Bild:
M

Ukrainas historia

I det som idag är norra Ukraina grundades i slutet av 800-talet Kievriket som blev ett mäktigt furstendöme. Från 1200-talet hamnade området under först mongolisk och senare polsk och litauisk överhöghet. Från 1600-talet var det ryssarna som dominerade, och 1922 blev Ukraina en del av Sovjetunionen. Ukraina drabbades av utbredd svältdöd och hårt förtryck under sovjetledaren Josef Stalin på 1930-talet, och under andra världskriget dog miljontals ukrainare i krig, umbäranden och utrensningar.

Tidigt i historien svepte olika ryttarfolk fram över de stäpper som idag utgör Ukraina. På 800-talet f Kr kom det första orientaliska ryttarfolket, kymrerna, som sedermera avlöstes av skyterna och sarmaterna. Samtidigt började sjöfarare slå sig ned längs Svarta havets kust. Det finns spår av grekiska bosättningar från 600-talet f Kr.

Slaviska stammar började bosätta sig i området från 600-talet efter Kristus. På 800-talet uppstod den första statsbildningen. Enligt Nestorskrönikan grundades Kievriket (Kyjivska Rus) i norra Ukraina år 862 av furst Oleh (Oleg på ryska), son till den nordiske vikingen Rurik. Oavsett om det var vikingar som grundade riket eller inte spelade vikingarna en viktig roll i Kievs tidiga historia, eftersom riket låg längs deras handelsleder mellan Nordeuropa och Konstantinopel. När furst Volodymyr (Vladimir på ryska) antog kristendomen från Östrom år 988 blev Kievriket ett av östra Europas viktigaste politiska och andliga centrum. Det främsta byggnadsminnet från denna tid är Sofiakatedralen, byggd med Sofiakyrkan i Konstantinopel (Istanbul) som förebild. Relativt snart började dock en nedgångsperiod till följd av att de nord-sydliga handelsvägarna minskade i betydelse. Slutet kom 1240, då mongolerna intog Kiev.

Polskt välde

De västra delarna av riket, däribland furstendömena Galizien och Volhynien, behöll ett visst mått av självstyre fram till 1340 då de föll under polsk överhöghet. I takt med att mongolväldet föll sönder införlivades de centrala och östra delarna i först Litauen och sedan Polen.

Den ukrainska adeln antog polska seder. Många privilegier förutsatte konvertering till katolicismen. Det polska systemet med gods och förläningar spred sig till Ukraina och medförde att de tidigare fria ukrainska bönderna blev livegna. Det ledde till sociala spänningar mellan polacker och ukrainare.

I det läget kom kosackerna att spela en avgörande roll. Kosackerna var bönder som hade flytt livegenskapen och slagit sig ned i sydöst, bland annat kring floden Dnepr. Konflikter med de polska härskarna blev oundvikliga.

Det första kosackupproret ägde rum 1591. Konflikterna kulminerade 1648, då kosackernas ledare (hetman) Bohdan Chmelnytskyj ledde ett uppror mot den polska överhögheten. Det medförde att kosackerna på kort tid kunde etablera kontroll över större delen av Ukraina. Chmelnytskyjs segrar åtföljdes av grymma förföljelser av polska adelsmän och präster samt judar. Kosackerna behövde dock en allierad i kampen och ställde sig därför 1654 under Moskvafurstens beskydd.

Ryskt välde

Beslutet förde Ukraina in i den ryska sfären. Den omedelbara följden blev ett krig mellan Moskva och Polen, vilket slutade med att fred slöts över de ukrainska kosackernas huvuden. Vid freden 1667 delades Ukraina så att området öster om Dnepr samt Kiev tillföll Ryssland och återstoden gick till Polen. Den efterföljande nedgångsperioden kallas ”ruinen” i ukrainsk historieskrivning.

