Ordet konjunktur betyder ungefär ekonomisk situation. I en lågkonjunktur minskar produktionen av varor och tjänster till skillnad mot i en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten ökar.
M

Samhällsekonomi

Samhällsekonomin inbegriper alla ekonomiska företeelser och alla ekonomiska aktiviteter i samhället. Med ett samhälle avses i samband med begreppet samhällsekonomi vanligen ett land, men i förlängningen kan begreppet även avses det globala samhället och världsekonomin.

Inom samhällsekonomin undersöks hur samhället hushåller med och använder sina tillgångar och hur samhället påverkas och går tillväga vid exempelvis en inflation. Samhällsekonomin handlar också om det ekonomiska spelet mellan de olika aktörerna, som hushåll, företag, offentlig sektor och banker.

Här nedan redogörs kortfattat om några vanliga begrepp inom ämnet samhällsekonomi. I filmerna längre ner på sidan hittar du också många pedagogiska filmer inom ämnet.

BNP och HDI

Välfärd kan mätas i olika mått som värderas olika. Ett gammalt mått på välfärd är att mäta ett lands bruttonationalprodukt (BNP). Ett lands BNP är den sammanlagda produktionen av varor och tjänster under ett år.

Hög BNP innebär oftast att tillväxten är hög. Den säger också att medborgarnas genomsnittliga inkomst är hög, vilket förr ansågs innebära att levnadsstandarden var hög. Men BNP mäter bara genomsnittet och säger inget om klyftan mellan de väldigt rika och de fattiga i samhället.

Idag mäts oftast BNP i förhållande till andra faktorer: fattigdom, sociala skillnader, utbildningsnivån och livslängden hos medborgarna. Man talar då om HDI eller "Human Development Index". Allt handlar inte längre om att producera varor och tjänster eller om att ha hög tillväxt. Numera är dessutom miljöaspekter viktiga och måste vägas mot tillväxt.

Konjunkturer

Konjunktur är ett begrepp som syftar på det rådande ekonomiska tillståndet i en ekonomi. En lågkonjunktur innebär att produktionen av varor och tjänster minskar. Motsatsen är en högkonjunktur då den ekonomiska aktiviteten är större.

Den rådande konjunkturen påverkar i hög grad välfärden. Vid högkonjunktur producerar företagen mer. När det går bra för företagen brukar de dessutom investera mer och anställa fler personer vilket leder till att arbetslösheten sjunker. Då företagen anställer fler så betalas mer pengar ut i löner. Detta ger hushållen ökad köpkraft vilket i sin tur ökar företagens produktion och omsättning.

När produktionen ökar och arbetslösheten minskar inom näringslivet så får staten in mer pengar i form av skatter och avgifter som bland annat behövs för att driva den offentliga sektorn.

Men något konstant tillstånd av jämvikt finns inte inom ekonomin. Så då konjunkturen blir sämre sjunker konsumtionen och därmed också företagens intäkter vilket i sin tur leder till att folk måste sägas upp från sina jobb och att hushållen får mindre pengar.

Konjunkturen förändras utifrån en rad faktorer som exempelvis priset på råvaror, elpriset, den tekniska utvecklingen och arbetslösheten.

En annan viktig faktor som påverkar konjunkturen är inflationen. Inflation innebär att pengarna blir mindre värda vilket gör alla varor och tjänster dyrare. En okontrollerad inflation kan uppstå då efterfrågan är större än utbudet under en längre tid. Då stiger priserna och varorna blir dyrare. Detta gör att folk behöver högre löner för att kunna köpa de varor och tjänster de brukar, vilket i sin tur leder till att företagen måste höja priserna för att kunna betala högre löner, o.s.v.

Inflation uppstår antingen av sig själv inne i landet eller i samband med händelser som äger rum i utlandet. Om priserna stiger i utlandet blir det dyrare att importera. Då stiger även de inhemska priserna vilket gör att pengarna relativt sett blir mindre värda.

Statens mål är att inflationen skall ligga högst omkring två procent varje år. Då är konjunkturen stabil. För hög inflation leder till lågkonjunktur.

Staten har olika medel för att styra inflationen och konjunkturen. Dessa medel brukar sammanfattas med begreppet finanspolitik. Staten kan till exempel stifta lagar som reglerar arbetsmarknaden eller företagens rörelsefrihet och se till så att konkurrensen följs så att priserna sjunker. Ett annat styrinstrument är skatterna som kan höjas eller sänkas. Staten kan här också införa punktskatter på enskilda varor för att öka penningflödet till de statliga skattkistorna.

Till sin hjälp med att sköta Sveriges ekonomi har staten Riksbanken som agerar oberoende av staten för nationens bästa. Riksbankens åtgärder handlar nästan alltid om att höja eller sänka reporäntan. Sådana åtgärder kallas penningpolitik. Läs mer om Riksbanken och räntor i huvudavsnittet om ekonomi och handel.

Olika ekonomiska system

Statens ekonomi handlar först och främst om vilket ekonomiskt system som används. Det finns tre grundtyper: marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi (en blandning av de två första).

