Bild:
Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget.
M

Sverige under 1900-talet

Stora förändringar inom många områden

Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.

Sveriges väg till demokrati

Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.

En "vänster" bestående av liberaler och socialdemokrater krävde allmän rösträtt, medan "högern" ville bromsa utvecklingen. Inför valet 1909 genomförde en högerregering en kompromiss som gav alla män utom de fattigaste lika rösträtt till andra kammaren i riksdagen, medan rösträtten till den första kammaren förblev inkomstgraderad (det rådde en slags maktdelning mellan de båda kamrarna).

Vid första världskrigets utbrott förklarade sig Sverige neutralt, men starka krafter verkade för en tyskvänlig politik.

Livsmedelsbristen under kriget ledde till omfattande demonstrationer och kravaller våren 1917. Högerregeringen tvingades därmed att avgå. En koalition (tillfällig allians) mellan liberaler och socialdemokrater lade nu fram ett förslag till allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor, men förslaget kunde inte drivas igenom förrän första världskrigets slut, då uppror och oroligheter ute i Europa (bl.a. ryska revolutionen) övertygade högern om att ge upp sitt motstånd i rösträttsfrågan.

Den 24 maj 1919 blev Sverige en parlamentarisk demokrati med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Konflikter mellan arbetsgivare och arbetare

1909 infördes allmän rösträtt i Sverige för män, men det dröjde till 1921 års val innan även kvinnor fick rösta. En stor del av folket ville förända samhället och göra det mer jämlikt. Många av dem röstade därför på socialdemokraterna som vann det påföljande valet. Det socialdemokratiska arbetarpartiet fick därefter stort inflytande över svensk politik under hela 1900-talet.

Men 1920-talet var en orolig period i svensk politik. En rad regeringar med svagt stöd i riksdagen avlöste varandra. Den politiska krisen var delvis en följd av starka motsättningar mellan arbetsgivare och arbetare som rådde på den svenska arbetsmarknaden.

Under 1920-talet var Sverige drabbat av lågkonjunktur med hög arbetslöshet som följd.  Detta avspeglades på arbetsmarknaden där arbetsgivarna försökte hålla nere lönerna medan arbetarna organiserade sig i fackförbund som förde deras talan i kampen om bättre arbetsvillkor. Sverige var nu ett av de mest strejk- och konfliktbenägna länderna i Västeuropa.

Kulmen i arbetsmarknadskonflikten nåddes i maj 1931 då militär öppnade eld mot ett fredligt demonstrationståg i Ådalen. Hädelsen resulterade i fem döda och flera skadade och kom att rubriceras som "Skotten i Ådalen".

Våren 1931 i Ådalen i Ångermanland. Ett demonstrationståg på väg för att stödja arbetarna vid en industri som nyligen fått sina löner sänkta och gått ut i strejk. Militär hade kallats till platsen för att stoppa demonstrationståget. När demonstranterna inte stannade öppnade militären eld. Fem personer dödades omedelbart och flera skadades... Efter dödsskjutningarna 1931 har militär aldrig satts in vid liknande demonstrationer i Sverige,

Ett bevingat uttryck...

1928 myntade den blivande statsministern Per Albin Hansson ett nytt politiskt uttryck om Sverige - folkhemmet. Det skedde vid det socialdemokratiska partiets kongress. Egentligen hade flera andra personer använt det ordet tidigare, men det var i och med Per Albin Hanssons tal som ordet blev bevingat.

Det svenska folkhemmet

I början av 1930-talet tog socialdemokraterna återigen makten med Per Albin Hansson som statsminister. Genom att socialdemokraterna ingick i en koalition med bondeförbundet bildades en stark parlamentarisk grund för regeringspolitiken. Socialdemokraterna styrde därefter Sverige nästan oavbrutet fram till 1976 års borgliga valseger.

Det var under den här tiden som det svenska folkhemmet växte fram. Idéerna bakom folkhemmet har ofta kallats för ”den svenska modellen” och byggde på en rad sociala reformer. Grundtanken var att Sverige skulle vara ett hem för alla, ett folkhem, där staten ansvarade för att vanliga människor skulle kunna leva i social och ekonomisk trygghet.

Men för att få in pengar till folkhemsbygget måste först staten, arbetsgivarna och fackföreningarna komma överens och samverka så att produktionen inom industrin ökade.