Ett sista försök att hävda Ukrainas självbestämmande gjordes av hetmanen Ivan Mazepa, som slöt förbund med den svenske kungen Karl XII mot Ryssland i hopp om att uppnå oberoende för ukrainarna. Företaget slutade i nederlaget vid Poltava 1709, då Ryssland besegrade Karl XII:s armé. Därefter stärkte Ryssland gradvis greppet över Ukraina.

Den ryska erövringen av östra Ukraina följdes av fortsatt rysk expansion västerut. Efter Polens delningar 1793 och 1795 erhöll Ryssland merparten av de ukrainska områdena väster om Dnepr utom Galizien, som tillföll Österrike. Ryssarna fortsatte även söderut. År 1783 besegrades Krimkhanatet, en rest från det forna mongolväldet. Den ryska överhögheten bekräftades genom att ryssarna grundade nya städer vid Svarta havet: Odessa, Nikolajev (nu Mykolajiv), Cherson och Sevastopol. Ryska nybyggare skickades till södra Ukraina för att odla upp den tidigare folktomma stäppen. Även andra folkgrupper uppmuntrades att bosätta sig där. Många var tyskar, men det fanns också en liten grupp svenskar som förvisats från Dagö i Estland. Ännu idag bor dryga hundratalet svenskättlingar kvar i byn Zmijivka (Gammalsvenskby).

Ukrainsk nationalism

Det nationella återuppvaknandet i den ryska delen av Ukraina började i mitten av 1800-talet. Den ukrainska intelligentians första försök att utmana det ryska styret slutade med att deltagarna greps och deporterades. Samtidigt pågick inom intelligentian, den bildade klassen i samhället, en dragkamp mellan dem som kämpade för ukrainarnas frigörelse och panslavister, det vill säga personer som betonade de slaviska folkens gemensamma intressen. Även i Galizien i väster väcktes nationalistiska känslor bland ukrainarna. Staden Lviv och dess universitet blev centrum för den ukrainska nationalismen.

Industrialiseringen i den ryska delen av Ukraina i slutet av 1800-talet medförde stora sociala förändringar: inflyttning till städerna, uppkomsten av en arbetarklass samt en förstärkt förryskning. År 1876 förbjöds undervisning på ukrainska och utgivning av ukrainska böcker och tidskrifter. Detta förbud upphävdes efter 1905 års revolution i Ryssland.

Efter februarirevolutionen i Ryssland 1917, då tsaren abdikerade, väcktes tankar på en oberoende ukrainsk stat. Redan i mars bildade representanter för olika politiska rörelser en provisorisk folkförsamling, Centrala rådet. Kommunisterna, då kallade bolsjevikerna, anslöt sig något senare.

Sedan bolsjevikerna gripit makten i Ryssland genom oktoberrevolutionen samma år bildades en ukrainsk sovjetregering i staden Charkiv i öster. Centrala rådet i Kiev utropade å sin sida Ukrainas självständighet den 22 januari 1918. Det blev upptakten till ett förvirrat inbördeskrig, som slutade med freden i Riga den 18 mars 1921, då Ukraina delades. Polen återfick Galizien och Volhynien, medan större delen av Ukraina tillföll bolsjevikerna. Den 30 december 1922 var Ukraina en av de fyra republiker som grundade Sovjetunionen.

Sovjetisk republik

Efter inbördeskriget och hungersnöden 1921–1922 blev resten av 1920-talet något av en gyllene tidsålder för sovjetrepubliken Ukraina. Kaoset tvingade fram en tillfällig reträtt från de planekonomiska principerna som sade att all egendom skulle ägas av staten. Den nya ekonomiska politiken (NEP) 1921–1928 tillät privat företagsamhet inom jordbruk, handel och småindustri. Bolsjevikerna återlämnade också en del jord som nationaliserats. Kulturlivet blomstrade, och en ny språklag gav ukrainskan företräde framför ryskan.

