Hjalmar Branting i talarstolen kring förra sekelskiftet. Branting var en stark förespråkare för allmän rösträtt. 1920 blev han Sveriges förste socialdemokratiska statsminister.
M

Historia om demokrati och kampen för rösträtt

Demokratin växer fram

Ordet demokrati kommer från grekiskan. 500 år före Kristus använde den grekiska stadsstaten något som kallades demos kratein, som betydde folket härskar. Atens män samlades till stormöten där man diskuterade och beslutade om skatter, krig och fred och vem som skulle utföra olika uppdrag. De som fick vara med och bestämma var de fria männen. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande över besluten.
Lyssna på I FOKUS: Demokratin i antikens Aten >

Demokratins idéer återuppväcks

På 1700-talet talade upplysningsfilosoferna om individens rättigheter. De ifrågasatte att vissa grupper i samhället skulle ha mer makt och rikedom än andra. Grunden till dessa tankar hade lagts i och med ”den vetenskapliga revolutionen” på 1600-talet. Vetenskapsmän menade att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att makten endast skulle utövas av några få. John Lockes hävdade att alla människor hade rätt till sitt liv, sin frihet och sin egendom. Han ansåg att det var kungens uppgift att värna dessa rättigheter och gjorde kungen inte det skulle han kunna avsättas.

På 1700-talet följde filosofer som François de Voltaire och Jean-Jacques Rousseau i Lockes fotspår. Voltaire kritiserade kungarnas förtryck. Han trodde att om alla fick ta del av upplysningens och vetenskapens idéer skulle de upptäcka det gamla samhällets orättvisor och protestera mot dem. Rousseau talade om allmänviljan som var allas gemensamma bästa. Han ville att valda ombud skulle styra staten utifrån detta. Ur upplysningen hämtade liberalismen sina tankar om frihet och mänskliga rättigheter.

Frihet, jämlikhet och broderskap

I Frankrike inträffade 1789 en blodig revolution. Revolutionens slagord var ”frihet, jämlikhet, broderskap”. Folket protesterade mot adelns och prästerskapets privilegier som bland annat befriade dem från skatt. Idéerna spreds och fick stor betydelse för samhällsutvecklingen i många länder.

Samma år fick Nordamerikas förenta stater (USA) en demokratisk författning. Den reglerade hur makten skulle fördelas mellan den lagstiftande, den verkställande och den dömande makten.

På 1800-talet utvecklades socialismen, och den mest betydelsefulla personen inom läran var Karl Marx. Enligt socialismen skulle klassamhället avskaffas och total jämlikhet och rättvisa skulle råda mellan alla människor. Tankarna fick stor spridning, och både fackförbund och socialistiska partier startades runt om i Europa. I slutet av 1800-talet höjdes röster för att jämlikhet och rättvisa även skulle omfatta kvinnor. Marx tankar lade också grunden till den ryska revolutionen.

Genombrott för demokratin i Sverige

Omvandlingen av näringslivet, inflyttningen till städerna och införandet av den allmänna folkskolan 1842 var viktiga händelser för samhällsutvecklingen. Människor lärde sig läsa och skriva, och de enades kring gemensamma intressen. Folkrörelser som exempelvis nykterhetsrörelser, frikyrkor, fackföreningar och politiska partier växte fram. Genom folkrörelserna lärde sig människor mötesregler, att skriva protokoll, argumentera för sin sak och att sköta ekonomi och kontakter med myndigheter. Arbetarna framförde krav på bättre arbetsvillkor och rösträtt oavsett kön och inkomst. Kampen gav resultat och 1909 fick alla män rösträtt och 1921 fick alla kvinnor rösträtt.

Demokratin sprids

Under andra halvan av 1900-talet spreds demokratin även till länder i Latinamerika, Afrika och Asien. I och med Sovjetunionens fall ökade antalet demokratier ytterligare. I många länder finns dock demokratiska brister, och det är viktigt att kontrollera de styrande och att omvärlden bevakar brott mot demokrati och mänskliga rättigheter.