Enighet uppstår mellan arbetsmarknadens parter - unikt för sin tid

I mitten av 1930-talet vände konjunkturen uppåt. På den svenska arbetsmarknaden skedde nu stora förändringar.

Tiden fram till 1930-talet hade präglats av regelbundna konflikter på arbetsmarknaden. Men i samband med Saltsjöbadsavtalet 1938 kom detta att ändras. LO (arbetarnas fackförbund) och SAF (arbetsgivarnas fackförbund) slöt då ett avtal om hur de skulle tillgodose sina intressen och hur konflikter skulle lösas i framtiden. Därmed inleddes ett utpräglat samarbetsklimat på arbetsmarknaden som blev typiskt svenskt och unikt i tiden.

Samförståndet mellan arbetsgivare och arbetare på arbetsmarknaden blev från och med nu en hörnsten i den svenska ekonomins utveckling och i folkhemsbygget.

Sverige under andra världskriget

Trots att de nordiska länderna förklarade sig neutrala vid andra världskrigets utbrott gick de olika öden till mötes. Finland försvarade sig mot Sovjetunionen under vinterkriget 1939-1940 och deltog senare på Tysklands sida i kriget på östfronten.

Danmark och Norge ockuperades av Tyskland. Bara Sverige lyckades hålla sig utanför kriget. Men det skedde till priset av åtskilliga avsteg från neutraliteten. Bland annat godkände regeringen att tyska trupper transporterades på svenska järnvägar. Staten censurerade också under lång tid kritik mot Tyskland och Hitler i de svenska tidningarna och i kulturlivet.
Läs mer om Sverige under andra världskriget >

Sverige blir ett av världens rikaste länder

Efter andra världskriget gick det bra för svensk industri och ekonomi. Den svenska industrin var intakt eftersom Sverige lyckats hålla sig utanför kriget. Dessutom rådde stor efterfrågan på alla möjliga råvaror och varor i samband med uppbyggnaden av det svårt sargade Europa under 1950- och 1960-talen. Därmed genomgick den svenska industrin de s.k. rekordåren. Företag som Volvo, SKF, ASEA och LM Ericsson blev stora namn på världsmarknaden. Det fanns också gott om arbete. Sverige blev därigenom ett av världens rikaste industriländer.

Del av Rinkeby utanför Stockholm. 1965 beslutade riksdagen att 100 000 nya lägenheter per år skulle byggas under tio år. Målet var att bygga en miljon bostäder för att komma till rätta med bostadsbristen, avskaffa trångboddheten och höja bostadsstandarden. Under perioden revs många vackra gamla hus runt om i Sveriges städer för att lämna plats åt mer (för sin tid) moderna byggen.

Det svenska välfärdssamhället

Det var nu som de sociala reformerna som lade grunden till det "svenska folkhemmet" genomfördes. Den offentliga sektorn utvidgades. Runt om i landet byggdes mängder med nya offentliga inrättningar. Detta ledde bland annat till att sjukvården och skolväsendet byggdes ut och förbättrades.

För att komma till rätta med städernas trångboddhet och för att kunna förse folk som flyttade från landsbygden till städerna med bostäder, genomförde staten en av folkhemspolitikens största satsningar - miljonprogrammet - som gick ut på att alla i Sverige skulle få rätt till en modern bostad. I städerna och dess förorter byggdes därför mängder med nya bostäder. Funktionalitet fick råda över det estetiska varför många fina äldre bostäder revs och ersattes med massproducerade - och för sin tid - moderna fastigheter. Det rådde stor framstegsoptimism i Sverige.

På 1960-talet började också allt fler av landets kvinnor arbeta utanför hemmet. Den svenska ”hemmafrun” blev därefter allt mer ovanlig.

Sverige blir en del av det globala samhället - folkhemmet monteras ned

Den långa fredsperioden från 1800-talet fortsatte under hela 1900-talet. Sverige var neutralt i båda världskrigen och lyckades dessutom bevara sin alliansfrihet under kalla kriget. Men under 1980-talet hade världen förändrats. Berlinmuren föll och kalla kriget tog slut. Arbetslösheten ökade i Europa. Det gamla Sverige gick över i ett nytt där det sociala välfärdssystemet och folkhemstanken inte längre var något som kunde tas för givet.