Allt detta fick ett abrupt slut med Stalins brutala kollektivisering av jordbruket från 1929. Då förstatligades all mark och övergick i så kallade kolchoser, som på papperet ägdes kollektivt, eller i stora statsjordbruk, sovchoser. Välbärgade bönder, så kallade kulaker, förvisades med sina familjer till avlägsna landsdelar där flertalet dog. I de bördiga jordbruksområdena i Ukraina utbröt svår hungersnöd och flera miljoner människor svalt ihjäl. Den politiska terrorn under 1930-talet krävde också många människoliv. Utrensningarna av dem som Stalin betraktade som sina fiender var mycket omfattande i Ukraina.

Vid andra världskrigets utbrott införlivades även de ukrainska områdena i Polen med Sovjetunionen. Ukrainska nationalister hoppades att den tyska invasionen av Sovjetunionen 1941 skulle ge dem tillfälle att upprätta en självständig ukrainsk stat. Ett försök att utropa självständighet krossades dock av tyskarna. Efter en tid bildades en ukrainsk upprorsarmé som bedrev gerillakrig mot både sovjetmakten och tyskarna.

Andra världskriget fick förödande konsekvenser för Ukraina. Ungefär var sjätte invånare dödades. Större delen av den judiska befolkningen förintades och flera ukrainska städer totalförstördes. Genom kriget förenades emellertid i stort sett alla ukrainska områden. Utöver de före detta polska områdena fick Ukraina Transkarpatien från Tjeckoslovakien samt norra Bukovina och delar av Bessarabien från Rumänien.

Läs i Landguiden om Ukrainas historia - tiden efter andra världskriget och framåt.

Text: Utdrag från Landguiden, Utrikespolitiska institutet

Läs mer om

I det som idag är norra Ukraina grundades i slutet av 800-talet Kievriket som blev ett mäktigt furstendöme. Från 1200-talet hamnade området under först mongolisk och senare polsk och litauisk överhöghet. Från 1600-talet var det ryssarna som dominerade, och 1922 blev Ukraina en del av Sovjetunionen. Ukraina drabbades av utbredd svältdöd och hårt förtryck under sovjetledaren Josef Stalin på 1930-talet, och under andra världskriget dog miljontals ukrainare i krig, umbäranden och utrensningar.

Uppdaterad: 10 januari 2015

Annons

Länkar om Ukrainas historia

Sortera efter:
          

En bok i pdf-format (116 sid) om Förintelsen i Europa 1933-1945. Materialet har tidigare delats ut på regeringens vägnar till landets alla skolor för att bl.a. användas som undervisningsmaterial om Förintelsen. Boken finns nu tillgängligt på Forum för levande historias webbplats.

Spara som favorit
          

Faktasida på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa om utrotningen av judarna i Ukraina. Omkring 1,5 miljoner judar mördades i Ukraina under Nazitysklands ockupation 1941–1944. De flesta sköts ihjäl av tyskarnas dödspatruller och slängdes i anonyma massgravar...

Spara som favorit
          

Säkerhetspolitik.se är en statlig webbplats där du kan ta del av en mängd fakta och analyser som berör olika aktuella konflikter i världen. Här kan du läsa om gamla och aktuella konflikter i Ukraina. Du hittar också en del annan historia och samhällsfakta om landet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Klas-Göran Karlsson berättar om Kievriket. Tre stater är alla sprungna ur rusernas Kievrike: Ukraina, Vitryssland och Ryssland. Hur historien om detta urhem ska skrivas bestäms mycket av nutidens konflikter. När Putin i dag kallar Kiev »Rysslands moder» uppfattas det som ett hot i Ukraina...

Spara som favorit
          

I Landguiden hittar du massor av fakta om Ukraina. Faktan är indelad i olika ämnesområden. I gratisversionen ges en sammanfattande överblick över ämnena. De längre avsnitten kräver inloggning. Hör efter med din skola om ni abonnerar på Landguiden. Webbplatsen drivs av Utrikespolitiska Institutet och omfattar lättillgänglig och alltid uppdaterad information om alla världens länder.