Marknadsekonomi innebär att det är marknaden som styr. Varor och tjänster införskaffas via olika marknader där köpare och säljare möts (livsmedelsmarknad, bostadsmarknad, arbetsmarknad o.s.v.). Det folk vill ha köper de och det de vill bli av med eller tjäna pengar på säljs. Relationen mellan säljaren och köparen regleras av utbud och efterfrågan, men också av lagar.

Planekonomi är marknadsekonomins motsats. I en planekonomi är det staten som styr vad som skall produceras - alltså inte utbud och efterfrågan.  Det är staten som lägger fram en planering för de närmaste åren som företagen måste rätta sig efter. Därmed finns inte heller någon fri konkurrens mellan företagen - som dessutom oftast är statsägda. Planekonomi finns i olika varianter och var bland annat det rådande ekonomiska systemet i Sovjetunionen.

Någon form av marknadsekonomi brukar vara det vanligaste systemet i kapitalistiska länder. Planekonomi är vanligast i socialistiska länder. Men det finns sällan renodlade ekonomiska system. Oftast praktiseras istället olika blandformer.

Länder som har en utpräglad blandning av marknadsekonomi och planekonomi brukar sägas ha blandekonomi. Dessa länder - däribland Sverige - kännetecknas av en ganska fri marknad i kombination med relativt hög skatt och stor offentlig sektor. Detta innebär att staten (och kommunerna) äger och finansierar vissa viktiga verksamheter i samhället. I Sverige utgörs den offentliga sektorn bland annat av försvaret, polisen, tullen, delar av skolan, delar av vården och delar av kulturen. I en ren marknadsekonomi är den offentliga sektorn ganska liten, medan den i t.ex. den svenska blandekonomin är större. De politiska partierna har olika åsikter hur mycket pengar som skall satsas på den offentliga sektorn och vilka delar som skall ingå i den.


Litteratur:
Christer Palmquist, Hans Kristian Widberg, Millenium - Samhällskunskap A, Bonniers, 2000
Per Bergström, Möt A-kursen i samhällskunskap, Studentlitteratur, 2006
Hans Almgren, Stefan Höjelid, m.fl., Reflex ABC, Gleerups, 2003
Katri Cronlund, Attityd. Samhällskunskap A, Bonniers, 2003

Text: Jonas Ahlberg

Samhällsekonomin inbegriper alla ekonomiska företeelser och alla ekonomiska aktiviteter i samhället. Med ett samhälle avses i samband med begreppet samhällsekonomi vanligen ett land, men i förlängningen kan begreppet även avses det globala samhället och världsekonomin.

Inom samhällsekonomin undersöks hur samhället hushåller med och använder sina tillgångar och hur samhället påverkas och går tillväga vid exempelvis en inflation. Samhällsekonomin handlar också om det ekonomiska spelet mellan de olika aktörerna, som hushåll, företag, offentlig sektor och banker.

Uppdaterad: 08 september 2015

Annons

Lärarmaterial om Samhällsekonomi

av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur skapas välfärd? Uppslaget Samhällsekonomi går igenom hur ekonomins olika delar hänger ihop i det samhällsekonomiska kretsloppet.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vad är vinst? Uppslaget Vinst beskriver vinstens betydelse för att företag ska skapas och växa. Synen på vinst har varierat genom historien, från antikens blomstrande handel till Adam Smith och Karl Marx. Idag kan vinst ses som ett mått på framgång inom välfungerande företag.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur har Sverige utvecklats de senaste 150 åren? Uppslaget Tillväxt lägger fokus på hur ekonomisk tillväxt skapas och dess betydelse för ett lands utveckling.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Hur påverkas miljön av ekonomisk tillväxt? I Uppslaget Miljö ligger fokus på näringslivets miljöpåverkan och relationen mellan miljö och tillväxt.
av:
Svenskt Näringsliv
Målgrupp:
Gymnasiet
Vad beror arbetslöshet på? Uppslaget Arbetsmarknaden beskriver hur den svenska arbetsmarknaden fungerar.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Varför handlar Sverige med omvärlden? Hur ser den internationella handeln ut? Svar på de frågorna får du i det här materialet, anpassat för gymnasieskolan. Materialet innehåller också grundinformation om EU:s inre marknad, Världshandelsorganisationen WTO, utvecklingsländernas roll i världsekonomin och handelns påverkan på miljön.
av:
Kommerskollegium
Målgrupp:
Gymnasiet
Kommerskollegium har här tagit fram 20 pedagogiska bilder med lärartexter för användning i undervisning på gymnasienivå. Bilderna är tänkta att fungera som ett manuellt bildspel.
av:
Statistiska centralbyrån
Målgrupp:
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet
Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Med hjälp av det här lärarmaterialet ger du eleverna möjlighet att hitta fakta och slå hål på myter med hjälp av aktuell statistik.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet
Den här lektionen går ut på att belägga ett antagande om att det finns ett samband mellan BNP, utbildningsnivå och förväntad livslängd. Lektionen ska mynna ut i att eleverna blir bekanta med begreppet HDI som är en sammanvägning av dessa tre värden.