Den ökade globaliseringen har medfört att Sverige blivit mer sammanlänkat med resten av världen, framförallt med utvecklingen i de europeiska länderna. Sveriges inrikes- och utrikespolitik kan därför inte längre styras på samma oberoede sätt som tidigare.

Idag är Sverige en del av värld som hålls samman av snabba telekommunikationer och stora internationella organisationer.

Intressanta fakta om 1900-talets Sverige

Visste du att:

  • Den 4 maj 1917 tågade 1800 kvinnor i Norrköping till rådhuset och protesterade mot den dåliga livsmedelsförsörjningen. Efter demonstrationen stormade kvinnorna bagerier och köttbutiker. Poliserna som först försökte hejda demonstranterna gav så småningom upp. Det var en av många våldsamma händelser som inträffade i Sverige under våren 1917. Det var brist på livsmedel och kraftigt stigande priser som gav upphov till oro i Sverige. Även i Stockholm utbröt det svåra hungerkravaller. Ridande polis tvingades skingra demonstrerande arbetare med blanka sablar.
  • Den 12 mars påträffades den svenske finansmannen Ivar Kreuger död i sin bostad i Paris. Kreuger låg i sängen med en pistol i handen. Han efterlämnade ett brev där han förklarade att han ”Var trött på livet och affärerna.” När Kreuger stod på toppen av sin karriär kontrollerade han två tredjedelar av världsproduktionen av tändstickor. Dödsbudet slog ned som en bomb i affärskretsar och snart var Kreugerkraschen ett faktum. Det visade sig att koncernen befann sig på randen av en konkurs när Kreuger dog.
  • Under 1930-talet begärde svenska och schweiziska myndigheter av Tyskland att de skulle sätta en röd stämpel i judiska resenärers pass.  Den direkta orsaken var inte att trakassera judar, men man trodde att judiska turister skulle försöka stanna kvar i Sverige.
  • 1938 orsakade författaren Lubbe Nordström en skandalsuccé med sina föredrag i radio om ”Landsbygdens bostadsproblem” där han åkte runt i landet och tittade efter hur det svenska folket bodde och levde. Han skrev också en bok som han kallade Lort-Sverige, och det han avslöjade var att det fanns fattigdom, förfall, löss och skrämmande dåliga bostäder runt om i Sverige. Lubbe fick mycket uppskattning för att han avslöjade de dåliga förhållanden som fanns på många håll, men en del kritiker ansåg att han svartmålade landet.
  • Den 3 september 1967 klockan 06.00 gick Sverige över till högertrafik. Sveriges övergång till högertrafik var den största reform på trafikens område, som genomförts någon gång någonstans. Direkt engagerade i övergången till högertrafik var 8000 polismän och militärpoliser. Dessutom medverkade 100 000 vägledare från föreningar och skolor. Redan 1718 införde Karl XII högertrafik. Men 1734, när Fredrik av Hessen var kung, infördes vänstertrafik. 1955 hade vi folkomröstning om höger- eller vänstertrafik, 82,9 procent av de röstande vände sig mot högertrafiken. Trots detta beslutade riksdagen 1963 om övergång till högertrafik.

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Nämn några stora förändringar som ägde rum i Sverige under 1900-talet.
     
  2. Varför infördes allmän rösträtt i Sverige 1919? Nämn några orsaker.
     
  3. Varför förekom det så många konflikter mellan arbetare och arbetsgivare på 1920-talet?
     
  4. Vad hände i Ådalen 1931?
     
  5. Förklara vad som menas med det svenska folkhemmet.
     
  6. Varför var Saltsjöbadsavtalet 1938 en viktig händelse i Sveriges ekonomiska historia?
     
  7. Vilken roll hade Sverige under andra världskriget?
     
  8. Hur kunde Sverige bli ett av världens rikaste länder efter andra världskriget?
     
  9. Nämn några typiska drag för det svenska välfärdssamhället.
     
  10. Varför började välfärdssamhället "falla sönder" under 1980-talet och 1990-talet?

Ta reda på:

  1. Vilka länder räknas som de rikaste i världen idag? På vilken plats ligger Sverige?

Diskutera:

  1. I texten nämns bl.a. folkhemmet och det svenska välfärdssamhället. Vad är välfärd för dig? Lever vi i ett välfärdssamhälle idag? Motivera.