Spara som favorit
          

På SR:s hemsida kan du lyssna på ett program (ca 17 min) där Vetenskapsradion Historia uppmärksammar slaget vid Poltava 1709. Lars Ericsson Wolke förklarar vad Karl XII:s brakförlust vid Poltava egentligen betydde för stormakten Sverige. Han berättar också hur slaget kunde gå så galet, och om det över huvud taget fanns en chans för Sverige att vinna slaget. Dessutom undersöks vad Poltava betyttför svenskarnas historieintresse.

Spara som favorit
          

Kooperation Utan Gränser är en biståndsorganisation som hjälper fattiga att själva ta sig ur fattigdomen. Här kan du läsa om deras arbete i några länder i Östeuropa, varför de är där, vad de gör och allmän kortfattad fakta om landet. Fakta om landet hittar du längst ned på "landets sida".

Spara som favorit
          

Sveriges Radios temasida om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 och dess följder. Här hittar du kortfattade artiklar och inslag ur olika radioprogram som kan relateras till ämnet. 

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Tjernobylolyckan 1986 som var en allvarlig reaktorolycka i kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina (dåvarande Sovjetunionen).

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Vetenskap där du kan läsa om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. I april 1986 hände det som inte fick hända. Reaktor 4 i kärnkraftverket Tjernobyl exploderade. Orsaken var en kedja av olämpliga tester med reaktorn. Medan Sovjetunionen försökte dölja händelsen­ spreds såväl radioaktivitet som panik över stora delar av Nordeuropa...

Spara som favorit
          

Artikel i SvD där du kan läsa om nazisternas systematiska mördande av judar i Sovjetunionen under andra världskriget. Här berättas bl.a. om massmordet vid ravinen Babij Jar utanför Kiev, där under två septemberdagar 1941 över 30 000 judar dödades av SS Einsatzkommando...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan fördjupa dig i Ukrainas historia. Ukraina, under 800-1200-talet är känt som Kievriket eller Kyjivska Rus, området har en lång historia av kamp för självständighet, av folkvandringar, och som plats för svåra krig, men även blomstrande kulturliv. Både ryssar och ukrainare ser landet som sin vagga...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om slaget vid Poltava. För 300 år sedan, den 28 juni 1709, besegrades den svenska armén vid Poltava. Karolinernas dagböcker ger en fasansfull inblick i allt som gick fel när Karl XII styrde mot Ryssland och det svenska stormaktsväldets undergång...

Spara som favorit
          

Artikel i SvD där du kan läsa om Ukrainas osäkra utveckling genom historien. Kommer landet kunna integreras med Väst eller är de komplexa relationerna till Ryssland för starka? På spel står synen på Ukrainas historiska och kulturella identitet...

Spara som favorit
          

Sveriges ambassads landfakta om Ukraina. Här kan du läsa kortfattat om landets historia, samhälle, politik, ekonomi m.m.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD som handlar om Stalins och Hitlers folkmord under 1930-talet och andra världskriget. I ”Den blodiga jorden” beskriver Timothy Snyder utförligt den del av Förintelsen som föregick Auschwitz, i området mellan Östersjön och Svart havet. Den gedigna analysen sätter in både Hitlers och Stalins terror i ett nytt geografiskt och politiskt sammanhang...

Spara som favorit
          

På YouTube hittar du massor av filmklipp av varierande längd och kvalité som handlar om olika händelser under Sveriges stormaktstid. Är du intresserad av historia så är sidan en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av historien de skildrar.

Spara som favorit

Relaterade ämneskategorier

Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia. Andra världskriget ledde...

Här hittar du texter och annat faktamaterial som fokuserar på Ukrainas geografi ur olika perspektiv.

Aktuell samhällsfakta om Ukraina. Här hittar du en kortfattad politisk och ekonomisk bakgrund om landet samt en del annat material med anknytning...