Podcast om Samhällsekonomi

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-09-28

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad en ekonomisk teori är och fördjupar sig i keynesianism och monetarism.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-30

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an begreppet samhällsekonomi och förklarar vad tillväxt, inflation, arbetslöshet och konjunktur är för något.

Artiklar om Samhällsekonomi

L
Carsten Ryytty
2015-09-08
Inflation innebär att priserna stiger och pengarna blir mindre värda. År 1905 kostade mjölken 13 öre litern. Oxköttet kostade 90 öre per kilo. Men det var inte lättare att få pengarna att räcka...
S
Konsumentverket och Sveriges Konsumenter
2014-03-02
Alla konsumerar vi, mer eller mindre, alla på vårt eget sätt utifrån våra egna tankar och värderingar. Det som skiljer oss åt är hur vi väljer att konsumera. Som konsument är du med och påverkar...

Länkar om Samhällsekonomi

Sortera efter:
          

 Genomgång (11:45 min) där SO-läraren Johan Karlsson förklarar hur en bank fungerar (i korta drag).

Spara som favorit
          

Genomgång (8:46 min) där SO-läraren Johan Karlsson berättar kortfattat om hur det ekonomiska kretsloppet fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:28 min) där SO-läraren Kristofer Sjölander förklarar det ekomiska kretsloppet och hur det fungerar.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:28 min) där SO-läraren Kristofer Sjölander förklarar grundläggande samhällsekonomiska frågeställningar t.ex. produktionsfaktorer.

Spara som favorit
          

Kort genomgång (2:50 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander förklarar vad som utmärker högkonjunktur och lågkonjunktur. Filmen tar även upp övergångarna mellan konjunkturerna.

Spara som favorit
          

Genomgång (5:09 min) där SO-läraren Hedvig Francke förklarar på ett lättförståeligt sätt vad skatt är.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:01 min) av SO-läraren Mikael Larsson som berör de olika ekonomiska systemen marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi. Här omnämns även ekonomi som tar hänsyn till en hållbar utveckling.

Spara som favorit
          

Genomgång (9:33 min) där SO-läraren Mikael Larsson begreppet konjunktur, lågkonjunktur och högkonjunktur. Genomgången berör även inflation och negativa aspekter av en lågkonjuktur samt vad stat och banker kan göra för att få fart på ekonomin.

Spara som favorit
          

Genomgång (12:24 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om de olika aktörerna i det ekonomiska kretsloppet och hur det hänger ihop. Genomgången nämner också hur eventuella förändringar påverkar flera delar av det ekonomiska kretsloppet.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:10 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om skatter och hur det funkar. Här förklaras även bruttoinkomst och nettoinkomst.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:11 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om vad som behövs i ett företag.

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (9:10 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant förklarar begreppen tillgång, efterfrågan och jämviktspris.

Spara som favorit
          

Genomgång (8:41 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant reder ut begreppet "jämnviktspris".

Spara som favorit
          

Genomgång (9:47 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant förklarar begreppen högkonjunktur och lågkonjunktur.

Spara som favorit
          

Genomgång (10:17 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant förklarar vad BNP är.

Spara som favorit
          

Genomgång (11:41 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar om statlig ekonomi och riksbanken. Här förklaras bl.a. begreppen: högkonjunktur, lågkonjunktur, bostadsbubbla och ränta.

Spara som favorit
          

Lätt genomgång (9:59 min) där IKT-pedagogen Hans Wågbrant berättar kortfattat om ekonomins grunder och det ekonomiska kretsloppet.

Spara som favorit
          

Klas Eklund förklarar vad inflation och deflation är, vad Riksbanken gör för att styra inflationen och vilka problem som kan uppstå i ett samhälle som har hyperinflation. Klippet är producerat av Ekonomifakta som ägs av Svenskt Näringsliv.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (5:25 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om hur pengarna pengar i samhället flyttar sig. Mattias går igenom hur hushåll, företag, offentlig sektor och banker samverkar i det ekonomiska kretsloppet.

Spara som favorit
          

Statistiska centralbyråns (SCB) skolsatsning där du hittar massor med användbar statistik om Sverige för både elever och lärare. Statistik är ett fantastiskt verktyg för att förstå samhället, granska uttalanden och bygga argument. Statistiken presenteras visuellt och interaktivt så att det är enkelt att få en överblick över befolkningsutvecklingen i Sverige sedan 1749, lön för olika yrken och vilket parti som flest röstade på i just din kommun, med mera... Här hittar du som är lärare en lärarhandledning >

Spara som favorit

Sidor

Annons

Relaterade ämneskategorier

Historia om pengar och andra betalningsmedel samt bank-, finans- och börsväsendets historia.

Ekonomisk historia om nationalekonomi, handel och berömda företag genom historien.

Här hittar du material som handlar om svensk samhällsekonomi och handel.

Om världsekonomi och handel mellan länder. Internationell ekonomi handlar om varuhandel mellan olika länder, men också om investeringar och...

Privatekonomin rymmer många delar som är viktiga att känna till när man får ansvar för sin egen ekonomi.