 

Litteratur:
Den svenska historien, del 14 – Från storstrejken 1909 till folkhemspolitik, Bonnier Lexikon AB, 1993
Den svenska historien, del 15 – Våra dagars Sverige, Bonnier Lexikon AB, 1993
Lars Berggren,
En svensk historia från vikingatid till nutid, Studentlitteratur, 2009
Susanna Hedenborg, Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2006, Studentlitteratur AB, 2006
 

Text: Robert de Vries (red.)
Intressanta fakta är skrivet av Carsten Ryytty, historielärare och författare, känd för att göra historia roligt. Fler spännande historiska fakta hittar du i hans bok Historiens underbara värld.
 

Läs mer om

Stora förändringar inom många områden

Under 1900-talet förvandlades Sverige inom många områden. Unionen med Norge upphörde 1905. Inflyttningen till städerna ökade i takt med att samhället blev allt mer industrialiserat. Folkrörelserna växte och samhället demokratiserades. Skillnaden mellan rika och fattiga minskade i samhället. 1900-talet var också ett århundrade då kvinnorna fick större frihet och mer makt.

Sveriges väg till demokrati

Under perioden 1870-1914 formades ett modernt partiväsende i Sverige. De största stridsfrågorna var tullfrågan, upplösningen av unionen med Norge och försvarsfrågan, men viktigast var rösträttsstriden.

Uppdaterad: 25 oktober 2016

Annons

Lärarmaterial om Sverige under 1900-talet

av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur har Sverige utvecklats de senaste 150 åren? Uppslaget Tillväxt lägger fokus på hur ekonomisk tillväxt skapas och dess betydelse för ett lands utveckling.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet
TV-serie från UR som lyfter fram människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid.
av:
Kommissionen mot Antiziganism
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Boken riktar sig i första hand till elever på högstadiet och beskriver övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet, med kopplingar till nutida diskriminering.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Materialet kan användas på gymnasieskolan, såväl på yrkesförberedande som studieförberedande program. Det tar upp: hur arbetsmiljöarbetet fungerar på en arbetsplats, internationella utblickar och en historisk tillbakablick. I den tillhörande lärarhandledningen görs tydliga kopplingar till läroplaner i till exempel samhällskunskap.
av:
Arena Skolinformation
Målgrupp:
Gymnasiet
Syftet med det här materialet är att erbjuda fördjupande uppgifter i samhällsfrågor kopplade till arbetsliv och arbetsmarknad. Det handlar till exempel om hur den svenska välfärden vuxit fram, hur jämställd den svenska arbetsmarknaden är med mera.

Podcast om Sverige under 1900-talet

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-04

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige.  Hur kunde det ske och hur gick det till?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om utvandringen till USA. Vi går igenom varför drygt 1 miljon svenskar utvandrade och vilka push- (nödår, arbetslöshet, religiöst förtryck) och pullfaktorer (propaganda, möjligheter att odla och religionsfrihet i USA) som fanns. Vilka det var som utvandrade och varför hamnade nästan alla svenskar på samma ställe?