Men det finns tyvärr fortfarande många länder i världen som inte är demokratier, till exempel Kina, stora delar av Afrika och Arabiska halvön samt Nordkorea.
 

Viktiga begrepp

Demokrati:Att det är folket som styr. Demokrati kan ha många betydelser. Ofta avses att besluten stämmer överens med vad de flesta tycker och att varje röst är lika mycket värd.

Direktdemokrati: Alla röstar på en och samma gång om ett beslut, t.ex. i klassrummet. Majoriteten ”vinner”.

Representativ demokrati: Folket väljer ut vilka som ska representera dem och bestämma, t.ex. i riksdagen (inne i riksdagen har man däremot direkt demokrati).

Uppgifter och frågor

  1. Berätta kortfattat om demokratin i Aten under antiken.
     
  2. Hur gick det till när demokratin återupptäcktes under 1700-talet?
     
  3. Hur och varför kämpade folk för att få rösträtt i Sverige?
     

För mer fakta och frågor om demokrati, se avsnitten:  Demokrati och svensk parlamentarism Fakta om demokrati Så styrs Sverige samt  Politiska partier i Sveriges riksdag

 

Text: Riksdagsförvaltningen, informationsenheten
Hemsida: Sveriges riksdag

Demokratin växer fram

Ordet demokrati kommer från grekiskan. 500 år före Kristus använde den grekiska stadsstaten något som kallades demos kratein, som betydde folket härskar. Atens män samlades till stormöten där man diskuterade och beslutade om skatter, krig och fred och vem som skulle utföra olika uppdrag. De som fick vara med och bestämma var de fria männen. Kvinnor, slavar och utlänningar hade inget inflytande över besluten.
Lyssna på I FOKUS: Demokratin i antikens Aten >

Uppdaterad: 27 oktober 2015

Annons

Lärarmaterial om Demokratins historia

av:
Sveriges riksdag
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Ett fördjupande studiehäfte som tar upp vad demokrati är och hur demokratin genomsyrar samhället.
av:
Sveriges Utbildningsradio (UR)
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Maktfaktorn är en inspirerande och lärorik webbplats från UR om demokrati. På sajten får dina elever hjälp att utforska sina egna och andras värderingar och rättigheter i en demokrati.
av:
Factlab och SO-rummet
Målgrupp:
Högstadiet, Gymnasiet
Med hjälp av statistikverktyget factlab kommer vi här att tydliggöra och synliggöra skillnaden mellan demokrati och diktatur. Dessa båda begrepp kommer att ställas mot varandra för att eleverna skall få en uppfattning om demokratins fördelar och diktaturens nackdelar. De mänskliga rättigheterna kommer att vara i centrum.

Podcast om Demokratins historia

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-10-12

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om folkomröstningar i Sverige.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-18

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Europeiska Unionen. Hur bildades EU? Hur bestäms nya lagar i EU? Vad är skillnaden mellan kommissionen och ministerrådet?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-11

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om liberalismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-05-04

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige.  Hur kunde det ske och hur gick det till?

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-27

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om konservatismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-20

Julia, Mattias och Kristioffer reder ut hur presidenten i USA väljs.

SO-rummet podcast icon
S
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-04-13

Julia, Mattias och Kristioffer pratar om socialismen. Vad kommer ideologin ifrån? Vad har den för betydelse idag? Vilket samhälle vill den skapa?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-03-16

USA är ett land vars politiska system skiljer sig mycket från t.ex. det svenska. Mattias, Julia och Kristoffer reder ut vad som är vad.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2016-01-20

Julia, Mattias och Kristoffer synar de mänskliga rättigheterna i sömmarna och berättar om dess grundläggande innehåll och historia.

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-12-09

Julia, Mattias och Kristoffer tar sig an demokrati och de demokratiska principerna. Det pratas om demokratisk pluralism, yttrandefrihet, valhemlighet och en hel del annat. Vad krävs för att ett land ska kallas för en “demokrati”?

