledde en av de största härar som det osmanska riket kunde uppbåda. Nu var den på väg västerut. Den 31 mars 1683 sände Kara Mustafa, i sultanens Mehmed IV:s namn...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-12
I oktober 1641 reste sig de irländska katolikerna. Resningen började i Ulster (Nordirland). Det var ju där protestanterna hade fördrivit katolikerna från deras jord för att själva bereda sig...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-11
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre...
S
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-10
Nederländerna tillhörde under 1500-talet det spanska världsväldet. Förutom Spanien omfattade det spanska imperiet Portugal, delar av Italien och hela dagens Latinamerika samt alltså även...

Länkar om Krig och försvar 1500-1776

Sortera efter:
          

Svensk dokumentär (29:00 min) där den sanna bilden av slaget vid Lützen 1632 målas upp med hjälp av modern slagfältsarkeologi och ny forskning. 

Spara som favorit
          

Kort presentation (1:56 min) för mellanstadiet där du får veta mer om utskrivningar av soldater under stormaktstiden.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:42 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar om Gustav II Adolf och det trettioåriga kriget.

Spara som favorit
          

Genomgång (27:22 min) där läraren Mattias Södergren berättar om de största krigen under stormaktstiden. Här berättas bl.a. om trettioåriga kriget, kriget mot Danmark på 1650-talet, skånska kriget och stora nordiska kriget.

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om slaget vid Fraustadt 1706 och slaget vid Helsingborg 1710. Två viktiga svenska segrar under stora nordiska kriget.

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa en sammanfattning om det stora nordiska kriget 1700-1721. Här berättas även om slaget vid Narva 1700 samt slaget vid Poltava 1709.

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om skånska kriget och slaget vid Lund 1676. Efter Karl X Gustavs död hade vi en förmyndarregering. Denna regerings politik var mycket Frankrikevänlig och förmyndarregeringen ingick även i en försvarspakt med Frankrike. Under förmyndartiden underhölls varken armén eller flottan i någon större utsträckning. På höstriksdagen 1672 förklarades den 17-årige Karl XI för myndig...

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om trettioåriga kriget och slaget vid Breitenfeld 1631 och slaget vid Lützen 1632.

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Gustav Vasa och befrielsekriget 1521-1523 när Sverige blev självständigt från Danmark. Befrielsekriget börjar på allvar när Gustav Vasa i april 1521 med sin styrka marscherar över Romfartuna mot Västerås. Vid Västerås utspelas ett slag som blir det första i en serie svenska militära framgångar mot ett Danmark som inte mäktar med att bjuda ett effektivt militärt motstånd. I oktober 1523 är de sista danskarna fördrivna från svensk jord och Sveriges fortlevnad som självständig nation är säkrad...

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Gustav II Adolf och Sveriges ingång i det trettioåriga kriget.

Spara som favorit
          

Militärhistorisk artikel i tidningen Pennan & Svärdet där du kan läsa om Sveriges krig mot Ryssland 1741-1743.

Spara som favorit
          

Bildspel i PDF-format (34 sid) gjort av Anders Hansson som handlar om karolinernas dödsmarsch över de svensk-norska fjällen i början av 1719... År 1718 var drygt 60.000 svenska soldater samlade för en attack mot Norge. Huvudarmén stod utanför Halden i södra Norge. Där föll Karl XII 30 november. I Jämtland var general Armfeldt och 10.000 soldater samlade för ett anfall mot Trondheim. Anfallet misslyckades och Armfeldt fick retirera. På hemväg över Sylarna fjällen frös 3.000 man ihjäl i en snöstorm... Bakom webbplatsen står Jamtli som är en stiftelse i regi av Östersunds kommun.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD där du kan läsa om händelserna kring den spanska armadans undergång 1588. Spaniens välde spänner över hela jorden. Landets arméer dominerar Europa, dess flotta världshaven. 1588 avseglar en oövervinnerlig armada från Lissabon. Den ska invadera randstaten England och i det heliga korstågets namn avsätta drottning Elisabet I...

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om fiendeskapen mellan Danmark och Sverige under 1500-talet och 1600-talet. Idag är Öresundsregionen en av de mest dynamiska och expansiva regionerna i Europa, och vänskapen mellan Sverige och Danmark har aldrig varit starkare. Men under flera århundraden var Sverige och Danmark bittra fiender, och en avgörande faktor i denna ovänskap var kampen om Skåneland...

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om den nationella sammansättningen av trupper inom 1700-talets arméer. I Sverige hade vi en nationell indelt armé, men hur såg det ut på kontinenten?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om trettioåriga kriget. Vet vi hur många som egentligen dog?

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om det blodiga trettioåriga kriget - 1600-talets västa katastrof.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om slaget vid Lützen, den mest kända drabbningen i svensk historia.

Spara som favorit
          

På Aftonbladets hemsida kan du läsa en kort artikel där Herman Lindqvist berättar om det nordiska sjuårskriget (1563-1570) som gällde kontrollen av handeln på Östersjön, handeln med Ryssland och Danmarks fräckhet att föra Sveriges tre kronor i det danska riksvapnet - vilket Sverige besvarade med att införa de danska lejonen i det svenska vapnet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om svenska krigare på 1600-talet. Det har skrivits en hel del om de stora förluster i manskap – omkring 200 000 – som Sverige drabbades av under stora nordiska kriget. Men hur såg det ut på Gustav II Adolfs och drottning Kristinas tid? Då hade vi väl mest tyska legoknektar under fanorna?

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Vapen, krigföring, uppror och krig under medeltiden (500-1500).

Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om enskilda staters och rikens...

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (1611-1718).

Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första politiska partier.

Marin- och örlogshistoria i krig och fred under den nya tiden. Här berättas om sjökrigföring, sjöslag, långväga handel och livet ombord.

Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under det långa 1800-talet.