Artiklar om Sverige under 1900-talet

M
Cecile Everett
2016-09-06
Redan på 1500-talet hade olika typer av fordon med hjul konstruerats där människans muskler var drivkraften. Resultaten var olika men under 1800-talet tog utvecklingen fart. Under...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Från ca 1980 har industrin blivit högteknologisk och mer IT-styrd. En stor del av personalen sitter framför sina datorskärmar, för att ta reda på exakt hur kunderna vill ha sina varor....
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-29
Under 1900-talets första hälft effektiviserades den svenska industrin genom ökad arbetsfördelning och specialisering. Decennierna efter andra världskriget rådde högkonjunktur och industrin gick...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-22
Vid sekelskiftet 1900 arbetade runt 50 procent av förvärvsarbetande svenskar med jordbruk. År 2010 var siffran lägre än 2 procent. Vad är det för slags arbetsplatser och yrken som tidigt fanns...
M
Berndt Tallerud
2016-05-19
Tuberkulos uppträdde i Sverige på 1100-talet men fick större omfattning först med de stora städernas tillkomst på 1600-talet. När farsoten vid 1800-talets mitt för andra gången var som värst i...
M
Kommissionen mot antiziganism
2016-03-04
Riksdagen antog en steriliseringslag som fanns i Sverige i drygt 40 år, 1934-1976. Med stöd av den lagen steriliserades 63 000 personer, varav ungefär hälften av ingreppen uppskattas ha skett...
M
Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2015-11-26
Under de första femtio åren på 1900-talet trodde många människor på rasbiologi. Rasbiologin sade att människor tillhörde olika raser och att de olika raserna var olika mycket värda....
S
Leif Löwegren
2015-09-15
Utvecklingen i Europa och världen under efterkrigstiden fram till 1989 präglades - vid sidan av det kalla kriget - av stora konjunktursvängar inom världsekonomin, men också av frihetskamp i form...
M
Carsten Ryytty
2014-12-13
Sverige var, liksom Danmark och Norge, neutralt under första världskriget. Finland tillhörde Tsarryssland sedan 1809. Detta innebar att Sverige hade en landgräns mot Ryssland som var en av de...
M
Hans Thorbjörnsson
2014-05-14
För oss idag är det självklart att kvinnor och män ska ha samma förutsättningar att utbilda sig och skaffa arbete. Men så har det inte alltid varit. Vi behöver bara blicka hundra år tillbaka i...
M
Migrationsverket
2014-03-03
När vi läser svensk historia kan vi se hur grupper av människor invandrat till landet sedan flera hundra år tillbaka i tiden. I den här texten kan du läsa kortfattat om svensk invandring och...
S
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2014-03-02
Omvärlden är i ständig och ofta snabb förändring. Svensk säkerhet påverkas av både händelser i vårt närområde och av händelser som inträffar långt borta. Sannolikheten att Sverige ska drabbas av...
M
Carsten Ryytty
2014-01-07
I mitten av 1800-talet hade kyrkan och prästerna stor makt. Alla som bodde i Sverige måste tillhöra den evangelisk-lutherska statskyrkan. Alla böcker som trycktes i landet måste klara statens...
M
Lilian O. Montmar
2013-10-30
Påverkade den svenska regeringens balansgång att hålla Sverige neutralt under andra världskriget händelseförloppet? Hade utrotningen av sex miljoner judar kunnat förhindras om den svenska...

Länkar om Sverige under 1900-talet

Sortera efter:
          

Genomgång (12:39 min) där gymnasieläraren Fredrik Andersson berättar om hur Sveriges arbetsmarknad är organiserad - den svenska modelen.

Spara som favorit
          

Genomgång (2:14 min) där mellanstadieläraren Hedvig Francke berättar på ett lättförståeligt sätt om Olof Palme.

Spara som favorit
          

Artikel skriven av Sofia Kling, fil.dr i historia. Texten ingår i RFSU:s skolmaterial "Samhällskroppen". Under perioden 1880-1940 minskade barnafödandet i Sverige med över 50 procent, från i genomsnitt 4,5 barn per kvinna till i genomsnitt 1,8 barn per kvinna, en nivå som barnafödandet i stort sett har legat på sedan dess...

Spara som favorit
          

Så byggdes Stockholm är en serie med 7 korta filmer som visar Sveriges huvudstads utveckling från senmedeltid till nutid. Filmerna är producerade av Murmestare Embetet i Stockholm i samarbete med Stockholms Stadsmuseum samt med stöd av Stockholms Stads Brandförsäkringskontor.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (8:10 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. När, hur och varför infördes allmän och lika rösträtt?

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (9:37 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om de viktigaste processerna under perioden 1945-2000 i svensk historia,

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (15:11) där läraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om svensk arbetsmarknadshistoria, om fack, om konflikter (strejk och lockout) samt olika anställningsformer och LAS.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida finns elevanpassat material och artiklar med anknytning till ämnet rasbiologi. Rasbiologin ägnar sig åt studier av rasskillnader och utgår alltså ifrån att man kan dela in mänskligheten i olika raser, med olika egenskaper och utseenden. Enligt ett rasbiologiskt synsätt är vissa egenskaper, och därmed vissa raser, också mer värda än andra. Sverige var under 1920- och 30-talen ett ledande land i den rasbiologiska forskningen…