SO-rummet podcast icon
M
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-11-18

Julia, Kristoffer och Mattias tar sig an de tre stora politiska ideologierna - konservatism, liberalism och socialism. Vi går igenom vad en ideologi är, vad som är typiskt för de tre stora och vilken betydelse de har idag.

SO-rummet podcast icon
L
av:
Julia, Kristoffer och Mattias
2015-10-14

I fokus första avsnitt handlar om atensk demokrati. Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad ordet demokrati betyder och hur den atenska demokratin fungerade. Var det verkligen demokrati i antikens Aten?

Artiklar om Demokratins historia

M
Leif Löwegren
2015-09-12
Mellankrigstiden präglades av en kraftig konjunktursvängning mellan det "glada 1920-talet" och den efterföljande "stora depressionen" som utlöstes av börskraschen i USA 1929...
S
Leif Löwegren
2014-01-06
Genom historien hade man utgått från att samhällsordningen var given av Gud, exempelvis i föreställningen om ett kungadöme av Guds nåde. Upplysningsfilosoferna försökte istället förstå...

Länkar om Demokratins historia

Sortera efter:
          

Ska ni arbeta med demokrati och riksdagen i skolan? Beställ gärna deras broschyrer, eller ladda ner dem som pdf. Riksdagen erbjuder studiematerial för olika kunskapsnivåer. Materialet är kan beställas i klassuppsättningar och hålls ständigt aktuellt. Studiematerialet är helt kostnadsfritt.

Spara som favorit
          

Genomgång (18:37 min) som handlar om kvinnor i historien och när kvinnor fick rösträtt.  Fokus ligger på Storbritannien och Sverige.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (8:10 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar om införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. När, hur och varför infördes allmän och lika rösträtt?

Spara som favorit
          

Avsnitt på Riksarkivets webbplats där du hittar fakta och förstahandskällor om kvinnlig rösträtt. Kampen för den kvinnliga rösträtten i Sverige har en lång och intressant bakgrundshistoria som det ibland kan vara klokt att påminna sig om när vi idag tycker att rösträtten verkar självklar...

Spara som favorit
          

Genomgång (14:31 min) där SO-läraren Martin Södertörn ger en lättförståelig sammanfattning av vad demokrati och diktatur är. Ljudet är bra men lite lågt inspelat.

Spara som favorit
          

Dokumentär (51 min) i SVT:s Öppet arkiv, om franska revolutionens kvinnor, om suffragetter och svenska rösträttskvinnor, om Alva Myrdals kollektivhus och om 60-talets rödstrumpor. Om kvinnors kamp för jämlikhet, för lika lön och inte minst kampen för fred.

Spara som favorit
          

Kort genomgång om demokratins framväxt i Sverige (4:37 min). Hur gick det till när Sverige blev en demokrati? Och hur har det varit och är det idag med jämlikheten mellan män och kvinnor i samhället? Filmen är gjord av SO-läraren Göran Strömberg.

Spara som favorit
          

Artikel och bokrecension i tidningen SvD där du kan läsa om demokratins historia. Folkstyrets utveckling – från antikens Aten över franska revolutionen till våra dagars allmänna rösträtt – är allt annat än linjär. Att demokratin är ett alltid ofullbordat bit-för-bit-projekt framgår av en ny bok om historiska demokratiska praktiker...

Kategorier:
Spara som favorit
          

Pedagogisk film i form av en Power Point-presentation (15 min) där gymnasieläraren Henrik Tröst berättar om antikens Grekland. I filmen får du bl.a. veta hur demokratin utvecklades i Aten.