Spara som favorit
          

Genomgång (13:04 min) där SO-läraren My Ekander berättar om invandring och utvandring till och från Sverige genom tiderna från medeltiden till efterkrigstiden.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida hittar du en populärhistorisk skrift (pdf-format, 42 sid) om Rasbiologiska institutet. År 1922 utmärkte sig Sverige genom att som första land i världen inrätta ett statligt institut för rasbiologi, Rasbiologiska institutet. En skrift om de politiska och idéhistoriska perspektiv som låg till grund för rasbiologins ställning och konsekvenser i Sverige under 1800- och 1900- talen.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur Sverige blev en del av NATO. På 1950-talet hade Nato femton medlemmar. Sverige kallades »den sextonde Natostaten» av dem som visste. För redan från start var det neutrala och alliansfria Sverige knutet till den västliga försvars-alliansen. Hur blev det så? Här är berättelsen om hur Sverige blev Natoallierad i det fördolda...

Spara som favorit
          

I det sista avsnittet (43:59 min) beskrivs perioden från början av 1900-talet till idag. Programledare är Dick Harrison och Martin Timell. Sveriges historia är en svensk dokumentärserie i 12 delar som visades under våren 2010 och hösten 2011 (6 delar per omgång) på TV4 och är producerad av bolaget Svea Television. Målet med serien är att ge en ny bild av Sveriges historia baserad på aktuell forskning.

Spara som favorit
          

På Forum för levande historias webbsida hittar du massor med studiematerial om sortering, normer och makt. Från rasbiologi och sterilisering till fördomar och diskriminering. Här finns bl.a. ett häfte i pdf-format (73 sid) om rasbiologins historia.

Spara som favorit
          

Avsnitt (28:19 min) ur SVT:s programserie Ramp om historia som här handlar om nazismen i Sverige under andra världskriget.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:23 min) där SO-läraren Daniel Johansson berättar om vad som hände i Sverige mellan de båda världskrigen. Här berörs demokratiseringen, rösträtt, lågkonjunkturen, folkhemmet, den svenska modellen samt rasbiologin.

Spara som favorit
          

Genomgång (14:11 min) där SO-läraren Daniel Johansson berättar om Sverige under andra världskriget. Här berörs bl.a. Sveriges neutralitet, finska vinterkriget, beredskapen i Sverige, midsommarkrisen 1941, Sveriges handel med Tyskland, Sveriges roll i Förintelsen samt Raoul Wallenberg.

Spara som favorit
          

Genomgång (19:22 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega berättar om händelser och tidstypiska företeelser i efterkrigstidens Sverige. Här berörs bl.a. socialdemokratin, folkhemmet, folkomröstningar, rekordåren, välfärdssamhället, kvinnornas nya situation, ungdomskultur, världspolitiken, ekonomiska krisen på 1970-talet, 1980-talets ökade klassklyftor, invandring m.m.

Spara som favorit
          

Säsong 2, del 6 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i 1930-talet (58:28 min). Folkhem, Myrdal, funkis, fascism och väldigt mycket mjölk. Veckans kock: Jens Linder. Övriga medverkande: Yvonne Hirdman, Jonas Frykman, Göran Greider m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Säsong 2, del 4 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i 1980-talet (58:37 min): Luftig smördeg, lätta mousser, fluffiga suffléer, pärlande viner och gula Blend. Veckans kock: Stefano Cattenacci. Övriga medverkande: Karin Johannisson, Orvar Löfgren, bröderna Herrey m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit
          

Del 2 av 6. Erik Haag och Lotta Lundgren lever en vecka i 1970-talet (58:31 min). Bruna grytor, röda fanor, p-piller, progg, konserver, fondue och billigt rödvin. Sjuttiotalskock: Elisabeth Johansson. Övriga medverkande: Ebba Witt-Brattström, Björn Gustafsson, Åsa Linderborg, Tony Irving, Mona Sahlin m.fl. Thelma/Louise TV äger rättigheterna.

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Sverige gick en svår balansgång under andra världskriget men lyckades förbli neutralt och undvika kriget.

1900-talets förbättrade kommunikationer ökade globaliseringen och skapade en världsekonomi.

Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.

Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.

Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska omvälvningar runt hela världen....

Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig i viktiga händelser och...

Aktuell samhällsfakta om Sverige. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...