Spara som favorit
          

En presentation (25:41 min) i bilder som kort och översiktigligt vill fånga några centrala drag i Sveriges modernisering, från 1809 - 1932. Filmen är gjord av Hans Strömhäll som är gymnasielärare i historia och svenska.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (6:08 min) av läraren Peter Zier som berättar kortfattat om demokratins genombrott i Sverige i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

Spara som favorit
          

Webbföreläsning (5:50 min) av läraren Peter Zier som berättar kortfattat om demokratins uppkomst i antikens Grekland.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång (18:55) där Henrik Tröst berättar hur kvinnor fick rösträtt i Sverige. Du får veta mer om de organisationer och människor som kämpade för den allmänna rösträtten, men också en del om hur kvinnans situation var i Sverige i under slutet av 1800-talet. Filmen är avsedd både för gymnasiet och högstadiet.

Spara som favorit
          

Avsnitt (13 min) från UR:s programserie Banderoll som tar upp vikten av att rösta och delta i det demokratiska systemet. Här redogörs också för kopplingar mellan samhällsklasser och de politiska partierna. Vilka var det som drev kampen för demokrati och rösträtt i Sverige? Och vilka var det som var emot? Medverkar gör historikern och författaren Åsa Linderborg, historieprofessorn Dick Harrison samt sociologiprofessorn och statistikern Joachim Vogel.

Spara som favorit
          

Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (32:10 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en sammanfattning av Sveriges politiska historia under 1800-talet och början av 1900-talet. Här berättas bl.a. om Skandinavismen, svensk nationalism, indusrialliseringen, utvecklingen mot demokrati, första världskrigets effekter, demokratins genombrott och olika former av demokrati.

Spara som favorit
          

Omfattande avsnitt på Stockholmskällans hemsida där du kan läsa om Sveriges demokratisering under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Här berättas om allmän och lika rösträtt, tryck- och yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet, religionsfrihet, jämställdhet, rätten till egen sexualitet och reproduktion, rättsäkerhet, polisens roll och mycket mer...

Spara som favorit
          

På Sören Odensåkers hemsida kan du läsa om demokratins historia. Här berättas om demokratins uppkomst och utveckling från antikens Grekland fram tills idag. På sidan kan du läsa om demokratins krav, direktdemokrati, representativ demokrati, demokratins filosofer m.m.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur det svenska partiväsendet och de politiska partierna växt fram och utvecklats under 1900-talet. Redan under 1910-talet kompletterades de tre befintliga politiska riktningarna med två bondepartier (som slogs samman till ett 1921) och vänstersocialisterna. Därmed hade Sverige fått det fempartisystem som i princip bestod ända till 1980-talets slut...

Spara som favorit
          

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om hur vi fick rösträtt i Sverige.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Hjalmar Branting och hans engagemang för socialdemokraterna under decennierna kring förra sekelskiftet. Det var långt ifrån givet att Hjalmar Branting skulle ta ledningen när det socialdemokratiska partiet formerades på 1880-talet. Starka viljor drog åt olika håll. Kunde samhället reformeras på demokratisk väg eller krävdes en revolution?...

Spara som favorit

Sidor

Relaterade ämneskategorier

Franska revolutionen (1789-1799) ökade folkets makt och förändrade det franska och europeiska samhället.

1800-talet var århundradet då Sverige var i union med Norge (1814-1905) och då Sverige industrialiserades.

Kvinnohistoria handlar bl.a. om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden. Genushistoria fokuserar på könsroller och betraktar dem som...

Historia om industrier, arbete och arbetsmarknadskonflikter.

Liberalismen är en samhällsåskådning som betonar vikten av personlig och ekonomisk frihet i samhället.

Socialismen och kommunismen är likartade politiska ideologier som delvis grundar sig på filosofen Karl Marx idéer. Staten styr produktionsmedlen...

Läs om demokratins utveckling och hur den fungerar idag. Vad är demokrati och vad får den att fungera?

Sverige har en parlamentarisk demokrati. Folket väljer vilka som ska sitta i riksdagen (parlamentet). Riksdagen utser statsminister som i sin tur...

De svenska riksdagspartiernas historia och deras aktuella partipolitik.